Åtgärdsprogram för åtgärdsområdet Svartån till Mälaren -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(42)
Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 2(42)
Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Svartån till Mälarens åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt 5 kap. 6 miljöbalken ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar. www.viss.lansstyrelsen.se 3(42)
Sammanfattning Svartåns avrinningsområde är 776 km 2. Området sträcker sig över fem kommuner i två län. Avrinningsområdet har sina källflöden i bergslagslandskapet runt Målsjön i Norbergs kommun och mynnar i Mälaren i Västerås. Avrinningsområdet domineras av skogsmark även om andelen jordbruksmark ökar närmare mynningen till Mälaren. Inom Svartåns avrinningsområde finns det totalt 22 vattenförekomster, varav 16 är vattendrag och sex är sjöar. Ingen av vattenförekomsterna uppnår god ekologisk status. Övergödning, vandringshinder och miljögifter är de största orsakerna till att god ekologisk status inte uppnås. Några små källflöden i de västra delarna har försurningsproblem. Om kvicksilver undantas uppnår alla ytvattenförekomster god kemisk status. Inom Svartåns avrinningsområde finns en vattenförekomst, Svartån mellan Långsjön och Dammsjön, där förhöjda halter av det särskilda förorenaden ämnet (SFÄ) koppar i sediment bidrar till en sänkt ekologisk status. Det finns även fyra grundvattenförekomster i avrinningsområdet. Tre av dem bedöms uppnå god kemisk status. Badelundaåsen: Eskilstuna-Västerås bedöms dock ha otillfredsställande status på grund av att spår av bekämpningsmedelet BAM. Alla fyra grundvattenförekomster i Svartåns avrinningsområde bedöms ha god kvantitativ status. Ingen av dem riskerar att inte uppnå god kvantitativ status till 2021. Övergödningsproblemet är utbrett i Svartåns avrinningsområde. 16 vattenförekomster har övergödningsproblem, fördelat på elva vattendrag och fem sjöar. Totalt utgör det stora delar av Svartåns avrinningsområde. Ytterligare tre vattenförekomster riskerar att klassas med miljöproblemet övergödning, men det saknas data för att kunna göra en säker bedömning. För att uppnå god status med avseende på näringsämnen behöver ca 3 900 kg fosfor reduceras. Det motsvarar 28 procent av den totala fosforbelastningen i avrinningsområdet. Den största delen av fosfortillförseln kommer från jordbruket. Andra betydande källor är enskilda avlopp och dagvatten. Åtgärder behöver vidtas främst på jordbruksmark men även för enskilda avlopp. De åtgärder som beräknats kunna leda till den största minskningen av fosfor är strukturkalkning, fosfordammar, våtmarker, anpassade skyddszoner och minskad belastning vid spridning av stallgödsel. Tillsammans tar dessa åtgärder hela betinget på 3 900 kg fosfor. Inom Svartåns avrinningsområde är nio vattenförekomster påverkade av konnektivitetsförändringar och tio av morfologiska förändringar. För att uppnå god ekologisk status behövs åtgärderna fiskväg eller utrivning av vandringshinder och ekologiskt funktionella kantzoner anläggas. Ingen av vattenförekomsterna i avrinningsområdet har försurningsproblem. Däremot genomförs kalkningsåtgärder regelbundet i fyra mindre sjöar. Kalkningsinsatserna optimeras kontinuerligt för att säkerställa att åtgärderna anpassas utifrån rådande försurningssituation. Viktiga motiv för kalkning i Svartåns avrinningsområde är bland annat flodkräfta och fritidsfiske. För att nå miljökvalitetsnormerna i Svartåns avrinningsområde behöver senast 2018 ett antal åtgärder sättas in. Åtgärderna rangordnas nedan utifrån miljöproblem. Flera myndigheter och kommuner kommer därför att bli involverade i åtgärdsarbetets genomförande. 4(42)
För miljöproblemet övergödning behöver: 8 200 hektar åkermark strukturkalkas, 6,7 hektar fosfordammar anläggas, 310 hektar våtmark samt minskad belastning vid spridning av stallgödsel för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Norbergs, Sala och Västerås. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver tillsynsvägleda länsstyrelser och kommuner för att dessa i ett senare skede ska kunna utföra relevanta tillsynsinsatser. Sala, Heby, Västerås och Enköpings kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn. Länsstyrelsen i Västmanlands och Uppsala län behöver bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Norbergs, Sala och Västerås kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 1 600 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Västerås kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Västmanlands län se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från dessa källor. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelserna i Västmanlands län och Dalarnas län samt Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 33 vandringshinder. Hav-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Havs- och Vattenmyndigheten behöver ta fram styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner anläggs i skogs- och jordbruksmark invid 10 vattenförekomster och på en yta av 4 100 hektar. För miljöproblemet miljögifter: Länsstyrelsen i Västmalands län och Avestas och Eskilstunas kommuner behöver inom sitt arbete med föroreningsskadade områden åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av metaller. 5(42)
Åtgärdsprogram för åtgärdsområdet Svartån till Mälaren -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning... 4 1 Beskrivning av åtgärdsområdet... 7 1.1 Status och miljöproblem... 10 1.2 Miljökvalitetsnormer... 14 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten... 17 2.1 Övergödning... 17 2.2 Försurning... 23 2.3 Miljögifter... 24 2.4 Främmande arter... 26 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan... 26 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten... 34 3.1 Miljögifter... 34 4 Otillräckligt dricksvattenskydd... 36 4.1 Nulägesbeskrivning... 36 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning... 37 5.1 Natura 2000-områden... 37 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet... 37 5.3 Nitratkänsliga områden... 37 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig... 38 6(42)
1 Beskrivning av åtgärdsområdet Svartåns avrinningsområde är 776 km 2 och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde (figur 1). Svartåns avrinningsområde har sina källflöden i bergslagslandskapet runt Målsjön i Norbergs kommun och mynnar i Mälaren i Västerås. Området sträcker sig över fem kommuner; Avesta i Dalarnas län samt Norberg, Surahammar, Sala och Västerås Stad i Västmanlands län. I hela avrinningsområdet bor 40 451 personer, varav 36 752 bor i tätort och 3 799 bor på landsbygden. Inom Svartåns avrinningsområde finns det totalt 21 vattenförekomster (figur 1b), varav 15 är vattendrag och sex är sjöar. Ingen av vattenförekomsterna uppnår god ekologisk status. Övergödning, vandringshinder och miljögifter är de största orsakerna till att god ekologisk status inte uppnås. De betydande påverkanskällorna till övergödning är reningsverk, jordbruk och enskilda avlopp. Vandringshinder är den främsta påverkanskällan till fysisk påverkan. Inom Svartåns avrinningsområde finns sex grundvattenförekomster, men två av dessa beskrivs i Sagåns avrinningsområde. Avrinningsområdet domineras av skogsmark (63 procent). Några små källflöden i de västra delarna har försurningsproblem. Huvuddelen av vattensystemet har en mycket god förmåga att motstå försurning och mätningar från recipientkontrollen visar på neutrala ph-värden. I stora delar av Svartåns avrinningsområde är påverkan från jordbruk betydande. Andelen jordbruksmark (totalt 22 procent) ökar ju längre ned i systemet man kommer. Både fosfor- och kvävetillförseln till vattensystemet sker huvudsakligen genom diffusa utsläpp, som jordbruk och enskilda avlopp. Punktutsläppen utgörs av framför allt jordbruk och avloppsreningsverk. Både totalfosforhalten och kvävehalterna ökar nedströms i Svartån. 7(42)
Figur 1. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(42)
Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 9(42)
1.1 Status och miljöproblem 1.1.1 Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem I Svartåns avrinningsområde uppnår ingen av vattenförekomsterna god ekologisk status (figur 2). Övergödning och vandringhinder är de största orsakerna till att god ekologisk status inte uppnås. Enligt statusbedömningarna har 16 vattenförekomster måttlig ekologisk status, fyra vattenförekomster otillfredsställande ekologisk status och två vattenförekomster dålig ekologisk status. De betydande påverkanskällorna till övergödning är reningsverk, jordbruk och enskilda avlopp. Vandringshinder är den främsta påverkanskällan med avseende på fysisk påverkan. Under miljöproblemet miljögifter återfinns de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) vilka är en del av de fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna. status med avseende på SFÄ uppnås inte i en vattenförekomst orsakat av koppar. 10(42)
Figur 2. Ytvattenförekomsternas ekologiska status. Kemisk status Ingen av de 22 vattenförekomsterna i Svartåns avrinningsområde bedöms uppnå god kemisk status p.g.a. förhöjda kvicksilverhalter. Inga andra av vattendirektivets prioriterade ämnen har uppmätts i förhöjda halter och det finns inga tecken på att några andra ämnen skulle föreligga i halter som utgör ett problem. 11(42)
1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk Tre av de fyra grundvattenförekomsterna i Svartåns avrinningsområde bedöms uppnå god kemisk status. Badelundaåsen: Eskilstuna-Västerås bedöms dock ha otillfredsställande status på grund av att spår av bekämpningsmedlet BAM (2,6-diklorbensamid) uppmätts i vattenförekomsten. Ämnet är en nedbrytningsprodukt av det tidigare vanliga ogräsmedlet diklobenil, som ingick i preparatet Totex Strö. BAM har påträffats i stora delar av förekomsten, men har överskridit riktvärdet i reservvattentäkten i Kjula. Även problem med bekämpningsmedlet bentazon och förhöjda halter av bly och sulfat uppmätts i två källor vid Dybacken och Kjula/Sofieberg i Södermanlands län. I de övriga tre grundvattenförekomsterna har inga särskilda kvalitetsproblem påvisats och de bedöms inte vara i risk att inte uppnå god kemisk status 2021. Kvantitativ status och risk Alla fyra grundvattenförekomster i Svartåns avrinningsområde bedöms ha god kvantitativ status. Ingen av förekomsterna riskerar att inte uppnå god kvantitativ status till 2021. 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningsförordningen ska skyddade områden pekas ut. Ett sådant område kan innehålla en eller flera vattenförekomster. Anledningen till utpekandet är att vattenförekomsten/förekomsterna inom ett sådant område är särskilt skyddsvärda ur ett EUperspektiv. Dessa områden ska inte förväxlas med områdesskyddet i kap 7. miljöbalken (naturreservat, nationalparker m m). Avloppsdirektiv (91/271/EEG) 2 syftar till att skydda miljön från skadliga utsläpp av avloppsvatten genom att samla upp och rena avloppsvatten från tätbebyggelse. Direktivet har pekat ut vatten som är känsliga för fosforutsläpp. För Sverige gäller detta samtliga vatten, vilket även inkluderar kustvattnen. Badvattendirektiv (2006/7/EG) 3 handlar om att bevara, skydda och förbättra vattenkvaliteten på större badplatser inom EU. Kommunerna har ett särskilt ansvar att provta vatten och att informera allmänheten om kvaliteten på vattnet. Inom Svartåns avrinningsområde finns inget EU-bad utpekat. Dricksvattendirektivet (98/83/EEG) 4 handlar om att säkerställa ett dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Inom Svartåns avrinningsområde finns tre dricksvattentäkter som omfattas av direktivet. Natura 2000 syftar till att bevara biologisk mångfald. Detta genomförs via art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG) som ska bevara livsmiljöer och djur- och växtarter 56. Inom Svartåns avrinningsområden finns totalt ett femtontal skyddade områden. Områdena har skyddats genom att naturreservat och/eller Natura 2000-områden upprättats. Av de skyddade områdena är det totalt åtta områden som direkt berör vattenförekomster. Sex av dessa områden utgör en stor del av en eller flera vattenförekomster. 2 RÅDETS DIREKTIV av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG). 3 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG 4 RÅDETS DIREKTIV 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten 5 Livsmiljöer och arter. Art och habitatdirektivet (92/43/EEG). RÅDETS DIREKTIV 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 6 Fågeldirektivet (79/409/EEG). RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar 12(42)
Fläckebo (SE0250104) är skyddat både som naturreservat och Natura 2000-område. Området består av en större sammanhängande och naturligt uppkommen björksumpskog. Skogen översvämmas regelbundet. Syftet med skyddet är att bevara området i ett orört och ostört skick. Hoten mot området är bland annat hydrologiska förändringar. Gorgen (SE0250147) är ett Natura 2000-område. Norra del av området utgörs av en meandrande sträcka av Svartån som omges av till stora delar hävdade fuktängar. Den södra delen består bl.a. av en liten, träskartad och näringsrik sjö, kallad Gorgen. Sjön omges av gamla sidvallsängar (högstarrkärr) som idag till största delen ligger ohävdade. Syftet med området är att bevara utpekade naturtyper, däribland Naturligt eutrof sjö, och fågelarter som är kopplade till naturtypen. Totalfosforhalten bör vara mellan 25-125 µg/l. Hoten mot området är bland annat övergödning, minskad vattenståndsvariation och igenväxning. Fläcksjön (SE0250153) är skyddad som Natura 2000-område. Området omfattar Fläcksjön med omgivande/anslutande strandängar och strandskog. Sjön är en grund och näringsrik sjö som omges av låglänta ler- och torvjordar. Sjön utgör en del av Svartåns huvudfåra med inlopp i norr och utlopp i söder och utgör vid sidan om Nötmyran länets största översvämningsområde. Syftet med området är att bevara utpekade naturtyper, däribland Naturligt eutrof sjö, och fågelarter som är kopplade till naturtypen. Totalfosforhalten bör vara mellan 25-125 µg/l. Hoten mot området är bland annat övergödning, minskad vattenståndsvariation och igenväxning. Vrenninge (SE0250151) Området består huvudsakligen av låglänta årligen översvämmade slåtterängar belägna längs med Svartån, strax söder om Fläcksjöns utlopp. Slåtterängarna har en lång hävdkonnektivitet i form av slåtter och hyser många natur- och kulturvärden som är knutna till slåtterhävd. Syftet med området är att bevara utpekade naturtyper, däribland Fuktängar med blåtåtel eller starr, och fågelarter som är kopplade till naturtypen. Hoten mot området är bland annat övergödning, minskad vattenståndsvariation och igenväxning. Gussjön (SE0250148) är utpekad som Natura 2000-område. Sjön en utpräglad grund lerslättsjö. Vattendjupet är endast ca 1-1,5 meter under sommarhalvåret. Vid högvattenflöden kan nivån ligga ca 1 meter högre. Sjöns avrinningsområde sträcker sig ca 3 km österut till Lövåsen och ca: 4 km norrut till skogarna norr om Stävresjön. Syftet med området är att bevara utpekade naturtyper, däribland Naturligt eutrof sjö, och fågelarter som är kopplade till naturtypen. Totalfosforhalten bör vara mellan 25-125 µg/l. Hoten mot området är bland annat övergödning, minskad vattenståndsvariation och igenväxning. Nötmyran (SE0250098) är utpekad som Natura 2000-område. Området utgörs av ett av landets största sammanhängande och hävdade våtängar tillhörande byarna Islingby, Ösby och Hedbo. Här har det sedan en lång tid tillbaka bedrivits ett omfattande sidvallsängsbruk. Konnektiviteten av hävden har i princip varit obruten på större delen av området, med undantag för en kortare period vid mitten av 1980-talet. Centralt i det stora våtmarksområdet rinner Svartåns huvudfåra. Syftet med området är att bevara utpekade naturtyper, däribland Fuktängar med blåtåtel eller starr, och fågelarter som är kopplade till naturtypen. Hoten mot området är bland annat övergödning, minskad vattenståndsvariation och igenväxning. Ramsarkonventionen 7 (SÖ 1975:76) avser skydd av orörda våtmarksmiljöer. Svartådalens våtmarkskomplex är en sådan miljö. Samtliga ovanstående Natura 2000-områden ingår i detta våtmarkskomplex. Tillsammans utgör dessa en stor del av Svartåns avrinningsområde, vilket bland annat innebär att dikning är förbjuden i området. Nitratdirektivet (91/676/EEG) 8 syftar till att skydda vattenmiljöer inom EU från skadliga effekter från läckaget av nitrater som kommer från jordbruket. I stort sett hela Svartåns 7 http://www.regeringen.se/sb/d/6551/a/113039. SÖ 1975:76 8 RÅDETS DIREKTIV av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket 13(42)
avrinningsområde ligger inom nitratkänsligt område. Det är endast den norra delen av avrinningsområdet i Norbergs kommun som ligger utanför områdesgränsen. Samtliga vattenförekomster är därför berörda av nitratdirektivet. All jordbruksmark (15 000 hektar) inom Svartåns avrinningsområde omfattas idag av nitratdirektivet. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015. För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Beslut om miljökvalitetsnormer togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den xxx 20XX. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats www.vattenmyndigheterna.se. 1.2.1 Ytvatten 19 vattenförekomster (14 vattendrag och fem sjöar) 9 i Svartåns avrinningsområde har miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2021. Skälen till tidsundantagen är orimliga kostnader och tekniskt omöjligt (tabell 1). Tre vattenförekomster (två vattendrag och en sjö) har idag miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2015. Samtliga vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. 9 I tabell 1 har Gussjöbäcken fått fel miljökvalitetsnorm. Normen ska vara god ekologisk status 2021, inte 2015. Det är även fel i VISS. 14(42)
Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015. Observera att Gussjöbäcken ska ha tidsfrist till 2021. Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Svartån: mellan Västeråsfjärden/Mälaren och "Skultuna" SE661626-153765 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Tegabäcken SE662380-152997 status 2021 Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Svartån: mellan "Skultuna" och Hällsjön SE662870-153595 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Hällsjön SE663090-153202 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Gnällbäcken SE663324-152618 status 2021 Konnektivitet (Orimliga kostnader) Svartån: mellan Hällsjön och Fläcksjön SE663561-153073 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Fläcksjön SE663758-153002 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Gussjön SE664210-153217 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Gussjöbäck SE664217-153101 status 2015 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Gorgen SE664597-152502 status 2015 Svartån: mellan Fläcksjön och mynningen av Prästhytteån SE664666-152886 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Gorgenbäcken SE664673-152492 status 2015 Svartån: mellan mynningen av Prästhytteån och Hörendesjön SE664755-152335 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Hörendesjön SE664773-152324 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Prästhytteån: mellan "Lämma" och Lasjön SE665000-152415 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Svartån: mellan Hörendesjön och SE665071-152098 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) 15(42)
Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Långsjön Långsjön SE665195-152114 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Prästhytteån: Bjurforsån SE665426-152221 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Murån SE665538-152635 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Svartån: mellan Långsjön och Dammsjön SE665908-151506 status 2021 Konnektivitet (Orimliga kostnader) Häggebäcken SE665955-152285 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Prästhytteån: Bjurforsån, Mellanån, Dalhagsbäcken, Björktjärnsbäcken SE666137-152087 status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader) 1.2.2 Grundvatten Samtliga grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kvantitativ status 2015. Tre grundvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015. Den fjärde grundvattenförekomsten uppnår inte god kemisk status på grund av höga halter BAM. De höga halterna av BAM i grundvattnet beror sannolikt på tidigare användning av totalbekämpningsmedlet Totex Strö. De åtgärder som skulle kunna resultera i god status är till exempel att grundvattnet pumpas upp och genomgår filtrering bedöms som ekonomiskt orimliga i relation till nyttan. Relevant teknik ska användas för en mer kostnadseffektiv rening av grundvattnet. Grundvattenförekomsten bedöms inte kunna nå miljökvalitetsnormen förrän år 2027. 1.2.3 Kompletterande krav för skyddade områden I Svartåns avrinningsområde finns sex Natura 2000-områden, som direkt berör vattenförekomster. Ett av dem är dessutom skyddat genom naturreservat. Inga av vattenförekomsterna har kompletterande krav för de skyddade områdena. 16(42)
2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning 2.1.1 Tillstånd Övergödningsproblemet är utbrett i Svartåns avrinningsområde. 16 vattenförekomster bedöms ha övergödningsproblem (elva vattendrag och fem sjöar). Det motsvarar så gott som hela Svartåns avrinningsområde, undantaget är två biflöden och ett källflöde (figur 3). Ytterligare tre vattenförekomster riskerar att ha problem, men där saknas data för att kunna göra en säker bedömning 10. För att uppnå god status med avseende på näringsämnen behöver ca 3 900 kg fosfor reduceras. Det motsvarar 28 procent av den totala fosforbelastningen i avrinningsområdet. Bedömningen av övergödningsproblemet i vattendragen baserar sig på undersökningar av kiselalger och vattenprovtagning av fosfor. Kiselalger har undersökts i de flesta vattendragen vid minst ett tillfälle under 2007-2012. Resultaten visar på näringspåverkan i ungefär hälften av de undersökta vattendragen. Bedömningen av övergödningsproblemet i sjöarna baserar sig på undersökningar av växtplankton, fisk, vattenväxter och vattenprovtagning av fosfor. Växtplankton har undersökts i de flesta sjöarna vid minst ett tillfälle under 2007-2012. Resultaten visar på näringspåverkan i samtliga undersökta sjöar. Fosfor har provtagits i alla övergödda vattendrag utom två (Svartån: mellan Skultuna och Hällsjön samt Svartån: mellan Hällsjön och Fläcksjön). Frekvensen av vattenprovtagningen varierar mellan de olika lokalerna och vattendragen, vilket gör att det råder en viss osäkerhet. Resultaten från provtagningarna visar dock på en samstämmig bild att övergödningsproblemet är utbrett i Svartåns avrinningsområde. En tätare provtagning skulle sannolikt leda till att fler prover tas under hga flöden när halterna av fosfor är som högst. Därför är bedömningen av fosfor troligen en underskattning jämfört med det verkliga läckaget. De två vattendrag som saknar mätningar av fosfor under 2007-2012 har expertbedömts utifrån bland annat äldre data. I alla de fem övergödda sjöarna finns både undersökningar av biologiska kvalitetsfaktorer och mätningar av fosfor. Underlaget bedöms därför som tillförlitligt. Gussjön är en av sjöarna i avrinningsområdet som är värst drabbad av övergödning. Provtagning av sjön pågick månatligen mellan 2008-2010. Med fokus på sjön och dess avrinningsområde har även ett examensarbete analyserat denna påverkan 11. Belastningen av näringsämnen på sjön är stor. Under vintertid går till och med delar av den fosforn som fallit till botten av sjön i lösning i samband med att halterna av syrgas är låga eller obefintliga. Delar av året utgör alltså Gussjön en källa till övergödning. Sjön är utpekad som ett Natura 2000-område. 10 Gorgen och Gorgenbäck saknar underlag. Svartån: mellan mynningen av Prästhytteån och Hörendesjön har tidigare bedömts ha övergödningsproblem. Mätningar av fosfor visar nu på god status, men förekomsterna uppströms och nedströms har problem så klassningen är osäker. 11 Andersson, P. Quantification and impact assessment of external and internal nutrient load (N and P) to Lake Gussjön, Västmanland, Sweden. Mälardalen University Sweden. Västerås 2010-06-15. 17(42)
Figur 3. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning. 18(42)
2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad belastning 12 per vattenförekomst kan man uttrycka förbättringsbehovet i kg fosfor. Förbättringsbehovet anges per vattenförekomst och återfinns i VISS 13. I fem vattenförekomster saknas mätningar av fosfor att beräkna förbättringsbehov utifrån. För dessa vattenförekomster har fått ett förbättringsbehov på 10 procent av belastningen istället. Det gäller Gussjön, Gorgen, Gorgenbäcken, Svartån: mellan Hällsjön och Fläcksjön samt Svartån: mellan Skultuna och Hällsjön. I två vattenförekomster visar uppmätta fosforhalter på god status, men biologiska undersökningar tyder ändå på lindriga övergödningsproblem. Därför har även dessa vattenförekomster fått ett förbättringsbehov på 10 procent av belastningen. Förbättringsbehovet har fördelats om mellan vattenförekomsterna genom en optimeringsmodell som minimerar det totala åtgärdsbehovet 14 (figur 4). Sammantaget är behovet att minska fosfortillförseln till vatten ca 3 900 kg. 12 Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56. http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/10/smed-56-20111.pdf 13 http://viss.lansstyrelsen.se/ 14 Gyllström, M. m.fl, 2014. Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Västmanland. Ej publicerad. 19(42)
Figur 4. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 20(42)
2.1.3 Källor till påverkan Den största källan av fosfor tillförs från jordbruket(figur 5) 15. Andra betydande källor är enskilda avlopp och dagvatten. Även skogen står för en del av fosfortillförseln. Den tillförseln består nästan uteslutande bakgrundsläckage och därför föreslås inga åtgärder för att minska läckaget från skogen. Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 5. Källfördelning av fosfor för Svartåns avrinningsområde. I stora delar av Svartåns avrinningsområde är påverkan från jordbruk betydande. För Hällsjön, Gnällbäcken, delar av Gorgens delavrinningsområde samt den norra delen av Svartån: mellan Långsjön och Dammsjön är påverkan från jordbruk dock mindre. Betydande påverkan från enskilda avlopp förekommer framför allt i de nordöstra delarna av avrinningsområdet. Murån, Svartån: mellan Fläcksjön och mynningen till Prästhytteån samt Gussjön berörs. Även Svartån: mellan Hällsjön och Fläcksjön samt Svartån: mellan Skultuna och Hällsjön har betydande påverkan från enskilda avlopp. I den södra delen av avrinningsområdet finns dessutom betydande påverkan från dagvatten kopplat till tätorterna Skultuna och Västerås. 2.1.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Inom Svartåns avrinningsområde har åtgärder genomförts för att minska belastningen av näringsämnen. En del av åtgärderna har finansierats med hjälp av LOkala VAttenvårdsprojekt 15 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56. http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/10/smed-56-20111.pdf 21(42)
(LOVA) 16. Inom avrinningsområde har två LOVA-projekt genomförts under 2010-2014. Ett av projekten leddes av Västerås stad och gick bland annat ut på att anlägga en fosfordamm i anslutning till vattenförekomst Svartån: mellan Västeråsfjärden/Mälaren och "Skultuna". Det andra projektet har strukturkalkat cirka 300 hektar åkermark inom vattenförekomst Gussjöns delavrinningsområde. Projekten beräknas totalt till att ha minskat läckaget av fosfor med cirka 100 kg fosfor/år. Flera lantbrukare inom Svartåns avrinningsområde är idag anslutna till Greppa näringen 17. Av totalt cirka 15 000 hektar jordbruksmark inom avrinningsområdet är idag cirka 3 500 hektar, eller 23 procent, jordbruksmark ansluten till Greppa näringen. Hur mycket reduktion av näringsämnen detta har lett till går inte att bedöma. Däremot antyder forskningen på området rådgivning har haft önskad effekt när det gäller att minska läckage av näringsämnen till vatten 18. Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslagits för att uppnå god ekologisk status i Svartån framgår av tabell 2. Det framgår även hur mycket av de olika åtgärderna som behövs samt kostnad och kostnadseffektivitet. För Svartåns avrinningsområde som helhet är det möjligt att nå förbättringsbehovet på 3900 kg fosfor med föreslagna åtgärder. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. De mest kostnadseffektiva åtgärderna är strukturkalkning, fosfordammar, anpassade skyddszoner och minskad belastning vid spridning av stallgödsel. Eftersom de är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning som är möjlig för att de totala åtgärdskostnaderna ska minimeras. Åtgärderna i tabell 2 summerar till 4400 kg fosfor, det vill 500 kg mer än det lokal åtgärdsbehovet. Dessa åtgärder behöver sannolikt genomföras för att det ska bli möjligt att nå god ekologisk status i nedströms belägna Mälaren-Arnöfjärden. Extra åtgärder för att minska tillförseln av både fosfor och kväve till kust och hav är också nödvändiga. Var åtgärderna behöver placeras är fortfarande oklart. För Svartåns avrinningsområde handlar det i så fall om anläggande av våtmarker. Trots att omfattande åtgärder föreslås, går det inte att nå god status med avseende på näringsämnen i vattenförekomsterna Svartån: mellan Långsjön och Dammsjön samt Prästhytteån: Bjurforsån, Mellanån, Dalhagsbäcken, Björktjärnsbäcken. Dessa vattenförekomster ligger långt uppströms och belastningen av fosfor är liten i dessa områden. Länsstyrelsen i Västmanlands län behöver genomföra en fördjupad utredning för påverkanskällorna i området och föreslå vilka åtgärder som behöver genomföras för att nå god ekologisk status till 2021. 16 LOkala VAttenvårdsprojekt är ett bidrag till genomförande av fysiska åtgärder som syftar till att minska belastningen av näringsämnen på sjöar, vattendrag och hav. Länsstyrelsen i Västmanlands information om LOVA. 17 Rådgivning till lantbrukare för att minska miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västmanlands information om Greppa Näringen. 18 Institutionen för vatten och miljö, SLU. Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Fölster J, Kyllmar K, Wallin M, Hellgren S. Rapport 2012:1. 22(42)
Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) Strukturkalkning 8 200 Hektar 1 600 0 0 Anpassade skyddszoner på åkermark Våtmark - fosfordamm Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Våtmark för näringsretention Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå Installera kemisk P-fällning för bräddat avloppsvatten 710 Antal 570 210 000 370 6,7 Hektar 540 330 000 620 230 380 000 1 700 310 Hektar 820 4 900 000 6 000 0 Ton 74 820 000 11 000 1 600 Antal 570 9 700 000 17 000 1 Antal 7 420 000 60 000 SUMMA 4 400 17 000 000 2.2 Försurning Inom Svartåns avrinningsområde omfattas ca 15 km 2 av kalkningsverksamhet, vilket motsvarar cirka 2 procent av avrinningsområdets yta. Ingen vattenförekomst i avrinningsområdet bedöms ha miljöproblemet försurning. Fem övriga vatten kalkas och har ingått i kalkningsverksamheten sedan 1983. Kunskapen om vilka vatten som har försurningsproblem är god. Inom kalkningsverksamheten optimeras kalkningsinsatserna kontinuerligt för att säkerställa att kalkningen anpassas utifrån rådande försurningssituation. Viktiga motiv för kalkning i Svartåns avrinningsområde är flodkräfta, mört och fritidsfiske. 2.2.1 Tillstånd Ingen vattenförekomst i avrinningsområdet bedöms ha miljöproblemet försurning. Däremot finns det fem övriga vatten som fortfarande behöver regelbunden kalkning för att inte återförsuras. 2.2.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehov och aktuell försurningsstatus saknas för övrigt vatten. 23(42)
2.2.3 Källor till påverkan Nedfallet av svavel är ca 2,4 kg/ha och år (medelvärde), vilket bedöms underskrida den mängd (ca 2,5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är ca 2,5 kg/ha och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. 2.2.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inom avrinningsområdet sker kalkning i fyra mindre sjöar (så kallade övriga vatten). Planerade åtgärder genomförs enligt ett regionalt kalkningsprogram som tas fram av länsstyrelsen i samarbete med huvudmän för kalkningens genomförande. Berörda huvudmän i avrinningsområdet är Norbergs och Sala kommun. För att uppnå fastställda ph-mål enligt kalkningsprogrammet spreds cirka 14 ton kalk inom avrinningsområdet under perioden 2010-2013. Den årliga kalkkostnaden för perioden 2016-2021 beräknas uppgå till cirka 24 800 kronor (tabell 3). Detaljerad information om planerad och utförd kalkning finns i den Nationella Kalkdatabasen: http://kalkdatabasen.lansstyrelsen.se/ Tabell 3. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogram för perioden 2016-2021. Åtgärdskategori Kalkning med flyg Antal övriga vatten Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet 4 14 24 816 Länsstyrelsen Västmanland Summa: 4 14 24 816 Huvudman Norbergs kommun, Sala kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att begränsa skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 2.3 Miljögifter 2.3.1 Tillstånd Om kvicksilver undantas bedömningen uppnår samtliga vattenförekomster god kemisk status. Inga andra av de prioriterade ämnena har uppmätts i förhöjda halter i området. De fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna som berör miljögifter och därmed den ekologiska statusen på vattenförekomsten går under benämningen särskilda förorenande ämnen (SFÄ). Inom Svartåns avrinningsområde finns en vattenförekomst, Svartån mellan Långsjön och Dammsjön, där förhöjda kopparhalter i sediment bidrar till en sänkt ekologisk status (se tabell 4). Kopparhalten i vattenfasen ligger dock under de föreslagna gränsvärdena. Inget gränsvärde för sediment har föreslagits för koppar, men då halten anses hög enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder 19 och skador på bottenfauna visar på tydlig föroreningspåverkan har status 19 Naturvårdsverket Rapport 4913 24(42)
bedömts som måttlig med avseende på koppar. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i Svartåns avrinningsområde finns publicerade i VISS 20. Åtgärden efterbehandling av miljögifter är motiverat i den förekomst som är påverkad av koppar och andra tungmetaller. En inventering av området pågår. 2.3.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anger skillnaden mellan uppmätt halt och det föreslagna gränsvärdet i vatten eller sediment som behöver åtgärdas eller saneras. I vattenförekomsten Svartån mellan Långsjön och Dammsjön är det på grund av förhöjda halter av koppar i sediment som påverkar den ekologiska statusen. Inget gränsvärde för koppar i sediment har föreslagits. Tabell 4. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde. Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Gränsvärde/ QS sediment Matris Förbättringsbehov Svartån mellan Långsjön och Dammsjön: Koppar 316,5 mg/kg TS Sediment Ej beräknat SE665908-151506 2.3.3 Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, t.ex. metaller från berggrunden. Nedanstående tabell 5 visar kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet som angetts ha betydande påverkan på respektive nedklassad vattenförekomst. Tabell 5. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor. Vattenförekomst Svartån mellan Långsjön och Dammsjön: SE665908-151506 Parameter/ kvalitetsfaktor Koppar Påverkanskälla Punktkälla IPCC-industri 2.3.4 Åtgärder Föreslagna åtgärder Den åtgärd som föreslagits för att uppnå god ekologisk status med avseende på SFÄ, inom Kolbäcksåns avrinningsområde, är efterbehandling av miljögifter (se tabell 6). Åtgärden omfattar 20 http://www.viss.lansstyrelsen.se/ 25(42)
ett övergripande behov då inventering pågår vid punktkällan. Mer information krävs innan mer specifik åtgärd kan tas fram. Tabell 6. Förbättringsbehovet, påverkan och åtgärder per parameter. Vattenförekomst Svartån mellan Långsjön och Dammsjön: SE665908-151506 Parameter/ kvalitetsfaktor Förbättringsbehov Åtgärd Kostnad (kr/år)* Koppar Ej beräknat Efterbehandling 1 400 000 av miljögifter * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. 2.4 Främmande arter I Svartåns avrinningsområde finns främmande arter i vissa vattenförekomster. Främmande arter har inte varit statussättande inom avrinningsområdet eftersom det inte går att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom det finns mer data tillgängligt. Dataunderlag och åtgärder är därför mer genomarbetade för konnektivitet i jämförelse med flödesförändringar och morfologiska förändringar. Kartläggningen avseende hydrologi och morfologi bygger på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Vid klassificeringen har de modellerade hydrologiska och morfologiska parametrarna fått ett begränsat inflytande vid bedömningen av ekologisk status och inte ensamma påverkat utfallet. Detta medför att miljöproblemen kopplade till förändringar i flöde och morfologi är underskattade liksom behovet av åtgärder. Avseende morfologi har endast närområde och svämplan klassificerats, vilket avspeglas i att den åtgärd som föreslås för morfologiska förändringar i nuläget är anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner. De markavvattningar eller rätningar och rensningar som finns i avrinningsområdet syns inte i kartläggningen. Därför finns heller inga konkreta åtgärder som anknyter till denna typ av morfologisk påverkan. Inom Svartåns avrinningsområde är nio vattenförekomster påverkade av konnektivitetsförändringar och tio av morfologiska förändringar. Ingen av vattenförekomsterna har en betydande påverkan av flödesförändringar (figur 6). 26(42)
Figur 6. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem i Svartåns avrinningsområde. 2.5.1 Tillstånd De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 27(42)
Bedömningen av morfologiskt tillstånd och hydrologisk regim är gjorda med hjälp av modellering och behöver verifieras innan de kan få större genomslag i bedömningen av ekologisk status. Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms om möjligt utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas. De flesta fiskarter har ett behov av att vandra och vandrar mellan flera ytvattenförekomster under del av sin livscykel. I praktiken har man inte alltid haft tillgång till data som visar tillgången på fisk. Man har istället gjort en indirekt bedömning utifrån befintliga vandringshinders passerbarhet, vattenförekomstens placering i vattensystemet samt fiskars beteende. Statusklassificeringen i Svartåns avrinningsområde visar att nio vattenförekomster har sämre än god status, med avseende på parametern konnektivitet (figur 7). När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas. I Svartåns avrinningsområde finns totalt 108 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav 67 i vattenförekomster. Vandringshindren utgörs av dammar och vägtrummor. Naturliga hinder är inte medräknade. 28(42)
Figur 7. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. i Svartåns avrinningsområde. Med vandringshinder avses dammar, trummor, fiskgaller och naturliga hinder. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet har öring (starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Ett hinder anges antingen som definitivt eller partiellt 21. Dammar från SMHI:s dammregister redovisas i de fall ingen mer detaljerad information finns. 21 Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden. Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynnsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring. 29(42)
Hydrologisk regim I Svartåns avrinningsområde finns det ingen vattenförekomst som har sämre status än god med avseende på hydrologisk regim. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. De morfologiska förhållandena beskrivs via djup, bredd, typ av bottensediment, vilka typer av ackumulations- eller erosionsformer som finns i vattnet såsom revlar, dyner och deltabildningar, samt förekomst av död ved. Även former och strukturer av skapade av människan såsom pirar, stenkistor, bryggor, utfyllnader och muddringar ingår i beskrivningen. För vattenförekomsterna i Svartåns avrinningsområde har parametrarna vattendragets närområde och svämplanets strukturer och funktion i vattendrag klassificerats. Svämplanet är den flacka ytan längs vattendraget/sjön som bildas genom återkommande översvämningar. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand-/vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. En sammanvägning av dessa parametrar ger kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. Tio förekomster bedöms inte uppnå god status med avseende på morfologiskt tillstånd, varav tre har otillfredsställande status, se figur 8. Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För otillfredsställande status är 35 procent men högst 75 procent av närområdet påverkat. Klassificeringen är gjord efter en modellering som behöver styrkas innan den kan få större genomslag på den ekologiska statusen. Nästan all morfologisk påverkan leder till förlust eller förändring av habitat som i sin tur leder till mer homogena samhällen eller/och utarmning av biodiversiteten. 30(42)
Figur 8. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag i Svartåns avrinningsområde. 2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar För konnektivitet är förbättringsbehovet angett som antal vandringhinder. Totalt är förbättringsbehovet 33 antal vandringshinder som behöver åtgärdas för att god ekologisk status ska uppnås i Svartåns avrinningsområde. 31(42)
Flödesförändringar Ingen av vattenförekomsterna i Svartåns avrinningsområde har problem med flödesförändringar. Därför anges inga förbättringsbehov. Morfologiska förändringar I Svartåns avrinningsområde behöver 4 100 hektar ekologiskt funktionella kantzoner anläggas för att uppnå god ekologisk status. 2.5.3 Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Vandringshinder är ett stort problem i Svartåns avrinningsområde med avseende på förändringar av fysiska habitat. Det finns nio vattenförekomster som är fysiskt påverkade av vandringshinder (figur 9). Med vandringshinder avses dammar både med och utan aktiv reglering samt vägtrummor. Flödesförändringar Problemet finns inte i Svartåns avrinningsområde. Morfologiska förändringar Aktivt brukad mark och anlagda ytor och svämplan utgör en stor del av närområde till vatten. Dessa antropogena ingrepp påverkar vattnets omgivning och omformning av landskapet. Detta i sin tur påverkar livsmiljöer för organismers i vattendraget. I Svartåns avrinningsområde är det tio vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar (figur 9). Figur 9. Antalet vattenförekomster med fysiska förändringar i Svartåns åtgärdsområde. 32(42)