FORSKNINGSRAPPORT. Drift och underhåll av gator och vägar PÄR JOHANSSON. Institutionen för Väg- och vattenbyggnad Avdelningen för Produktionsledning

2002:09 FORSKNINGSRAPPORT FUNKTIONSUPPHANDLING Drift och underhåll av gator och vägar PÄR JOHANSSON Institutionen för Väg och vattenbyggnad Avdelningen för Produktionsledning 2002:09 ISSN: 1402 1528 ISRN: LTU FR 02/9 SE

Drift och underhåll av gator och vägar

Drift och underhåll av gator och vägar Sammanfattning I denna rapport presenteras författarnas syn och rekommendationer kring hur framtidens funktionskrav skall utvecklas. Från rekommendationerna kan nämnas: Det finns en skillnad mellan traditionella driftkrav och underhållskrav. Driftkrav kan ofta liknas vid en skötselinstruktion och upphandlas följaktligen med AB92 medan underhållskrav ofta består av funktionskrav och upphandlas med ABT94. Frekvenskrav skall likställas med utförandekrav Utförandekrav skall upphandlas med AB92 Frekvenskrav kan formuleras om till funktionskrav. Här skall beställaren vara den som styr när nästa mätning skall ske och vilka nivåer som ska gälla, men låter entreprenören styra hur skadan skall åtgärdas. Definitionen av funktionskrav borde utökas till att inte bara omfatta mätbara krav utan även kvalitativa krav som ej går att mäta men ändå systematiskt och objektivt kan kontrolleras. Om som beställare vill agera utifrån ett strategiskt långsiktigt perspektiv är man beroende av hur kringmarknaden och konkurrenssituationen ser ut. En viktig grundbult är att man använder sig av ett växelbruk där man ibland driver kunskapsutveckling och ibland driver prisutveckling. Eftersom det föreligger en geografisk marknadsspridning måste dock detta tas hänsyn till inför varje upphandling. Sida i

Drift och underhåll av gator och vägar Förord I mars månad år 1999 påbörjades en diskussion mellan Pär Johansson, Ove Lagerqvist, Åke Rådberg och JanOlof Nordlander om de problem som existerar vid upphandling och kvalitetssäkring av drift och underhåll av gator och vägar. Bland de problem som nämndes oftast var den brist på gemensamma upphandlingsdokument för denna typ av entreprenader samt de över landet varierande funktionskravens utformning. Detta projekt som nu avrapporteras har involverat flera representanter från såväl näringsliv som den akademiska världen. Ett särskilt tack skall riktas till medförfattarna PerOla Jönsson, Åke Rådberg, Lennart Kemi och Erik Persson. Jag vill rikta ett stort tack till SBUF och Skanska som stött detta projekt ekonomiskt samt representanter för Vägverket, Banverket och kommunerna för ett stimulerande samarbete och informationsutbyte. Luleå, 20020331 Pär Johansson Sida ii

Drift och underhåll av gator och vägar Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND 1 1.2 UPPDRAGET OCH DESS SYFTE 1 1.3 ARBETSSÄTT/LÄSANVISNING 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR 2 2 HISTORIK (FRÅN 1700TAL TILL IDAG) 3 2.1 URBANISERINGSPROCESSEN 3 2.2 PRIVAT RESANDE 3 2.3 TRAFIKBEHOVET I DAGSLÄGET 4 2.4 SVERIGES VÄGAR I SIFFROR 4 3 FUNKTIONSKRAV EXEMPELSAMLING OCH ANALYSRESULTAT 5 3.1 INLEDNING 5 3.2 STOCKHOLMS STAD 6 3.3 GÖTEBORGS STAD 10 3.4 SOLLENTUNA KOMMUN 12 3.5 VÄGVERKET 12 3.6 STOCKHOLMS GATU OCH FASTIGHETSKONTORS TEKNISKA HANDBOK 14 4 DISKUSSION UTVECKLING AV FUNKTIONSKRAV 15 4.1 FINNS DET SKILLNADER MELLAN DRIFTKRAV OCH UNDERHÅLLSKRAV? 15 4.2 ÄR FREKVENSKRAV ETT UTFÖRANDE ELLER FUNKTIONSKRAV? 16 4.3 KAN FREKVENSKRAV OMFORMAS TILL FUNKTIONSKRAV? 17 4.4 HUR KAN VÄGEN TILL NYA FUNKTIONSKRAV FORMULERAS? 18 4.5 ÄR MÄTBARHET ETT HINDER FÖR UTVECKLINGEN AV NYA FUNKTIONSKRAV? 19 4.6 HUR KAN MAN ÖKA CHANSEN TILL LÅNGSIKTIGA VINSTER? 19 4.7 HUR KAN KRINGMARKNADEN STÖDJA UTVECKLINGEN AV NYA FUNKTIONSKRAV? 20 4.8 KAN BESTÄLLARSTRATEGIN PÅVERKA ENTREPRENÖRENS KUNSKAPSUTVECKLING? 21 5 REKOMMENDATIONER 23 5.1 ENTREPRENADAVTAL 23 5.2 BESTÄLLARSTRATEGI 23 6 REFERENSER 24 BIL 1 EXEMPELSAMLING FUNKTIONSKRAV, BELÄGGNINGSUNDERHÅLL 26 BIL 1.1 STOCKHOLMS INNERSTAD 26 BIL 1.2 STOCKHOLMS GFK:S TEKNISKA HANDBOK 31 BIL 1.3 ÖSTRA GÖTEBORG 35 BIL 1.4 VÄGVERKET 39 BIL 2 EXEMPELSAMLING FUNKTIONSKRAV, VINTERVÄGHÅLLNING 42 BIL 2.1 STOCKHOLMS STAD 42 BIL 2.1.1 SPÅNGATENSTA STADSDELSFÖRVALTNING 42 BIL 2.1.2 HÄSSELBYVÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING 45 BIL 2.1.3 ENSKEDEÅRSTA STADSDELSFÖRVALTNING 47 Sida iii

Drift och underhåll av gator och vägar BIL 2.2 ASKIMS STADSDELSNÄMNDSOMRÅDE 49 BIL 2.3 SOLLENTUNA KOMMUN 51 BIL 2.4 VÄGVERKET 52 BIL 3 EXEMPELSAMLING FUNKTIONSKRAV, BARMARKSRENHÅLLNING 55 BIL 3.1 STOCKHOLMS STAD 55 BIL 3.1.1 SPÅNGATENSTA STADSDELSFÖRVALTNING 55 BIL 3.1.2 HÄSSELBYVÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING 58 BIL 3.1.3 ENSKEDEÅRSTA STADSDELSFÖRVALTNING 59 BIL 3.2 ASKIMS STADSDELSNÄMNDSOMRÅDE 60 BIL 3.3 SOLLENTUNA KOMMUN 61 Sida iv

Drift och underhåll av gator och vägar 1 Inledning I detta kapitel redovisas projektets bakgrund, syfte och avgränsningar så att läsaren får en övergripande bild av hur uppdraget genomförts och de intentioner författarna haft. 1.1 Bakgrund I den svenska byggsektorn används idag till stor del funktionskrav inom entreprenader avseende drift och underhåll av gator och vägar. Beställare av dessa entreprenader med funktionskrav är främst Vägverket och kommunerna. I avsaknad av gemensamma upphandlingsdokument har många enskilda initiativ tagits av såväl Vägverket som kommuner. Vägverket har sedan 1992 utvecklat en gemensam nationell beställarstrategi för upphandling av drift och underhållsentreprenader samt utformning av funktionskrav. Vägverkets förfrågningsunderlag kan enligt Johansson & Olsson (2000) karaktäriseras enligt följande; Entreprenadformen är totalentreprenad med funktionskrav. Vissa utförandekrav ingår. Ersättningsformerna är fast pris per år för löpande underhåll och fast pris per km plogad/eller halkbekämpad väg. Avtalsperioden är 3 eller 5 år. Ingående väglängd är cirka 50 mil. Omfattningen är ofta ett arv från den täckning som de gamla vägstationerna klarade av. Mjuka parametrar används vid anbudsvärderingen. Kommunerna har hittills inte använt sig av en gemensam nationell beställarstrategi för upphandling och utformning av funktionskrav. Försök att dokumentera enskilda kommuners upphandlingsstrategier och funktionskrav har gjorts, bl.a. vid avdelningen för Produktionsledning vid Luleå tekniska universitet av Johansson & Olsson (1998, 2000) och vid Institutet för ekonomisk forskning vid Lunds universitet av Mattisson (1995) samt Hansson & Mattisson (1997). Svenska Kommunförbundet (1995) har till stöd för kommuner som önskar upphandla drift och underhåll av gator & vägar och parker i konkurrens tagit fram en upphandlingshandledning benämnd Funktionella gator. 1.2 Uppdraget och dess syfte I mars månad år 1999 påbörjades en diskussion mellan Pär Johansson, Ove Lagerqvist, Åke Rådberg och JanOlof Nordlander om de problem som existerar vid upphandling och kvalitetssäkring av drift och underhåll av gator och vägar. Bland de problem som nämndes oftast var bristen på: gemensamma upphandlingsdokument såsom administrativa föreskrifter och funktionskrav vilket medför en låg kalkylerbarhet och en ökad kalkylkostnad för entreprenörerna sett i ett nationellt perspektiv funktionskrav som kan kopplas till en metod/kontroll så att en tydlig bedömning av att den efterfrågade funktionen är uppfylld kan göras av parterna stöd för beställarna när de strategiska valen inför upphandlingen skall göras Sida 1

Drift och underhåll av gator och vägar Med denna bakgrund skall projektet syfta till att: 1. skapa en exempelsamling av funktionskrav inom väg och gatuområdets delar beläggningsunderhåll, vinterväghållning och barmarksrenhållning 2. föra en diskussion kring hur funktionskrav kan vidareutvecklas 3. avge rekommendationer kring utveckling av funktionskrav 1.3 Arbetssätt/Läsanvisning För att uppfylla projektets första syfte har en sammanställning av befintliga och mätbara funktionskrav inom väg och gatuområdets delar beläggningsunderhåll, vinterväghållning och barmarksrenhållning genomförts av civilingenjör Erik Persson (2000). Denna sammanställning redovisas detaljerat i bilagorna 13. För dessa funktionskrav här även (där det så varit möjligt) bestämts; metod för mätning/kontroll av egenskap exempel på mål/akutnivåer och åtgärdstider eventuell åtgärd/konsekvens vid avvikelse Dessutom har befintliga krav som inte beskrivs i funktionstermer, men som bedömts intressanta (exempelvis frekvenskrav) redovisats. För att uppfylla projektets andra och tredje syfte har en analys av det insamlade materialet gjorts samt fördjupade diskussioner mellan rapportförfattarna genomförts, vilket har resulterat i diskussionskapitlet 4. Utifrån dessa diskussioner avger författarna rekommendationer, vilka återfinns i kapitel 5. 1.4 Avgränsningar De drift och underhållsentreprenader som studerats ingående återfinns hos beställarna vid: Stockholm stad Göteborgs stad Sollentuna kommun Vägverket Dessa beställare har studerats pga att de har god erfarenhet av arbetet med att upphandla drift och underhåll av gator och vägar med funktionskrav. Dessa beställare ger därför en god överblick över vad det finns för funktionskrav inom detta område. Enbart funktionskrav för områdena beläggningsunderhåll, vinterväghållning och barmarksrenhållning har studerats för drift och underhåll av gator och vägar. I vissa entreprenader ingår även t ex konstbyggnader, naturområden och parker men dessa har inte medtagits i rapporten. Sida 2

Drift och underhåll av gator och vägar 2 Historik (Från 1700tal till idag) I detta kapitel redovisas resandets utveckling i Sverige från 1700talet fram till nutid och därmed hur utvecklingen har lett till att kraven på goda kommunikationsmedel har ökat. Således har även kraven på våra gator och vägar ökat i samma takt vilket redovisas nedan. 2.1 Urbaniseringsprocessen Till mitten av 1700talet bodde 90 % av befolkningen i Sverige på landsbygden. Vid tiden för industrialiseringen under 1800talets mitt skedde en massomflyttning av befolkningen från landsbygden till städerna, d v s urbanisering. Städerna växte snabbt och det blev inte möjligt att bygga bostäder i anslutning till arbetsplatserna. De flesta av de arbetslösa lantarbetarna som flyttat till städerna för att bli industriarbetare fick dagligen förflytta sig mellan bostadsområdet och arbetsplatsområdet. I de större städerna blev avstånden så stora att man fick inrätta färdmedel av något slag. Detta ledde följaktligen till att vägar och gator också behövdes i större utsträckning. (Toppala, 1997). Industrierna låg sällan i direkt anslutning till råvarorna. Detta gjorde att allt större krav ställdes på fungerande transporter av råvaror till industrierna. Krav på transportmöjligheter ställdes även på utgående gods från industrier till en utspridd kundkrets. Detta resulterade sammantaget i att många industrier lokaliserades till städer med goda hamnar och med anslutning till järnvägsspår. Snabbast skedde tillväxten i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och i Norrland. I Norrland skedde en snabb tillväxt i direkt anslutning till sågverk och träindustrier vid älvmynningar mot Bottenhavet och Bottenviken. (Toppala, 1997). 2.2 Privat resande Under bondesamhällets tid var man i stort sett självförsörjande och hade få anledningar att söka sig utanför byn eller socknen. Behovet av resor ökade under medeltiden då handelsutbytet tilltog. Resorna företogs ofta med häst och vagn. I slutet av 1800talet möjliggjordes resandet för en större allmänhet då tillkomsten av ångfartyg och järnväg gjorde detta möjligt. När sedan bil blev allt vanligare i början av 1900talet ökade resandet explosionsartat. (Toppala, 1997). Under de senaste decennierna har bl a den ökade fritiden, urbaniseringen och utglesningen av bostadsområden bidragit till ett ökat resande och ett större behov av väl fungerande kommunikationsmöjligheter. Resandet under helger, längre ledigheter och under semestrar har ökat markant de sista årtiondena. Transportmöjligheterna har blivit en avgörande faktor för människors livskvalitet och levnadsstandard. Idag är det också en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad att kommunikationerna fungerar på ett tillfredsställande sätt. Genom en förbättrad resestandard har människors möjlighet till val av arbetsställe ökat, samtidigt som företagen kunnat dra nytta av stordriftsfördelar. (Toppala, 1997). Sida 3

2.3 Trafikbehovet i dagsläget Funktionsupphandling Drift och underhåll av gator och vägar I vårt avlånga land Sverige bygger välståndet på att det finns goda transportmöjligheter såväl inom landet som till och från utlandet. Vi behöver, eftersom vi har utspridda naturtillgångar och befolkning och ett perifert läge i världen, särskilt goda möjligheter för transporter av såväl gods som personer, energi och information. (Grennberg, 1993). Vi har idag stora nationella tillgångar i byggnadsverk för att möjliggöra transporter. Vi har investerat i vägar på landsbygden och gator i tätorterna samt i järnvägar, flygfält och hamnar för de vanligast förekommande transportsätten för människor och gods. Stora investeringar för energitransporter och datakommunikation har också gjorts. (Grennberg, 1993). Diskussioner om ändrad fördelning av person och godstransportvolymerna mellan vägar, järnvägar, flyg och sjötrafik pågår ständigt. Likaså om ändrad lokalisering och utformning av trafikutrymmena. Förskjutningarna mellan transportsätten och förändringarna på anläggningarna sker dock långsamt. Transportvolymerna ökar med tiden beroende på en allt mer specialiserad produktion och en allt större integration med utlandet. Konkurrensen från utlandet ökar också kraven på låga transportkostnader. (Grennberg, 1993). Den viktigaste uppgiften för den som ansvarar för anläggningarna är att vårda de befintliga byggnadsverken och se till att de ständigt fungerar enligt användarnas önskemål. I andra hand vill vi trafikanter ha förbättrade och nya anläggningar. Vägtrafikanternas intresse är att så billigt, snabbt och säkert som möjligt kunna transportera sig själva och olika typer av gods. Vi som trafikerar vägarna är en betydelsefull intressentgrupp. Den totala årskostnaden för vägtrafiken, det vill säga för körutrymmena, fordonen med förare och trafikolyckor uppgår till ca 15 % av BNP. (Grennberg, 1993). 2.4 Sveriges vägar i siffror Det befintliga väg och gatunätet i Sverige handhas av olika ägare enligt tabell 2.1. Vägkategori Längd, km Trafikarbete Statliga vägar 98 000 66 % europavägar 4 900 23 % övriga riksvägar 9 800 18 % primära länsvägar 11 600 11 % övriga länsvägar 71 900 14 % Kommunala vägar och gator 38 500 30 % Enskilda vägar 284 000 4 % Totalt 420 500 100 % Tabell 2.1 Väg och gatunätet i Sverige. (Våra vägar nr 3, 2000). Med trafikarbete menas den väglängd som samtliga fordon kör. Kostnaderna för de statliga vägarna var under 1999 totalt 12 427 miljoner kronor fördelat på följande: Nybyggnation 6 351 miljoner kronor Drift och underhåll 6 076 miljoner kronor varav drift 3 216 miljoner kronor varav underhåll 2 860 miljoner kronor Sida 4

Drift och underhåll av gator och vägar 3 Funktionskrav exempelsamling och analysresultat I detta kapitel redovisas resultaten från det examensarbete som civilingenjör Erik Persson (2000) utfört inom projektets ramar. Resultatet är dels en sammanställning av befintliga och mätbara funktionskrav inom vägoch gatuområdets delar beläggningsunderhåll, vinterväghållning och barmarksrenhållning genomförts samt de analysresultat som Persson kommit fram till. 3.1 Inledning I bilagorna 1 till 3 återfinns en exempelsamling av funktionskrav. Exempelsamlingen är framtagen av civilingenjör Erik Persson (2000) som en del av hans examensarbete under perioden maj till november 2000. Exempelsamlingen är indelad i följande delar: Funktionsområde Bilaga nr Kommun/Org Kommundel/Övrigt Beläggningsunderhåll 1.1 1.2 1.3 Stockholm Stockholm Göteborg Stockholms innerstad Teknisk handbok Östra Göteborg (Gunnared, Lärjedalen, Kortela och Bergsjön) 1.4 Vinterväghållning 2.1 2.1.1 2.1.2 2.1.3 2.2 2.3 2.4 Barmarksrenhållning 3.1 3.1.1 3.1.2 3.1.3 3.2 3.3 Vägverket Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Göteborg Sollentuna Vägverket Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Göteborg Sollentuna Region Norr SpångaTensta stadsdelsförvaltning HässelbyVällingby stadsdelsförvaltning EnskedeÅrsta stadsdelsförvaltning Askim stadsdelsnämndsområde Lokalvägar Region Norr SpångaTensta stadsdelsförvaltning HässelbyVällingby stadsdelsförvaltning EnskedeÅrsta stadsdelsförvaltning Askim stadsdelsnämndsområde Centrum I de följande kapitlen 3.2 t.o.m. 3.5 presenteras en direkt avskrift av Perssons analysresultat för de krav och strukturer som identifierats i exempelsamlingen av funktionskrav. Här återfinns också Perssons kommentarer kring för och nackdelar samt förslag till vad som skulle kunna förändras i de olika entreprenaderna. Analysen görs kommunvis uppdelat i områdena beläggningsunderhåll, vinterväghållning och barmarksrenhållning. Sida 5

Drift och underhåll av gator och vägar 3.2 Stockholms stad Beläggningsunderhåll, Stockholms innerstad Strukturen: Den övergripande indelningen som görs i arbetsbeskrivningen och beskriver verksamhetens omfattning på olika nivåer är bra. Den är kort och redogör på ett tydligt sätt omfattningen. När det sedan gäller indelningen för de krav som finns är uppdelningen mellan körbanor av asfalt och övriga ytor av asfalt kan denna vara onödig eftersom kraven till stor del är exakt lika för dessa. Det är endast en akutnivå som skiljer dem åt. Läsbarheten skulle nog öka om kraven skulle vara i tabeller istället som nu i löpande text och i vissa fall i punktform. Kraven: Kravbeskrivningstexterna är i stort bra men lite otydliga i vissa fall, t ex allmänt slitage på ytor där slitlager hotas att genomslitas och ojämnheter och svackor som orsakar vattensamling, trafikfara eller allmän olägenhet för trafikanter anger inte till fullo vad som gäller. Akutnivåerna är klara och tydliga men det finns vissa krav som inte är mätbara. I dessa fall bör en mätbar nivå tas fram eller kraven omformuleras så att de blir utförandekrav istället. Åtgärdstiderna anges gemensamt för alla krav. Detta kan vara bra eftersom det är lätt att följa dessa övergripande åtgärdstider, men det kan också vara en nackdel eftersom vissa skador kanske kräver snabbare åtgärder än andra. Därför skulle det vara en fördel med åtgärdstider för varje enskilt krav. Övrigt: Den tillsyn som sker enligt Teknisk handbok är väl genomtänkt. Tabellerna är emellertid besvärliga att tyda och det blir många olika minimifrekvenser för kontroll av olika ytor. Det kanske går att förenkla denna så att den blir mer övergripande. Sedan kan det vara lättare att kontrollera alla typer av skador samtidigt enligt den högsta kontrollfrekvensen för respektive standardklass. Detta är också möjligt eftersom det är minimifrekvenser som anges. Vinterväghållning, SpångaTensta stadsdelsförvaltning Strukturen: Funktions och utförandebeskrivningen som är uppbyggd enligt pyramidregeln är ett bra exempel på hur man kan strukturera upp en beskrivning. Där refereras genom olika koder till mängdförteckningen där man kan hitta aktuella mängder och frekvenser. Objektbeskrivningen som också är en del av funktions och utförandebeskrivningen redovisar ytor, anläggningar mm. Den innehåller inga krav som ska följas utan ger en bakgrund till verksamhetsbeskrivningen. Verksamhetsbeskrivningen däremot, anger de krav som gäller för funktion och utförande där de flesta funktionskrav anges i tabell. Start, utförande och färdigställandekriterierna är sammanställda i en bra tabell med tydliga akutnivåer och åtgärdstider. Det finns inga tydliga beskrivande kravtexter, men i det här fallet är det ändå ganska tydligt vad som gäller, t ex snöröjning och halkbekämpning samt att det även finns beskrivet i utförandebeskrivningen vad som gäller för respektive aktivitet. Indelningen av olika gatutyper i tabellen är bra och lätt att förstå. I funktionsoch utförandebeskrivningen är det i övrigt dock mycket utförandekrav. Det är mycket text och det kan bli svårt att förstå. Både när det gäller objektsbeskrivningen och verksamhetsbeskrivningen tycker jag att idéen till uppbyggnad är bra, men i det här fallet består den av alldeles för mycket text. Den borde kunna göras mer kortfattad och kanske med lite tydligare funktionskrav istället för utförandebeskrivningar. Sida 6

Drift och underhåll av gator och vägar Kraven: Att ha mätbara krav inom vinterväghållningen är svårt och det är endast snöröjningskravet som är mätbart. Jag tycker ändå att man kan kalla de övriga kraven för funktionskrav eftersom de är en följd av snöröjningen, (kompletteringsröjning och snöbortforsling). När det gäller halkbekämpningen tycker jag kravet start vid halkrisk är lite svårt att förstå, hur bedöms det? Det kanske finns någon slags metod att mäta friktionen med istället men det är nog alldeles för tidskrävande och svårt att göra men det skulle bli mera tydligt vad som gäller. Beskrivningen av prioriterad kompletteringsröjning tycker jag är bra eftersom det gäller viktiga gator där en snabbare insats är nödvändig. Detsamma gäller kravet för beredskap vid oförutsett väderomslag. Övrigt: Kontrollen som sker genom stickprovskontroller på 510 % av ytan och får representera hela entreprenadområdet är en bra kontrollmetod. Det gör att entreprenören blir tvingad att göra ett bra arbete på hela området, ingenting kan lämnas. Kanske skulle den ytan som kontrolleras vara lite större för att ännu bättre kunna hitta eventuella ytor där kraven inte uppfylls. Den särskilda syn som utförs efter eventuella anmärkningar vid stickprovskontrollerna är ett bra sätt att följa upp de fel som upptäckts och därefter bestämma det vitesbelopp som blir aktuellt. Barmarksrenhållning, SpångaTensta stadsdelsförvaltning Strukturen: Den objekts och utförandebeskrivning som gäller för barmarksrenhållning inom SpångaTensta är uppbyggd på samma sätt enligt pyramidregeln som ovanstående beskrivning för vinterväghållningen. Skillnaden är att här finns inga direkta krav i texterna utan utförandebeskrivningen hänvisar till mängdförteckningen där aktuella frekvenser anges. Det är förstås svårt att ha mätbara funktionskrav inom barmarksrenhållning. Att mäta om en yta är städad eller inte är förstås omöjligt. Därför är frekvenskrav ett utmärkt alternativ där det anges hur ofta en viss yta skall städas. På detta sätt fås en kontinuerlig rengöring av ytorna som gör att ställda mål kan uppfyllas. I övrigt gäller de allmänna kommentarerna för vinterväghållningens struktur även för denna. Kraven: Indelning av olika områden som görs är bra, inga konstigheter. Kraven som ställs är detaljerade och anger frekvensen i antal ggr/år. Det skiljs också på maskinell och manuell städning. Det skulle nog vara lättare att arbeta med krav som anges i antal ggr/vecka eller antal ggr/månad. Att ha ett övergripande krav för varje yta, t ex buss och huvudgator skall städas en gång/vecka med insatser, maskinella eller manuella, som entreprenören själv får bestämma, borde underlätta för både beställare och entreprenör ur såväl ekonomisk som praktisk synvinkel. Det som kontrolleras är ju ändå att ytan är ren, det är svårt att kontrollera exakt hur många gånger en städinsats har utförts. Jag tycker också att aktiviteterna i det här fallet är alltför detaljerade, de skulle kunna göras lite mer översiktliga som gör att de blir lättare både att följa och att kontrollera. Övrigt: Kontrollen sker genom stickprovskontroller av färdiganmälda aktiviteter som sedan får representera hela området. Även här kan vid ej uppfyllda krav entreprenören kallas till särskild syn som sedan leder till ett avdrag från kontraktssumman. Jag tycker att detta verkar vara en bra metod för att kontrollera om barmarksrenhållningsåtgärder blivit utförda samt göra avdrag för eventuella brister som upptäcks. Sida 7

Drift och underhåll av gator och vägar Vinterväghållning, HässelbyVällingby stadsdelsförvaltning Struktur: Det sätt på vilken denna funktions och arbetsbeskrivning är uppbyggd på är mycket bra, den är tydlig och lätt att följa och för varje objekt är de olika verksamheterna uppdelade. Där framgår klart och tydligt vad som gäller. Bra beskrivande texter som redogör för varje aktivitet finns som komplement till de tabeller med akutnivåer, åtgärdstider och frekvenser som gäller. För varje aktivitet finns också en generell beskrivning samt beskrivningar på hur arbetet skall utföras. Jag tycker inte att denna funktions och arbetsbeskrivning har något som behöver förändras. Kraven: Dessa är likadana som de krav som fanns inom SpångaTensta SDF sånär som på någon aktivitet och vissa akutnivåer som skiljer. De kommentarer jag har för SpångaTensta SDF:s vinterväghållning gäller därför även här. Övrigt: Kontrollen sker på samma sätt som vid SpångaTensta SDF. Också här kan det kallas till särskild syn som ligger till grund för avdrag för fel eller arbeten som ej blivit utförda. Vid bestämmande av detta belopp tas hänsyn till hur stort felet är samt om det sker vid upprepade tillfällen. Det verkar vara ett bra system som gör att upprepade och stora fel ger en större merkostnad för entreprenören. Detta är mer rättvist och felets värde regleras på ett bättre sätt. Barmarksrenhållning, HässelbyVällingby stadsdelsförvaltning Struktur: Kommentarer lika som för SpångTensta stadsdelsförvaltning. Kraven: Kraven som beskriver barmarksrenhållningen tycker jag är mycket bra. Indelningen av olika ytor är bra och tabellen som används visar hur ofta städning, sopning och spolning skall ske för de olika ytorna. Det anges frekvenser i antal ggr/vecka och antal ggr/månad som gör det hela översiktligt och lätt att följa. Kraven är inte så detaljerade som de för SpångaTensta SDF, och det borde vara en fördel eftersom de blir lättare att följa. Om någon detalj ska kritiseras så är det kravet på att spolning ska utföras vid behov vilket kunde ersättas med en frekvens istället. Övrigt: Kommentarer lika som för SpångTensta stadsdelsförvaltning. Sida 8

Drift och underhåll av gator och vägar Vinterväghållning, EnskedeÅrsta stadsdelsförvaltning Struktur: Arbetsbeskrivningen består av löpande text med beskrivningar på hur arbetet skall utföras i kombination med en tabell som beskriver de funktionskrav som används. Tabellens uppdelning är bra, det är de väsentliga kraven när det gäller vinterväghållning som finns med. Det finns dock endast krav för två olika typer av gator (huvudgator/bussgator och övriga gator). Den indelningen tycker jag blir alltför allmän, speciella krav för t ex gång och cykelvägar är nog väsentligt att ha med. Tabellen har också ett annat upplägg jämfört med tidigare tabeller för vinterväghållning. Jag tycker att detta upplägg är sämre, det framgår inte lika klart och tydligt kraven, akutnivåer och åtgärdstider som det gör i de föregående tabellerna. Kraven: Kravbeskrivningen i tabellen är tydlig, här definieras kraven på ett bra sätt med tydliga akutnivåer och åtgärdstider. Vissa definitioner saknas dock, t ex skillnaden mellan lös snö och snömodd/blötsnö. I övrigt gäller samma kommentarer som för de tidigare vinterväghållningsområdena. Barmarksrenhållning, EnskedeÅrsta stadsdelsförvaltning Strukturen: Även här består arbetsbeskrivningen av löpande text som avslutas med en tabell som klargör vilka städfrekvenser som är aktuella. Upplägget på arbetsbeskrivningen är samma som för vinterväghållningen, underrubriker där det beskrivs hur aktiviteterna ska utföras. Indelningen av ytor är mer detaljerad än i de tidigare fallen, här finns olika krav för t ex olika slags centrumbildningar. Detta tycker jag är lite onödigt, om t ex två olika centrumbildningar städas 5 eller 6 ggr/vecka tycker jag inte har någon betydelse. Det gör bara det hela mer otydligt och svårt för de inblandade att både utföra och kontrollera arbetet. Sedan kan man fråga sig om lekparker och dagvattenbrunnar hör till området gator och vägar. Kraven: Här finns en bra uppdelning med olika aktiviteter fördelade på olika ytor med städfrekvenser som mest anges i antal ggr/år men i några fall även i antal ggr/vecka. Fördelningen mellan dessa frekvenser tycker jag är lämplig. Det jag saknar är krav på spolning vilket jag tycker är ett relevant krav som bör finnas med. Sida 9

Drift och underhåll av gator och vägar 3.3 Göteborgs stad Beläggningsunderhåll, Östra Göteborg Strukturen: Funktions, standard, och åtgärdsbeskrivningen har ett bra upplägg som beskriver kraven inom olika områden först övergripande och sedan mera specifikt. Beskrivningen består av löpande text men varje krav med akutnivå och åtgärdstid beskrivs i ett eget stycke som gör att det är lätt att följa kravbeskrivningarna. Kraven som gäller för beläggningsunderhåll delas in i fem grupper, två grupper för asfaltytor, en för gång och cykelvägar och två grupper för sten och plattsatta ytor (trafikerade och otrafikerade ytor). För de bägge asfaltytorna gäller samma krav men med några få skillnader när det gäller akutnivåer och åtgärdstider. Det borde gå att slå ihop dessa till en gemensam kravbeskrivning för asfaltytor. Gång och cykelvägar beskrivs med ett fåtal krav men det är relevanta krav som jag tror det räcker med. Sten och plattytor delas in i trafikerade och otrafikerade ytor vilket jag tycker är lämpligt eftersom den funktionen som krävs för dessa är olika. Indelningen är ganska lik den som tillämpas i Stockholms innerstad. Kraven: Kravbeskrivningarna och akutnivåer är i de flesta fallen tydliga, men för t ex asfaltytor när det gäller potthål saknas akutnivå och istället hänvisar man till om det påverkar trafiksäkerheten, vilket är ett ganska oklart mått. Åtgärdstiderna som anges är varierande, ofta har man ett slutdatum då skadan skall vara åtgärdad men i vissa fall finns ett antal dagar inom vilka skadan skall vara åtgärdad. Det borde vara effektivare att kräva att en skada skall vara reparerad inom ett visst antal dagar efter upptäckt istället för att ha ett senaste åtgärdsdatum som kan ligga upp till sex månader fram i tiden. När det gäller kraven för gång och cykelvägar samt sten och plattsatta ytor är uppbyggnaden på samma sätt och även här gäller att i vissa fall kan tydligare akutnivåer anges och mer styrda åtgärdstider krävas. Övrigt: Kontrollen sker även här genom att ett antal slumpvis utvalda gator kontrolleras och får ses som ett medelvärde för hela entreprenadområdet. Åtgärdas inte upptäckta fel inom en vecka eller enligt åtgärdstiderna så utgår vite med en bestämd summa för varje sjudagarsperiod som färdigställandet överskrider. Denna metod för vite kanske inte alltid är så bra eftersom bötesbeloppet inte alltid står i proportion till det uteblivna arbetets storlek och det kan både entreprenören och beställaren tjäna på. Sida 10

Drift och underhåll av gator och vägar Vinterväghållning, Askims stadsdelsnämndsområde Strukturen: Trafikkontorets riktlinjer är uppdelad på olika områden med ett antal aktiviteter för varje. Det område som innehåller tydliga funktionskrav är körbanor, som är indelat i centrumområden, huvudvägnät och bostadsgator. De övriga områdena, t ex gång och cykelvägar samt gångbanor är endast beskrivna i utförandetermer. De aktiviteter som beskrivs för varje område är halkbekämpning, snöröjning, snöbortforsling och vårstädning. Det är tillräckligt och täcker upp verksamheten på ett bra sätt. Jag tycker att även de övriga områdena kunde ha bestått mer av funktionskrav istället för utförandebeskrivningar. Kraven: Kravbeskrivningarna är tydliga och där det är möjligt med akutnivåer (snöröjning) finns sådana. När åtgärdstiderna beskrivs anges tiden inom vilken aktiviteten skall vara utförd som antal timmar efter snöfallets upphörande, vilket är bra eftersom det är svårt att veta exakt när ett snöfall upphör. Övrigt: Vitessumman vid försening eller utebliven åtgärd utgår med 5000 kr per område och tillfälle. Även här kan man anta att bötesbeloppet inte alltid står i proportion till det uteblivna arbetets storlek och det kan både entreprenören och beställaren tjäna på. Barmarksrenhållning, Askims stadsdelsnämndsområde Strukturen: Här finns en indelning på åtta områden med löpande text som beskriver de frekvenskrav som finns. Indelningen av olika ytor är klar och tydlig. Kraven: Jag tycker att det borde finnas krav på fler aktiviteter än maskinsopning. Visserligen finns i riktlinjerna att det skall kompletteras med manuell städning vid behov, men det vore tydligare med ett klart frekvenskrav. Sedan saknar jag något krav på spolning som borde finnas med. I övrigt är frekvenskraven bra, dock tycker jag kravet på översyn känns lite otydligt och diffust. Övrigt: Vitessumman vid försening eller utebliven åtgärd utgår på samma sätt som vid vinterväghållningen med 5000 kr per område och tillfälle. Även här kan man anta att bötesbeloppet inte alltid står i proportion till det uteblivna arbetets storlek och det kan både entreprenören och beställaren tjäna på. Sida 11

Drift och underhåll av gator och vägar 3.4 Sollentuna kommun Vinterväghållning Struktur: Sollentuna kommun har ett bra upplägg på sin kravbeskrivning, där står för varje aktivitet vilka krav som gäller för olika typer av ytor. Den är lätt att följa därför att den hela vägen har samma indelning. Kraven beskrivs på ett bra sätt med löpande text i punktform där krav, akutnivåer och åtgärdstider anges. Några krav för gång och cykelvägar finns inte vilket jag tycker borde finnas med. Kraven: De funktionskrav som beskrivs är till stor del likadana som i de tidigare kapitlena. Här finns dock inget krav på snöbortforsling. De krav som ställs har dock tydliga akutnivåer (snöröjning) och åtgärdstiderna anges på ett bra sätt med en färdigställandetid. Barmarksrenhållning Struktur: Jag tycker att det upplägg som används är enkelt, men visar klart och tydligt vad som gäller. För varje aktivitet finns en utförandebeskrivning och sedan en kravtext som säger hur ofta aktiviteten skall utföras. Den aktivitet som saknas även här är spolning som jag tycker är en relevant städåtgärd. Området är indelat i fyra delområden som har olika frekvenskrav. Att storleken på dessa områden anges tycker jag är bra, det ger en bättre översikt av det som ska utföras. Kraven: De krav som finns tycker jag är bra, frekvenserna är rimliga och kravbeskrivningarna tydliga. En vår och höststädning är nog att föredra framför att endast ha en lövupptagning en gång/år. 3.5 Vägverket Beläggningsunderhåll Strukturen: Vägverkets funktionsbeskrivning innehåller ett kapitel som behandlar belagd väg. Detta kapitel är sedan uppdelat i stycken som beskriver kraven för olika skador/områden t ex friktion, stödremsor, sprickor och hål. Detta är en bra indelning men jag tycker att det är för mycket utförandebeskrivningar. Vägverket tar upp flera krav som inte kommunerna har med men det har sin naturliga förklaring i att kommunerna har sina gator i stadsmiljö. Sida 12

Drift och underhåll av gator och vägar Kraven: Kravbeskrivningarna är bra och lätta att förstå. Vissa akutnivåer är dock otydliga och i vissa fall ej mätbara, t ex förekomst av blödning. De flesta kraven har dock tydliga och mätbara akutnivåer. Däremot tycker jag inte att åtgärdstiderna är bra. Antingen saknas de helt eller i de fall de förekommer betecknas de med termen omgående. Det skulle vara mycket bättre med en tidsbestämd åtgärdstid för varje krav. Vinterväghållning Strukturen: Kapitlet om vinterväghållning är uppbyggt på samma sätt som kapitlet om belagd väg. Även här är det mycket utförandekrav i funktions och standardbeskrivningen (FSB). När det handlar om framkomlighet (snöröjning, halkbekämpning mm) så hänvisas det till Drift 96. Där beskrivs de krav för framkomlighet som gäller för körfältet, vägrenen och sidoanläggningar för sex olika standardklasser. Sedan finns även tre standardklasser som beskriver motsvarande krav för gångbanor samt gång och cykelvägar. I Drift 96 är det fler funktionskrav som är mätbara och med tydliga åtgärdstider än vad som finns i FSB:n. Kraven: De krav som finns i FSB:n är i de flesta fall ej mätbara och innehåller oklara åtgärdstider. Däremot liknar kraven i Drift 96 mer de som kommenterats tidigare, där finns tydliga akutnivåer och åtgärdstider där det är möjligt. Men där finns också bl a krav som hänvisar till en viss temperatur, t ex att vid en viss temperatur ska vägytan vara fri från snö och is. Detta verkar vara ett bra krav ur säkerhetssynpunkt och är något som kommunerna också borde kunna använda. Övrigt (beläggningsunderhåll och vinterväghållning): I funktionsbeskrivningen finns en tabell som anger åtgärdstider vid brister där inget annat tidskrav finns angivet. Dessa åtgärdstider är dock mycket allmänna och jag tror att specifika åtgärdstider för varje krav är att föredra. Vägverket kräver också att entreprenören ska besiktiga vägarna var 7:e eller var 14:e dag, beroende på typ av väg, för att kontrollera att den funktion som beskrivs upprätthålls. Sedan ska en skriftlig försäkran om att krav enligt FSB har uppfyllts överlämnas till beställaren vid varje byggmöte. Denna typ av kontroll som entreprenören själv utför är om den görs på rätt sätt bra. Ifall fel upptäcks vid extra kontroll av beställaren är det ingen tvekan om att entreprenören ska stå som ansvarig för felet. Sida 13

Drift och underhåll av gator och vägar 3.6 Stockholms gatu och fastighetskontors Tekniska handbok Beläggningsunderhåll Strukturen: Området beläggningsunderhåll delas in i bituminösa ytor, sten och plattsatta ytor samt ytor med slitlager av grus. Dessa innehåller sedan mål, beskrivningar, krav och åtgärdstider för olika skador. För bituminösa ytor finns ett bra upplägg med olika standardklasser som det sedan hänvisas till när det gäller krav på tillsyn och verifikation, krav på underhållsåtgärder och färdigställandetider. Allt redovisas i bra tabeller som är lätta att följa. Sedan finns även kommentarer till tabellerna som gör det hela ännu tydligare. För sten och plattsatta ytor finns ett fåtal krav tabellerade som beskriver akutnivåer och åtgärdstider. När det gäller ytor med slitlager av grus finns olika bedömningsgrunder och tillståndsklasser men även ett antal mätbara funktionskrav. Kraven: De tabeller som finns med krav på underhållsåtgärder för bituminös beläggning tycker jag är mycket bra. De innehåller skador som är relevanta och akutnivåerna är mätbara. Sedan finns det också kommentarer till de olika typerna av skador för att tydliggöra t ex vissa mätmetoder. Tabellen med åtgärdstider visar tydligt den tid som gäller innan skadorna skall vara åtgärdade, i vissa fall finns också ett datum när skadorna skall vara åtgärdade. De krav som gäller för sten och plattsatta ytor har tydliga gränsvärden och åtgärdstider för olika typer av skador som kan förekomma. Det finns dock bara åtgärdstider för gångbanor, cykelvägar och torg, vilket kan ifrågasättas då det även kan finnas körbanor med stenar och plattor. Kraven som finns för grusvägar är få men med tydliga gränsvärden och åtgärdstider. Det borde nog kunna finnas fler än två funktionskrav att använda för grusvägar men grusvägar bedöms också mycket enligt olika bedömningsgrunder och beskrivande tillståndsklasser. Det skulle nog underlätta att istället ha fler funktionskrav som bedömningsgrund. Vinterväghållning och barmarksrenhållning I EnskedeÅrsta SDF använder man sig av av kraven direkt hämtade ur Teknisk handbok, se därför kommentarerna i kapitel 3.2. Barmarksrenhållningen innehåller inga frekvenskrav utan endast utförandebeskrivningar och olika bedömningsgrunder som jag inte tar upp i detta arbete. Sida 14

Drift och underhåll av gator och vägar 4 Diskussion Utveckling av funktionskrav I detta kapitel förs en diskussion kring de viktigaste knäckfrågorna som identifierats i detta projekt. Tidigare skötte Banverket, Vägverket och kommunerna all drift och underhåll i egen regi utan konkurrensutsättning. Under 90talet konkurrensutsattes stora delar av denna verksamhet och flera aktörer skapade en tuff konkurrens där beställaren oftast ställde sina krav i form av utförandekrav. Idag är funktionskrav något som såväl beställare och entreprenörer önskar använda allt mer för både drift och underhåll av hus och anläggningar. För att dessa krav skall kunna utvecklas krävs hela tiden nytänkande från såväl entreprenörer som beställare. Detta kapitel redovisar författarnas syn på hur man skulle kunna införa nytänkande kring utvecklingen av nya funktionskrav. 4.1 Finns det skillnader mellan driftkrav och underhållskrav? Persson (2000) redovisar följande definitioner av drift respektive underhåll : Drift: Åtgärder för att hålla en byggnad eller anläggning i funktion och som resulterar i ekonomiska värden med kortare varaktighet än ett år. Kommentar: Denna definition är i sin inledande del nästan identisk med den som gavs av Tekniska Nomenklaturcentralen (TNC 95) med följande lydelse: Åtgärder för att hålla en fastighet, installation e d i funktion. Tillägget beträffande den ekonomiska varaktigheten motiveras bl a av att uppföljning och prognosticering av livscykelkostnader underlättas om driften på detta sätt skiljs från underhållet (se definition). Exempel på driftaktiviteter på vägar och gator: Halkbekämpning, snöröjning, snöhyvling, moddröjning, snöbortforsling, snödikning och trumtining, sandupptagning, städning, dammbindning, hyvling av grusvägar, gräsklippning, rengöring av skyltar, signaler och kantmarkeringsstolpar. Underhåll: Åtgärder som behövs för att en byggnads eller en anläggnings önskade egenskaper bevaras eller återställs och som resulterar i ekonomiska värden med längre varaktighet än ett år. Underhåll av gator och vägar: Ny toppbeläggning, fräsning, avjämning av lokala svackor (s k maskinavjämning) utförd som en direkt förberedelse för ny toppbeläggning. Förebyggande underhåll, underbyggnadsarbeten, grundläggningsarbeten samt komplettering av avvattnings eller dräneringssystem. Beläggningsåtgärder som normalt har längre varaktighet än ett år hänförs till underhåll. Denna tolkning av vad som innefattas i ordet beläggningsunderhåll stämmer inte helt med det språkbruk som f n tillämpas av fackmän i anläggningsbranschen. Också beläggningsreparationer med kortare varaktighet än ett år har inräknats i underhållet. Underhåll indelas (här) i periodiskt respektive löpande underhåll enligt följande: Sida 15

Drift och underhåll av gator och vägar Löpande underhåll är sådant som utförs varje säsong på ett vägavsnitt och som förutsätter kontinuerlig uppföljning av tillståndet. Som löpande underhåll betecknas bland annat lagning av spår, sprickor, avjämning av mindre svackor (utförd i första hand för att uppfylla funktionskraven), potthål m m. Periodiskt underhåll betecknar mer omfattande insatser som inträffar med flera års intervall, t ex ny toppbeläggning, fräsning och komplettering av frostskydd. En analys av de krav som Persson (2000) sammanställt ger följande: 1. Driftkraven är först nedbrutna i säsongskrav (vinterväghållning och barmarksrenhållning) men även nedbrutna vidare i aktiviteter såsom snöröjning, halkbekämpning, sopning, städning och spolning. 2. Underhållskraven är nedbrutna i fysiska krav på objektet "beläggningen" såsom potthål, sättningar och sprickor. Ur detta ser man förklaringen till att s.k. frekvenskrav är dominerande vad gäller driftkrav eftersom aktiviteter beställs enklast och tydligast i form av ett visst antal insatser per tidsenhet. Beställaren får då vad han önskar i form av antalet insatser per tidsenhet och kalkylerbarheten är god för entreprenören. Det finns naturligtvis ingen garanti att beställarens bedömning av intensiteten/frekvensen alltid är korrekt, dvs över eller underkvalitet kan erhållas men entreprenörens ansvar blir dock begränsat till ett rent utförande. Vad gäller underhållskrav ser man exempelvis att objektet "beläggningen" och dess fysiska tillstånd är av stort intresse. Det fysiska tillståndet är det man ställer krav på i form av (oftast) mätbara krav där beställaren fastlägger en sort lägsta accepterbara nivå för objektet, även kallat akutnivån. Akutnivån kan även sägas vara den nivå som medför att entreprenörens arbete övergår från kontroll/mätning till en fysisk åtgärd. Beställarens krav på den fysiska åtgärden varierar dock inom samma entreprenad. Ett exempel är Banverket där man ofta i detalj formulerar hur åtgärden ska genomföras enligt speciella föreskrifter och detta medför då att entreprenörens åtagande blir begränsat till ett rent utförande. I andra fall har Banverket inte alls angett vad åtgärden skall innefatta utan bara fokuserat på att efter åtgärden skall en mätning ge att objektet uppfyller kraven och kan därmed sägas ha funktionskravskaraktär. Sammantaget innebär detta att det idag finns en tydlig skillnad mellan driftkrav och underhållkrav. Driftkraven formuleras oftast som frekvenskrav vilket kan liknas med en skötselinstruktion som därmed lämpligtvis upphandlas som en utförandeentreprenad (AB92). Underhållskraven är å andra sidan oftast mätbara och en mix av utförandekrav och funktionskrav vilket lämpligtvis upphandlas som en totalentreprenad eftersom ABT94 kan hantera såväl tekniska lösningar som funktionskrav. 4.2 Är frekvenskrav ett utförande eller funktionskrav? Många av de krav som sammanställts i kapitel 3 är så kallade frekvenskrav. Med frekvenskrav menas i denna rapport: Krav där beställaren i förväg angett hur ofta en viss fysisk åtgärd skall utföras, dvs. ingen kontroll eller mätning sker utan entreprenören utför istället åtgärden med den frekvens som beställaren har angett. Exempel: Slamsugning av brunnar ska ske var 8:e vecka Detta krav kan ses som ett uttryck för beställarens erfarenhet då denne vet eller tror sig veta hur ofta en viss fysisk åtgärd skall utföras för att uppnå den efterfrågade kvalitén. Beställaren har tydligt specificerat med vilket tidsintervall som en viss fysisk åtgärd som skall sättas in. Den fysiska åtgärden har varit väl definierad i form av arbetsutförandekrav eller färdiga tekniska Sida 16

Drift och underhåll av gator och vägar lösningar. Detta kan inte kallas för ett funktionskrav utan är ett traditionellt utförandekrav som regleras av AB92. Enligt vårt förmenande skall frekvenskrav likställas med utförandekrav och bör därmed undvikas om man som beställare vill vidareutveckla funktionskrav och därmed verka för långsiktighet. 4.3 Kan frekvenskrav omformas till funktionskrav? I ett frekvenskrav bestämmer beställaren såväl fysisk åtgärd som tidsintervall. Om beställaren istället angav med vilket tidsintervall en viss kontroll/mätning skall göras och lämnar den fysiska åtgärden öppen för entreprenören kan kravet sägas vara av funktionell art. Med denna modell skulle exemplet från 4.2 istället kunna omformuleras till: Exempel: Kontroll av slamnivå i brunnar ska ske var 8:e vecka. Om slamnivån överstiger x cm skall åtgärd vidtas. Om man dessutom inför ännu fler nivåer utöver akutnivån (som beskriver när åtgärd skall sättas in) som anger nytt intervall för kontroll/mätning, säkerställs att skadan åtgärdas i tid. Ett exempel på detta resonemang visas i figur 4.3 nedan. Spårdjup (mm) 15 10 5 1 ggr/ 1 ggr/ 2 ggr/ skadan Kontrollintervall kvartal månad månad åtgärdas (akutnivå) Figur 4.1 Exempel på kontrollnivåer vid spårdjup Akutnivån för spårdjupet är 15 mm, dvs att när denna nivå överskrids ska skadan åtgärdas. Fram till att spårbildningen upptäcks och är mindre än 5 mm skall kontroll ske en gång per kvartal. När sedan spåret blir djupare än 5 mm ökar kontrollintervallen först till en gång per månad (510 mm) och sedan till två gånger per månad (1015 mm). Man kan även införa att andra åtgärder, t ex skyltning eller hastighetsnedsättning, skall utföras vid nivåerna före akutnivån. För att kunna bestämma lämpliga kontrollintervall måste man först studera olika skador och se dess tendenser för hur de förvärras, hur lång tid det tar mellan de olika nivåerna från det att skadan uppstår tills akutnivån nås osv. Det finns många faktorer som påverkar detta, t ex trafikmängd, klimat och markförhållanden. Ovanstående går även att tillämpa för kvalitativa krav som t ex blödning av beläggning. Där kan fotolikare användas som mätmetod för att se när olika nivåer uppnås. Se Svenska kommunförbundets, Väg och trafikinstitutets och Vägverkets handbok Bära eller brista (1991) för fler liknande exempel. Sida 17

Drift och underhåll av gator och vägar Vår syn är att beställaren är den som styr när nästa mätning skall ske och vilka nivåer som ska gälla, men låter entreprenören styra hur skadan skall åtgärdas. Om det kan säkerställas att entreprenören gör kontrollmätningar när han ska och att skadan därmed torde åtgärdas inom angiven tid så skapar det trygghet i förhållandet mellan entreprenör och beställare och detta gynnar även de som trafikerar vägarna. 4.4 Hur kan vägen till nya funktionskrav formuleras? Figur 4.2 nedan visar på hur en önskad funktion/kvalitet kan formuleras och byggas upp som ett funktionskrav: 1. Beställaren bestämmer vilken funktion/kvalitet som önskas 2A. Kontrollen är kvalitativ 2B. Kontrollen är kvantitativ 3. Kontrollen visar att fysisk åtgärd skall utföras 4A. Entreprenören utför fysisk åtgärd enligt egen lösning 4B. Entreprenören utför fysisk åtgärd enligt beställarens specifikationer Figur 4.2 Hur önskad funktion/kvalitet formuleras Först bestämmer beställaren vilken funktion eller kvalitet som önskas (1). Detta krav utformas så att kontrollen/mätningen antingen är kvalitativ (2A) eller kvantitativ (2B). Om kontrollen visar att kravet inte längre uppfylls måste en fysisk åtgärd utföras av entreprenören (3). Efter detta uppstår ett avgörande vägskäl för huruvida kravet ska kallas funktionskrav eller inte. I det första fallet (4A) får entreprenören själv välja vilken fysisk åtgärd som är bäst lämpad för att återställa funktionen till det önskade läget. Detta överensstämmer med ett traditionellt funktionskrav och regleras av ABT94. I det andra fallet (4B) har beställaren tydligt specificerat vilken fysiskt åtgärd som skall sättas in, vilket kan ske i form av t ex olika arbetsutförandekrav eller färdiga tekniska lösningar. Detta kan inte kallas för ett funktionskrav utan är ett traditionellt utförandekrav som regleras av AB92. Vår syn är att beställarens uppgift är främst att beskriva önskad funktion och/eller kvalitet i form av funktionskrav och i så stor utsträckning som möjligt undvika att styra de fysiska åtgärderna med Sida 18