Aktuellt inom miljöområdet Kommunal planering - miljö Buller Miljötillsynförordningen Industriutsläppsdirektivet Sevesoutredningen Taxa inom miljöbalkens område Energikrav
Stärk den kommunala planeringen Prioriterad fråga på SKL 2011 Förbättrad dialog om statliga riksintressen Verktyg för avvägningar mellan målkonflikter i städer avseende luft och buller Samordning av statligt klimatrelevant planeringsunderlag Kortare handläggningstider hos länsstyrelserna
Klimatanpassning och planeringsunderlag
Plan- och bygglagen - Risken för olyckor, översvämningar och erosion ska prövas i planer och bygglov!
90 procent av kommunerna arbetar med att anpassa samhället till ett förändrat klimat 65% 70% 2009 2011 23% 23% 11% 7% 1% 1% Ja, i hög utsträckning Ja, i viss utsträckning Inte alls Vet ej
Vilken förvaltning har huvudansvaret för arbetet med klimatanpassning? 12% Kommunstyrelsen 0% 12% 2% Stadsbyggnadskontoret eller motsvarande Tekniska kontoret Räddningstjänsten 55% Kommunen har inte utsett nåon ansvarig fövaltning Annan, nämligen: 19%
Samhällets utmaningar för buller Allmänna råd som inte är samordnade Olika regelverk skickar ut olika signaler Länsstyrelserna tillämpar riktvärdena för trafikbuller olika Samhällets uppfattning om vilken bullerexponering som ska accepteras är otydlig
Buller är ett samhällsproblem nu stärker vi arbetet genom ökad samverkan 1. Buller är ett stort problem och en viktig fråga 2. Buller går att åtgärda 3. Minskat buller är positivt Seminarium 23 maj i Stockholm 2012.
SKL anser att : En samsyn och en samordning. Ett samlat stöd från ansvariga centrala myndigheter Länsstyrelsernas olika regionala tolkningar för hur riktvärden för buller ska användas skapar en osäkerhet
Miljötillsynsförordningen (2011:13) Omfattning av tillsynsobjektens miljöpåverkan Den kommunala nämndens förutsättningar att uppfylla kraven i vad gäller behovsutredning, tillsynsplan etc. Den kommunala nämndens förutsättningar för att uppfylla kraven att utöva tillsyn över hantering av kemiska produkter Kommunens interna ansvarsfördelning Myndighetens egna förutsättningar att ge effektiv tillsynsvägledning inom ett län att utöva effektiv tillsyn Kommunens nämndorganisation 3 kap 5 andra stycket kommunallagen 10
Industriutsläppsdirektivet SOU 2011:86 och NV-11581-11 Bättre miljö och minskade utsläpp Ny industriutsläppsförordning 1100 anläggningar i Sverige Minimikrav för alla. BAT-slutsatser, bästa tillgängliga teknik Administrativt tungt omprövning av villkor, inom 1 år, 150 per år Möjlighet med generella föreskrifter som bryter rättskraft Miljöorganisationer får överklaga alla tillsynsbeslut Statusrapporter, mark och grundvatten 11
Sevesoutredningen (Dir. 2011:72) Handlar bl.a. om Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Är sevesotillsynen effektiv? Hur ska miljöbalks- och sevesotillsynen ske samlat? Hur ska sevesotillsynen finansieras? Vill kommunerna ha både seveso- och miljöbalkstillsynen? Tar staten tillbaka den överlåtna miljöbalkstillsynen för berörda industrier? Konsekvenser för din hemkommun? Vilken myndighet är bäst lämpad att utföra sevesotillsyn? Varför?
Taxa inom miljöbalkens område Uppskattning av kommunens kostnadstäckning, i procent, för myndighetsutövning inom nedanstående områden för åren 2006 samt 2010
Uppdateringar 2012 i SKL:s underlag för taxa inom miljöbalkens område Kostnadstäckning 70-80% Miljötillsynsförordningen inarbetad i taxan Vunna erfarenheter Infört möjlighet att ta betalt för tillsyn enligt allmänna hänsynsreglerna, energitillsyn (MÖD 2012-01-20, mål nr M10340-10) Införandet av risk- och erfarenhetsbaserad taxa (steg 2 och 3) bör ske relativt nära i tiden.
Energieffektiva byggnader Kommunala krav vid nybyggnation 22 mars
Uppdrag och projekt - Politisk prioritering på SKL: Utveckla modell för kommuner att ställa långtgående krav på energieffektiva byggnader vid nybyggnation vid försäljning av kn mark, i dialog med kommuner och byggbransch. - Projekt med uppdrag till Miljöstryrningsrådet
Energieffektivt byggande på g Många kommuner ställer krav på egen mark (62%) och verkar för frivilliga överenskommelser (34%) Regionala initiativ: VGR, MBP-syd, Dalarna, Umeå, Västerås, Göteborg, Sth, Jönköping, Växjö/SO
Varför energieffektivt byggande och krav? Utveckling av teknik och bransch Kommunerna har eget ansvar för utveckling, planering, energisystem, energikostnader mm. Kommunerna svarar upp mot politiska utmaningar, nationella och internationella målsättningar: - Klimatfrågan samt Tryggad energiförsörjning, - Svenska mål för energi, klimat, miljö: Minskad klimatpåverkan -40% till 2020 Byggnader -20% 2020, -50% 2050 Hållbara städer, Färdplan 2050 etc.
Juridiken när längre än BBR? Vid eget byggande Markanvisningsavtal vid försäljning av kommunal mark Exploateringsavtal på privat mark - endast frivilligt när parter överens Inte i DP/ÖP, planbestämmelser eller bygglovprövning Intention i MB, PBL, LKEP, lag om E-dekl
Frågor för mer samordnade krav 1. Övergripande principer: Framåtsyftande, samordning, underlätta, frivilliga, flera nivåer. Hur acceptans, samordning, grad av öppenhet? 2. Vilka energiprestanda? - Låg årsenergi vs. låg värmeförlust - Kunna byta tillförselsystem? - Viktning el/fv, primärenergi 3. Övrigt Hänsyn till storlek, omgivning, klimat, hushållsel, innemiljö etc. Beräkningsmodell, Uppföljning