Kunskapssammanställning om trafiksäkerhetsaspekter av däck, hjul och fälg

Transkript

1 Kunskapssammanställning om trafiksäkerhetsaspekter av däck, hjul och fälg Nils Petter Gregersen, NTF/VTI Anders Karpesjö, DRF Förord Rapporten är framtagen med ekonomiskt bidrag från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Rapporten består av tre delar, denna sammanfattande rapport, en kunskapssammanställning i form av ett VTI-notat samt en rapport om däck, fälg och hjul i Trafikverkets djupstudiematerial. Titel Kunskapssammanställning om trafiksäkerhetsaspekter av däck, hjul och fälg Nils Petter Gregersen, NTF/VTI (nils.petter.gregersen@vti.se) Anders Karpesjö, DRF (anders.karpesjo@drf.se) Linköping,

2 Innehållsförteckning Förord... 1 Titel... 1 Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Syftet med projektet... 3 Bakgrund... 3 Metod och material... 5 Kunskapssammanställningen... 5 Djupstudiematerialet... 6 Resultat... 6 Kunskapssammanställningen... 6 Djupstudiematerialet... 8 Slutsatser och diskussion... 8 Referenser

3 Sammanfattning Syftet med projektet är att genom en kunskapsöversikt sammanställa vilka kunskaper som finns om samband mellan däck/hjul/fälg och trafiksäkerhet. Ett syfte är också att värdera i vad mån Trafikverkets djupstudiematerial kan ligga till grund för analyser av trafiksäkerhetsaspekter av däck, hjul och fälg. En litteratursökning angående trafiksäkerhetseffekter kopplat till däck, fälg och hjul genomfördes i samarbete med VTI och deras experter på området. Sökorden var baserade dels på de hypoteser som Däckspecialisternas Riksförbund tagit fram, men också baserat på författarnas kunskaper, erfarenhet och nätverk inom ämnesområdet. Utfallet resulterade i ungefär 90 olika referenser, av vilka de flesta är till forskningsartiklar i referee-granskade tidskrifter, men också några fristående rapporter och böcker. En tydlig avgränsning gjordes där halkrelaterade olyckor kopplade till vinterväglag och olika typer av vinterdäck/däckegenskaper inte togs med i studien. Sammanfattningsvis konstaterar vi att den mesta forskningen i ämnet rör däck, och då materialutmattningsprocesser som leder till slitbaneseparation eller däckexplosion. Många studier har fokuserat på inverkan av för lågt lufttryck, medan studier av för högt lufttryck är mindre vanligt förekommande. För tunga fordon anses överlast vara en trolig bakomliggande faktor till att däck åldras i förtid och slutligen havererar. Det saknas dock studier som visar på hur vanligt det är att fordon kör med överlastade axlar och korrelationen mellan däckhaverier. Vidare är det få som studerat uppkomsten av fälgskador och dessa skadors koppling till trafikolyckor. När det gäller hjulet som helhet så är nästan all trafiksäkerhetsrelaterad forskning kopplad till lossnande hjul. Inget finns gjort angående inverkan av olika hjulinställningar, däckbalansering, navcentrering etc. Det finns inte heller några studier av användning av punkteringsspray och den potentiella fara det kan leda till. Således finns det flera områden kvar som behöver studeras närmare inom kopplingen mellan däck, fälg, hjul och trafiksäkerhet. För djupstudiematerialet drar vi slutsatsen att det saknas en rad systematiskt insamlade uppgifter om däck, hjul och fälg för att man på ett systematiskt sätt ska kunna analysera hur dessa fordonskomponenter bidrar till att dödsolyckor inträffar. Vårt förslag är därför att de systematiskt insamlade uppgifterna kompletteras med åtminstone uppgifter om de två av de viktigaste bidragande olycksorsakerna, förekomst av lågt lufttryck och uppgift om däcksexplosion. Syftet med projektet Syftet med projektet är att genom en litteraturöversikt sammanställa vilka kunskaper som finns om samband mellan däck/hjul/fälg och trafiksäkerhet. Syftet med studien är också att identifiera om det finns kunskapsluckor i befintlig forskning, dels att få ett ökat kunskapsunderlag för kompetensutveckling av de som i sin profession hanterar frågor kring däck, fälg och hjul. Ett syfte är också att värdera i vad mån Trafikverkets djupstudiematerial kan ligga till grund för analyser av trafiksäkerhetsaspekter av däck, hjul och fälg. Bakgrund Initiativet till studien togs av Däckspecialisternas riksförbund som i en kunskapssammanställning (DRF 2009:2) identifierat ett antal tänkbara avvikelser i fordons hjulutrustning som skulle kunna leda till trafiksäkerhetsrisker (tabell 1). Baserat på denna lista över avvikelser och deras hypotetiska konsekvenser ville man sedan gå vidare med en litteraturstudie för att mer grundligt sammanställa de forskningsresultat som finns angående olycksriskerna kopplade till hjul, fälg och däck. Syftet med studien 3

4 är dels att identifiera om det finns kunskapsluckor i befintlig forskning, dels att få ett ökat kunskapsunderlag för kompetensutveckling av de som i sin profession hanterar frågor kring däck, fälg och hjul. Tabell 1 Tänkbara trafiksäkerhetsrisker p.g.a. avvikelser i fordons hjulutrustning. Från DRF (2009:2). TRAFIKSÄKERHETSRISKER P.G.A. AVVIKELSER I FORDONS HJULUTRUSTNING ENHET ASPEKT AVVIKELSE TRAFIKSÄKERHETSRISK Dimension Blandade dimensioner och fabrikat DÄCK Mönster Slitbana Sommardäck på vinterväglag Vinterdäck på sommarväglag Otillräckligt mönsterdjup Försämring av fordonets vägegenskaper Materialutmattning Punktering, explosion (i synnerhet framaxel) Felaktig fälg (konstruktionen) Fordonet manöverodugligt Försämring av fordonets vägegenskaper Dimension Felvisande hastighetsmätare För hög hastighet Fälgbredd Avviker från tillverkarens rekommendation, hjulet går utanför karossen Köregenskapsförändringar, hjulet tar i karossdelar Sprickor i fälg Överbelastning, lufttryck, däckdimension, korrosion stålfälg, kraftiga slag (t ex potthål), felaktig montering Fordonet manöverodugligt FÄLG Offset (spårvidd) Större offset än original Mindre offset än original Bult/mutter passar inte fälgens hål Felaktig styrgeometri ökat däckslitage som inte kan motverkas med hjulinställning, hjulet tar i karossen Bultförband Fel åtdragningsmoment Utebliven efterdragning Hjulet lossnar från fordonet Olja/fett på bult/mutterkona Rengöring Smuts, rost, etc. mellan hjul och nav Materialutmattning Överbelastning (tung last), kraftiga slag (t ex potthål i vägbanan) Fordonet manöverodugligt. 4

5 HJUL Inpressningsdjup Styrgeometri, hjulinställning Balansering Navcentrering Is i hjulet Luftblandning Lufttryck För litet fordonet bredare För stort fordonet smalare Cambervinkel Castervinkel Toe in eller Toe out Obalans Explosiv, brandfarlig gas, t.ex. drivgas från punkteringsspray Obalans på grund av kondensvatten, särskilt markant vid isbildning i hjulet. Lägre tryck än tillverkarens rekommendation Högre tryck än tillverkarens rekommendation Däcket tar i fordonsdetaljer olagligt. Hjulet kommer utanför karossen olagligt. Bromsoken tar i fälgarna eller balanseringsvikterna. Däcket tar i fordonsdetaljer olagligt. Spårkänslighet. Bromsoken tar i fälgarna eller balanseringsvikterna. Hjulen rullar inte med rätt vinkel mot vägbanan; styrande hjulen svänger inte kring samma centrum; hjulen rullar inte parallellt med fordonets tyngdpunkt förarens möjlighet att bemästra kritisk sväng eller undanmanöver försvåras Påfrestning av hjulställ och fjädringssystem, instabilitet i framdriften. Explosion, brand Påfrestning av hjulställ och fjädringssystem, instabilitet i framdriften. Förkortad livslängd däckslitage Materialutmattning (se fälg och däck) Svajighet, instabilitet försämrade vägegenskaper vid undanmanöver och krissituation < 1,6 bar = teknisk punktering Förkortad livslängd däckslitage Stötighet Försämrade vägegenskaper Metod och material Kunskapssammanställningen En litteratursökning genomfördes i samarbete med VTI och VTI:s bibliotek i de vetenskapliga databaserna TRAX, ITRD, TRIS och Scopus. Dessa databaser tillsammans med de aktuella sökorden beskrivs i Bilaga 1 i den utförligare rapporten VTI-notat Utfallet resulterade i ungefär 90 olika referenser, av vilka de flesta är till forskningsartiklar i referee-granskade tidskrifter, men också några fristående rapporter och böcker. Information från referenserna tillsammans med författarnas kunskaper och erfarenhet inom ämnesområdet, samt nätverk, har använts för att sammanställa denna state of the art -rapport. 5

6 Djupstudiematerialet För att ta reda på i vilken utsträckning djupstudiedata kan ligga till grund för en analys av däck, hjul eller fälg som bidragande olycksorsak har, i den här studien, tre olika typer av uppgifter från djupstudierna använts: Systematiskt insamlade data samlade i en excelmatris över dödsolyckor Ett metadatadokument i form av en excelfil som visar vilka variabler som finns i djupstudieklienten Djupstudiematerial för ett urval av 9 dödsolyckor De 9 olyckor som valts ut är sådana där det antingen i de systematiska data som samlas in eller i de korta fritextbeskrivningarna av olyckorna framgått att det funnits problem med däck, hjul eller fälg. Urvalet har gjorts från databasen över samtliga dödsolyckor under Principen för urvalet är kvalitativ, dvs med en strävan att få så stor variation i underlagsmaterialet som möjligt. Urvalet är således inte på något vis representativt, men visar med nio exempel från nio helt olika typer av olyckor hur djupstudiematerialet kan bidra till kunskaper om däck, hjul och fälg. Resultat Kunskapssammanställningen Här ges en förkortad resultatredovisning. En komplett redovisning av resultatet av kunskapssammanställningen redovisas i VTI-notat Sammantaget rör den mesta forskningen skador eller slitage av däck. Det finns inte så mycket forskning publicerad angående fälgens påverkan på trafiksäkerheten, och en amerikansk olycksutredare menar att fälgar generellt är extremt pålitliga. Av de avvikelser som kan förekomma för hjulet som helhet är lossnande hjul det mest allvarliga. De studier som vi hittat som behandlar obalans i hjulen omfattar enbart komfortproblem och ökad vägnedbrytning. Olika hjulinställningar påverkar ett fordons hanterbarhet, men vi har inte hittat någon studie som har relaterat detta till trafiksäkerhet. När det gäller däck fann vi ingen forskning på hur olika däckdimensioner och fabrikat monterat på ett fordon påverkar dess trafiksäkerhet. Flera studier visar dock på risken att placera nya däck på framaxeln och slitna däck på bakaxeln, och det finns en samstämmighet om att vid utbyte av två däck ska de nya däcken alltid placeras på bakaxeln, oavsett om fordonet är fram- eller bakhjulsdrivet. Ett antal studier visar på hur mönsterdjupet påverkar våtgreppet vid bromsning där däck med mindre än 3 mm mönsterdjup tappar ca hälften av tillgänglig friktion jämfört med nya däck. Fordon med slitna däck (< 3 millimeter) är också starkt överrepresenterade i finsk olycksstatistik. Bland tunga fordon är däckdefekter, näst efter bromsfel, den vanligaste fordonsdefekten bland tunga lastbilar involverade i dödsolyckor i USA. För dessa olyckor står däckexplosion för 40 procent av de rapporterade felen på däck. För tunga fordon är annars slitbaneseparation den vanligaste orsaken till att ett hjul havererar, följt av vägskada. Slitbaneseparation och däckexplosion uppstår på grund av utmattning i däcket, och för däckexplosion är de vanligaste orsakerna att däcket framförts med för lågt lufttryck eller har överbelastats vilket ger överhettade däck. En annan orsak kan vara att däcket åldrats, och att dess stomtrådar börjat oxidera. Åldring och gummioxidation är också den bakomliggande orsaken till en slitbaneseparation. I och med oxidationen förlorar däcket sin elasticitet vilket medför sprickbildning. Ett däck som körs med för lågt lufttryck eller överbelastas åldras fortare eftersom dess 6

7 arbetstemperatur stiger över det normala. Däck med för högt lufttryck tenderar också att slita på däcken, men då främst på slitbanan. En större studie av kasserade och trasiga lastbilsdäck visar att regummerade däck inte är överrepresenterade när det gäller havererade däck. För personbilar anges främst ökat däckslitage som en konsekvens av för lågt lufttryck, även om en del studier visar på försämrade köregenskaper vid kurvtagning och undanmanövrar. Däck fyllda med blandningar med mer än 90 procent kväve har länge sagts ha en fördel för däckens förmåga att behålla lufttrycket. Studier visar också att så är fallet, men att kvävefyllda däck inte kan ersätta regelbunden kontroll av däcktrycket. Några forskare menar också att hög kvävehalt motverkar oxidering och därför skulle vara positivt ur livslängdssynpunkt. Inga studier av användning av så kallad punkteringsspray har påträffats. Skador på fälgar kan uppstå av flera anledningar, som exempelvis för lågt lufttryck eller för hög last. Lättmetallfälgar har generellt en bättre förmåga att bibehålla hjulets lufttryck jämfört med stålfälgar, men är generellt också mer känsliga för slag vilket kan leda till att sprickor uppstår. Utmattningssprickor kan också uppstå vid felaktig användning av fälgar konstruerade för att specifikt användas med trumbromsar eller skivbromsar, eller vid användning på fordon med för kraftig motor jämfört med vad fälgen är dimensionerad för. Stålfälgar kan också lida av konstruktionsfel som kan leda till utmattning och sprickbildning under drift. Flerdelade lastbilsfälgar kan också få problem med passformen på grund av korrosion eller andra skador under drift. Montering av felaktiga delar förekommer också för den typen av fälg. För användning av däck med slang kan fukt tränga in förbi ventilen och orsaka korrosion på fälgen, något som drabbar både lättmetallfälgar och stålfälgar. Detta kan leda till allvarlig utmattning av fälgen. Ett hjul som lossnar från fordonet kan innebära fara både för det aktuella fordonet och för omgivningen. Det senare gäller speciellt när ett hjul lossnar från ett tungt fordon, då ett sådant kan kollidera med andra trafikanter och resultera i en olycka. Lossnande hjul till tunga fordon är ett vanligt problem i många länder och i exempelvis Storbritannien räknar man med att 3-7 dödsolyckor inträffar varje år som följ av detta. Orsaken till att hjul lossnar på tunga fordon är bristfällig montering. Felaktigt åtdragningsmoment är den vanligaste orsaken. Både för löst och för hårt åtdragningsmoment kan medföra att hjulen lossnar. Om hjulet dras för löst är det en risk att muttrarna börjar lossna vid belastning, och om åtdragningsmomentet är högre än pinbultens sträckgräns finns det en risk att pinnbulten får mindre sprickbildningar som sedan kan resultera i att bulten går av. Om bulten dras över dess sträckgräns minskar också trycket mot navet (alternativt bromstrumman), vilket medför samma situation som för lågt åtdragningsmoment. För att momentet ska bli korrekt så är det viktigt att pinbultar och muttrar är smörjda på rätt sätt. En annan ganska vanlig orsak till att hjulen lossnar på lastbilar är att det finns smuts och lös färg på anliggningsytor på nav och fälg vid montering. Det finns därför ingen garanti att ett hjul där bultarna dragits med korrekt moment faktiskt levererar den klämkraft mellan bult och fälg som krävs för att hålla hjulet på plats. Bristfällig efterdragning kan också vara en orsak till att hjulen lossnar. För att minska antalet tappade hjul med nuvarande konstruktion för att montera lastbilshjul behövs ökat underhåll och noggrannare montering. Det finns också produkter på marknaden som ska minska risken för lossnande lastbilshjul. 7

8 Djupstudiematerialet I en speciell förteckning, ett sk metadokument finns en förteckning över alla uppgifter som samlas in systematiskt i djupstudierna. Uppgifterna är sorterade under sju huvudrubriker: Djupstudie (övergripande uppgifter om t.ex. vem som genomfört analysen) Olycka (uppgifter om olyckstidpunkt, -typ, trafikelement mm samt fritext om händelseförlopp skrivet av Polis och av djupstudiepersonal) Olycksplats (uppgifter om läge, vägmiljö, kringförhållanden, bromsspår mm) Vägben (detaljuppgifter om väg, sidoområde, drift, vägutrustning mm) Trafikelement (uppgifter om vilka trafikelement som varit inblandade) Fordon (uppgifter om själva fordonet, t.ex. typ, årsmodell, registeruppgifter, säkerhets- och annan utrustning, däck och deformation) Person (uppgifter om inblandade personer, körkort, placering, skador, självmord, sjukdom, distraktion, användning av skyddsutrustning, alkhol/droger mm) Vår bedömning av beskrivningen av ingående variabler är att uppgifter om däck, fälg eller hjul kan förekomma på flera olika ställen. Den mest sytematiska förekomsten finns under rubriken Fordon och underrubriken Däcksutrustning. Följande variabler samlas in: Däcken uppfyller lagkrav (Ja/Nej) Kommentar angående däcksutrustning (Fritext) Axel nummer Däcktyp (Dubbdäck/Vinterdäck/Sommardäck) Fabrikat (Fritext) Dimension (Fritext) Mönster (mm) Rätt rotationsriktning (Ja/Nej) Tillverkningsvecka (Enl. uppgift på däcket) Tillverkningsår (Enl. uppgift på däcket) Hastighetsmarkering (Enl. uppgift på däcket) Utöver detta kan det alltså finnas osystematiskt insamlade uppgifter om däck, hjul och fälg, men till största delen handlar det då om olyckor där någon har uppmärksammat sådana problem på olycksplatsen eller i samband med t.ex. tekniska undersökningar av inblandade fordon. Framförallt finns sådan information att hitta under fritextbeskrivningar av olyckans händelseförlopp (under huvudrubriken Olycka ) författad av polis på olycksplatsen eller av djupstudiepersonalen. En fritextbeskrivning finns också under Däcksutrustning (förekomst av ord såsom däck, hjul eller fälg kan hittas med programmets sökfunktion). Lufttryck är ett exempel på information som saknas i den systematiska sammanställningen trots att det är belagt att olycksrisken ökar med för låga lufttryck. Den uppgiften förekommer dock i de kvalitativa delarna av olycksmaterialet i de fall där de har uppmärksammats av polis eller olycksutredare. Slutsatser och diskussion Vi kan konstatera att den mesta forskningen i ämnet rör däck, och då materialutmattningsprocesser som leder till slitbaneseparation eller däckexplosion. Många studier har fokuserat på inverkan av för lågt lufttryck, medan studier av för högt lufttryck är mindre vanligt förekommande. För tunga fordon 8

9 anses överlast vara en trolig bakomliggande faktor till att däck åldras i förtid och slutligen havererar. Det saknas dock studier som visar på hur vanligt det är att fordon kör med överlastade axlar och korrelationen mellan däckhaverier. Vidare är det få som studerat uppkomsten av fälgskador och dessa skadors koppling till trafikolyckor. När det gäller hjulet som helhet så är nästan all trafiksäkerhetsrelaterad forskning kopplad till lossnande hjul. Inget finns gjort angående inverkan av olika hjulinställningar, däckbalansering, navcentrering etc. Det finns inte heller några studier av användning av punkteringsspray och den potentiella fara det kan leda till. Således finns det flera områden kvar som behöver studeras närmare inom kopplingen mellan däck, fälg, hjul och trafiksäkerhet. Med utgångspunkt i den tabell över risker som är förknippade med däck, fälg och hjul som presenterats i Tabell 1 kan man konstatera att djupstudiematerialet saknar en stor mängd systematiskt insamlad information. Däremot förekommer en hel del nödvändiga uppgifter i olika fritextbeskrivningar av olycka. När det gäller däck finns systematiska uppgifter om dimension. Det är dock svårt att avgöra om dimensionen är fel utan att kontrollera detta mot varje bilmärkes tillåtna dimensioner. Det är dock möjligt att se om det förekommer blandade dimensioner på samma fordon. Även mönsterdjup samlas in systematiskt och det är möjligt att avgöra om de bästa däcken suttit bak eller fram. Man kan också se om sommardäck använts under vinterperiod eller vinterdäck/dubbdäck använts under sommarperiod. Inga systematiska uppgifter samlas in om lufttryck. Sammantaget när det gäller däcksutrustning är vår bedömning att det är svårt att avgöra i vilken grad och hur eventuella brister bidragit till händelsförloppet i varje enskild dödsolycka. I övrigt har vi gjort följande reflektioner kring djupstudiematerialet: Inga systematiska uppgifter samlas in om fälg eller hjul. Innebörden av detta är att olyckor där fälg eller hjul bidragit enbart kan återfinnas genom kvalitativ sökning i fritextbeskrivningen av händelseförloppet eller i det övriga kvalitativa djupstudiematerialet. Det är lättare att spekulera om orsakssamband om man vet att det handlar om punktering, slitbanan som lossnat eller sladd med utslitna däck men svårt när det handlar om däck som har fel rotationsriktning, flera däck med varierande dimensioner eller om däcken är något gamla. De kvantitativa uppgifterna visar att dåliga däck i något avseende finns representerade i en relativt stor andel av dödsolyckorna. Trots detta har sällan slutsatser om avvikelser eller åtgärder föreslagits som handlar om däck. Nollvisionens princip att fokusera på skadeförebyggande åtgärder i vägmiljö är helt dominerande. Med tiden har åtgärdsförslag vidgats från att gälla vägmiljö till fordonsteknik men ännu inte involverat åtgärder för att förbättra förarens förutsättningar att göra säkra val. Djupstudiematerialet i sin nuvarande form innehåller systematiska uppgifter om vissa däckvariabler. Bortfallet i dessa uppgifter är dock stort. Det är oklart om bortfallet beror på att däcksutrustningen bedömts tillfredsställande eller på andra orsaker eftersom detta inte framgår i databasen. Analysen visar att det sammantaget finns en hel del uppgifter om framförallt däck. Den informationen bedöms kunna användas till att dra slutsatser om hur däck kan bidra till olycksförloppet, men att det då krävs riktade analyser där man inte bara drar nytta av det systematiskt insamlade materialet utan också går tillbaka till och fördjupar sig i de kvalitativa delarna. 9

10 Viss information finns i fritextbeskrivning av olyckorna, men sällan används den informationen när åtgärder föreslås. De åtgärder som föreslås är mycket starkt präglade av Nollvisionens strategi att utforma vägmiljön så att skadorna vid en olycka blir så lindriga som möjligt. I de analyserade olyckorna saknas ofta förslag på åtgärder som t.ex. påpekar krav på övervakning av däcksutrustning eller som pekar på privatbilsförares eget ansvar eller företagsledningar i transportföretags ansvar som systemutformare att se till att säkerhetsutrustning såsom däck uppfyller höga säkerhetskrav. Vår slutsats av studien är att djupstudiematerialet innehåller en rad uppgifter om däck och att många däckrelaterade olyckor kan återfinnas med de sökfunktioner som finns. Mot bakgrund av den litteraturstudie som genomförts vid sidan av denna analys (Hjort & Andersson, 2012) kan vi dock konstatera att det saknas en rad systematiskt insamlade uppgifter om däck, hjul och fälg för att på ett systematiskt sätt kunna analysera hur dessa fordonskomponenter bidrar till att dödsolyckor inträffar. Sådana analyser är nu fullt möjliga för olyckor där fordon haft för dåligt mönsterdjup, men där lufttrycket varit lågt eller där olyckan orsakats av däcksexplosion är man beroende av fritextsökning. Vårt förslag är därför att de systematiskt insamlade uppgifterna kompletteras med åtminstone uppgifter om de två av de viktigaste bidragande olycksorsakerna, förekomst av lågt lufttryck och uppgift om däcksexplosion. Resultaten från studierna kommer att användas som kurslitteratur i den nya gymnasieutbildningen, Hjulutrustningsteknik. Resultaten redovisas också i olika seminarier arrangerade av DRF. Ett seminarium arrangerades av DRF under Almedalsveckan 2012 och ett är planerat som avslut av detta projekt under december Studien är också ett viktigt kunskapstillskott för VTI som kan använda resultaten för planering och initiering av ny forskning. Referenser En komplett referenslista över litteraturgenomgången finns i VTI-notat DRF. (2009). Kunskapssammanställning om hjul-, fälg- och däckrelaterade olyckor i vägtrafiken. Däckspecialisternas Riksförbund, Stockholm. Hjort, M., Andersson, H. (2012). Säkerhetsrisker kopplat till däck, fälg och hjul. VTI-notat Väg- och transportforskningsinstitutet, Linköping. 10