Sammanfattning av Klimatkommunernas synpunkter

Transkript

1 s svar på Socialdepartementets remiss Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) Sammanfattning av s synpunkter anser att Byggkravsutredningens förslag innehåller flera kraftiga brister. Att gå vidare med huvudförslaget om en stoppregel för krav i kommunala avtal vore mycket destruktivt av flera anledningar. Byggkravsutredningens förslag strider mot den kommunala självstyrelsen. Kommunerna blir av med möjligheten att sälja mark till den som vill bygga bäst, och motarbetas i sin strävan att nå sina lokala klimatmål och att bidra till Sveriges nationella energi- och klimatmål. Om förslagen i utredningen genomförs kommer resultatet att bli att arbetet med energieffektivt byggande hämmas. Förslagen är även skadliga för utvecklingen av en konkurrenskraftig byggindustri, eftersom de hindrar teknikutveckling. Den för utredningen mest centrala frågan har varit att bedöma hur kommunernas krav utöver BBR inverkar på byggkostnaden. Huvudreferensen för utredningens slutsatser om detta är Boverkets rapport 2011:31, som anger en merkostnad på procent för att bygga nya bostadshus med lägsta möjliga energianvändning. Men denna uppskattning baseras inte på riktiga projekt utan på en teoretisk modellering av ogynnsamma modellhus och dyra åtgärder i Boverkets rapport, något Sveriges Centrum för Nollenergihus fann vid sin granskning av rapporten. Inte heller enkätsvaren som samlats in inom ramen för Byggkravsutredningen kan förklara siffran procent. Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagen bedömer kostnadsökningen till högst 10 procent och en majoritet av kommunerna anser att den uppgår till högst 5 procent. Endast byggkostnaderna är beräknade. Utredningen har inte tagit hänsyn till livscykelkostnader eller ens skilda drift- och underhållskostnader för byggnader med olika energikrav. Ingen hänsyn tas heller till långsiktiga samhällskostnader. Ett av huvudsyftena med byggkravsutredningen anges vara att skapa förutsättningar för att öka bostadsbyggandet. Utredningen har dock misslyckats med att leda i bevis huruvida den förmodade kostnadsökningen är ett problem; om dessa merkostnader leder till att färre bostäder byggs. Dessutom saknas analyser av miljökonsekvenser och samhällskonsekvenser - en allvarlig brist. ställer sig positiva till en ökad samverkan mellan Energimyndigheten, Boverket, bostadsproducenter och kommuner, men ser inte behovet av att komplicera detta med ytterligare utredning och tillsättandet av ett nytt råd för detta. föreslår istället att Energimyndigheten får utökade resurser för att skala upp befintliga nätverk och samverkansråd, samt att

2 Energimyndigheten får i uppdrag att utreda hur framtida BBR bör utformas ur ett systemperspektiv. Sammanfattningsvis ser inte hur Byggkravsutredningens förslag skulle leda till varken billigare eller fler bostäder. Resultatet kan istället förväntas bli dyrare uppvärmningskostnader och mer vinst till byggarna, alternativt en motvilja från kommunerna att sälja mark. Det är viktigt att kommunerna får behålla sina möjligheter att konkret arbeta för en smartare användning av energi, och minskad klimatpåverkan genom bland annat krav på energieffektivitet i byggnader. Utredningen avråder från att införa ett nationellt klassningssystem med ett antal nivåer eller klasser baserade på mer långtgående krav än gällande minimikrav (som ett alternativ till särkrav ). anser att en frivillig samordning mellan kommuner vore den allra bästa och mest flexibla lösningen. I andra hand kan ett nationellt klassningssystem vara ett bra sätt att uppnå energimål på ett rättssäkert sätt, med en större likriktning över landet, behållet planmonopol och självbestämmanderätt för kommunerna och möjlighet för byggbolag och byggvaruproducenter att ta fram mer standardiserade produkter för varje nivå av BBR. Byggkravsutredningens huvudförslag Utredningens huvudförslag innebär att inga särkrav ska få ställas på byggande som är längre gående än BBR:s krav varken på privat eller på kommunal mark. Sådana krav ställs enligt utredningen i markanvisningsavtal avseende kommunal mark och i exploateringsavtal vid byggande på privat mark, i några fall som planbestämmelse men det förekommer även exempel på att krav ställs i samband med bygglov.2 (6) Utredningen exemplifierar särkrav med krav på låg energianvändning i t.ex. lågenergihus/passivhus och dömer ut dessa som kostnadsdrivande och tveksamt nyttiga. Därför föreslås en stoppbestämmelse i plan- och bygglagen (PBL) som innebär att kommunen inte får ingå ett genomförandeavtal som innehåller särkrav. Utredningen har i princip bara berört energikrav i småhus, men förslagen omfattar alla tekniska egenskaper. anser att Byggkravsutredningen brister på följande punkter Övergripande synpunkter: Utredningen har i princip bara berört energikrav i småhus, men förslagen omfattar allt byggande vad gäller tekniska egenskaper enligt 6 kap PBL. Utredningen säger inget om vad ett särkrav är. Den godtar rakt av byggherrars och byggproduktbolags påståenden om att ett visst krav är ett särkrav, utan att närmare analysera det. Exempelvis påstår ett par byggmaterialbolag att krav på byggmaterial (trä istället för betong) eller en

3 viss yta (sedum) är ett särkrav, trots att byggreglerna ger laglig möjlighet till sådana gestaltningskrav. Underlaget är baserat på teoretiska studier istället för uppföljning av oberoende genomförda projekt. Det är inte lämpligt att länsstyrelserna prövar civilrättsliga avtal. Detta kommer också att förlänga planprocessen och göra den mer oförutsägbar, om förslaget genomförs. Två av fyra i utredningens expertgrupp (Ola Göransson, Miljödepartementet Per Högström, Näringsdepartementet) bedömer att utredningen inte i tillräcklig omfattning har analyserat eller vägt in de olika effekter som de kommunala kraven eller en stoppbestämmelse kan medföra, Effekter av energikrav på byggkostnaderna: Byggkravsutredningen anger % som merkostnad för att bygga nya bostadshus med lägsta möjliga energianvändning. Detta baseras inte på verkliga projekt, utan på en teoretisk modellering av ett nybyggt småhus och ett nybyggt flerbostadshus, i Boverkets rapport 2011:31. Sveriges Centrum för Nollenergihus har granskat Boverkets rapport och visar mycket trovärdigt att man kan uppnå passivhusstandard kostnadseffektivt. Samma organisation har också referensmaterial från verkliga projekt som anger merkostnaden för lågenergihus till 0-5% och passivhus till 0-10 %. Sveriges Centrum för Nollenergihus påpekar att exemplen i Boverkets rapport baseras på ogynnsamma modellhus och åtgärder av det dyrare slaget, och att inte en enda kostnadseffektiv åtgärd presenteras. För att inhämta kunskap om huruvida kommunala energikrav är kostnadsdrivande har utredaren som en tungt vägande kunskapskälla gjort en enkätundersökning gjord av SCB. Svarsfrekvensen var 67 % bland företagen och 77 % bland kommunerna. Enkäten, och slutsatserna utredningen drar av den, kan med goda skäl kritiseras (se även SKL:s särskilda yttrande, bilaga 2). Mest anmärkningsvärt är uppskattningen av kostnadsökningens storlek. 75 % av de tillfrågade företagen bedömer kostnadsökningen till högst 10 % och en majoritet av kommunerna anser att den uppgår till högst 5 %. Utredningen anser alltså felaktigt att kostnadsökningen är %. I bilaga 7 till Byggkravsutredningen, Kostnader för kommunala särregler, verkar det ha skett ett räknefel, som lett till att merkostnaden (som sedan hänvisas till i genomgående i utredningen) överskattats. Beräkningarna i bilaga 7 bygger på exemplet och siffrorna i bilaga 6. I bilaga 6 antas kostnaden vara ca för en villa 120 kvm, och kostnadsskillnaden mellan energieffektiv och energiineffektiv byggnad 11 % ( kr vid lika utvändiga mått) respektive 15 % ( kr vid lika invändiga mått). I bilaga 7, när det sedan räknas på merkostnader, antas en högre schablonkostnad för husen (2 miljoner kronor istället för kronor). Men istället för att räkna ut merkostnaden i procent på nytt (utifrån åtgärdskostnaden i absoluta tal från exemplet i bilaga 6), appliceras procentsatsen 10 % direkt, d.v.s. det som i bilaga 6 anges som 10 % av kronor blir i bilaga 7 detsamma som 10 % av kronor.

4 Utan detta räknefel skulle merkostnaden sett till den totala byggkostnaden kunna vara ungefär av , d.v.s. 5 %. Driftskostnader är inte inräknade: Endast byggkostnaderna är beräknade. Utredningen har inte tagit hänsyn till livscykelkostnader eller ens skilda drift- och underhållskostnader för byggnader med olika energikrav. Ingen hänsyn tas heller till långsiktiga samhällskostnader. Effekter av energikrav på antalet byggda bostäder Även om utredaren tycks ha överskattat merkostnaderna så är det fullt rimligt att tro att mer energieffektiva bostäder är något dyrare att producera än icke energieffektiva sådana. Utredningen har dock misslyckats med att leda i bevis huruvida kostnadsökningen är ett problem; att dessa merkostnader leder till att färre bostäder byggs. Detta får anses var en stor brist då det är detta som utredningen vill leda i bevis. Risker med Byggkravsutredningens förslag Om förslagen i utredningen genomförs kommer resultatet bli att arbetet med energieffektivt byggande hämmas, med följden att varken nationella eller lokala energi- och klimatmål uppnås. Förslagen är även skadliga för utvecklingen av en konkurrenskraftig byggindustri, eftersom de hindrar teknikutveckling. Förslaget kommer att, i motsats till regeringens ambition, förlänga och försvåra planprocessen och göra den mindre förutsebar. Övriga synpunkter på Byggkravsutredningens förslag ställer sig positiva till en ökad samverkan mellan Energimyndigheten, Boverket, bostadsproducenter och kommuner för att få en större samsyn på hur nationella regler som BBR och målnivåer för näranollenergibyggnader ska implementeras. ser inte behovet av att inrätta ett nytt råd för detta, utan föreslår att Energimyndigheten får utökade resurser för att skala upp befintliga nätverk och samverkansråd, samt att Energimyndigheten får i uppdrag att utreda hur framtida BBR bör utformas ur ett systemperspektiv för att uppnå större teknikneutralitet och för att ta större hänsyn till klimatmässiga förutsättningar. Enligt utredningsdirektiven ska utredningen analysera förutsättningarna för och konsekvenser av ett nationellt klassningssystem med ett antal nivåer eller klasser baserade på mer långtgående krav än gällande minimikrav, som ett alternativ till särkrav. Direktiven tar då i första hand sikte på bostäders energianvändning. Syftet med ett nationellt klassningssystem skulle vara att begränsa floran av kommunala särkrav men samtidigt ge kommuner möjlighet att besluta om lokala regler om byggnaders energianvändning.

5 Utredningen avråder dock från att införa ett klassningssystem eftersom en kommun då skulle kunna ställa högre krav än det som staten genom BBR bedömt vara ett rimligt lägsta krav. anser att en frivillig samordning mellan kommuner vore den allra bästa och mest flexibla lösningen. I andra hand kan ett nationellt klassningssystem vara ett bra sätt att uppnå energimål på ett rättssäkert sätt, med en större likriktning över landet och samtidigt låta kommunen behålla sitt planmonopol och sin självbestämmanderätt. Systemet skulle även möjliggöra för byggbolag och byggvaruproducenter att ta fram mer standardiserade produkter för varje nivå av BBR, vilket kan sänka kostnaderna för alla. BBR ställer inga energikrav på byggande av fritdshus. Det byggs fritidshus för stora belopp, och många blir permanenta bostäder, därför bör det även ställas krav på energiprestandan hos dessa. Referenser 1. Boverkets rapport 2011:31 Lägsta möjliga energianvändning i nya byggnader och kostnadskonsekvenser, Boverket september 2011, ISBN tryck: , ISBN pdf: Sveriges Centrum för Nollenergihus, Granskning av Boverkets rapport 2011:31 om kostnader för energieffektivt byggande, november 2012