Finansiell profil Tyresö kommun 007 009
Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den finansiella profilen!.............. 9 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen.................. 0 Finansiell profil över kommunen 007 009...... finansiella profiler 007 009............... nyckeltal år 009................... 8
Inledning syftet med denna rapport Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga sju Södertörnskommuner de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalnings eller, kortsiktig betalnings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckel tal resultat år som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna 9 och 0. Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Södertörnsgruppen har utvecklats finansiellt under perioden 007 009. Ana lysen kretsar kring de finansiella nyckel - tal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och pers pektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under 007 009. Ana - lysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Södertörnsgruppens kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Därefter följer en redovisning av samtliga Södertörnskommuners finansiella profiler för 007 009. En redovisning görs också av genomsnittliga medelvärden för de finan siella nyckeltal som ingår i den finansiella profilen. Slutligen rangordnas Söder - törns kommunerna utifrån varje nyckel tal 009. Hans Petersson, Kommunforskning i Västsverige
Finansiell analys av kommunerna i Södertörnsgruppen 007 009 Flera kommuner på Södertörn redovisade 009, trots en vikande konjunktur, en resultatnivå som enligt gängse praxis är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Även kommunernas genomsnittliga resultat under de tre senaste åren är bra i flertalet av kommunerna. De flesta kommunerna lyckades dock inte finansiera sina med skatteintäkter, vilket innebar att soliditet minskade i flertalet kommuner. Denna analys syftar till att beskriva den finansiella utvecklingen och ställningen i de åtta kommunerna som ingår I Södertörnsgruppen. Dessa är Botkyrka, Huddinge, Haninge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. De åtta kommunerna omsatte under 009 ca miljarder kr. Balansomslutningen uppgick till ca miljarder kr. Kommunerna investerade för ca, miljarder. före extraordinära försvagades jämfört föregående år Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära. Relateras det till verksamhetens kostnader kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör åtminstone ligga runt % över en längre tidsperiod, eftersom de flesta kommuner då klarar att finansiera en normal investeringsvolym med skatteintäkter. Det kommer i sin tur innebära att kommunen stärker sitt finansiella handlingsutrymme. För Södertörnskommunerna försvagades under den analyserade treårsperioden resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader från,% till,%. Detta innebar att kommunerna i genomsnitt för första gången på flera år låg under %. tälje med 0,%. Näst svagast resultat hade Nykvarn med 0,% och tredje svagast Nynäshamn med 0,8%. före extraordinära * 007 008 009 Snitt procent 07 09 Botkyrka,7,8,,0 Haninge,,,6,0 Huddinge 6,8,, Nykvarn 0, 0,, Nynäshamn,,6 0,8,6 Salem 0,6,,6, Södertälje 0,7 0,7 0, 0,6 Tyresö,8,,, Medel,,0,,0 * före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader Det rådde en stor variation mellan kommunerna avseende resultatnivån. Spännvidden mellan starkaste och svagaste värdet sträckte sig under 007 från 6% till 0,7%. År 009 var motsvarande siffror från,6% till 0,%. Skillnaderna mellan starkaste och svagaste kommun i gruppen minskade således under perioden. Den kommun som redovisade det starkaste genomsnittliga resultatet före extraordinära under den granskade perioden var Huddinge med finansiellt starka,% i snitt per år. Därefter kom Haninge med,0% och Nynäshamn med,6%. Svagast resultat hade Södertälje med 0,6%, följt av Nykvarn,% och Salem med,%. Flera Södertörnskommuner har under perioden redovisat en stark resultatnivå. Alla utom Södertälje, Nykvarn och Salem ligger över,0%, vilket som tidigare nämnts brukar vara ett generellt riktmärke för god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv. Den kommun som förbättrade sitt resultat före extraordinära mest mellan 007 och 009 var Salem med,0 procentenhet. Därefter kom Botkyrka med 0,7 procentenheter och Södertälje med 0, procentenheter. Övriga kommuner i gruppen uppvisade en negativ resultatutveck- Starkast resultat före extraordinära i relation till verksamhetens kostnader under år 009 redovisade Haninge med,6%. Därefter följde Huddinge med,% och på tredje plats kom Botkyrka med,%. Svagast resultat redovisade Söderling under perioden. Av dessa redovisade Huddinge en förändring på, procentenheter, Nynäshamn,7 procentenheter och Nykvarn,6 procentenheter. Lägre investeringsvolym under 009 Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara kommunerna emellan har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Den genomsnittliga investeringsvolymen i Södertörn var lägre under 009 i förhållande till 007 och 008. Relateras årets till verksamhetens nettokostnader, redovisade gruppen ett genomsnitt på ca 9% under 007 och 008. Under 009 minskade det till 8%. En genomsnittlig investeringsvolym på nästan 8,6% per år under den granskade perioden innebar dock att kommunerna i Södertörn hade högre genomsnittlig investeringsvolym än andra kommungrupper och län där finansiella profiler också tas fram. Det flesta grupper eller län låg runt 7% per år. Investeringsvolym * 007 008 009 Snitt procent 07 09 Botkyrka 9,0 Haninge,0 Huddinge,7 Nykvarn 9,7 Nynäshamn 9 7 0, Salem 9,7 Södertälje 6,7 Tyresö 7 8 0 Medel 9 9 8 8,6 * Netto i relation till verksamhetens nettokostnader Investeringsvolymerna varierade dock mellan de enskilda kommunerna. Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader 007 009 var Nykvarn med i genomsnitt nästan %
per år. Detta är ett mycket högt värde! Av övriga kommuner låg Botkyrka, Nynäshamn, Salem och Tyresö på ett genomsnitt på 9 %, vilket är något högre än normalt. Allra minst investerade Huddinge, Haninge och Södertälje med i genomsnitt % per år. I detta sammanhang skall det dock beaktas att kommunernas investeringssiffror påverkas av hur stor del av den kommunala verksamheten som ligger i bolagsform. Förbättrad skattefinansieringsgrad av När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkterna för att större delen av na skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som är genomförda under året. Sker detta, kommer kommunen bl a att stärka sin soliditet. Södertörnskommunernas genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets netto förbättrades under perioden. Under 007 och 008 kunde kommunerna i gruppen finansiera 8% av årets netto med skatteintäkter. 009 förbättrades nyckeltalet till 9%. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för hela perioden hamnade på 87%. Detta innebar att na nästan kunde finansieras med skatteintäkter. Det saknades endast %. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i gruppen. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Starkast skattefinansieringsgrad under perioden hade Huddinge med ett årsgenomsnitt på 70%. Förklaringen till att Huddinge låg i topp var en låg investeringsvolym i kombination med ett starkt resultat under hela perioden. Även Haninge, med sina 9%, låg över 00% under perioden. Svagast skattefinansieringsgrad uppvisade Södertälje med låga %, följt av Nykvarn med % och Botkyrka med 66%. De två sistnämnda kommunerna hade dock en hög investeringsvolym under de tre åren. Skattefinansieringsgrad av na * 007 008 009 Snitt procent 07 09 Botkyrka 76 6 6 66 Haninge 0 8 60 9 Huddinge 7 89 6 70 Nykvarn 80 8 Nynäshamn 96 8 80 78 Salem 6 7 8 8 Södertälje 0 Tyresö 9 86 8 7 Medel 8 8 9 87 * före extraordinära i relation till netto Sammanfattningsvis kan det konstateras att det var fyra kommuner under 009 som kunde skattefinansiera sina, övriga kommuner var tvungna att låna pengar eller minska på likviditeten. Studeras hela perioden, 007 009, var det tre kommuner som kunde skattefinansiera samtliga. Förbättrad soliditet är ett viktigt nyckeltal när en skall analyseras. en mäter kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Södertörnskommunernas genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) förbättrades under 007 009 från 9% till 0%. Även soliditeten är ett nyckeltal som varierar kraftigt mellan kommunerna. Starkast soliditet 009 hade Nykvarn med %, följd av Botkyrka med 8% och Huddinge med 7%. Svagast soliditet hade Haninge med %. Näst svagast soliditet uppvisade Tyresö med 0%, följd av Nynäshamn med %. Det var två kommuner, Haninge och Tyresö, som förbättrade sin soliditet under perioden. Övriga sex kommuner försvagade den. procent 007 008 009 Botkyrka 8 Haninge Huddinge 9 9 7 Nykvarn 6 Nynäshamn Salem Södertälje 9 7 7 Tyresö 6 0 Medel 9 0 0 Försvagad likviditet en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Gruppens genomsnittliga kassalikviditet försvagades under perioden från 98% till 66%, vilket innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är tillfredsställande ur risksynpunkt eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Återigen bör betonas att variationen mellan gruppens kommuner var stor. en varierade mellan % och %. Starkast kassalikviditet 009 hade Huddinge med %, därefter följde Ny-
näshamn med 6% och Haninge med 9%. Svagast likviditet redovisade Södertälje med % och näst svagast Botkyrka med %. procent 007 008 009 Botkyrka Haninge 98 9 Huddinge Nykvarn 9 7 Nynäshamn 7 6 Salem 0 Södertälje 8 6 Tyresö 69 Medel 98 77 66 Ingen kommun stärkte sin kassalikviditet mellan 007 och 009. De som försvagade sin likviditet mest var Nykvarn, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö. Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som soliditet, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalnings men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsen. Förbättrade finansiella I måttet finansiella ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens kostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Mellan 007 009 försvagade Södertörnskommunerna de genomsnittliga finansiella *Borgensåtagande i relation till bruttokostnader De kommuner som, i relation till verksamhetens kostnader, ökade sina borgensåtaganden mest under perioden var Södertälje med 9 procentenheter följt av Botkyrka med procentenheter. De komna relaterade till verksamhetens kostnader från 9% till %. Starkast värde avseende finansiella relaterat till verksamhetens kostnader under 009 uppvisade Södertälje med %, Huddinge 7% och Nykvarn med 6%. Dessa kommuner plus Botkyrka och Haninge redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. Svagast värde redovisade Salem med 9%, följt av Tyresö med % samt Nynäshamn med 0%. procent 007 008 009 Botkyrka 0 0 Haninge 8 7 Huddinge 8 7 Nykvarn 6 6 Nynäshamn 9 0 Salem 9 Södertälje Tyresö 0 Medel 9 6 En av åtta kommuner förbättrade sina finansiella mellan 007 och 009. Det var Haninge med procentenheter. Störst försvagning under perioden redovisade Huddinge med procentenheter. Lägre genomsnittlig skattesats Det genomsnittliga primärkommunala skatteuttaget minskade till följd av skattesänkningar under perioden. 007 uppgick skattesatsen till 9,97 kr. Under 008 sänkte Huddinge och Tyresö skatten med öre. Detta innebar att det genomsnittliga skatteuttaget under 008 uppgick till 9,9 kr. Detta gällde också under 009. Skatten varierade under 009 mellan 9,8 kr och 0, kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Tyresö med 9,8 kr följda av Nynäshamn med 9,8 kr. Högst skatt hade Södertälje och Botkyrka med 0, kr, följda av Haninge med 0,08 kr. Primärkommunal skattesats kr 007 008 009 Botkyrka 0, 0, 0, Haninge 0,08 0,08 0,08 Huddinge 0,0 9,9 9,9 Nykvarn 9,9 9,9 9,9 Nynäshamn 9,8 9,8 9,8 Salem 9,90 9,90 9,90 Södertälje 0, 0, 0, Tyresö 9,6 9,8 9,8 Medel 9,97 9,9 9,9 Ökande borgensåtagande Relateras kommunernas beviljade borgensåtaganden till verksamhetens kostnader, redovisade gruppen ett genomsnittligt värde under 007 på 9%. Under 008 och 009 ökade detta värde till %. Detta innebar att de genomsnittliga borgensåtagandena ökade med tre procentenheter under perioden. De kommuner i gruppen som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens kostnader under 009 var Huddinge med %, Tyresö med 6% och Botkyrka med 0%. Minst hade beviljats av Nykvarn med % följt av Salem med 6% och Haninge med 0%. Borgensåtagande * procent 007 008 009 Botkyrka 7 0 Haninge 7 0 Huddinge Nykvarn Nynäshamn 9 8 Salem 6 6 Södertälje 7 6 Tyresö 7 70 6 Medel 9
muner som minskade sina borgensåtaganden mest var Huddinge och Tyresö med procentenheter och Haninge med 7 procentenheter. Varierad följsamhet mot budget När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i modellen mot verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. Förklaringen till detta är att målsättningen är att fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella. År 007 redovisade sex av åtta kommuner i Södertörn negativ budgetavvikelse när det gäller nivån verksamhetens nettokostnader. 008 sjönk siffran till tre kommuner, för att under 009 minska till två kommuner som redovisade negativa budgetavvikelser. Den genomsnittliga avvikelsen mellan budgeterat och redovisat resultat förändrades också mellan 007 och 009. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader uppgick avvikelsen till 0,6% under 007, till 0,% under 008 och avslutningsvis till 0,7% under 009. Spännvidden var dock stor mellan kommunerna. Variationen under 009 låg mellan,9% och,9%. Detta innebar att spännvidden mellan starkaste och svagaste värdet i gruppen var oförändrad jämfört med tidigare år. En avslutande kommentar I takt med ett allt svagare samhällsekonomiskt läge under 009 visade resultatprognoserna i kommunsverige på kraftigt vikande resultatnivåer jämfört med 008. Så blev dock inte fallet i många kommuner, utan resultatet förbättrades t o m i vissa kommuner jämfört med 008. En viktig förklaring till detta var att det i de allra flesta kommuner inleddes kraftiga kostnadsbesparingar under 009 för att rätta kostymen utifrån 00 års förväntade låga skatteintäktsutveckling. En annan viktig förklaring till den goda resultatnivån under 009 var kraftigt sänkta premier för avtalsförsäkringar till AFA som slog igenom i resultatet för många kommuner. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme på kort och lång sikt är skillnaderna dock ganska stora mellan enskilda kommuner. Det finns i Södertörnsgruppen få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. I tidigare rapporter har de åtta kommunerna inordnats i tre olika grupper utan någon inbördes ranking vare sig inom eller mellan grupperna. Här kommer 009 års placeringar: Under 009 inordnas i grupp A Botkyrka och Huddinge. Dessa två kommuner bedömdes ha goda resultatnivåer i kombination med relativt stark eller tillfredsställande finansiell handlings. I grupp B inordnas Haninge, Salem och Tyresö. Dessa bedömdes ha en svag eller tillfredsställande långsiktig finansiell handlings, men uppvisar för tillfället en tillfredsställande resultatnivå. I grupp C ingår Södertälje, Nynäshamn och Nykvarn. Dessa har en stark eller tillfredsställande finansiell handlings, men uppvisar svaga resultat under 009. Tabellen på följande sida försöker ur en annan vinkel beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort- och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 009 års räkenskaper. 6
styrkor och svagheter hos Södertörnskommunerna 009 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde 009,0 kr eller lägre, till,99 kr,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell Tyresö Botkyrka gäller att ju högre upp i tabellen som Nynäshamn Södertälje kommunen befinner sig, desto starkare Salem värde har kommunen på nyckeltalet. Huddinge Exempelvis: Tyresö har den lägsta Nykvarn skatten bland de kommuner som ligger Haninge i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. Detta innebär att rangordningen när det gäller samtliga nyckeltal går från vänster till höger kolumnvis. nivå 009,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare före extraordinära Haninge Nynäshamn Södertälje i förhållande till verksamhetens Huddinge Nykvarn kostnader Botkyrka Tyresö Salem Långsiktig resultatnivå 007 009,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare resultat före extra- Huddinge Nykvarn Södertälje ordinära under år/ Haninge verksamhetens bruttokostnader Nynäshamn Tyresö Botkyrka Salem Kortsiktigt finansiellt 7% eller högre 7,9% till %,9% eller lägre handlingsutrymme 009 Huddinge Tyresö Salem Nynäshamn Nykvarn Haninge Botkyrka Södertälje Långsiktigt finansiellt % eller högre,99% till 0% 0,% eller svagare handlingsutrymme 009 Nykvarn Salem Tyresö inklusive pensionsåtagande Botkyrka Södertälje Haninge Huddinge Nynäshamn ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värde ringar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. Hur har din kommun utvecklats i förhållande till övriga kommuner? I detta avsnitt har en beskrivning gjorts av den genomsnittliga finansiella utvecklingen i Södertörns kommuner under perioden 007 009. Spridningen mellan olika kommuner var dock som tidigare har diskuterats mycket stor när det gäller samtliga analyserade nyckeltal. Det är därför intressant att ytterligare studera var enskilda kommuner befinner sig i denna spridning. På sidorna görs en analys av var din kommun befinner sig och hur den har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Södertörn. Vilka likheter och olikheter uppvisade din kommun i förhållande till övriga kommuner? Till grund för analysen ligger den finansiella profil som presenteras på sidorna 9 0. 7
nyckeltal, Södertörnskommunerna 007 008 009 Verksamheten/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,0 9, 9,7 Avskrivningar/skatteintäkter + generella statsbidrag, %,6,,7 Finansnetto/skatteintäkter + generella statsbidrag, %,6, Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 97,0 97,6 98, Skattefinansieringsgrad av nettona, % 8 8 9 Netto/verksamhetens nettokostnader, % 9 9 8 före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,,0, Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,,0, resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren,0,9,0 inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 9 0 0 /verksamhetens kostnader, % 9, % 98 77 66 Primärkommunal skattesats, kr 9,97 9,9 9,9 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 9 Budgetavvikelse verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader, % 0,7 0, 0,7 8
Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella pers pektiv. Nedan görs en be skrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. resultat år resultat år. före extraordinära före extraordinära Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimen sioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 0. Skalan. Diagrammet har skalan. Po äng ska lan är re la - tiv. Det finns åtta kommuner på Södertörn och poäng en har fördelats enligt följande: Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de två kommuner som följer får en fyra. De två kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer två kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får följaktligen en etta. resultat år resultat år före extraordinära före extraordinära Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra ax lar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast int ill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, so liditet, finansiella och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt. Den heldrag na linjen visar de olika po äng som den analy serade kommunen har fått för varje en skilt nyckeltal res p. för de fy ra sammanvägda ax larna. Den streck ade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streck ade rin gen har den ett starkare värde än tre i gruppen och omvänt. Den hel drag na linjen redo vi sar den fi - nan si ella profilen för den analyserade kommunen. 9
Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: en över finansiella utvecklingen, långsiktig betalnings, kortsiktig betalnings och riskförhållande. Varje as - pekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta in nebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlings Det första perspektivet handlar om att redo - visa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla pers - pektiv i profilen är relaterade till hur kom - munen be finner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet in - går nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlings Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kom munen har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära. förhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella och kassalikviditet. över det finansiella utvecklingen med det fjärde pers pek - tivet kontroll avses avslutnings vis hur kommunen klarar av att kont rollera sitt finansi ella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära, skattefinansieringsgraden av na och genom - snittligt resultat under de tre senaste åren. nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgens - åtaganden som kommunen redovisar in om linjen. Borgensåta gan dena divi deras med verksamhetens kostnader för att jäm fö - relser skall kunna ske mellan de analyserade kom munerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikel sen divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen be räk - nas omsätta på tio års sikt (om sätt nings - tillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skul der). Måttet divideras med verksamhetens kostnader för att jäm fö - relser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likvi - ditets måtten och soliditeten. Man skulle kunna ut trycka det som medellång betalnings. ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalnings är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga for d ringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella stats bidragen som har gått åt till att fi nansiera verksamhetens nettokostnader in - klusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets nettoinves - teringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. före extraordinära summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader un der året exklusive extraordinära ( av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resul tatet har dividerats med verksamhetens kostnader för att jäm fö - relser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. resultat före extraordinära under de tre senaste åren be skriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resul tatet har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad be skriver hur stor andel av årets netto inves teringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland själv - finansieringsgrad. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalnings styrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. 0
profiler för Tyresö kommun Syftetm ed den häranalysen äratt redovisa vartyresö kom m un befinner sig finansielltoch hurkom m unen har utvecklats under007 009 iförhållande tillövriga kom m unerisödertörnsom rådet.detta görs iform av en specielltfram tagen finansiellprofil, vars uppgiftärattspegla starka och svaga sidorhos den granskade kom - m unen jäm förtm ed övriga kom m uner igruppen.de kom m unersom ingåri Södertörnsgruppen ärtyresö,huddinge,haninge,nykvarn,nynäsham n,salem,södertälje och Tyresö. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas i mittspalten på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Tyresö kommun för 007 009 kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i gruppen. Den finansiella profilen är alltså relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a i profilen har man visserligen det starkaste värdet för nyckeltalet i det granskade gruppen, men värdet kan behöva förbättras för att nå till exempel god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en :a eller en :a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast tillfredsställande. Inledningsvis i denna analys belyses hur de åtta nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats över tid både för Tyresö och gentemot snittet i gruppen. Därefter följer en kortfattad analys av hur de fyra perspektiven i profilen har förändrats för kommunen mellan 007 och 009. Till sist ges en avslutande kommentar till Tyresös finansiella ställning och utveckling under de tre senaste åren. resultat år resultat år resultat år Tyresö kom m un 009 Tyresö kom m un 008 Tyresö kom m un 007 Utvecklingen av några finansiella nyckeltalunder perioden 007 009 före extraordinära En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlings. När det gäller resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens bruttokostnader redovisade Tyresö ett försvagat resultat under perioden. et försvagades från,8% till,% mellan 007 och 009. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Södertörnsgruppen var en försvagning från,% till,%. Tyresö hade 007 009 således en likartad resultatutveckling jämfört med genomsnittet i gruppen, om än en något mindre försvagning. Tyresö redovisade en försvagning med 0, procentenheter medan gruppen redovisade en försvagning som uppgick till,0 procentenhet. Kommunen hade under 009 det fjärde starkaste resultatet i gruppen. Detta innebar en :a i den finansiella profilen vilket var samma som 007 och 008. Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Relateras Tyresös netto till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under 007 009 hade en total investeringsvolym som var högre än genomsnittet bland kommunerna i Södertörnsgruppen.
I genomsnitt investerade Tyresö för 0% av sina nettokostnader per år under perioden medan värdet för gruppen uppgick till 8,6% per år. Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats, bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets med. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgrad av na. Redovisades ett värde hos nyckeltalet på 00% eller mer, innebar det att kommunen kunde skattefinansiera samtliga som genomfördes under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 00% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/ eller stärka likviditeten. Mellan 007 och 008 förbättrades skattefinansieringsgraden av na från 9% till 86%. Det berodde framför allt på att nettona minskade markant, från 7 till mkr. Under 009 försvagades skattefinansieringsgraden och uppgick nu till 8%. Det förklaras av att netto ökade till mkr.. För gruppens kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets till 8%, 8% samt 0%, i genomsnitt 90% under den aktuella perioden. I jämförelse med gruppens snitt var Tyresös skattefinansieringsgrad totalt sett över perioden något lägre. Snittet över tre år låg på 7%. När det gäller poängen för skattefinansieringsgraden av i den finansiella profilen låg Tyresö på en :a under 007. Under 008 förbättrades poängen till en :a, vilket försvagades till en :a under 009. inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings. Tyresö hade 009 en soliditet som var svagare än snittet i gruppen. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 0% jämfört med genomsnittliga 0%. Under perioden uppvisade Tyresö utvecklingsmässigt samma trend som genomsnittet bland kommunerna i gruppen. Kommunen förbättrade sin soliditet med 6 procentenheter, från 6% till 0%, medan den genomsnittliga soliditeten i gruppen förbättrades med procentenhet, från 9% till 0%. Tyresö hade, trots förbättringen, den näst svagaste soliditeten i gruppen under 009. Detta innebar en :a i den finansiella profilen, vilket var detsamma som under 007 och 008. I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlings som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. I måttet elimineras också vidareutlåning inom koncernen, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. De finansiella na i Tyresö var oförändrade mellan 007 och 009, de uppgick till %. Detta innebär att skulderna vid periodens slut fortsatt översteg de finansiella tillgångarna. Jämfört med övriga kommuner i gruppen har Tyresö svagare finansiella. Genomsnittet i gruppen uppgick 009 till %, det var en försvagning med 8 procentenheter jämfört med 007. Men eftersom skillnaderna är förhållandevis små, får Tyresös starkare utveckling inte genomslag i den finansiella profilen, utan poängen för nyckeltalet finansiella har varit en :a under periodens samtliga år. en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Mellan 007 och 009 försvagades Tyresös kassalikviditet från 69% till %. Även den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i gruppen försvagades under perioden, från 98% till 66%. Utvecklingen innebar att Tyresös poäng i den finansiella profilen var oförändrad under den granskade perioden. Kommunen erhöll en :a samtliga år. Efter en skattesänkning med 0 öre under perioden uppgick skattesatsen i Tyresö till 9,8 kr under 009, vilket var den lägsta skattesatsen i gruppen. Jämfört med den genomsnittliga skattesatsen bland Södertörnsgruppens kommuner, som uppgick till 9,9 kr, var den öre lägre. Det innebar att kommunen erhöll en :a under periodens samtliga år. Den genomsnittliga skattesatsen i gruppen förändrades under 007 009 från 9,99 till 9,9 kronor på grund av skattesänkningar i Huddinge och Tyresö. en är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen som avser nämndernas verksamhet bör ligga så nära noll som möjligt. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Tyresö uppgick detta mått år 009 till 0,% och 008 till 0,%. Jämfört med avvikelsen under 007 som uppgick till,0% är det en mindre avvikelse. För gruppens kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens kostnader till 0,6% 007, 0,% 008 och 0,7% 009. Den genomsnittliga budgetföljsamheten har under perioden således varierat både i gruppen och i Tyresö. Variationen i budgetföljsamhet har påverkat Tyresös poäng i den finansiella profilen. En successiv förbättring har skett, från :a 007 till :a för 009.
Borgensåtagande Tyresö hade 009 beviljat högre borgensåtaganden jämfört med kommunerna i Södertörnsgruppen. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade Tyresö ett värde på 6%, medan genomsnittet i gruppen låg på %. Under 007 uppgick detta mått i gruppen till 9%. De genomsnittliga beviljade borgensåtagandena i gruppen ökade alltså något under perioden. Tyresö uppvisade inte samma trend som gruppen, borgensåtagandena minskade i relation till verksamhetens kostnader från 7% till 6%. Den finansiella profilens utveckling m ellan 007 och 009 Tre av de fyra perspektiven i den finansiella profilen förbättrades för Tyresö under perioden 007 009. Det var perspektiven kontroll, långsiktig betalnings och kortsiktig betalnings som förbättrades. Det fjärde perspektivet, riskförhållande, förblev oförändrat. Den långsiktiga handlingsen förbättrades från,0 till, poäng. Ett av fyra nyckeltal förändrades i perspektivet under perioden. Skattefinansieringsgraden av förbättrades från en :a till en :a. De övriga nyckeltalen i perspektivet låg på samma poäng under periodens första och sista år. resultat under de tre senaste åren låg på en :a, soliditet på en :a och skattesats på en :a. Poängen för den kortsiktiga handlingsen förbättrades mellan 007 och 009 från,7 till,. Utvecklingen förklaras av att nyckeltalet budgetföljsamhet förbättrades från en :a till en :a samtidigt som övriga nyckeltal förblev oförändrade. före extraordinära och kassalikviditet erhöll en :a, finansiella fick en :a. Poängen för riskförhållande var 007 009 oförändrat. Inget av nyckeltalen i perspektivet förändrades under perioden. och finansiella uppgick till en :a, kassalikviditet till en :a och skattesats till en :a. perspektivetförbättrades från,7 till, poäng under perioden. Utvecklingen förklaras av att skattefinansieringsgraden av förbättrades från en :a till en :a och att budgetföljsamheten förbättrades från en :a till en :a. Övriga nyckeltal förblev oförändrade. Både genomsnittligt resultat under de tre senaste åren och resultat före extraordinära uppgick till en :a under periodens första och sista år. Avslutande kom m entar Tyresö har precis som fler andra kommunerna i Södertörn försvagat resultatnivån under perioden. En viktig skillnad är emellertid att försvagningen i Tyresö inte var av samma omfattning, utan kommunen redovisade under 009 fortsatt en resultatnivå som är i paritet med vad som normalt brukar anses vara förenligt med god ekonomisk hushållning. Kan Tyresö trots det rådande samhällsekonomiska läget bibehålla en resultatnivå som är i paritet med nivån som redovisades under 009 och kombinera den med en kontrollerad investeringsvolym, kommer kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme att förbättras. Med rådande konjunkturläge blir det dock en utmaning att lyckas med detta under 0, men med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven har Tyresö möjlighet att även fortsättningsvis upprätthålla en sådan utveckling. nyckeltal 007 008 009 Söder- Tyresö Söder- Tyresö Söder- Tyresö törn kom m un törn kom m un törn kom m un Verksamheten/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,0 9, 9, 9,9 9,7 9, Avskrivningar/ skatteintäkter + generella statsbidrag, %,6,7,,6,7,6 Finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag, %,6 0,,0 0,9, 0, Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 97,0 96,8 97,6 97, 98, 97, Skattefinansieringsgrad av nettona, % 8 9 8 86 9 8 Netto/verksamhetens nettokostnader, % 9 9 7 8 8 före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,,8,0,,, Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,,8,0,0,, resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren,0,,9,6,0, inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 9 6 0 0 0 /verksamhetens kostnader, % 9 0, % 98 69 77 66 Primärkommunal skattesats, kr 9,97 9,6 9,9 9,8 9,9 9,8 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 9 7 70 6 Budgetavvikelse verksamh:s nettokostn./verksamh:s kostn, % 0,7,0 0, 0, 0,7 0,
profiler för Tyresö kommun...... i förhållande till Södertörnskommunerna 007 008 009 resultat år resultat år resultat år... i förhållande till riket 007 008 009 resultat år resultat år resultat år
finansiella profiler 007 009 Kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö Medelvärden i profilen 009 Skattefinansieringsgrad av årets netto Medel: 0% resultat år Medel:,0% Primärkommunal skattesats Medel: 9,9 kr inkl. samtliga pensionsförpliktelser + löneskatt Medel: 0% /verk. kostnader Medel:,% Budgetavvikelse verksamh. nettokostn./verksamh. kostnader Medel: 0,8% Medel: 66% / verksamhetens kostnader Medel: % Botkyrka 007 Botkyrka 008 Botkyrka 009 resultat år resultat år Haninge 007 Haninge 008 Haninge 009
Huddinge 007 Huddinge 008 Huddinge 009 Nykvarn 007 Nykvarn 008 Nykvarn 009 Nynäshamn 007 Nynäshamn 008 Nynäshamn 009 Salem 007 Salem 008 Salem 009 6
Södertälje 007 Södertälje 008 Södertälje 009 Tyresö 007 Tyresö 008 Tyresö 009 7
nyckeltal år 009 före extraordinära / verksamhetens kostnader, % Haninge,6 Huddinge, Botkyrka, Tyresö, Salem,6 Nynäshamn 0,8 Nykvarn 0, Södertälje 0, Medel,, kr Tyresö 9,8 Nynäshamn 9,8 Salem 9,90 Huddinge 9,9 Nykvarn 9,9 Haninge 0,08 Botkyrka 0, Södertälje 0, Medel 9,9, % Nykvarn Botkyrka 8 Huddinge 7 Salem Södertälje 7 Nynäshamn Tyresö 0 Haninge Medel 0 före extraordinära / verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, % Huddinge, Haninge,0 Nynäshamn,6 Tyresö, Botkyrka,0 Salem, Nykvarn, Södertälje 0,6 Medel,0, % Haninge,9 Huddinge,8 Salem,7 Botkyrka, Nynäshamn 0, Tyresö 0, Söde tälje 0, Nykvarn,9 Medel 0,8, % Södertälje Huddinge 7 Nykvarn 6 Botkyrka 0 Haninge 7 Nynäshamn 0 Tyresö Salem 9 Medel Skattefinansieringsgrad av na, % Haninge 60 Huddinge 6 Salem 8 Tyresö 8 Nynäshamn 80 Botkyrka 6 Nykvarn Söde tälje Medel 9, % Huddinge Nynäshamn 6 Haninge 9 Tyresö Salem Nykvarn 7 Botkyrka Södertälje Medel 66 Borgensåtagande, % Huddinge Tyresö 6 Botkyrka 0 Nynäshamn 8 Södertälje 6 Haninge 0 Salem 6 Nykvarn Medel Netto i förhållande till verksamhetens nettokostnader, % Nykvarn 9 Botkyrka Tyresö 8 Nynäshamn 7 Salem Söde tälje Haninge Huddinge Medel 8 8
Kommunforskning i Västsverige är en organisation som bedriver forskning in om området ekonomi och organisation i kommuner och landsting. Organisationen och verksamheten är uppbyggd kring ett samarbetsavtal mellan kommuner och landsting samt universitet och högskolor i Västsverige. Syftet med samarbetsavtalet är att initiera forskning inom det nämnda området och därigenom bidra till att skapa en stark forskningsmiljö. KFi:s verksamhet idag kan delas in i områdena redovisning, organisering och styrning. Pilgatan 9A Göteborg Telefon 0-786 9 00 E-post kfi@kfi.se www.kfi.se Adekvat Form 00-08