175 Motionssvar, en kommunal policy och program för ekologiskt håll bart byggande (Kst/2012:213)

Transkript

1 Kommunfullmäktige (5) 175 Motionssvar, en kommunal policy och program för ekologiskt håll bart byggande (Kst/2012:213) Sammanfattning av ärendet Föreligger motion daterad den 23 april 2012 från Carl Thunberg (MP) och Jacob Norstedt-Moberg (MP) angående ekologiskt hållbart byggande. Motionens förslag I motionen föreslås att Örnsköldsviks kommun ska upprätta en kommunal policy och program för ekologiskt hållbart byggande. Motionärerna anser att följande punkter bör finnas med i policyn: Byggandet medför minsta möjliga miljöbelastning och att det är resurseffektivt. Skapa god livsmiljö för boende och verksamma i Örnsköldsvik. Material och metoder som används avger inte ämnen som kan vara skadliga för människors hälsa och omgivningarna under tillverkningskedet, vid brukandet och efter brukandet. Naturliga material kommer inte från arter där återväxten är hotad, och materialen kan införlivas i ett återvinnande kretslopp. Projekt i sin helhet hushåller med energi, vatten och jordens ändliga resurser. Byggandet skadar inte eller förstör den biologiska mångfalden, skyddsvärda arter, ekosystem och/eller annat sett ur ett ekologiskt perspektiv. Tidigare behandling av ärendet Kommunfullmäktige har under 86/2012 överlämnat motionen till kommunstyrelsen för beredning. Motionen har därefter genom kommunledningsförvaltningens delegationsbeslut överlämnats för yttrande till samhällsbyggnadsnämnden, konsult- och serviceförvaltningens fastighetsavdelning samt kommunledningsförvaltningens tillväxtavdelning för mark och exploatering. Remissvar Konsult- och serviceförvaltningens yttrande Konsult- och serviceförvaltningen konstaterar i sitt yttrande daterat den 10 oktober 2013 att hållbart byggande inom byggbranschen innebär bl.a. en inriktning mot energieffektivitet, anpassning till byggplatsen, omhändertagande av bygg- och rivningsav

2 Kommunfullmäktige (5) fall, innemiljö, byggnadsmaterial, förvaltning- och brukaregenskaper med mera. Kommunen bör vara ledande i dessa frågor. Grundkraven för miljö och hälsa finns i bygglagstiftningen och i miljöbalken. EG-direktivet om byggnaders energiprestanda (31/2010/EU) innebär att byggnader från och med 31 december 2020 ska vara så kallade nära-nollenergibyggnader. För offentliga byggnader gäller direktivet från och med 31 december Den offentliga sektorn ska ligga i framkant och vara en förebild avseende energianvändning. Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 6, Hygien, hälsa och miljö, styr via bygglovsgivning kraven på hållbart byggande. Kommunen kan inte ställa högre krav än det som anges i den nationella lagstiftningen via BBR. Kommunen har även ett eget dokument, Miljö- och energistrategi 2010 där målsättningar är uppställda för energiförbrukning och upphandling med mera. I kommunen arbetar man för ett hållbart byggande utifrån lagstiftning och kommunens mål. Detta innebär att man ser på långsiktigt ekonomiska lösningar, god energihushållning samt ett hållbart byggande för framtiden. Kommunen har ett gott samarbete med externa fastighetsägare där frågor om ekologiskt hållbart byggande belyses med kommunen som initiativtagare. Konsult- och serviceförvaltningens fastighetsavdelning anser att ekologiskt hållbart byggande kommer att styras av EU-direktiv och nationella lagar framöver. Därför är dagens och framtida regelverk fullt tillräckliga, vilket gör att en separat kommunpolicy inte behövs. Tillväxtavdelningens yttrande Tillväxtavdelningen konstaterar i sitt yttrande daterat den 8 november 2013 inledningsvis att kommunen i sammanhanget har flera roller. Kommunen är byggherre, markägare och myndighet, men även inspiratör och opinionsbildare. Alla rollerna kräver kunskap. Som byggherre står det kommunen fritt att ha höga krav. Myndighetskrav måste däremot baseras på gällande lagstiftning. För att inspirera och bilda opinion krävs prioritering och engagemang. Samhällsbyggnadsförvaltningen svarar för energirådgivning. När det gäller kommunen som markägare och säljare av tomter är frågan mer komplex. Som bakgrund är det viktigt att känna till det arbete som pågår på olika nivåer. I tillväxtavdelningens yttrande hänvisas även till en utredning som Regeringen tillsatte 2011, i syfte att belysa effekterna av kommunernas särkrav, Byggkravsutredningen (S 2011:10). I utredningen påpekas bl.a. att det innebär svårigheter och ökade kostnader

3 Kommunfullmäktige (5) för byggföretag och småhusfabrikanter när de måste hantera olika regelsystem. Undersökningar visar att byggkostnaden ökar med % med nuvarande tillämpning. Ett förslag från utredningen är att det ska införas en generalklausul i plan- och bygglagen (PBL) för genomförandeavtal (exploateringsavtal). I denna regleras att en kommun inte får teckna avtal som går utöver PBL och då även Boverkets byggregler. Det blir länsstyrelsens uppgift att laglighetspröva samtliga genomförandeavtal. I budgeten för 2013 föreslog Regeringen en treårig satsning på 120 miljoner kronor för att utveckla energieffektiva byggnader för framtiden. Syftet är att ge bättre kunskap om vilka energihushållningskrav som är rimliga för olika byggnader i olika delar av landet och därefter utforma byggregler. Sveriges kommuner och landsting har under 2012 arbetat med att möjliggöra ambitiösa byggkrav som är mer samordnade från kommunernas sida. En rapport med rubriken Energieffektivt byggande möjligheter och hinder för högre krav har tagits fram. I rapporten konstateras bland annat att det är mindre vanligt att småhus, om det inte gäller större grupper, omfattas av de lokala kraven. Småhusfabrikanterna behöver stora volymer för att få ekonomi på omställningar, vilket pekar på vikten av att kraven gäller varaktigt över hela landet. Hösten 2010 lät Boverket genomföra en undersökning av kommunala krav och rekommendationer i ett urval kommuner i fråga om energihushållning vid nybyggnad. Man konstaterade att det rent principiellt är möjligt för en kommun att ställa krav i civilrättsliga avtal, till exempel vid markupplåtelse, men att dessa begränsas av olika lagar, till exempel kommunallagen och avtalslagen. Boverket förespråkar en skärpning av byggreglerna i hela landet så att en större enhetlighet uppnås. Man konstaterade också att detta eftersträvas av många företrädare för byggbranschen. Sammanfattningsvis anser tillväxtavdelningen att kommunen har en viktig roll att kanalisera och stimulera det engagemang för energieffektivt byggande som finns. Vid försäljning av småhustomter lämnar Örnsköldsviks kommun information om energieffektivt byggande. Det är viktigt att följa och i mån av resurser delta i utvecklingen. Med hänsyn till frågans komplexitet och det arbete som sker på nationell nivå anser tillväxtavdelningen att motionen som den är formulerad inte ska bifallas.

4 Kommunfullmäktige (5) Samhällsbyggnadsnämndens yttrande Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet under 166/2012 vari konstateras att en omställning till lågenergihus kommer oavsett om kommuner är passiva eller proaktiva. Kommunen behöver och bör inte sätta upp något eget regelverk för byggnaders energiförbrukning. Däremot bör man ha strategier för hur omställningen till näranoll-energibyggnader ska ske på ett så smidigt och effektivt sätt som möjligt. Hållbart byggande handlar om ett flertal frågor vilket även framgår av motionen. Kommunen har en viktig roll att kanalisera och stimulera det engagemang för energieffektivt byggande som finns. Översiktsplanen hanterar hållbart byggande och markanvändning ur många aspekter på ett övergripande sätt. Ju tydligare skrivningarna görs desto mer användbart verktyg kan översiktsplanen bli som vägledning för övrigt kommunalt arbete om markoch vattenanvändning och byggande men det är de strategiska frågeställningarna och inte detaljerna som man ska lösa i översiktsplanen. Kommunens detaljplanering och bygglov hanterar frågor om hållbarhet, främst utifrån nationell lagstiftning och i fråga om en attraktiv och hållbar rumslig organisation samt lokalisering, teknik och skönhet. Kommunen har även en engagerad energirådgivare. Genom sin bygglovgivning eller detaljplanering kan en kommun inte ställa hårdare konstruktionskrav eller energikrav på byggnader än de låga krav som Boverkets byggregler ställer upp. Som markägare har kommunen vissa möjligheter att i samband med markförsäljning förhandla fram krav på hållbart byggande men det är ofta svårt att ställa hårda krav i samband med angelägna nyetableringar utifrån detta motiv. Kommunen har en viktig roll i att vara en förebild som exploatör och långsiktig ägare av fastigheter. Motiven kan både för egen ekonomisk vinning och att för att bejaka modern teknik. Det innebär förenklat något högre investeringskostnad men väsentligt lägre driftskostnader. Det bör gälla såväl för de kommunala förvaltningarna som för kommunens bolag. Vid ombyggnader kan de nya EU-direktiven, som för offentliga byggnader ska gälla från och med 31 december 2018, innebära relativt stora förändringar av byggnadernas exteriör och därmed på stadsmiljön beroende på val av teknik och utförande. Tilläggsisolering av tak och fasader kan få stor inverkan på stadsbilden. Många kommer att vilja bygga om med nya stora balkonger/klimatskydd över stadsgatorna. Då behövs en policy för en tydligare och rättvisare bedömning och att utveckla och värna de

5 Kommunfullmäktige (5) offentliga rummen. Dessa frågor hanteras bl.a. av samhällsbyggnadsförvaltningens arbetsgrupp för Örnsköldsviks offentliga rum. Kommunen har möjlighet att satsa på ökad kunskap om energieffektivt hus- och samhällsbyggande. Kommunen kan mer aktivt jobba med hållbart byggande, förvaltande och utveckling av sina egna fastigheter. Kommunen kan även gå med i Umeåregionens nätverk för hållbart byggande. Många av de företag och organisationer som ingår i detta nätverk är redan nu verksamma i Örnsköldsvik. Sammanfattningsvis anser samhällsbyggnadsnämnden med hänsyn till frågans komplexitet och det arbete som sker på nationell nivå att motionen som den är formulerad avslås. Kommunledningsförvaltningens kommentar Kommunledningsförvaltningen konstaterar i skrivelse daterad den 10 oktober 2013 att de tre remissinstanserna är samstämmiga om att det befintliga regelverket är tillräckligt och att det inte finns behov av en kommunal policy inom verksamhetsområdet. Utifrån remissinstansernas yttranden föreslås att motionen avslås. Beredande instans förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens skrivelse daterad den 10 oktober Arbetsutskottets 135/2013. Kommunstyrelsens 148/2013. Kommunfullmäktiges behandling Under kommunfullmäktiges behandling av ärendet yrkar Jakob Norstedt-Moberg (MP) och Mats Hedell (V) bifall till motionen. Roger Burland (S) yrkar avslag på motionen Kommunfullmäktiges beslut i enlighet med kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar, utifrån de tre remissinstansernas yttranden, att avslå motionen. Reservation Mot kommunfullmäktiges beslut reserverar sig Jakob Norstedt-Moberg (MP), Carl Thunberg (MP), Mats Hedell (V) och Göran Wåhlstedth (V) till förmån för framställda bifallsyrkanden