Efterfrågan och ytbehov Falkenberg

Efterfrågan och ytbehov Falkenberg PM 20170113 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdraget 1 1.2 Genomförande 1 1.2.1 Dagslägesanalys 1 1.2.2 Framtidsanalys 1 1.3 Definitioner 1 2 Falkenberg idag (2015) 2 3 Något ur 2012 års parkeringsutredning 3 4 Lokala etableringsförutsättningar för handel mm - Prime Pitch 4 4.1 Först en beskrivning av modellen Prime Pitch. 4 4.2 Prime Pitch idag ärendehandel 6 4.3 Prime Pitch idag shopping 7 5 Tillväxt till år 2025 8 5.1 E-handel 8 5.2 Ökad efterfrågan per capita och ökad befolkning 9 6 Ytbehov 10 6.1 Ytbehov om bibehållen marknadsandel DV 10 6.2 Ytbehov om bibehållen marknadsandel SV 10 6.3 Kommentar om tillkommande bilplatsbehov 10 7 Var kan ny shopping lokaliseras? 11 7.1 Nytt läge? 11 7.2 Omvandlat befintligt läge? 11 7.3 Vakanta handelslokaler? 12 7.4 Ej bebyggda tomter? 12 8 Utvärdering med Prime Pitch 13 8.1 Aktivera lägen på Nygatan 13 8.2 Ny yta på Stortorget 13 9 Slutsatser 14

1 Bakgrund 1.1 Uppdraget Uppdraget har bestått i att göra en utredning och ta fram en rapport som blir ett viktigt kunskapsunderlag i utvecklingen av Falkenbergs centrum. Dokumentet ska ge en övergripande bild av den totala efterfrågan på nya ytor för konsumtion i centrumdelarna samt visa var i centrum det finns potential för de nya handelsytorna. 1.2 Genomförande Arbetet har utförts av Lisa Lagerén, RSD med Janne Sandahl från Janne Sandahl Consulting som underkonsult. 1.2.1 Dagslägesanalys RSD har gjort en s k Kolla Läget (se beskrivning nedan) över dagens centrum, som visar hur stadskärnans kommersiella lägen är fördelade idag, med svagheter och styrkor. Denna bild ger indata och ett nuläge när den framtida lokaliseringen av ny handel skall utredas. 1.2.2 Framtidsanalys Med utgångspunkt från dagsläget har m h a av kommunens befolkningsprognoser samt de prognoser över handelns utveckling som bl a Konsumtionsprognosgruppen (KPG) tar fram, den framtida efterfrågan på handel och liknande i Falkenbergs centrum beräknats. Utifrån dessa beräkningar har storleken på den ev nya efterfrågade ytan tagits fram. 1.3 Definitioner Detaljhandeln har i denna utredning indelats i två huvudgrupper: DV Dagligvaror som innefattar mat & dryck, blommor, kemtekniska artiklar, systembolagsvaror, apoteksartiklar m.m. Av dagligvaror är ungefär 70 % livsmedel. Exempel på små specialbutiker inom DV är tobak, pressbyrån, konditorier och bensinstationernas dagligvarudelar. SV Sällanköpsvaror är övriga egentliga detaljhandelsvaror, som här indelats i två huvudgrupper: o Volymhandel med sällanköpsvaror (vitvaror, möbler, TV, byggvaror m.m.) o Shopping (kläder, skor, ur, guld m.m.), som vanligen svarar för ca 60 % av den totala SVomsättningen. Stormarknader säljer med denna definition både dagligvaror och sällanköpsvaror. Detaljhandel kan också uppdelas i shopping och ärendehandel, där shopping framförallt är beklädnad, kosmetik, leksaker, böcker, presenter & småinredning etc, medan ärendehandel är exempelvis livsmedel, blommor, möbler, byggvaror, hemelektronik, vitvaror m m. Denna uppdelning används i Prime Pitch-modellen. Till detaljhandel räknas i denna utredning inte verksamheter som bilförsäljning, bensinstationer och serviceverksamheter som frisörer, bibliotek, matställen och banker. Årsomsättning: försäljning per år inkl moms i 2015 års priser. Butiksyta: total uthyrbar yta i kvm (GLA). 1

2 Falkenberg idag (2015) På kommunnivå har Falkenberg ett mycket högt index (153 på DV och 412 på SV), tack vare Ge-Kås i Ullared. Ge-Kås ligger drygt 3 mil från centrala Falkenberg och lite närmare ex vis centrala Varberg. Ge-Kås drar omsättning från mycket långa avstånd, i princip hela Sverige. Omsättningen i Ge-Kås ligger på ca 5 500 MSEK av kommunens totala omsättning på 7 749 MSEK. Figur 1. Falkenberg (1), Ge- Kås (2) och Varberg (3). 3 2 1 Efter reduktion för Ge-Kås omsättning hamnar indextalen på för en mellanstor ort mer normala nivåer. Omsättning Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel Hela Falkenberg Försäljningsindex Dagligvaror Sällanköpsvaror Total detaljhandel 2014 2 150 5 301 7 451 155 418 281 2015 2 204 5 545 7 749 153 412 278 Falkenberg minus Ge-Kås 2014 1 350 800 2 150 97 63 81 2015 1 400 945 2 350 97 70 84 Tabell 1. Omsättning och index för Falkenberg, med och utan Ge-Kås. Mkr inkl moms. Källa: Handeln i Sverige och RSD. Den sannolika omsättningen i Falkenbergs stadskärna (inkl Lokstallarna) bedöms till 350 Mkr DV och 400 Mkr SV inkl moms. 2

3 Något ur 2012 års parkeringsutredning Beläggningsstudien från 2012 visar på hög beläggning i december, dock inte fullt sett till hela stadskärnans parkering, snitt vid (högsta snittbeläggning 75 % lördag 22 dec vid lunch). I januari är talen betydligt lägre (högsta snittbeläggning 63 % lördag 26 jan vid lunch). Detta är inte konstigt, och varken januari eller december är s k dimensionerande månader, vilket gör att det är svårt att dra slutsatser ur materialet. 18 22 december 2012 22 26 januari 2013 tis tors fre lör tis tors fre lör Antal bpl 1130-1200 1600-1630 1130-1200 1600-1630 1300-1330 1100-1200 1130-1200 1600-1630 1130-1200 1600-1630 1300-1330 1100-1130 Stortorget 65 95 % 75 % 98 % 74 % 92 % 98 % 42 % 38 % 51 % 31 % 77 % 100 % Brandstationen 25 32 % 20 % 48 % 44 % 80 % 100 % 12 % 12 % 12 % 0 % 20 % 68 % Hjulet 35 94 % 83 % 86 % 71 % 94 % 97 % 69 % 51 % 51 % 49 % 86 % 91 % Nyhemsplan 25 48 % 20 % 28 % 12 % 100 % 100 % 20 % 20 % 36 % 44 % 28 % 64 % Drivbänken 52 0 % 8 % 0 % 2 % 8 % 21 % 4 % 2 % 4 % 4 % 6 % 8 % Torggatan 59 51 % 47 % 59 % 54 % 71 % 71 % 54 % 47 % 37 % 54 % 61 % 81 % Nygatan 31 61 % 61 % 65 % 48 % 65 % 100 % 39 % 48 % 48 % 52 % 45 % 84 % Nygatan gångfart 34 85 % 88 % 88 % 97 % 103 % 100 % 59 % 50 % 85 % 88 % 76 % 88 % Gallerian 95 100 % 94 % 96 % 92 % 99 % 99 % 100 % 66 % 99 % 80 % 99 % 83 % Kronan 140 55 % 44 % 53 % 47 % 46 % 41 % 53 % 36 % 50 % 37 % 49 % 24 % 561 65 % 57 % 65 % 57 % 71 % 75 % 52 % 40 % 53 % 46 % 59 % 63 % Tabell 2. Beläggning i december och januari 2012 och 2013. Röda och feta siffror visar full- eller överbeläggning. Källa: Falkenbergs kommun. Man bör överväga att genomföra en ny beläggningsstudie och då under en dimensionerande tid. Dimensionerande månader är vanligen april, maj, september eller oktober. Studien bör, för att se vilka som parkerar, genomföras under tre dagar, förslagsvis ons fre - lör under en lönevecka. Under dessa perioder räknas antalet bilar på den aktuella parkeringen en gång i timmen, med start kl 8 och slut kl 19 på vardagar, något kortare (ex vis 9 16) på lördagar. 3

4 Lokala etableringsförutsättningar för handel mm - Prime Pitch Med den lokala lägesmodellen Prime Pitch beskrivs först Falkenbergs stadskärnas stråkstruktur och ekonomiska kvalitet idag. 4.1 Först en beskrivning av modellen Prime Pitch. Prime Pitch är en lägesvärderingsmodell, sammansatt av ett antal viktade kvalitetsparametrar. Med Prime Pitch utvärderar man olika butikslägens försäljningsmöjligheter i ett centrum (en stadskärna, ett stadsdelscentrum eller ett köpcentrum), vi kallar det för lägets kvalitet eller lägeskvaliteten. Modellen kan också användas för att beskriva den kommersiella kvaliteten hos hela stråk eller hela centrum och man kan därigenom pröva alternativa diskuterade lösningars ekonomiska bärkraft. Praktiskt sker det genom att lägeskvaliteten för enskilda lägen utmed stråket eller i centrum läggs samman. Lägeskvaliteten eller den ekonomiska bärkraften uttrycks vanligen i möjlig försäljning och det är så vi använt den här i studien av Falkenbergs stadskärna. Modellen är upprättad och avstämd för ett antal olika branscher/sortiment/profiler. Den baseras i grunden på kunskap om konsumentbeteenden och har nyttjats och avstämts i flera hundra fall och då visat sig ha hög precision i förutsedd möjlig försäljning. Lägeskvalitet för en butik eller ett läge byggs upp av ett antal kvalitetsparametrar, som värderas och vägs samman i ett poängsystem. Olika branscher och, inom dessa, specifika sortiment och profiler får olika parametervärden. Olika ortsstorlekar har olika värdenivåer. 4 Lägeskvaliteten uttrycks i form av en lägespoäng, Prime Pitch-poäng, som i kvantitativa termer visar lägets eller stråket försäljningspotential. Poängen brukar hamna mellan 35 och 80, teoretiskt maximum är 100. Den erhållna lägeskvaliteten står sedan i viss relation till möjlig försäljning för studerad bransch/profil/ sortiment i studerat läge. Notera att Prime Pitch visar lägets möjliga försäljning, sedan är det butikens sak att fånga upp möjligheten. Figur 2. Samband mellan Prime Pitch-poäng och omsättning. Källa: Interflora och Nordplan. För att ett läge skall vara möjligt för nyetablering bör Prime Pitch-poängen överskrida 50, befintliga enheter kan dock fungera väl på lägre poäng. Ett centrums A-stråk bör ha minst 60 Prime Pitch-poäng, och helst bör man ha ett eller två enskilda lägen med mer än 70 poäng. Även lägen som kan bedömas som helt ointressanta för butiker får poäng enligt Prime Pitch, men kommer vanligen inte upp över 30 poäng. I Falkenberg har två branschtyper utvärderats med Prime Pitch: dagligvaror/ärendehandel och shopping. De ingående kvalitetsparametrarna har följande vikt för dessa två branschtyper

(ärendehandel respektive shopping) och för olika centrumstorlekar (liten stad, mellanstor stad och storstad). Falkenberg räknas i Prime Pitch som mellanstor stad. Figur 3. Kvalitetsparametrarnas vikt för ärendehandel. Källa: Nordplan AB. Man kan notera att för ett centrum som Falkenbergs väger tillgängligheten tungt, i synnerhet för ärendehandel. Figur 4. Kvalitetsparametrarnas vikt för shopping. Källa: Nordplan AB. Värt att notera är också att det är mer nyttigt med goda grannar än det är farligt med konkurrens, och att miljöparametern inte har så stor vikt. Parametervärdena avser normala svenska förhållanden. 5

4.2 Prime Pitch idag ärendehandel För ärendehandel finns många lägen över 50 poäng, vilket till stor del beror på den goda tillgängligheten till stadskärnan. Figur 5. Prime Pitch ärendehandel, sommaren 2016. Källa: RSD. Lägena är bäst vid Stortorget och längs med Nygatan. 6

4.3 Prime Pitch idag shopping Shopping har en hel del lägen med mer än 50 poäng, däremot inget över 60. Figur 6. Prime Pitch shopping, sommaren 2016. Källa: RSD. Starkast kring Stortorget samt utmed Nygatan. Vissa delar av Nygatan blir svagare p g a enkelsidigt stråk. 7

5 Tillväxt till år 2025 5.1 E-handel E-handeln omsatte år 2015 drygt 50 miljarder enligt HUI och Postnord. Det innebär att om e-handeln var en kommun skulle den vara näst störst i Sverige, efter Stockholm, med nästan 7 % av den totala omsättningen i riket. Tillväxttakten är hög, år 2015 ökade e-handelns omsättning med nästan 17 %. Största branscher är hemelektronik (11 miljarder), kläder och skor (8,4 miljarder) och böcker/media (3,6 miljarder). Figur 7. E-handelns utveckling 2007-2015. Källa HUI. Framtiden ser ljus ut och en större teknikvana bland dagens ungdomar (och äldre), säkrare betalningssystem och snabbare och bättre transporter kan så småningom stärka e-handeln, men i dagsläget syns inte många av de tendenserna. Konsumenterna vill fortfarande gärna gå omkring, titta och känna på de varor de funderar på att köpa, dock blir e-handel mer och mer ett naturligt sätt att handla. I en nyss avslutad doktorsavhandling på KTH (Hållbara inköpsresor. Stads- och handelsutveckling i samverkan.) citerar författaren, Mathias Wärnhjelm, en rapport från Riksdagen: I rapporten Hållbara städer med fokus på transporter, boende och grönområden (Rapporter från Riksdagen 2011) diskuteras effekter av e-handelsutvecklingen. De konstateras vara olika beroende på om de omedelbara effekterna betraktas eller de mer omvälvande strukturförändringarna som kan växa fram eller planeras fram. Hittills har inte e-handeln bidragit till minskning av persontrafiken för handel. Bland de kortsiktiga effekterna märks; Överflyttning av inköpsresor till distributionstrafik Byte av inköpsplatser Ändrade färdmedelsval för inköpsresor Omorganisation av ruttlogistik Bättre samordning och samverkan inom godsdistribution 8

Långsiktiga effekter; Ändrad lokaliseringsstruktur för handel Nya system för mottagning av varor i fastigheter (t ex på arbetsplatser) Utökade marknadsomland för handelsföretag Ändrade preferenser på bilinnehav och storlek på fordon Ändrade preferenser för färdmedelsval 5.2 Ökad efterfrågan per capita och ökad befolkning Enligt kommunens prognos skall befolkningen öka med + 0,7 1,2 % per år. Konsumtionsprognosgruppen 1, KPG, utkommer årligen med statistik och prognoser för den historiska respektive den framtida detaljhandelskonsumtionen i Sverige. Följande konsumtionstal baseras på KPG och är modifierade av oss m h t den just nu aktuella utvecklingen. Konsumtionen per capita efter e-handelns avdrag ökar med dagligvaror sällanköpsvaror + 0,5 % per år + som mest 1,0 % per år D v s fram till 2025 ökar dagligvarorna men 1,2 till 1,7 % per år eller totalt 14 % (8 % till 2020) och sällanköpsvarorna med 1,7 till 2,2 procent per år, eller totalt 19 % (10 % till 2020). Med en bibehållen marknadsandel betyder det att efterfrågan riktad mot stadskärnan ökar med nedanstående tal. Bransch Till 2020, Mkr Till 2025, Mkr DV 25 50 SV 40 75 Tabell 3. Ökad efterfrågan riktad mot stadskärnan, Mkr inkl moms i 2015 års priser. Källa: RSD. 1 Konsumtionsprognosgruppen består av representanter från detaljhandelsföretag, fastighetsägare och ledande konsulter. Gruppen har sitt kansli på HUI. 9

6 Ytbehov 6.1 Ytbehov om bibehållen marknadsandel DV Med dagens marknadsandel blir den ökade dagligvaruefterfrågan riktad mot stadskärnan inkl Lokstallarna totalt ca 25 Mkr till 2020 och ca 50 Mkr till 2025. Dagligvaror behöver för rimlig lönsamhet en omsättning på minst 50 tkr per kvm, riktigt framgångsrika enheter kan ligga på runt 100 tkr per kvm. Detta betyder att det tillkommande ytbehovet för dagligvaror fram till 2020 är mindre än 500 kvm och till 2025 mindre än 1 000 kvm. De stora dagligvarukedjorna etablerar sällan på nivåer under 50 Mkr för en ny enhet. Detta fångas sannolikt upp av befintliga verksamheter. 6.2 Ytbehov om bibehållen marknadsandel SV Med dagens marknadsandel blir den ökade sällanköpsvaruefterfrågan riktad mot stadskärnan totalt ca 40 Mkr till 2020 och ca 75 Mkr till 2025. Sällanköpsvaror (shopping) behöver för rimlig lönsamhet en omsättning på minst 30 tkr per kvm, riktigt framgångsrika enheter kan ligga på runt 60 tkr per kvm. Detta betyder att det tillkommande ytbehovet för sällanköpsvaror fram till 2020 är ca 2 000 kvm och till 2025 ca 3 000 kvm, med en ganska låg yteffektivitet. Detta fångas sannolikt till ca hälften upp av befintliga verksamheter, vilket ger oss ett nytt ytbehov på kanske 1 000 kvm till 2020 och 1 500 kvm till 2025. 6.3 Kommentar om tillkommande bilplatsbehov 1 000 à 1 500 kvm ny sällanköpsvaruhandel har sannolikt ett bilplatsbehov på 25 à 50 bpl, beroende på bransch och läge. Om dessa bilplatser behöver tillskapas eller redan finns beror i stor utsträckning på var ytorna blir belägna. 10

7 Var kan ny shopping lokaliseras? 7.1 Nytt läge? För att skapa ett nytt läge i en stadskärna eller ett centrum krävs en sk kritisk massa. En avhandling från KTH 1998 2 visade att för att med stabil lönsamhet etablera cityhandel flera kvarter bort från citys goda butiksstråk krävs ett samlat utbud av minst 25 % av stadskärnans cityhandelsvolym och max ett kvarter bort 10 à 20 %. Detta betyder att om vi skall etablera shopping i utkanten av Falkenbergs centrum (t ex vis norr om gallerian, eller söder om Sandgatan/Brogatan) bör detta vara stort nog för att omsätta minst 75 Mkr SV, d v s vara minst 3 000 kvm stort. Om vi placerar shoppingen ett kvarter från huvudstråket, ex vis nere vid Ätran, måste detta vara stort nog att omsätta 150 à 200 Mkr, d v s minst 7 000 kvm stort. Enligt föregående sida var det nya behovet vid samma marknadsandel ca 1 500 kvm till 2020 och 2 500 kvm till 2025, d v s kanske tillräckligt för ytor i centrums utkant (i synnerhet om vi kanske kan ta en något större marknadsandel i framtiden) men ett säkrare kort är sannolikt att förstärka befintliga stråk. 7.2 Omvandlat befintligt läge? Enligt Handelsutveckling i Falkenbergs kommun finns i stadskärnan ca 9 000 kvm ytor som bör kunna omvandlas från den verksamhet som finns där idag, till handel. Av dessa ligger, enligt RSDs mening, ca 3 000 kvm för perifert (röd ring) och 3 000 kvm ligger på en övervåning (grön ring). Återstår alltså 3 000 möjliga kvm om man kan omvandla befintliga verksamheter. Detta är mer än nog för det ytbehov som finns till år 2025. Figur 8. Möjliga lägen, där det idag inte är handel. Källa: Handelsutveckling i Falkenbergs kommun. 2 CENTRUMVANDRING och besöksintensiva verksamheters hyresförmåga, Marcus Henrikson KTH december 1998. 11

7.3 Vakanta handelslokaler? Enligt Handelsutveckling i Falkenbergs kommun finns ca 1 700 kvm vakanser, som kan fyllas. Av dessa ligger, enligt RSDs mening, ca 400 kvm för perifert (röd ring). Återstår alltså 1 300 möjliga kvm om vakanserna kan fyllas. Av dessa är kanske en del redan fyllda, då Stadslivs utredning har några år på nacken. Figur 9. Vakanser som kan/bör fyllas. Källa: Handelsutveckling i Falkenbergs kommun. 7.4 Ej bebyggda tomter? Enligt Handelsutveckling i Falkenbergs kommun finns ca 20 000 kvm möjlig handelsyta på ej bebyggda tomter. Av dessa är egentligen bara Stortorget (4 400 kvm) och lucktomten vid stadshuset intressanta (350 kvm) (övriga markerade med röd ring). De övriga ligger avlägset (minst ett kvarter bort) och skulle om de blir framgångsrika riskera att utarma centrum. Figur 10. Ej bebyggda tomter. Källa: Handelsutveckling i Falkenbergs kommun. 12

8 Utvärdering med Prime Pitch 8.1 Aktivera lägen på Nygatan Utmed Nygatan finns uppemot 1 500 kvm som skulle kunna omvandlas till handelsytor, och vakanser som skulle kunna fyllas, vid Stortorget och i söder. 1 500 kvm ryms inom den ökade efterfrågan, och kannibaleffekterna skulle sannolikt bli försumbara. Om dessa kan fyllas med bra shopping skulle kunna ge ökade Prime Pitch-poäng enligt nedanstående. Förändring Nygatans norra del Förändring Nygatans södra del Ärendehandel Shopping Ärendehandel Shopping 1 500 kvm + ca 5 % + ca 5 % + ca 5 % + 5 à 10 % Tabell 4. Prime Pitch-förändring vid förstärkning av Nygatan. Källa: RSD. Lägena utmed Nygatan ligger idag på sådana Prime Pitch-poäng att en procentuell ökning i poäng motsvarar samma möjliga procentuella omsättningsökning. Då denna åtgärd kan vara möjlig till en relativt liten kostnad, bör man i möjligaste mån koncentrera insatserna på detta i första hand. 8.2 Ny yta på Stortorget Om man bygger 4 000 à 5 000 kvm handel på Stortorget tappar vi ett relativt stort antal parkeringsplatser, och hela torget försvinner. Dessutom är ytan som tillskapas större än den ökade efterfrågan vi har fram till 2025, vilket innebär risk för kannibalisering på befintliga stråk. Om vi minskar den nya ytan till 2 500 kvm fångar vi upp hela den möjliga tillväxten, och kannibalismen blir mindre (sannolikt blir det fortfarande någon). Prime Pitch visar följande förändring i poäng Scenario Förändring vid Stortorget Förändring stadskärnans södra delar Ärendehandel Shopping Ärendehandel Shopping 4 000 kvm + ca 5 % + 10 à 15 % +- 0 - ca 5 % 2 500 kvm + 0 à 5 % + 5 à 10 % +- 0 - < 5 % Tabell 5. Prime Pitch-förändring vid etablering på Stortorget. Källa: RSD. Lägena utmed Nygatan ligger idag på sådana Prime Pitch-poäng att en procentuell ökning i poäng motsvarar samma möjliga procentuella omsättningsökning. Förändringen i poäng blir i princip noll, med en viss fördel att bygga stort. Dock kan det vara så att man, trots att verksamheter rekryteras från stadskärnans södra delar, inte lyckas fylla de nya ytorna, eftersom marknaden inte riktigt räcker till. RSD rekommenderar försiktighet. 13

9 Slutsatser För bästa utväxling (det är alltid mer lönsamt att göra redan bra lägen bättre) koncentrera ansträngningarna kring Nygatan och Stortorget. För att fylla vakanser gäller framförallt att fastighetsägaren kan ha lite is i magen och fylla dem med rätt verksamheter, inte bara första bästa som knackar på dörren, detta kan dock vara svårt att styra centralt. Samarbete mellan alla parter är viktigt. Lucktomten vid Stadshuset är sannolikt en för liten yta för att kunna få lönsam och en etablering på Stortorget riskerar att arma ut övriga delar av stadskärnan, utan att bli lönsam i sig själv. Det är inte stora volymer nya ytor som kommer att efterfrågas i framtiden, man måste vara aktsam på centrumvandring. 14

Bilaga Nyckeltal m m Olika färdmedel/förflyttningssätt Ett vanligt sätt att värdera de olika tillgänglighetsformerna för ett handelscentrum är genom de inköpsmängder de svarar för: Biltrafik och parkering brukar bära ca 60 % i ett centrum av Falkenbergs typ och så är det säkert också i Falkenberg. 60 % innebär att bilen svarar för en årsomsättning för Falkenbergs stadskärna på knappt 600 Mkr. Man kan notera att en parkeringsplats i centrum också är mer miljöbesparande än en extern eftersom den centrala parkeringsplatsen stöttar det centrum som man med fördel kan ta sig till även på annat sätt än med bil. I denna jämförelse framstår centrumlägen med rätta givetvis miljöbesparande och därmed eftersträvansvärda. Buss och tåg brukar bära max 10 % av inköpsmängden i små stadskärnor som Falkenbergs, vilket kan sägas vara försumbart, men så är det inte eftersom dessa färdmedel för många människor är enda möjligheten att ta sig in till sta n. Cykel brukar svara för 5 à 10 %, sommartid kan det vara mera. Resten, något mellan 10 och 30 %, brukar de gående svara för, dvs de som bor eller arbetar inom gångavstånd. Som gångavstånd räknas som regel 400 500 m, vid längre avstånd än så tar de flesta bil, cykel eller något kollektivtrafikalternativ. En viktig fråga för centrum och dess besöksintensiva verksamheter är alltså bilen, kundens laståsna nr 1. Tillkommer att parkering är dyr att anlägga och sällan blir vacker och att bilresande orsakar belastande utsläpp, vilket gör frågan extra känslig. Det gäller alltså att ordna tillräcklig men inte onödigt mycket parkering i centrum på ett effektivt och snyggt sätt. Centrumparkeringen måste vara välbelägen, blir det för krångligt att köra eller blir gångavståndet för stort sviker kunden lätt centrum och far externt eller till annan ort. Följande diagram 3 visar hur parkering på olika gångavstånd nyttjas. Samband mellan gångavstånd och intäkt till stadskärnans kommersiella verksamheter. Källa: Lisa Sandahl, KTH 1996. 3 Parkering som en intäktsgenerator för en stadskärnas kommersiella verksamheter, KTH 1996. 15

Stråksamband Amerikanska erfarenheter hävdar att kunden, för att inte tappa intresset, skall få ny stimulans åtminstone var sjunde meter. En sådan stimulans kan t ex vara en intressant butiksentré eller motsvarande, en intresseväckande utblick/utsmyckning eller någon form av viktig information. Köptrohet Boende handlar som regel 30 à 40 % av sina dagligvaror i närområdet. För sällanköpsvaror är detta mer beroende av om det finns ett utbud, det kan vara allt från 0 till 30 %. Per capita-omsättningen ligger idag (2015) på ca 33 500 kr för DV och 31 500 kr för SV. När etablerar handeln? De stora dagligvarukedjorna nyetablerar sällan på nivåer under 50 70 Mkr. En befintlig dagligvaruenhet kan överleva på betydligt lägre tal, ned mot 15-20 Mkr, men är i så fall känslig för ex vis pensionsavgång och ägarbyten. För sällanköpsvaror kan enheter på under 10 Mkr överleva, men kräver som regel minst 20 000 à 25 000 kr per kvm för att leva väl (i lägen med hög hyra, som i storstäder och nybyggda områden är denna siffra naturligtvis högre). En anställd (helår) inom detaljhandeln motsvarar som regel mellan 2 och 2,5 Mkr i omsättning inkl moms. Samband mellan inkomst och hur mycket man handlar Det finns inte något tydligt samband mellan hög inkomst och hög detaljhandelskonsumtion. Den som tjänar mycket lägger i stället mer pengar på ex vis boende, resor och restaurangbesök. För restaurang finns ett tydligt samband mellan inkomst och konsumtionsnivå. Diagrammen (restaurang till vänster och dagligvaror till höger) nedan visar förhållandet mellan köpkraft och faktisk konsumtion för postnummerområden i Stockholm, där varje blå punkt representerar ett område. Om sambandet är linjärt är punkterna tydligt samlade runt den gröna linjen. 16