Karlstads universitet 2011-06-13



Relevanta dokument
Sida 2 av 6 vuxenutbildning Personalen ska ha god kunskap om av Nitus fastställda kvalitetskriterier. Har personal som arbetar med den här typen av ve

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

RAMHANDBOK. En guide för samverkan mellan lärcentra och lärosätena i Västsverige

Vimmerby HögskoleCentrum

Vimmerby HögskoleCentrum Verksamhetsplan

RAMHANDBOK. Ett samarbete mellan Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande, VKF och lärcentra i Västsverige.

Nitus kvalitetskriterier självskattningar 2012

/Ioq sa ss/of,, rb,sndr, östra Vor, bosrr SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger

3. Högskolans roll och funktion

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

Dnr 2018/39/043 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Årsredovisning Campus Vimmerby

Jakten på den f rsvunna tentamenslokalen

Lärcentrum en miljö för vuxnas lärande ERFA

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

UTVECKLINGSBEHOV I VERKSAMHETERNA

Återkommande utveckling. Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan.

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD MARS 2007

Högskoleförbundet Östra Norrbotten Handlingsplan 2011/12 Haparanda

Request For Information, LearnConnection

EN MODERN SAMVERKANSFORM

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

LÄRCENTRUM I FRAMTIDEN några reflektioner av Anders

Delprojekt Biblioteken som lärmiljöer

Presentation. Norrtälje Vuxenutbildning, VUX. Barn- och Utbildningskontoret 2019

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%

Mål/handlingsplan VO-College Värmland under certifieringsperioden 1 juli juni 2021

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande.

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet

Program Antaget av styrelsen för Kommunförbundet i Jämtlands län 17 maj

Verksamhetsplan fo r 2018/2019

Yrkeshögskola - Högskola i västsvenskt perspektiv

Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande

Anteckningar från arbetsmöte för lärmiljöprojektet (webbmöte i Adobe Connect 13:00-14:30)

Protokoll Nitus styrelsemöte 12 december via Adobe Connect

Sammanträde med Utbildningsnämnden

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

Inledning

Genomlysning Campus Alingsås

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

4.4 Fastställande av konkretiserad verksamhetsplan 2013/14

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Umeå universitetsbibliotek. Sid 1 (6) Verksamhetsplan

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

EN MODERN SAMVERKANSFORM

Förslag till dagordning vid Nitus styrelsemöte 21 januari :00 12:00 - via AdobeConnect

LÄRCENTRA 2003 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSVAR

REGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Konsten att se film direkt på datorn

AVSIKTSFÖRKLARING. avseende kvalitetskriterier för arbetslivskontakter i ett livslångt lärandeperspektiv. Fastställd i februari 2002 Rev.

Tillväxtverkets arbete för näringslivets kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsdagarna april 2017

Genomlysning Campus Alingsås

Likabehandlingsplan för studenter Läsåret 2016/17

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018

Protokoll från styrelsemötet i Nitus fredagen den 9 mars 2007 via videokonferens. Information Carina Åberg, APeL. 1) Styrelsemötets öppnande

Handlingsplan för genomförande av stadens IKT-program inom Arbetsmarknad & Vuxenutbildning. Gäller för åren

2 Internationell policy

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Åtagandet, MA/070028

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

Likabehandlingsplan för studenter Fastställd av rektor Tommy Löfgren , reviderad

ANSÖKAN om ersättning enligt 37 (regionala medel) förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan

Skapa tentor och frågor med Respondus

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

STYRDOKUMENT FÖR START AV YRKES-SFI UTBILDNINGAR I SKÅNE

IT-kunskap för alla äldre Politikerinitiativ den 17 november 2014 Mats Gerdau (M)

Handlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik Ett aktiverande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om

Digitaliserade utbildningar

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar som leder till gemensam examen på grundnivå eller avancerad nivå

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus Rättvik

Medfinansiering till YHM 2015, kompetensutveckling

Utbildningsdepartementet (45) Dnr 2017:00296

Regional Självskattning 2018

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla

VÄLKOMNA! Porten När både människor och företag ska växa.

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

E- möten Snabbguide till Adobe Connect

Kurskompendium Distansutbildning 5p Ht-00

Ansökan om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

ASTRAKAN COURSEPLAN. Programmet som sparar tid och förenklar kursadministrationen! ASTRAKAN COURSEPLAN BESTÅR AV TVÅ DELAR:

Mall för samverkansavtal mellan xx

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Välkomna! Utveckling och drift av mjukvarusystem. Webbprogrammerare. #wplnu #udmlnu.

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS

mellan Region Sörmland och Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola,

Välkommen till Folkhälsovetenskap med inriktning mot samhällsplanering 180 högskolepoäng Distans helfart

KAMPEN OM KOMPETENSEN

7 Videokonferenser. 7.1 Vad innebär videokonferenser?

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT Funktioner, funktionsansvariga, team

Transkript:

Karlstads universitet 2011-06-13 Allmänna riktlinjer och kvalitetskriterier för samarbete mellan lärcentra och Karlstads universitet vid genomförande av flexibel/distansutbildning, 2011-06-13. Inledning Lärosätet har det övergripande ansvaret för att kurser och program genomförs med god kvalitet, väl anpassade till de förutsättningarna som gäller vid flexibel utbildning med stöd av lärcentra. Karlstads universitet ser lärcentra som en viktig resurs i genomförandet av flexibel utbildning. Vi vill gärna utveckla samarbetet och upprätthålla en god relation med ömsesidig respekt och tydliga ansvarsområden. Ramhandboken 1 är guide för samverkan mellan lärcentra och lärosäten i Västra Sverige. Ramhandboken beskriver processer, roller och ansvar vid genomförande av distansutbildning. Eftersom inte allt samarbete mellan Lärcentra och Lärosäte formaliseras i direkta avtal kan Ramhandboken fungera som ett frivilligt ramavtal. De rekommendationer som arbetats fram i handboken bör båda parter försöka efterleva. Inom Nitus nätverket finns kvalitetskriterier för Lärcentra, ett medlemskap förutsätter att lärcentrumet uppfyller ett antal kvalitetskriterier avseende exempelvis teknisk utrustning, lokaler, tillgänglighet och service. (Se bilaga bifogade kriterier) CFL centrum för flexibelt lärande, fick regeringens uppdrag att utarbeta kvalitetskriterier och riktlinjer för lärcentra. Arbetet, har genomförts med en referensgrupp från de regionala nätverken. Rapporten konstaterar att lärcentra ser olika ut, men bör vara lokalt förankrat och vara en del av en större strategi så att utvecklingen bli långsiktig. 2 För att upprätthålla en hög kvalitet i våra distansutbildningar vill vi att såväl universitetet som Lärcentra aktivt eftersträvar att följa krav och rekommendationerna i ovanstående dokument. 1 Ramhandboken - en guide för samverkan mellan lärcentra och lärosätena i Västsverige. http://www.kau.se/bibliotek/samarbete-med-larcentra 2 Riktlinjer och kvalitetskriterier för lärcentra i syfte att utveckla det flexibla lärandet CFL 2004/693 2.1

Basnivå för lärosätet Kommunikation/Dialog På Karlstads universitet finns centrala tjänster som sköter samordning, administration och kommunikation med lärcentra. Vid fördelning av kurser och program med telebildsstöd genomförs en dialog med regionen. Lärosätet ansvarar alltid för: kursens innehåll, studentlistor, examination, kursutveckling och uppföljning. Det är lärosätet (kurssekreterare/lärare) som ansvarar för att lärcentra får information i god tid inför ny kurs om vilka förutsättningar som gäller för att den ska kunna genomföras. Minsta antal sökande/ort, telebilddagar, närträffar, tentamenstillfällen mm är sådana förutsättningar. Ansvarig lärare skall också kommunicera med centralt anställda kontaktpersoner för genomförande av kurser med stöd av telebild/lärcentra. Marknadsföring När utbud och kursorter/lärcentra är fastställda är det dags att marknadsföra detta både nationellt och lokalt. Lärosätet ansvarar för: - Generell marknadsföring i t ex kurskataloger, tidningsannonser, på studera.nu och på universitetets/högskolans webbplats - Information till presumtiva studenter som tar kontakt - Utförlig information om kurser i god tid till lärcentra för lokal marknadsföring - Marknadsföring av Lärcentra som en resurs för distansstudenter t ex i kurskatalogen och på webb Ekonomi Lärosätet står för kostnaderna för: - Kurs utveckling - Marknadsföring i kurskataloger, annonser etc. för ett större område - Kursens genomförande (här inräknas t ex kostnader för lärare, administrativa resurser och teknisk backup) - Teknisk utveckling - Universitetsbiblioteksresurser - Examination - Uppföljning/utvärdering - Egna trafikkostnader (IP/ISDN) till brygga (då den tekniken används) Teknik Lärosätet ansvarar för att kurser genomförs med god teknisk kvalitet. All nödvändig teknisk utrustning som behövs för att bedriva högre flexibel utbildning (ex. videokonferenstrustning och webbplattform mm) ska finnas och utvecklas. Support på befintlig teknik ska finnas för alla användare - anställda på lärosätet, personal på lärcentrum och studenter. Utveckling av tekniska lösningar bör ske i samarbete med lärcentrum. Minimikrav för telebild/videokonferens - IP-anslutning (minst 2 Mbit/sek.) alternativt ISDN - Telebildutrustning (384 kb) - Storbildsprojektor/stor skärm/storbilds-tv - Högtalartelefon - Telefon och fax i anslutning till telebildsalen, gärna skilda telefonnummer

- Kopiator - Dator med möjlighet till applikationsdelning i telebildsalen via t ex Netmeeting - Dator med möjlighet till chatfunktion i telebildsalen - Dataarbetsplatser med Internetanslutning och skrivare för studerande - De grundläggande dataprogrammen t ex Officepaketet - TV och videobandspelare - Dokumentkamera Videokonferensbrygga Då fler än två parter skall kommunicera via telebild/videokonferens behövs en brygga. Bokning och distribution av portnummer i brygga till LC görs av Lärstöd på Biblioteket, telebild@kau.se. Schema skall distribueras till LC i god tid före sändning.

Lärcentrums roll Lärcentrum erbjuder en kreativ lärmiljö för vuxenstuderande. De studerande får tillgång till vägledning, lokaler och tekniska funktioner såsom t ex datorer med Internet, videokonferens, kopiering och tentamensmöjligheter. Här finns lokaler för grupparbeten och enskilda studier. Lärcentret erbjuder tillgång till lokaler och utrustning långt utöver kontorstid. Lärcentras verksamhet ser mycket olika ut beroende på de lokala förutsättningar som råde r. Stort respektive litet kursutbud, många respektive få potentiella studenter, nystartade verksamheter eller väl etablerade osv. Vi samarbetar i dag med flera olika nätverk beroende på vilken utbildning som genomförs. Vi fördelar kurser/program regelbundet med nätverk i Mellansverige, följande nätverk är då aktuella, region Värmland, NITUS (nätverket för kommunala lärcentra) Örebro-. Västmanland-Södermanland och Stockholm (Nynäshamn), Motala, Westum (Västra Götalandsregionen) samt Dalsland. Ytterligare samarbete förekommer inom Penta Plus regionen samt inom olika magister/mastersprogram. Eftersom lärcentra har olika förutsättningar beroende t ex på studerandeunderlag, ekonomi, personella resurser etc. kan man inte förvänta sig att alla lärcentra erbjuder samma nivå när det gäller t ex teknisk utrustning och service till distansstudenter. Däremot behöver vi enas om en basnivå som bör uppfyllas för att vi ska kunna erbjuda en god kvalitet på den flexibla utbildning som ges av lärosätena i Västsverige med stöd av lärcentra. Basnivå för Lärcentrum Kommunikation/Dialog Lärcentra har lokal kunskap om utbildningsbehov och förutsättningar för att bedriva högre utbildning på orten. Lärcentra ansvarar enskilt eller i nätverk för att föra en dialog med närmaste lärosäte om lokala utbildningsbehov. I samarbete med lärosätet distribuera och genomföra flexibel utbildning. För högskoleutbildning som ges vid ett lärcentrum skall det finnas en kontaktperson 3. Denna person har en mycket viktig roll som länk mellan studenter och lärosätet. Kontaktpersonens uppgift är att se till att allt praktiskt och administrativt kring en högskolekurs fungerar. Marknadsföring När lärcentra och lärosätet har kommit överens om att genomföra vissa utbildningar i samverkan ansvarar Lärcentra för: - Lokal marknadsföring (t ex broschyrer, tidningsannonser, företagarföreningar och på hemsidor) - Information till presumtiva studenter som tar kontakt med lärcentra - Uppsökande verksamhet när det t ex gäller stora arbetsgivare och Arbetsförmedling 3 Lista med namn på kontaktpersoner finns hos Lärstöd, Julia Nyberg

Ekonomi Lärcentrum står för kostnaderna för: - Egna lokaler - Den tekniska utrustning som behövs för att bedriva högre utbildning - Den personal som finns på lärcentra för att stödja högre utbildning t.ex. kontaktperson eller teknisk backup - Egna kostnader i samband med behovsinventering i kommunen - Lokal marknadsföring (t ex annonser i lokalpressen eller lokalt anpassade broschyrer) - Egna trafikkostnader (IP/ISDN) till brygga (då den tekniken används) - Tentamensmöjligheter Teknik Den utrustning som räknats upp nedan används troligen inte vid varje kurs men kan ses som en basnivå. Vid ytterligare behov av teknisk utrustning för att driva kursen/utbildningen bör särskild överenskommelse göras. Tillgodose behovet av teknisk support på Lärcentrum. Minimikrav vid telebild/videokonferens - IP-anslutning (minst 2 Mbit/sek.) alternativt ISDN - Telebildutrustning (384 kb) - Storbildsprojektor/stor skärm/storbilds-tv - Högtalartelefon - Telefon och fax i anslutning till telebildsalen, gärna skilda telefonnummer - Kopiator - Dator med möjlighet till applikationsdelning i telebildsalen via t ex Netmeeting - Dator med möjlighet till chatfunktion i telebildsalen - Dataarbetsplatser med Internetanslutning och skrivare för studerande - De grundläggande dataprogrammen t ex Officepaketet - TV och videobandspelare - Dokumentkamera Videokonferensbrygga Lärcentra ansvarar för att utrustning är i ordning så att de distribuerade ISDN/IP nummer som orten tilldelats kan användas. Karlstads universitet Lena E Johansson Utbildnings- och forskningssamordnare

Bilaga 1 Kvalitetskriterier för Nitus lärcentra Antagna 2007-11-07 Tillämpningsområde Dessa kvalitetskriterier gäller Nitus-lärcentras verksamhet rörande högre utbildning. Det är upp till varje enskild medlem om kriterierna också tillämpas för andra utbildningsnivåer. Personalen ska ha god kunskap om av Nitus fastställda kvalitetssäkringsdokument. Definition Nitus-lärcentra är mötesplats för studerande, mäklare av högre utbildning och en motor för tillväxt i den lokala och regionala utvecklingen. Nitus-lärcentra är en del av en infrastruktur för utbildning och arbetsliv. Syfte Olika användare och samarbetspartner såsom studerande och olika utbildningsanordnare ställer kvalitetskrav på lärcentra. För att bland annat kunna möjliggöra kommunikation mellan studerande och lärare, samt kunna erbjuda distansstuderande en bra studiemiljö och utbildningsanordnare ett bra stöd vid genomförande av kurser, ställs en rad kvalitetskrav på lärcentra inom Nitus. Kvalitetskrav A) MÖTESPLATS A.1 lokaler/studiemiljö Lärcentrum ska vara en attraktiv mötesplats för studier och vägledning. Miljöerna ska stödja lärande och kunna användas utifrån individens förutsättningar och behov. Exempelvis ska det finnas tillgång till dator-, läs- och grupparbetsplatser. A.2 tillgänglighet Den studerande ska ha god tillgång till lokaler och utrustning (som specificeras nedan i A.4) under konstorstid och där utöver, dvs även kvällar och helger. A.3 service Det ska finnas administrativ, teknisk och stödjande personal att tillgå på lärcentrum. Personalen ska ge ett bra stöd åt den studerande, samt verka för att skapa en positiv bild av lärcentraverksamheten. Administrativ studerandeservice ska tillhandahållas. A.4 teknik A.4.1 Realtidkommunikation Det ska finnas möjlighet till videokonferens. Kringutrustning som dokumentkamera, video och anslutning av dator är att rekommendera. Det ska finnas webbkamera med headset/högtalare och installation av den mjukvara för bildöverföring individen behöver enligt utbildningsanordnaren ( t ex Marratechklient) A.4.2 Datorutrustning och datorlösning Det ska finnas tillgång till datorer med de vanligaste programvarorna. Internetförbindelsen ska vara av den kvalitet (hastighet) som behövs för de lösningar som studierna kräver. Studerande ska ha tillgång till skrivare, skanner och kopiator. Det ska finnas tekniska systemlösningar som tillåter studenterna att komma åt de funktioner som studierna kräver (t ex se strömmande media, chat, hämta inloggningsuppgifter, använda fjärrskrivbord, logga in och söka i högskolans biblioteksdatabaser etc). Studerande bör ha möjlighet att koppla in egen bärbar dator och komma åt Internet. A.4.3 Övrig teknisk utrustning.

Den studerande ska ha tillgång till telefon, fax och utrustning för uppspelning av video och DVD. A.5 tentamen Lärcentrum ska tillhandhålla skrivvakt vid tentamina, och i övrigt informera sig om och följa de regler och rutiner som gäller hos olika utbildningsanordnare för tentamina. Vid kurser och utbildningar där lärcentret har ett samarbete med/avtal med högskolan/universitetet gäller: 1.Tentamen ska anordnas genom egen försorg eller genom avtal med närliggande lärcentra. 2.Tentamen ska vara möjlig att skriva dagtid, kvällstid och helger. Vid övriga kurser och utbildningar gäller att: 1. Tentamen bör anordnas genom egen försorg eller genom avtal med närliggande lärcentra. 2. Tentamen bör vara möjlig att skriva dagtid, kvällstid och helger. A.6 bibliotek Studerande ska via lärcentret ha tillgång till bibliotekstjänster (t ex via samarbete med lokalt bibliotek och högskolebibliotek). B) MÄKLARE B.1 Nitus-lärcentra ska ta emot studenter från alla anordnare av högre utbildning. B.2 Lärcentrumet ska ha en utsedd kontaktperson gentemot studerande, andra lärcentra, Nitus och olika utbildningsanordnare. B.3 Lärcentrum ska kunna erbjuda studie- och yrkesvägledning, eller kunna hänvisa vidare till vägledningsresurser lokalt samt på högskolan/nätuniversitetet. B.4 Lärcentrumet ska kunna hänvisa vidare till valideringsresurser. C) MOTOR C.1 Nitus-lärcentra ska sträva efter att det utbud av högre utbildning som tillgängliggörs i kommunen, skall svara mot behov på den lokala arbetsmarknaden och/eller efterfrågan från enskilda kommunmedborgare. C.2 Nitus-lärcentra bör utarbeta former för behovsinventering gentemot arbetsplatser i det lokala näringslivet, hos de offentliga arbetsgivarna samt gentemot enskilda kommunmedborgare. Nitus-lärcentra bör i detta arbete sträva efter samordning med andra kommunala aktörer så som utvecklingsavdelningar och näringslivsfunktioner. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen sker genom självskattning utifrån ett antal frågor. Vid brister i ska-krav upprättas en handlingsplan för åtgärdande. Handlingsplaner kan också upprättas för att uppfylla bör-kraven.