För patient som genomgår rehabilitering efter knäprotesoperation VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT
Syftet med den här instruktionen är att göra klart för Dig rehabiliteringen efter en knäprotes-operation. Med hjälp av instruktionen kan Du själv aktivt delta i rehabiliteringen. Ta den här allmänna instruktionen med Dig när Du kommer för operationen, vid behov preciseras de individuella instruktionerna efter åtgärden. Orsaken till en knäprotesoperation är oftast en reumasjukdom eller artros. En protesoperation är befogad när smärtan, svullnaden, rörelsebegränsningen eller den felaktiga ställningen stör det vardagliga livet och nattsömnen. Syftet med operationen är att göra det lättare att röra sig och att lindra smärtan. Möjligheterna att tillbringa fritiden och att motionera blir så småningom mångsidigare när smärtan i knät lättar. En ledprotes tål bra de dagliga rörelserna. Operationen Operationen tar vanligen 1-2 timmar och den utförs under ryggbedövning. De skadade ledytorna ersätts med en konstgjord led. Till en knäprotes hör en lårdel, en underbensdel och en knäskålsdel. Protesens lårdel är av metall. Protesens underbensdel är av metall och glidytan är av plast. Knäprotesen sätts fast med bencement.
Före operationen är det skäl att beakta följande Vid ankomsten till sjukhuset kan Du diskutera frågor som gäller operationen med läkaren och skötaren. En operation innebär alltid en stressituation för kroppen. Du återhämtar Dig snabbare efter operationen om Du förberett Dig på den. Behandling av infektioner och inflammationer Alla infektioner, såsom urinvägsinfektion, bihåleinflammation och inflammerat utslag/söndrig hud kan utgöra hinder för utförandet av operationen. De måste därför behandlas före operationen. Skötseln av tänderna Det är skäl att boka tid hos tandläkaren genast som beslutet om protesoperationen fattats på polikliniken. Tänderna måsta vara undersökta, avbildade och behandlade när Du besöker sjukhuset för förberedelse av ledprotesoperationen ungefär två veckor före den överenskomna tidpunkten för operationen. Det kan finnas infektionshärdar i munnens slemhinnor, i tandköttet, i tänderna, i resterande rötter och rentav i ett käkben som saknar tänder. Infektionshärdarna kan vara dolda så att man kan upptäcka dem endast genom röntgenavbildning (ortopantomogram). Övervikt En övervikt försvårar det tekniska utförandet av operationen, förlänger konvalescenstiden och ökar risken för att ledprotesen skall lossna. Vid behov får Du av Din egen läkare på hälsovårdscentralen instruktioner om viktkontroll. Muskelstyrkan Om musklerna i nedre extremiteterna är i gott skick och allmänkonditionen är god så främjar det tillfrisknandet efter operationen. Det är bra att göra de övningar som finns i slutet av instruktionen redan före operationen. Hjälpmedel Om Du har belastningssmärtor som försvårar gåendet så kan Du underlätta rörligheten med hjälp av kryckor. Du får låna kryckor på Din egen hälsovårdscentral. Rökning Om man inte röker så bidrar det till läkningen av operationssåret eftersom blodets transport av syre till det opererade området då är effektivare.
Eftervården efter operationen Numera finns det goda förutsättningar att behandla smärtan efter en operation. Basmedicineringen vid såväl mindre som större operationer är antiinflammatoriska smärtstillande mediciner och/eller paracetamol. Några dagar efter operationen behandlas smärtan i allmänhet med hjälp av en smärtpump. Pumpen doserar kontinuerligt blandningen av den smärtstillande medicinen och bedövningsmedel antingen i nervflätorna i benet eller i epiduralområdet i ryggen. Efter att smärtpumpen avlägsnats behandlas smärtan genom läkemedel som inverkar genom det centrala nervsystemet. Smärtan och svullnaden efter operationen behandlas också genom upphöjt läge och köldbehandling. För att förebygga ventromboser använder man blodförtunningsmedicin som ges som injektioner i trakten av naveln. På sjukhuset lär man Dig att själv sköta injektionerna. Man fortsätter injektionsbehandlingen i ungefär 4 veckor efter operationen. Om det sätts in en sårsug i det opererade området så avlägsnas den i allmänhet den andra dagen efter operationen. Agraffer eller suturer i såret avlägsnas två veckor efter operationen. Man är ungefär en vecka på sjukhuset, beroende på hur såret läker, hur man klarar av att gå och hur rörligheten i det opererade knät framskrider. I utskrivningsskedet skall man kunna sträcka knät rakt och böja det i minst 90 grader. Det är tillåtet att normalt bada bastu ett dygn efter att agrafferna avlägsnats. Vi rekommenderar att man kör bil först efter eftergranskningen. Om det opererade området hemma börjar rodna och/eller sväller upp, det börjar rinna från såret eller om Du får temperaturstegring, är det skäl att kontakta läkare. Ta kontakt med läkare också i det fallet att det i det opererade området känns en akut smärta som förvärras.
Fysioterapeuten ger stöd och handledning vid rehabiliteringen Före operationen Fysioterapeuten utreder rehabiliteringen efter operationen, bedömer rörelseförmågan och funktionen i knät. På samma gång väljer man hjälpmedel som underlättar gåendet, t.ex. kryckor som Du behöver i ungefär 1-2 månader efter operationen. Efter operationen Kyla och upphöjt läge minskar svullnaden och smärtan i det opererade benet. Håll benet i upphöjt läge flera gånger om dagen. Den första eller den andra dagen efter operationen börjar Du med hjälp av fysioterapeuten gångträningar, t.ex. med stöd av gåställning eller kryckor. Fysioterapeuten leder övningarna, vilka har som syfte att minska svullnaden, göra blodcirkulationen livligare, och att förbättra rörligheten i knäleden och i musklerna i nedre extremiteten. Avsikten är att Du på egen hand hemma fortsätter man övningarna i flera veckor. Efter ledprotesoperationen är det viktigt att knät sträcks fullständigt rakt. För att förebygga felaktig ställning skall Du hålla en kudde under vristen flera gånger om dagen, så att mjukdelsvävnaderna i bakre delen av låret sträcks. Fram till efterkontrollen är det skäl att undvika att lyfta och bära tunga föremål, vid behov kan Du med läkaren diskutera begränsningarna i lyftandet.
Efterkontrollerna Den första efterkontrollen på polikliniken är ungefär 2 månader efter operationen. Efter det är efterkontrollerna 6 månader och 1 år efter operationen och fortsätter med två års intervaller. Vid behov kan ortopeden individuellt bedöma hur tätt det skall vara mellan kontrollerna. På polikliniken tar man röntgenbild och ortopeden bedömer läget i den opererade knäleden. Vid behov kontroll hos fysioterapeuten. Efter sjukhusskedet I början är gående inne och ute en bra motion. Efter efterkontrollen kan Du utöka motionen. Motionsformer som rekommenderas är t.ex. gång, cykling, simning, dans, skidning och gymnastik. Undvik motion där vikten som en stöt kommer på den opererade nedre extremiteten, det kan leda till att protesen slits i förtid och lossnar. Hemma lönar det sig att ge akt på säkerheten, beakta till exempel följande riskfaktorer: hala golv, dålig belysning, osäkra stegar, fransiga mattkanter o.dyl. På vintern kan man förhindra halkande genom broddar som fästs i skorna. Om Du får fysikalisk behandling så skall Du för fysioterapeuten berätta om Din ledprotes.
Att gå med kryckor Lätta i början på tyngden med två kryckor. För båda kryckorna framåt, stig med det opererade benet mellan kryckorna, stig sedan med det friska benet förbi det andra. Ta lika långa steg med båda benen. Senare, när belastningssmärtan har lättat, kan Du övergå till diagonalgång. Då för man samtidigt de motsatta övre och nedre extremiteterna framåt. Diagonal teknik används också när man samtidigt opererar båda knäna. När smärtan det tillåter kan Du så småningom hemma lämna bort kryckorna. Du kan använda en krycka på den motsatta sidan till den opererade. Att gå i trappor UPPÅT först det friska benet, sedan kryckorna och det opererade benet bredvid det. NEDÅT först kryckorna och det opererade benet, sedan det opererade benet bredvid det. Om båda knäna opereras på samma gång kan man ta sats med vilkendera knät som helst.
Övningar som skall göras efter operationen Du återhämtar Dig bättre efter operationen om Du tränar regelbundet. Syftet med rörelserna är att göra blodcirkulationen livligare och att förbättra muskelstyrkan och rörligheten i lederna så att Du bättre skall klara av de dagliga aktiviteterna. Utför rörelserna grundligt, varje rörelse 10-20 gånger. Slappna av mellan rörelserna. Upprepa övningarna 2-3 gånger per dag. Böj och sträck i rask takt med en timmes mellanrum på vristerna så att blodcirkulationen skall bli livligare. Spänn lårmusklerna genom att böja vristerna och pressa knäna mot underlaget. Pressa kraftigt ihop sätesmusklerna. Böj knät i det opererade benet så att hälen glider längs underlaget. Det friska benet böjt. Spänn det opererade benet rakt och lyft det från underlaget.
Sitt på en stol och låt foten på det opererade benet glida längs golvet så långt bakåt och framåt som möjligt. Sträck det opererade knät alldeles rakt och böj det så långt bakåt som möjligt. Placera en rulle under det opererade knät. Böj vristen och sträck benet rakt. Böj det opererade knät så att hälen blir mot sätet.
Individuella instruktioner Lov att stöda: Kontaktuppgifter: Ortoped Fysioterapeut tfn 3134280 Reumaortopediska polikliniken 017/11 tfn 3134316 (vard. kl. 13-15) Avdelning 017 tfn 3134283
Skn för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ÅUCS / Pemar sjukhus, vårdenheten för reumasjukdomar, avd. 017 Ledprotespatienten och risken för infektion i ledprotesen Instruktion för patienten. Att visas för vårdpersonalen när man beger sig för olika åtgärder (t.ex. hos tandläkaren). När beslutet om operation har fattats måste man minimera risken för infektion genom att redan före operationen behandla eventuella infektionshärdar bl.a. genom att behandla infektionshärdar i tänderna och munområdet, och behandla hudinfektioner. Framför allt för de patienter som lider av kronisk ledinfektion (t.ex. ledgångsreumatism, ledpsoriasis) och som på grund av svår sjukdom är tvungna att en längre tid använda kortison- eller cytostatikabehandling kan risken för infektion i protesen vara förhöjd. Framför allt bakterier vid namn Staphylococcus aureus och Epidermidis orsakar infektion i en ledprotes. Man tror att det minskar risken för att det efter ledprotesoperationen skall uppstå infektion i protesen om man följer nedanstående principer: 1. Under det första halvåret efter det att protesen satts in måste man sträva till att minska åtgärder som gör att det sprids bakterier via blodet. 2. När en patient med ledprotes råkar ut för åtgärder som riktar sig på tänderna, munnen, de övre luftvägarna, bukhålan, köns- eller urineringsorganen eller öppnande av en böld, rekommenderar vi att man för att minska risken för infektion i ledprotesen använder följande antibiotika: Vid profylaxen följer man instruktionerna för endokarditprofylax (Yleislääkärin käsikirja, Duodecim) Profylax som ges via munnen Primär - Amoxicillin en 3 g engångsdos en timme före åtgärden, för barn 50 mg/kg Alternativ för patienter som är allergiska mot penicillin - Roxytromycin en 0,3 g engångsdos, för barn 8-10 mg/kg eller - Erytromycinasistrat en 0,8 g engångsdos, för barn 30 mg/kg eller - Klindamycin en 0,6 g engångsdos, för barn 20 mg/kg Intravenöst given profylax Åtgärder ovanom diafragmat - Ampicillin en 2 g infusion, för barn 50 mg/kg eller - Vankomycin 1 g som en 1 timmes infusion, för barn 20 mg/kg Åtgärder nedaom diafragmat - Ampicillin eller vankomycin såsom ovan och - Tobramycin en 0,12 g infusion, för barn 3 mg/kg eller - Netilmycin en 0,15 g infusion, för barn 3 mg/kg