Användning av uppgifter om däck, fälg och hjul i Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor

Användning av uppgifter om däck, fälg och hjul i Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor Nils Petter Gregersen, VTI/NTF Anders Karpesjö, DRF 2012-09-25 Förord Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Rapporten är en delrapport i projektet Kunskapssammanställning om trafiksäkerhetsaspekter av däck, hjul och fälg. Utöver denna finns en sammanfattningsrapport med samma rubrik som projektet och som finns att ladda ner från Trafikverkets hemsida http://www.trafikverket.se/privat/trafiksakerhet/vart-trafiksakerhetsarbete/skyltfonden/projekt och en litteraturstudie Säkerhetsrisker kopplat till däck, fälg och hjul i form av ett VTI-notat nr 29-2012 (Hjort & Andersson, 2012). Bakgrund NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande) och DRF (Däckspecialisternas Riksförbund) har med hjälp av anslag från Skyltfonden genomfört en studie av säkerhetsrisker kopplade till däck, fälg och hjul. Studiens syfte har varit att identifiera om det finns kunskapsluckor i befintlig forskning samt att ta fram ett ökat kunskapsunderlag för kompetensutveckling bland de som professionellt hanterar däck, fälg och hjul. Studien består av två delstudier, en kunskapsöversikt som har genomförts av VTI (Hjort & Andersson, 2012) samt en analys av Trafikverkets djupstudiematerial för att bedöma dess möjligheter att ligga till grund för analyser av trafiksäkerhetsaspekter av däck, hjul och fälg. I denna pm redovisas djupstudiedelen av projektet. Inledning Frågan om hjul- fälg- och däckrelaterade olyckor i vägtrafiken bör tas på största allvar. Av ett fordons tiotusentals komponenter är det bara däcken som kommer i direkt kontakt med vägbanan. Kontaktytan är dessutom väldigt liten, vilket gör att kontaktens kvalitet har en avgörande betydelse för fordonsrörelser, styrbarhet, stabilitet, friktion och bromsförmåga mm. Samtliga sådana kvaliteter är av stor betydelse för trafiksäkerheten. Genom de årliga Däckrazziorna vet vi att var fjärde bil har minst ett slitet däck utan att föraren vet om det. I Sverige finns två informationskällor om trafikolyckor: STRADA och Trafikverket djupstudier. STRADA innefattar insamling, registrering och analys av skador och olyckor i vägtrafiksystemet som rapporteras från Polis och sjukvård. Systemet ligger till grund för statistik och utvecklingsarbete inom trafiksäkerhetsområdet. Inmatningsklienterna hos Polisen och sjukvården har utformats på ett likartat sätt. Polisens registrering utgår från olyckan, medan sjukvårdens utgår från patienten. Ingenstans i 1

Polisens rapportering finns specificerade krav på information om hjul eller däck. I rutorna för skiss av olycksplatsen och för den kortfattade beskrivningen kan den enskilda polisen på eget initiativ skriva in kommentarer om hjul eller däck, men detta blir i fritext och är då helt beroende av polisens uppmärksamhet, observationer och prioriteringar. I Polisens material kan det också ingå en teknisk undersökning av fordon, men detta görs inte systematiskt för alla olyckor. Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor startade 1997 på Vägverkets initiativ. Regeringen har sedan förstärkt deras betydelse genom att besluta att Vägverket skall göra djupstudier av samtliga dödsolyckor i vägtrafiken. Djupstudierna skall ge kunskap om vad som gjorde att en olycka blev så svår att den ledde till att någon omkom. En viktig grund för djupstudierna är att kartlägga den kedja av händelser som ledde fram till de dödliga skadorna. Däck och hjul omfattas av djupstudierna, men någon systematisk sammanställning av vilken betydelse de har för olycksförlopp och skadekonsekvens finns inte. Frågor som berör däck, fälg eller hjul finns med i en del specialrapporter, t.ex. kring halkolyckor, lastbilar eller antisladdsystem. I de flesta fall handlar det dock om att brister hos däcken nämns i de korta fritextbeskrivningar som ingår i djupstudierapporterna. Inte i någon av de djupstudierapporter som vi tagit del av analyseras däck, fälg eller hjul med undantag för den som avser halkolyckor där en analys har gjorts av vilken däcktyp (sommar-, vinter-, dubb) som använts av sladdande bilar samt om de bästa däcken suttit bak eller fram. Detta innebär att systematiska möjligheter att analysera och följa utvecklingen av betydelsen av däck/hjul/fälg i trafikolyckor är bristfällig i Sverige. Den enda möjligheten för detta är att utnyttja Trafikverkets djupstudiematerial. Frågeställningar Som utgångspunkt för denna studie formulerades ett antal hypoteser om hur olika aspekter av däck, hjul eller fälg kunde bidra till försämrad trafiksäkerhet. Nedan följer en beskrivning av bakgrunden till dessa hypoteser och en sammanställning av de problem som kan antas förekomma. Dessa inledande antaganden har sedan funnits med som stöd för såväl litteratursökning i den separata litteraturöversikten som i analyserna av djupstudiematerialet. Däckets kvalitet Fyra olika aspekter på däckets kvalitet kan var och en för sig eller tillsammans försämra fordonets vägegenskaper. Dimension, det vill säga blandade dimensioner och fabrikat monterade på fordonet. Mönster, det vill säga sommardäck på vinterväglag alternativt vinterdäck på sommarväglag. Slitbana, det vill säga otillräckligt mönsterdjup. Materialutmattning. Däcket kan av någon orsak utsättas för så stora påfrestningar och slitage att det helt enkel går sönder hjulet exploderar. Det kan tex hända genom att däcket tomkörts så att det på så sätt förstörts, eller genom att ett främmande föremål, t.ex. en spik, nött på däckets insida så att det till slut gått hål. Fälgens kvalitet Två aspekter på fälgen, bultförband och rengöring, kan leda till att hjulet lossnar från fordonets nav, vilket i sin tur kan orsaka en trafikolycka. När det gäller bultförband kan fyra avvikelser leda till att ett hjul lossnar: bulten/muttern passar inte fälgens hål; åtdragningsmomentet är felaktigt; efterdragning har inte skett; olja eller fett på bulten eller mutterkonan. I fråga om rengöring handlar det om smuts eller rost mellan hjulet och navet. 2

Felaktig offset (spårvidd), större eller mindre än originalmontaget, är en aspekt som leder till felaktig styrgeometri. Konsekvensen är ett ökat däckslitage, som inte kan motverkas med hjulinställningen. Ökad spårvidd kan även leda till att hjulet tar i karossen. Fälgbredd som avviker från tillverkarens rekommendation och hjulet kanske till och med går utanför karossen leder till köregenskapsförändringar. Även här kan hjulet ta i karossen. Om dimensionen på fälgen är fel, så leder det till felvisning på hastighetsmätaren, vilket kan innebära att fordonet framförs med högre hastighet än föraren har tänkt sig. I likhet med ett däck kan även en fälg drabbas av materialutmattning. Ett färskt exempel från hösten 2008 var när en av Sveriges större fälgleverantörer genom reklamation upptäckte att undermåliga, trafikfarliga och dessutom falskmärkta stålfälgar hade sålts i Sverige. Fälgarna hade tillverkats i en undermålig stålkvalitet som gjorde att bulthålen kollapsade. Hjulets kvalitet Lufttryck brukar många slentrianmässigt förknippa med däcket. Men det är en aspekt som måste relateras till hela hjulet. Endast när däcket är monterat på fälgen är det ett hjul, dvs. ett kvalificerat tryckkärl. Ett personbilshjul kan ha upp till 3 bars tryck, ett tungt fordon upp till 10 bar och i extrema fall ända upp till 12 bar. Om trycket är högre än tillverkarens rekommendation, leder det till förkortad livslängd och ökat däckslitage, stötighet samt försämrade vägegenskaper. Om trycket är lägre än tillverkarens rekommendation, leder även det till förkortad livslängd och ökat däckslitage. Men också till svajighet och instabilitet dvs. försämrade vägegenskaper vid undanmanöver och krissituationer. Om trycket är under 1,6 bar bör det betraktas som en teknisk punktering. Genom det årliga trafiksäkerhetsprojektet Däckrazzia vet vi att många slarvar med kontrollen av lufttrycket i hjulen. Luftblandningen kan måhända ses som en udda aspekt, men flera dödsolyckor i samband med arbete på fälg där däcket inte demonterats indikerar vissa risker. Om punkteringsspray har sprutats in i hjulet och om drivgasen har bestått av till exempel propan/butan (gasol), så kan hjulet ha förvandlats till ett mycket explosivt tryckkärl. Ett ganska vanligt problem är att den luft som pumpas in i hjulet inte är torr utan fuktig. Upprepad pumpning med fuktig luft leder på sikt till ansamling av kondensvatten. Kondensvatten kan därför bidra till betydande obalans. Problemet blir extra markant vid minusgrader. Obalans leder till påfrestning av hjulställ och fjädringssystem, samt instabilitet i framdriften. Balansering av ett hjul, alltså en fälg med ett nymonterat däck, är obligatoriskt. Alla hjul måste regelbundet balanseras på nytt. Styrgeometri (hjulinställning) är en aspekt som kan vara svår att analysera efter en trafikolycka. Hjulinställningen kan ha påverkats av de fysiska krafter som fordonet utsatts för. Olycksrisken på grund av felaktig styrgeometri är att föraren har svårt att bemästra fordonet vid en kritisk sväng eller att en undanmanöver försvåras. Riskerna kommer av att hjulen inte rullar med rätt vinkel mot vägbanan; att de styrande hjulen inte svänger kring samma centrum; eller att hjulen inte rullar parallellt med fordonets tyngdpunkt. Vid kontroll av ett fordons hjulinställning bearbetas tre olika slag av avvikelser: cambervinkel, castervinkel samt toe in/toe out. Sammanställning av hypoteser Med utgångspunkt i diskussionen ovan kring tänkbara problem med däck, hjul eller fälg har följande tablå sammanställts. Den redovisar projektets inledande antaganden om relevanta problemområden och har tjänat som stöd vid litteratursökning och litteraturgenomgång samt vid analyser av djupstudiematerialets potential för analys av dessa olyckor. 3

TRAFIKSÄKERHETSRISKER P.G.A. AVVIKELSER I FORDONS HJULUTRUSTNING ENHET ASPEKT AVVIKELSE TRAFIKSÄKERHETSRISK Dimension Blandade dimensioner och fabrikat DÄCK Mönster Slitbana Sommardäck på vinterväglag Vinterdäck på sommarväglag Otillräckligt mönsterdjup Försämring av fordonets vägegenskaper Materialutmattning Punktering, explosion (i synnerhet framaxel) Felaktig fälg (konstruktionen) Fordonet manöverodugligt Försämring av fordonets vägegenskaper Dimension Felvisande hastighetsmätare För hög hastighet Fälgbredd Avviker från tillverkarens rekommendation, hjulet går utanför karossen Köregenskapsförändringar, hjulet tar i karossdelar Sprickor i fälg Överbelastning, lufttryck, däckdimension, korrosion stålfälg, kraftiga slag (t ex potthål), felaktig montering Fordonet manöverodugligt FÄLG Offset (spårvidd) Större offset än original Mindre offset än original Bult/mutter passar inte fälgens hål Felaktig styrgeometri ökat däckslitage som inte kan motverkas med hjulinställning, hjulet tar i karossen Bultförband Fel åtdragningsmoment Utebliven efterdragning Hjulet lossnar från fordonet Olja/fett på bult/mutterkona Rengöring Smuts, rost, etc. mellan hjul och nav Materialutmattning Överbelastning (tung last), kraftiga slag (t ex potthål i vägbanan) Fordonet manöverodugligt. HJUL Inpressningsdjup För litet fordonet bredare För stort fordonet smalare Däcket tar i fordonsdetaljer olagligt. Hjulet kommer utanför karossen olagligt. Bromsoken tar i fälgarna eller balanseringsvikterna. Däcket tar i fordonsdetaljer olagligt. Spårkänslighet. Bromsoken tar i fälgarna eller balanseringsvikterna. Styrgeometri, Cambervinkel Hjulen rullar inte med rätt vinkel mot vägbanan; styrande hjulen svänger inte 4

hjulinställning Balansering Navcentrering Is i hjulet Luftblandning Lufttryck Castervinkel Toe in eller Toe out Obalans Explosiv, brandfarlig gas, t.ex. drivgas från punkteringsspray Obalans på grund av kondensvatten, särskilt markant vid isbildning i hjulet. Lägre tryck än tillverkarens rekommendation Högre tryck än tillverkarens rekommendation kring samma centrum; hjulen rullar inte parallellt med fordonets tyngdpunkt förarens möjlighet att bemästra kritisk sväng eller undanmanöver försvåras Påfrestning av hjulställ och fjädringssystem, instabilitet i framdriften. Explosion, brand Påfrestning av hjulställ och fjädringssystem, instabilitet i framdriften. Förkortad livslängd däckslitage Materialutmattning (se fälg och däck) Svajighet, instabilitet försämrade vägegenskaper vid undanmanöver och krissituation < 1,6 bar = teknisk punktering Förkortad livslängd däckslitage Stötighet Försämrade vägegenskaper Metod och urval För att ta reda på i vilken utsträckning djupstudiedata kan ligga till grund för en analys av däck, hjul eller fälg som bidragande olycksorsak har, i den här studien, tre olika typer av uppgifter från djupstudierna använts: Systematiskt insamlade data samlade i en excelmatris över dödsolyckor 2006-2010 Ett metadatadokument i form av en excelfil som visar vilka variabler som finns i djupstudieklienten Djupstudiematerial för ett urval av 9 dödsolyckor De 10 olyckor som valts ut är sådana där det antingen i de systematiska data som samlas in eller i de korta fritextbeskrivningarna av olyckorna framgått att det funnits problem med däck, hjul eller fälg. Urvalet har gjorts från databasen över samtliga dödsolyckor under 2006-2010. Principen för urvalet är kvalitativ, dvs med en strävan att få så stor variation i underlagsmaterialet som möjligt. Urvalet är således inte på något vis representativt, men visar med nio exempel från nio helt olika typer av olyckor hur djupstudiematerialet kan bidra till kunskaper om däck, hjul och fälg. 5

Analyserna har syftat till att undersöka om det, utifrån tillgängligt djupstudiematerial, kvantitativt eller kvalitativt, är möjligt att dra några slutsatser om vilken roll däck, hjul eller fälg har spelat för olycksförloppet och i vilken utsträckning detta legat till grund för åtgärdsförslag. Resultat av djupstudieanalysen Förekomst av uppgifter om däck, fälg eller hjul I en speciell förteckning, ett sk metadokument finns en förteckning över alla uppgifter som samlas in systematiskt i djupstudierna. Uppgifterna är sorterade under sju huvudrubriker: Djupstudie (övergripande uppgifter om t.ex. vem som genomfört analysen) Olycka (uppgifter om olyckstidpunkt, -typ, trafikelement mm samt fritext om händelseförlopp skrivet av Polis och av djupstudiepersonal) Olycksplats (uppgifter om läge, vägmiljö, kringförhållanden, bromsspår mm) Vägben (detaljuppgifter om väg, sidoområde, drift, vägutrustning mm) Trafikelement (uppgifter om vilka trafikelement som varit inblandade) Fordon (uppgifter om själva fordonet, t.ex. typ, årsmodell, registeruppgifter, säkerhets- och annan utrustning, däck och deformation) Person (uppgifter om inblandade personer, körkort, placering, skador, självmord, sjukdom, distraktion, användning av skyddsutrustning, alkhol/droger mm) Vår bedömning av beskrivningen av ingående variabler är att uppgifter om däck, fälg eller hjul kan förekomma på flera olika ställen. Den mest sytematiska förekomsten finns under rubriken Fordon och underrubriken Däcksutrustning. Följande variabler samlas in: Däcken uppfyller lagkrav (Ja/Nej) Kommentar angående däcksutrustning (Fritext) Axel nummer Däcktyp (Dubbdäck/Vinterdäck/Sommardäck) Fabrikat (Fritext) Dimension (Fritext) Mönster (mm) Rätt rotationsriktning (Ja/Nej) Tillverkningsvecka (Enl. uppgift på däcket) Tillverkningsår (Enl. uppgift på däcket) Hastighetsmarkering (Enl. uppgift på däcket) Utöver detta kan det alltså finnas osystematiskt insamlade uppgifter om däck, hjul och fälg, men till största delen handlar det då om olyckor där någon har uppmärksammat sådana problem på olycksplatsen eller i samband med t.ex. tekniska undersökningar av inblandade fordon. Framförallt finns sådan information att hitta under fritextbeskrivningar av olyckans händelseförlopp (under huvudrubriken Olycka ) författad av Polis på olycksplatsen eller av djupstudiepersonalen. En fritextbeskrivning finns också under Däcksutrustning (förekomst av ord såsom däck, hjul eller fälg kan hittas med programmets sökfunktion). Lufttryck är ett exempel på information som saknas i den systematiska sammanställningen trots att det är belagt att olycksrisken ökar med för låga lufttryck. Den uppgiften förekommer dock i de kvalitativa delarna av olycksmaterialet där de uppmärksammats av Polis eller olycksutredare. 6

Kvalitativ analys av nio olyckor Här följer inledningsvis korta beskrivningar av de nio analyserade olyckorna. Beskrivningarna är en sammanfattning av de kvantitativa och kvalitativa uppgifter som finns redovisade i djupstudiematerialet. En ambition i beskrivningarna nedan har varit att lyfta fram allt som sägs någonstans i materialet om däck, hjul eller fälg. All information som gör det möjligt att identifiera person eller plats har tagits bort. Olycka 1 Sladdolycka i hög hastighet på torr asfalterad landsväg med ung ( inte tillräckligt riskmedveten ) förare ( som troligen ofta körde fort ), trimmad äldre Honda och två gamla lågprofildäck (torra och hårda) 205/40 på 17 tums fälg diagonalt monterade ( vilket troligen bidrog till att den fick sladd i kurvan ). I materialet finns flera bilder som visar hjul, däck och fälg. Det finns information och bilder om däckens skick och en del kommentarer om hur de spelat roll för olyckans uppkomst. Trafikverkets rapport och den tekniska undersökningen ger olika uppgifter om däckens skick. Honda Civic 1994. Vä fram Yokohama 205/40 R17 80V 3,5mm Hö fram Proxes T1 205/40 R17 80W 3 mm Vä bak Proxes T1 205/40 R17 80W 3mm Hö bak Yokohama 205/40 R17 80V 3mm (enligt TRV:s rapport) Vä fram Yokohama 205/40 R17 80V 4mm 2,45 bar Hö fram Yokohama 205/40 R17 80W 3,5-4mm Vä bak Yokohama T1 205/40 R17 80W 4mm 2,45 bar Hö bak Yokohama 205/40 R17 80V 4mm 1,55 bar (enligt Teknisk undersökning) Inga specifika slutsatser om åtgärder pga däck dras. Åtgärdsförslag handlar om sidoområde och sidomarkeringsskärmar och Vägverket och Polisen har samarbetat under 2009 kring förstärkt hastighetsövervakning på denna sträcka. I polisens tekniska undersökning konstateras lågt lufttryck runt om (2,45 i två och 1,55 i ett däck). Olycka 2 En frontalkollision på ett backkrön på grusväg. Ungdomar färdas i en äldre Toyota. Det är många i bilen. Bilen har dåliga däck (0-1 mm), föraren är 18 år och har inget körkort. Analyser visar att föraren var påverkad med 0,3 promille.. Materialet innehåller ingen kommentar och ingen bild på däcken trots att de är slitna. Eventuellt hade däcken ingen betydelse, men det konstateras inte. 7

Olycka 3 Långtradare vars slitbana på vänster framhjul lossnar får däckexplosion som följd. Bromscylindern slås sönder och lastbilen kränger vänster in i en betongbarriär och bropelare. Kollisionen som följer blir våldsam. I djupstudiearbetet är kontakt tagen med lastbilstillverkaren och däcktillverkaren. Däcktillverkaren skulle undersöka varför slitbanan kunnat lossna. Dessvärre var slitbanan undanstädad så att inte tillverkaren kunde undersöka denna. Lastbilstillverkaren gör punkteringstester med sina fordon och har inte kunnat få fram fenomenet att lastbilen girar. Ur den tekniska undersökningen: Däcken hade bra mönsterdjup och var okulärt i bra skick. Framdäcken var i en bred dimension 385 (mot mer vanliga 315) som främst är avsett att användas på släpvagnar Vänster framdäck har punkterats av inre skador, sannolikt pga utmattning eller skador i armeringen (stålcorden), med ett förödande resultat. Hela den extra tunga slitbanan inklusive armeringen har spruckit tvärs över slitbanan och lossnat från stommen i ett stycke och har då bl.a. slagit sönder bromscylindern och styrt bilen kraftigt åt vänster utan möjlighet för föraren att hålla emot trots styrservo. Vid undersökningen konstaterades skador enligt ovan och dessa har ensamt uppenbarligen orsakat olyckan och kollisionen med bropelaren. Valet av däckdimension på framhjulen har gjort att möjligheten att styra bilen vid framhjulspunktering försvunnit. Däcksutrustningen är dock enligt svenska fordonsföreskrifter tillåten. Slutsatsen som dras är att olyckan orsakad av däcksexplosion Åtgärder som nämns är utökning av säkerhetszonen mellan mittbetongelementet och bropelare samt ommålning av körfält så att vägrenen används som körfält för att få längre avstånd mellan körfältet och vägmitten. Olycka 4 En ung förare på 17 år har övningskört utan övningsskylt privat med en Audi TT, fyrhjulsdriven med däck 235/35 R19. Han har kört med hög fart Mycket över hastighetsbegränsningen på en smal asfalterad landsväg. I fritext anger utredaren att Det är inte helt uteslutet att tilltron till att väggreppet med dessa däck överträffar vad normaldimensioner erbjuder och därför har hastigheten varit hög mot kurvan. Inga övriga kommentarer ges om däcken. Åtgärd som föreslås är hastighetsbegränsare i bil <130 km/h. Olycka 5 En ung onykter förare fick sladd och körde av vägen. Bilen var i ett eländigt skick, saknade bromsok på framvagnen (låg i baksätet), endast ett däck hade godkänt mönsterdjup (2 mm). De bakre däcken hade sämst mönsterdjup (0,5 och 0). 8

I Polisens tekniska undersökning noteras att däcken Michelin 85H var av olika dimension fram (190/65 HR) och bak (180/65 HR). I djupstudieanalysen står det att de hade samma dimension (180/65R390). Inga slutsatser dras om betydelsen av slitna däck, avsaknad av bromsok, däckens placering eller olika dimensioner. Åtgärdsförslagen handlar om att regionen eventuellt kommer att genomföra en OLA med unga onyktra förare utan körkort. Alkolås nämns. Olycka 6 Lastbil som fick punktering på vänster framhjul och rammade en mötande personbil. Samtliga däck hade lagligt mönsterdjup. Enligt Polisens rapport var däcken "slitna på ett sådant sätt att slitaget kanske medverkat till att punkteringen inträffade. I avsnittet Däcksutrustning har noterats att "En del av däcken var i dåligt skick". I bildmaterialet saknas helt underlag för att kunna se och bedöma på vilket sätt däcken var i dåligt skick, och att detta enligt Polisen skulle ha kunnat medverka till punkteringen. Olycka 7 En dansk personbil med fem personer är på väg hem från Sälen. Får sladd som resulterar i att en mötande svensk personbil kör rätt in i sidan. Ingen av förarna bröt mot rådande hastighetsbestämmelse. Den danska bilen framfördes med högre hastighet än som var lämpligt, det var nerförsbacke och sladden uppstod förmodligen därför att föraren försökte få ner farten genom bromsning. Däcken på den danska bilen uppfyllde lagkraven. Sämsta däcken satt dock bak (vänster fram 6 mm; höger fram 6 mm; vänster bak 4 mm; höger bak 3,5 mm). Renault Scenic årsmodell 2001; Yukohama Winter F310 (185/65 R 88T). Två bilder i materialet på dubbfria däck. Kontinental eller nordisk typ framgår inte av analysen. "Alla däcken var vid undersökningen oskadda och hade normala lufttryck. Systemet i övrigt beträffande hjulupphängningen var i stort intakt förutom viss deformation på höger fjäderben fram som uppstått i samband med olyckan." I sammanfattningen skriver Polisen: "Vid undersökningen noterades inget som tyder på att något tekniskt fel hos fordonet skulle ha orsakat eller bidragit till olyckan. Det kan dock påpekas att då fordonet hade mer slitna däck på bakhjulen än fram och eventuellt utrustat med en lastad takbox kan ha fått förändrade köregenskaper i halt väglag." I den tekniska undersökningen av den mötande svenska PB2 skriver Polisen: "Alla hjul var vid undersökningen lufttomma. Bak har de tömts efter olyckan av räddningstjänsten som klippt av luftventilerna. Fram har däcken punkterats i samband med olyckan p.g.a. skärskador och deformerade fälgar, dock uppvisar inget av däcken några tecken på att det skulle ha rullat lufttomt. Systemet i övrigt beträffande hjulupphängningarna var i stort intakta, på framhjulsupphängningarna har deformation uppstått men inga separationer eller bristningar kunde noteras" Brister och åtgärdsförslag: olämplig inbördes däcksplacering; för hög hastighet i förhållande till fordonsutrustning och väglag. Enligt Polisens informationsunderlag rådde mycket halt väglag. Mittseparering 2+1 föreslås. Olycka 8 Två cross-mc, inte byggda för åkning på vanlig väg framförs båda med passagerare. Föraren av den ena tappar kontrollen. Den 18-årige föraren omkommer medan den 16-åriga flickan bakpå blir svårt skadad. Motorcykeln hade utpräglade terrängdäck samt lågt lufttryck i framdäcket. "Mc:n har färdats i riktning österut. I korsningen med har den av okänd anledning gått omkull." Det rådde 9

"Mörker" och "Uppehållsväder". I fältet för "Kommentar angående däcksutrustning" har djupstudieutredaren noterat "Däck avsedda för körning i terräng. Lågt lufttryck fram, under 0,5 bar." I övrigt skall däcken ha uppfyllt lagkrav. Fram sommardäck Trelleborg Maxigrip offroad 80/100-21 mönsterdjup 10 mm; bak sommardäck Michelin Enduro 140/80-18 mönsterdjup 7 mm. Man refererar till ett tidigare åtgärdsförslag: "Sätta upp en gångport istället för bommen för att mopedister/mc-förare ska lockas försöka köra in." Olycka 9 Audi 100 1,8 e avant (1988). Två unga män som varit på fest och druckit mycket alkohol. Bilen har körförbud. Färden går på E. Strax efter en korsning får föraren sladd och sladdar ca 55 m innan kollision mot ytterslänt på höger sida. Ytterslänten fungerar som ramp och åstadkommer en luftfärd på ca 20 m. Bilen vänder i luften och kraschar med taket mot vägbanan. Noteringar om däcksutrustningen: uppfyller inte lagkrav (gäller endast höger fram - se nedan). Utredarens kommentar angående däcksutrustningen: "Däck fram hö+vä slitna kord synlig speciellt hö fram. Fälgen hö fram har en betydande kantskada på innersidan, verkar ha rullat med punkterat däck." Vänster fram sommardäck Hankok 195/65 r 15, mönsterdjup 2 (uppfyller lagkrav), okänd ålder. Övriga sommardäck Continental, samma dimension, tillverkade vecka 13 år 2002. Höger fram 0 mm; vänster bak 2 mm; höger bak 2,5 mm. Under beskrivningen av fordonets rörelse strax innan och under olyckan skriver utredaren: "Sladdspår 1) ca 46 meter, vänster bakdäck. Sladdspår 2) ca 30 meter, vänster bakdäck. Sladdspår 3) ca 3 meter, höger framdäck. Svaga skärspår kan ses vilket kan tyda på att däcket kan ha exploderat när det utsatts för belastning vid sladden. Diskussion Med utgångspunkt i den tabell över risker som är förknippade med däck, fälg och hjul som presenterats i Tabell 1 kan man konstatera att djupstudiematerialet saknar en stor mängd systematiskt insamlad information. Däremot förekommer en hel del nödvändiga uppgifter i olika fritextbeskrivningar av olycka. När det gäller däck finns systematiska uppgifter bl.a. om dimension. Det är dock svårt att avgöra om dimensionen är fel utan att kontrollera detta mot varje bilmärkes tillåtna dimensioner. Det är dock möjligt att se om det förekommer blandade dimensioner på samma fordon. Även mönsterdjup samlas in systematiskt och det är möjligt att avgöra om de bästa däcken suttit bak eller fram. Man kan också se om sommardäck använts under vinterperiod eller vinterdäck/dubbdäck använts under sommarperiod. Inga systematiska uppgifter samlas in om lufttryck. Sammantaget när det gäller däcksutrustning är vår bedömning att det är svårt att avgöra i vilken grad och hur eventuella brister bidragit till händelseförloppet i varje enskild dödsolycka. I övrigt har vi gjort följande reflektioner kring djupstudiematerialet: Inga systematiska uppgifter samlas in om fälg eller hjul. Innebörden av detta är att olyckor där fälg eller hjul bidragit enbart kan återfinnas genom kvalitativ sökning i fritextbeskrivningen av händelseförloppet eller i det övriga kvalitativa djupstudiematerialet. 10

Det är lättare att spekulera om orsakssamband om man vet att det handlar om punktering, slitbanan som lossnat eller sladd med utslitna däck men svårt när det handlar om däck som har fel rotationsriktning, flera däck med varierande dimensioner eller om däcken är något gamla. Uppgifter skiljer sig ibland mellan polis och utredare, t.ex. om mönsterdjup. De kvantitativa uppgifterna i excelmatrisen visar att dåliga däck i något avseende finns representerade i en relativt stor andel av dödsolyckorna. Trots detta har sällan slutsatser om avvikelser eller åtgärder föreslagits som handlar om däck. Det är sällsynt med analyser som beskriver tydliga händelsekedjor, något som kan underlätta när åtgärdsförslag ska formuleras. Nollvisionens princip att fokusera på skadeförebyggande åtgärder i vägmiljö är helt dominerande. Med tiden har åtgärdsförslag vidgats från att gälla vägmiljö till fordonsteknik men ännu inte involverat åtgärder för att förbättra förarens förutsättningar att göra säkra val. I vår genomgång av de nio olyckorna och excelmatrisen över samtliga olyckor, har vi hittat några omständigheter som kan tänkas försvåra analyserna kring frågor som har att göra med däck, hjul och fälg. Vi har kategoriserat dessa omständigheter och bl.a. konstaterat att: Uppgifter om lufttryck registreras inte i excelmatrisen Underlagsmaterial är förkommet, t.ex. hela fordon eller däck Underlagsmaterial är förstört av räddningspersonal, t.ex. avklippta luftventiler Utredare spekulerar om samband som inte finns belagda med fakta Uppgifter från teknisk undersökning och djupstudiematerial skiljer sig åt Beskrivning av händelsekedjan enligt Trafikverkets modell saknas Slutsatser Djupstudiematerialet i sin nuvarande form innehåller systematiska uppgifter om vissa däckvariabler. Bortfallet i dessa uppgifter är dock stort. Det är oklart om bortfallet beror på att däcksutrustningen bedömts tillfredsställande eller på andra orsaker eftersom detta inte framgår i databasen. Analysen visar att det sammantaget finns en hel del uppgifter om framförallt däck. Den informationen bedöms kunna användas till att dra slutsatser om hur däck kan bidra till olycksförloppet, men att det då krävs riktade analyser där man inte bara drar nytta av det systematiskt insamlade materialet utan också går tillbaka till och fördjupar sig i de kvalitativa delarna. Viss information finns i fritextbeskrivning av olyckorna, men sällan används den informationen när åtgärder föreslås. De åtgärder som föreslås är mycket starkt präglade av Nollvisionens strategi att utforma vägmiljön så att skadorna vid en olycka blir så lindriga som möjligt. I de analyserade olyckorna saknas ofta förslag på åtgärder som t.ex. påpekar krav på övervakning av däcksutrustning eller som pekar på privatbilsförares eget ansvar eller företagsledningar i transportföretags ansvar som systemutformare att se till att säkerhetsutrustning såsom däck uppfyller höga säkerhetskrav. Vår slutsats av studien är att djupstudiematerialet innehåller en rad uppgifter om däck och att många däckrelaterade olyckor kan återfinnas med de sökfunktioner som finns. Mot bakgrund av den litteraturstudie som genomförts vid sidan av denna analys (Hjort & Andersson, 2012) kan vi dock konstatera att det saknas en rad systematiskt insamlade uppgifter om däck, hjul och fälg för att på ett 11

systematiskt sätt kunna analysera hur dessa fordonskomponenter bidrar till att dödsolyckor inträffar. Sådana analyser är nu fullt möjliga för olyckor där fordon haft för dåligt mönsterdjup, men där lufttrycket varit lågt eller där olyckan orsakats av däcksexplosion är man beroende av fritextsökning. Vårt förslag är därför att de systematiskt insamlade uppgifterna kompletteras med åtminstone uppgifter om de två av de viktigaste bidragande olycksorsakerna, förekomst av lågt lufttryck och uppgift om däcksexplosion. Referenser En komplett referenslista över litteraturgenomgången finns i VTI-notat 29-2012 DRF. (2009). Kunskapssammanställning om hjul-, fälg- och däckrelaterade olyckor i vägtrafiken. Däckspecialisternas Riksförbund, Stockholm. Hjort, M., Andersson, H. (2012). Säkerhetsrisker kopplat till däck, fälg och hjul. VTI-notat 29-2012. Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping. 12