MARKNADSSTRATEGI den 22 februari Marknadsstrategi

Relevanta dokument
LOTSSTRATEGI den 22 februari Lotsstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari Isbrytarstrategi

Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet

Varför bildas Trafikverket?

Kommentar om sjöfart inför dialogmötet Framtidens logistik

Populärversion av: Åtgärder för ökad andel godstransporter på järnväg och med fartyg REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

TranSpOrT TJänSTEr LaGEr

ITS Rådet. ITS statusrapport 2011

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

Verksamhetsplan SWEDTRAIN 2018

Konsekvensutredning angående förslag till ändringar av föreskrifter om farledsavgift

Rekommendation Tidig marknadsdialog

Filip Kjellgren Forums kansli

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

IHM GROWTH & MARKETING STRATEGY

Inrikes persontransport en handlingsplan

Tillsammans är vi starka

Framtidens järnväg formas idag!

Framtidens kollektivtrafik i Stockholm

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Forskning och innovation för bättre måluppfyllelse Trafikverkets FoIstrategi

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Policy för Hållbar utveckling

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Era svar på 4 frågor:

Hamnstrategi. Bakgrund

INLEDNING. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola

IUC UTVECKLAR SVERIGES SMÅ OCH MEDELSTORA INDUSTRIFÖRETAG

Koncernkontoret Regionala kollektivtrafikmyndigheten

Trafikverksutredningens betänkanden SOU 2009:24 och 2009:31 - Remissvar

Information om trafikförvaltningens kundservicestrategi

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

ITS handlingsplan. Möte mellan myndigheter. Välkommen. Arlanda Sky City

IHM GROWTH & MARKETING STRATEGY

Delar av Nacka vatten och avfalls varumärkesplattform och logotyp

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Stockholm. EU-kommissionens frågeformulär angående statsstöd till och beskattning av hamnar (N2013/34071MK)

Vattenplan för Ystads kommun. Del 2: VA-policy. Remissversion Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX

Trafikslagsövergripande trafikledning Göta älv - Storgöteborg

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Kommunen som arena för hållbar utveckling

Varumärkesplattform Nacka vatten och avfall. nackavattenavfall.se

Sjöfarten har under de senaste åren fått förbättrade konkurrensvillkor. Vi är i

Handlingsplan för hållbar utveckling,

Remissyttrande över Sjöfartsverkets förslag till ändring av tidigare remitterat förslag av föreskrifter om farledsavgift, dnr

ULI Geoforum Verksamhetsplan Antagen på föreningens årsmöte, 26 april 2016

Vision och övergripande mål

Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB

Hållbara godstransporter i Sverige

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Beslut om Kundservicestrategi

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Förädlingsstöd för kort livsmedelskedja och lokala marknader

Generella strategier: Innebär att:

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

Strategi för digitalisering

Trafikverkets godsstrategi

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Medical Products Agency Läkemedelsverket Ledande kraft i samverkan för bättre hälsa. Susanne Baltzer, ansvarig Innovationskontoret

Turismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms)

Regional överenskommelse

Del 147-seminarium Luftfartsavdelningen nuläge och framtid. Magnus Vik

Policy för ledar- och medarbetarskap vid Kammarkollegiet

Ägardirektiv för Göteborg & Co Träffpunkt AB

Miljöfrågorna berör oss alla

Policy. Kommunikationspolicy för Herrljunga kommun. Dokumentet antas av kommunfullmäktige och gäller för kommunens samtliga förvaltningar.

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

En strategi för vårt långsiktiga arbete

Hållbara transporter framtida möjligheter

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

- en storsatsning i samarbete mellan Handelshögskolan, Chalmers, näringslivet och offentlig sektor. Johan Woxenius

Näringslivsprogram

Jamtli STRATEGIPLAN Stiftelsen Jamtli. Lustfyllt, levande, lärande!

Trafikförvaltningens kundservicestrategi - för den regionala kollektivtrafiken i Stockholms län

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

En strategi för vårt långsiktiga arbete

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Vision för Alvesta kommun

Infrastruktur för framtiden

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Strategi SVA Friska djur trygga människor

Kooperativa Förbundets policy för hållbar utveckling (HU)

AFFÄRSPLAN NÄRINGSLIVSFORUM I SKÖVDE

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Geoinfo Jan Bergstrand

Svensk försvarsindustri har lyckats väl med uppmaningen att omorientera sig mot export och nya marknader. Framgångskonceptet består i

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Transkript:

Marknadsstrategi

Inledning Svensk näring och allmänhet är beroende av att infrastrukturen fungerar året runt. För Sjöfartsverket innebär det att ansvara för infrastrukturen till sjöss och tjänster relaterade till den. Sjöfartsverket ska enlig sin affärsidé erbjuda moderna och säkra sjövägar med service dygnet runt, ansvara för framtidens sjöfart, utgå från sina kunders och uppdragsgivares behov. Sjöfartsverket ska ge sjöfartsnäringen och båtlivet rätt förutsättningar att växa. Sjöfartsverket stärker och bidrar till Sveriges konkurrenskraft genom att sjövägarna är en pålitlig och förutsägbar länk i den svenska industrins godslogistik. Sjöfartsverket tar tillsammans med Trafikverket ett trafikslagsövergripande ansvar för att Sverige ska ha en effektiv infrastruktur. Då Sjöfartsverkets affärsplan och tre års plan anger de mål som organisationen har generellt för olika delar finns ett behov av att utforma en marknadsstrategi. I dokumentet används begreppet kunder som ett samlingsnamn för sjöfartens branschorganisationer, varuägare, näringsdepartement samt andra aktörer med behov av infrastruktur till sjöss. 1. Strategiska huvudinriktningar Följande avsnitt beskriver de strategiska inriktningar och aktivitetsområden som tagits fram med bakgrund i nuläget, som är viktiga för att uppfylla målbilden för farledsverksamheten. 1.1 Definierade kunder För att Sjöfartsverket på ett effektivt sätt ska kunna skapa förutsättningar för en ökad konkurrenskraft för Sverige som land och för sjöfarten som bransch behöver strukturen över kunden vara tydlig. Slutkonsumenten behöver vara invävd i kundsegmentet då slutkonsumenten i slutändan väjer vilken produkt, tjänst eller service som ska användas. En definition av slutkonsument, speditörer, logistikföretag, mäklare, hamnar och rederier behöver göra för att på ett tydligt och överskådligt sätt skapa en plan för vilken struktur kundhanteringen skall utföras. Segmenten skiljer sig även mellan basindustri, detalj, passagerare samt allmänhet. Därtill skiljer sig även strukturen internt inom segmenten. Varu och passagerar flöden ändras i takt med ändrade förutsättningar och genom en förtrogenhet över vilka variabler som skapar ändrade flöden kan Sjöfartsverket anpassa organisationen för att möta detta. n Komplett kundanalys för definition av kund och struktur Bearbeta befintliga kunder Bearbeta nya kunder och nya kundsegment Utveckla kundsupport för behovsanalysfunktioner

1.2 Intermodaliteten ska optimeras För att skapa en effektiv infrastruktur behövs en intermodalitet mellan trafikslagen. En effektivisering och optimering av de olika transportslagen är nödvändig för att stärka svensk konkurrenskraft med avseende på kortare lagerhållningstider och effektivare utnyttjande av transportmedel. Likt farledsstrategin behöver frågan om intermodalitet belysas ur ett marknadsperspektiv. En effektiv intermodalitet är vital då sjöfartens pålitlighet är beroende av hela transportkedjan. Slutkonsumenten ser till helheten och det är därför av vikt att Sjöfartsverket verkar för en effektiv intermodalitet mellan trafikslag så att omlastningar kan ske effektivt samt att lagerhållningstider kan förkortas. n Utveckla projekt likt VTM, Closer etc. Tillsammans med Trafikverket skapa förutsättningar för de olika trafikslagen att samverka. 1.3 Marknadsanpassning Vid olika typer av interaktion mellan aktörer är det av vikt att marknadens spelregler hålls neutrala. Anledningen är att låta marknaden styra utvecklingen utefter rättvisa regler för aktörerna att förhålla sig till. Vid projekt i farleder är det av vikt at Sjöfartsverket konsekvensanalyserar vilka effekter ett projekt har på den övriga infrastrukturen och aktörer i närområdet. Detta kan gälla t.ex. hamnar i anslutning till ett projekt och vilken effekt projektet får på hamnens grannar. Sjöfartsverkets mål är att tillsammans med Trafikverket ta ett trafikslagsövergripande ansvar för infrastrukturen. Med detta kommer även att verka för att systemet är transperent och ger en så stor möjlighet för marknaden som möjligt att verka mellan trafikslagen på marknadsmässiga villkor. Sjöfartsverket tar även ett ansvar för sjöfartens infrastruktur med avseende på samhällsnytta och utför uppgifter som medför prioritering i enlighet med denna. Grundregeln ska ändå vara att marknadsmässiga villkor råder mellan rederier, hamnar, trafikslag etc. n Utföra samhällsanalyser vid projekt uppstart Skapa tillförlitliga konsekvensanalyser för att utreda effekterna på intilliggande områden vid projekt. Skapa transparens i farledssystemen inklusive avgifter Samverka med Trafikverket vid större projekt för analys mellan trafikslagen. Arbeta för att direktivet från EU s vitbok förankras i strategier och konkreta aktiviteter. 1.4 Kommunikation Det är viktigt för Sjöfartsverket att alla berörda har förståelse för och har kännedom om Sjöfartsverkets ansvarsområden och inom vilka marknader Sjöfartsverket agerar. För att skapa förutsättningar till detta är en effektiv kommunikationsplan nödvändig. Kommunikationsplanen är en separat plan till marknadsstrategin. Ett kundnära samarbete krävs genom att Sjöfartsverket finns nära kunden och regelbundet agerar hos kunden. Genom regelbunden information och dialog skapas en

gemensam bild över Sjöfartsverkets verksamhet. Kunden och Sjöfartsverket kan på sås sätt tillsammans dynamiskt forma den framtida verksamheten n Använda Sjöfartsverkets kommunikationsplan Nationellt samt regionalt arbeta ute hos kunden. 1.5 Säkerhet och miljö I Sjöfartsverkets arbete ingår att helt eller delvis arbeta för en högre sjösäkerhet och/eller en miljömässigt hållbar sjöfart på svenskt vatten. Sjöfartsverket arbetar även för att ge handelssjöfarten och båtlivet rätt förutsättningar att växa. Detta motsätter inte det faktum att arbetet ska styra mot en högre sjösäkerhet samt en miljömässigt hållbar sjöfart på svenskt vatten. I alla områden arbeta med sjösäkerhet samt miljö i fokus. Fortsätta arbetet med ISO 14001 1.6 Forskning/Innovation/Teknisk utveckling Sjöfartsverket satsar på forskning, innovation och teknisk utveckling. Arbetet syftar till att främja nya innovationer för att bidra till en effektivare infrastruktur samt att genom innovationer öka sjöfartens konkurrenskraft. I arbetet ska fokus även läggas på en högre sjösäkerhet samt en miljömässigt hållbar sjöfart på svenskt vatten. Etablera innovationsarbetet internt genom fastställda processer. Skapa samverkansformer med institutioner, nätverk samt teknikföretag 1.7 Ekonomi Som en avgiftsfinansierad myndighet är det vitalt att Sjöfartsverket förutom anslagsframställan verkar för att organisationen når ett positivt resultat i enlighet med uppdragsgivarens krav. För att nå detta krävs även att avgifterna styrs på ett sådant sätt att mesta möjliga rättvisa nås för olika aktörer att konkurrera mellan. För Sjöfartsverkets del innebär det även att i verksamheten kontinuerligt söka det mest effektiva sättet att bedriva verksamheten på. En annan viktig del är att aktivt söka nya marknader där Sjöfartsverket kan skapa förutsättningar för sjöfarten och båtlivet att växa samt öka sjöfartens konkurrenskraft. Nya marknader kan ligga i anslutning till eller tillhöra delar av befintliga marknader men också vara helt nya marknader. En strategisk, regelbunden och dynamisk marknadsanalys bör utföras för att i alla lägen vara en modern och pålitlig partner för våra kunder. I anslagsframställan säkerställa att de områden där anslag bedöms nödvändig är täckt Regelbundet arbeta med en dynamisk och transparent avgiftsstrategi Aktivt söka nya marknader Bevara befintliga marknader och stärka kundrelationen i dessa

Strategiskt marknadsföra Sjöfartsverket och i tillämplig produktion marknadsföra och erbjuda produkter konkret. 1.8 Produkter och tjänster Sjöfartsverket ska verka för att erbjuda produkter, tjänster och service med hög kvalitet samt garantera en hög pålitlighet. Sjöfartsverkets kunder ska vara trygga med de produkter som erbjuds och att dessa i alla avseenden är pålitliga och kvalitetsfulla. Se över produktportföljen och i tillämpliga fall säkerställa att produkten följer policyn om hög kvalitet och pålitlighet. Fortsätta arbetet med kvalitetssäkring Skapa underlag för kundens behov, oavsett verksamhet 1.9 Varumärke Sjöfartsverkets har parallellt med marknadsstrategin en varumärkesstrategi. Varumärkesstrategin och marknadsstrategin överlappar på vissa områden varandra. Marknadsstrategin avgränsas av vad och var marknadsaktiviteter ska skapas medans varumärkesstrategin inkluderar värderingar och medarbetarnas förankring. Aktiviteterna i marknadsstrategin ska i alla delar syfta till och styra mot varumärkesstrategin och aktivitetsområdena i denna. Analysera varumärkesstrategin och synka varumärkesstrategin, marknadsstrategin samt kommunikationsplanen 2. Frågor som bör hanteras i andra forum Flera frågor som kommit upp under arbetet med marknadsstrategin har bedömts som viktiga, även om de inte faller under ramen för detta dokument. I detta avsnitt lyfter vi därför några sådana frågor och rekommenderar att dessa tas upp i andra forum: Avgiftsstrategin är en viktig del i flera av frågorna, inte minst i frågan om konkurrens neutralitet samt integrering av system som medför möjlighet för olika aktörer att lägga över arbeten mellan varandra. Ett tydligt krav som framkommit från kunderna är att avgiftssystemet ska vara transperent. Frågor om miljödifferentiering och andra prioriteringar har direkt koppling mot avgifterna. I och med att marknadsstrategin inte hanterar avgiftsfrågan kommer dessa frågor adresseras till en separat avgiftsstrategi. För att Sjöfartsverkets marknadsaktiviteter ska få effekt krävs att alla medarbetare arbetar mot fastställda mål. Då marknadsstrategin avgränsas till rena marknadsaktiviteter hanteras värdefrågor till varumärkesstrategin.