Sjukgymnastik och vetenskapsmetodik

Sjukgymnastik och vetenskapsmetodik Lektionsplanering C:a 30 min per område Forskningsdesigner Urval Datainsamlingsmetoder Övriga begrepp Etik Granskning av vetenskaplig artikel Forskningsdesigner Forskningsdesigner kan delas upp i två huvudgrupper: 1. Experimentella designer 2. Icke experimentella designer Bring/Urell /Vahlberg 2012 1

Experimentella designer Rena (basic) experimentella designer Intervention Kontrollgrupp Randomisering Hypotesprövande, predicerande, förklarande av orsak-verkan samband Ex: Randomized controll trial (RCT) : 100 korsbandsskadade personer lottas till att delta i antingen en grupp som får sjukgymnastisk behandling utifrån ett specialdesignat program under 5 veckor, eller till en grupp som inte får någon behandling alls. Experimentella designer Kvasiexperimentella designer Intervention Ej randomisering och/eller kontrollgrupp Ex 1: Samma studie som fg med behandlingsgruppen kommer från en ortopedmottagning och kontrollgruppen från en annan, dvs. ingen randomisering. Experimentella designer Experimentella fallstudier Enskilda fall (patienter) Intervention Många mätningar (före, under, efter interventionen) Uttalar sig om hur behandlingen påverkar på individnivå Ex. Fyra korsbandsskadade personen mäter rörlighet, styrka och balans vid 4 tillfällen innan behandling, underbehandlingen görs en mätning i veckan och efter behandlingen ytterligare 2 mätningar. Man kan då se varje individs resultat. 2

Icke experimentella designer Explorativa studier Undersökande/utforskande studiedesign som vill försöka finna ett fenomens hela dimension eller utveckla/förfina hypoteser om förhållandena mellan olika fenomen. Används då man vill lära sig mer om ett förhållandevis okänt område. T ex. observation, intervju, enkät. Ex. Vilka faktorer är relaterade till patienters stressnivå? Är patienters stress relaterad till vårdpersonalens beteende? Ändras patientens beteende då stressnivåerna ökar? Icke experimentella designer Beskrivande studier Undersöker en liten detaljerad bild av verkligheten vad gäller personer, situationer, grupper och /eller hur ofta ett visst fenomen uppträder. T ex. genom enkäter, intervjuer. Ex 1. Befolkningsundersökningar: Hur ser motionsvanorna ut hos svenska studenter? Ex 2. Epidemiologiska studier: Hur vanligt är det med högt blodtryck hos diabetiker? Icke experimentella designer Beskrivande jämförande studier Jämför förekomsten av olika fenomen utan att statistiskt beräkna korrelationen. Svårt att renodla jämförande studier som enbart icke experimentella. (Även experimentella designer kan anses som jämförande eftersom man jämför skillnaden mellan grupper som får resp. inte får behandling) Ex 1. Jämför förekomsten av huvudvärk hos agronomstudenter med förekomsten av huvudvärk hos juridikstudenter Ex 2. Jämför skillnaden mellan de studenter som får gå på huvudvärksskola jmf med de som fortsätter leva som vanligt. 3

Icke experimentella designer Korrelerande studier / sambandsstudier Jämför olika värden/tillstånd (variabler) med varandra utan att försöka påverka dem med t ex en intervention. Man vill se om det finns ett samband mellan olika variabler. Sambandet räknas ut med en korrelationsanalys. Ex 1. Finns det något samband mellan rökning och lungcancer? Ex 2. Finns det något samband mellanhuvudvärksförekomsten på universitets utbildningar med 7 gradig betygsgradering jmf med utbildningar som endast ger godkänt - icke godkänt? Ex 3. Finns det något samband mellan antalet idrottstimmar i skolan och antalet överviktiga barn? Ex 4. Finns det något samband mellan graden av smärta direkt efter en whiplashskada och kvarstående smärtproblematik efter ett år? Faktorer som påverkar valet av design Först och främst styrs valet av forskningsproblemet Andra faktorer som påverkar valet är: Tidsåtgång Kostnader Etiska överväganden Miljö Kvalitativ eller kvantitativ ansats Ska en intervention göras dvs. ska någon grupp manipuleras? Kan påverkan av yttre variabler kontrolleras? Är studien retrospektiv eller prospektiv Urval Population Den grupp som forskaren är intresserad av att studera och som överensstämmer med de kriterier som man angivit innan studiestart. Ex. Kvinnliga fotbollspelare, barn i klass 1-6 4

Urval Stickprov: (Sample) Den valda undergrupp som ska representera populationen Population Stickprov Urval Inklusionskriterier: Det som definierar exakt vilka ur populationen som kan väljas som stickprov. Vilka karaktäristika måste uppfyllas för att få komma med i studien? Ex. Kvinnliga fotbollspelare; mellan 15-25 år, som har spelat fotboll i minst ett år och som tränar mer än 2 gång/vecka. Exklusionskriterier: De kriterier som begränsar inklusionen i studien. Vilka karaktäristika får försökspersonerna INTE ha för att få vara med i studien. Ex. För att få inkluderas får personen inte ha haft en tidigare whiplashskada, eller inte ha pågående Bring/Urell behandling 2001 för nackbesvär Urval Slumpmässigt urval sannolikhetsurval = random sample = probability samples Slumpmässigt val av personer ur populationen till stickprovet. Om alla har lika stor chans att komma med i studien är sannolikheten stor att stickprovet kommer att se lika ut som populationen. Generaliserbarheten av studiens resultat blir då större. Enkelt slumpmässigt urval (simple random sampling) Alla personer i populationen har lika stor chans att få vara med i stickprovet Systematiskt urval (systematic sampling) Ett mer praktiskt sätt av slumpmässigt urval. Man bestämmer att tex var 10:e person ska väljas. Först väljs stickprovsstorleken därefter räknas intervallet mellan individerna som får vara med i studien ut. Sist väljs ett startnummer tex mln 1-10 (eller 0-100) tex 3, sist väljs så individ 3, 13, 23, 33 osv. Ex. telefonundersökningar, man ringer var 100 individ 5

Urval Icke slumpmässigt urval (non probability sample) Alla har personer i populationen har inte lika stor chans att komma med i studien. Generaliserbarheten av studiens resultat blir mindre. Bekvämlighets/tillfällighetsurval Man inkluderar tex. de patienter som finns tillgängliga på en klinik eller de studenter som vill delta i en studie under en viss tid. Ex från boken: Personer med sjukhusskräck Strategiskt urval (purposive sample) Avsiktligt urval. Handplockning av individer ur populationen för att få ämnet så mångsidigt belyst som möjligt. Vanligt i kvalitativa studier. Ex från boken: Om man i en studie vill undersöka olika experters åsikter om ett visst fenomen Urval Konsekutivt urval (consecutive selection) Alla individer som passerar en mottagning under en viss fördefinerad tidsperiod och som uppfyller inklusionskriterierna blir stickprovet Ex. Alla patienter med underarmsbrott som besöker akutmottagningen under 1 mars- 1 juni 2008 Datainsamlingsmetoder Tillgänglig data: Redan tillgänglig data t.ex. journaldata, registerdata, data från tidigare studier 6

Datainsamlingsmetoder Självrapportering Försökspersonernas svar på frågor som forskaren ställer. Det kan göras på olika sätt: Helt ostrukturerade/semistrukturerade intervjuer Vill belysa försökspersonens (respondentens) upplevelse utan att påverkas av undersökarens ståndpunkt. Ex. Hur upplever du din situation som rörelsehindrad? Dagböcker Beskriver efter vissa utvalda teman vissa saker en viss tid. Ex. Smärtdagbok Helt strukturerade intervjuer med standardiserade protokoll Färdigformulerade frågor, ev. också med svarsalternativ Frågeformulär eller enkäter Öppna frågor Datainsamlingsmetoder Ex Hur ser dina motionsvanor ut? Slutna frågor med fixa svar Dikotoma svar: Ja Nej, finns - saknas Flervalsfrågor: Hur ofta motionerar du? <1 gång/v, 1-3 ggr/v, >3 ggr/v Rangordningsfrågor: Ex. Vilken aktivitet tycker du känns lättast att genomföra? Vilken känns svårast? Vilken aktivitet känns viktigast för dig att klara av? Skattningsskalor: Ex. VAS, FES Datainsamlingsmetoder Observationer Används då man vill undersöka saker som kan vara svåra att fånga i tex självrapporterings formulär. Ex. Människors beteenden i olika situationer; t ex. verbal eller ickeverbal kommunikation, arbetsplatsobservation vid arbetsplatsanpassningar Biofysiologiska mätningar Instrument och laboratorietest. Ex. Studier av fysiologiska processer 7

Att tänka på vid val av datainsamlingsmetod Erhålls rätt och god information med den valda mätmetoden och det instrument som ska användas? Är metoden och/eller instrumentet tillgängligt? Har jag råd att använda metoden? Hur lätt är det att tolka resultaten? Hur många mätningar måste göras? Är metoden säker? Variabel Alla kvalitéer hos en person, en grupp eller en situation som kan variera eller anta olika värden. Ex. vikt, kön, längd, sjukdom eller inte sjukdom, hårfärg, årstider, dollarkurs mm, mm. Bring/Urell /Vahlberg 2012 Variabel Oberoende variabel I ett experiment är den oberoende variabeln det som man utsätter försökspersonerna för tex. behandlingen (interventionen). Det är det man gör och som man tänker sig påverkar den beroende variabeln. Beroende variabel Den beroende variabeln är alltså det som förändras av interventionen. Det som man vill förklara/förstå, den antagna effekten av den oberoende variabeln. Andra ord är effektvariabel, förklarande variabel, outcome variable. Ex 1: Påverkar sjukgymnastisk behandling ryggbesvär? OV: Sjukgymnastik BV: Ryggbesvär Ex 2: Kan fler idrottstimmar i skolan minska barnfetma? OV: Idrottstimmar i skolan BV: Barnfetma Bring/Urell /Vahlberg 2012 8

Reliabilitet Den grad av tillförlitlighet med vilken mätmetoden eller instrumentet mäter det som ska mätas Ju mindre variation desto mer tillförlitligt Ett reliabelt instrument maximerar den sanna komponenten och minimerar mätfel. Viktiga begrepp är stabilitet och samstämmighet. Stabilitet Reliabilitet Mäter bedömaren / instrumentet lika vid upprepade mätningar? Inombedömar (intra-rater) reliabilitet / Test-retest reliab. Mätningar av samma person vid olika tillfällen ska ge samma resultat. Ex. Vågen Reliabilitet Samstämmighet (equivalence): När flera bedömare använder instrumentet samtidigt skall resultatet bli lika. Mellanbedömar (inter-rater) reliabilitet: Är mätningen fri från felkällor av personen som mäter? Detta kan testas genom att låta flera personer mäta och sedan jämföra hur de olika personernas mätningar stämmer överens. 9

Validitet I vilken grad en mätmetod/ett instrumentet mäter det som det är avsett att mäta Mäter SF-36 verkligen livskvalité? Mäter Timed up and go balans? Behöver validiera testen mot andra balanstest för att se om överensstämmelse föreligger. Vetenskapliga begrepp: Fundera i 5 min och skriv sedan ner på papper: en-två saker jag har jag lärt mig? en-två saker som fortfarande är oklart? PAUS!! 10

Forskningsetik Dag 3 Etik - vad är det? Moral vad är det? Forskningsetik vad är det? Bring/Urell /Vahlberg 2012 Etik Etik kan definieras som en konsekvent och systematisk uppfattning om vilka handlingar som är rätta respektive orätta. Det räcker inte med en uppsättning åsikter om vad som är rätt och fel i olika situationer. Moral Etik och moral har egentligen väldig likartad betydelse: etik grekiska moral latin Moral är en persons- eller kulturs etiska normer, vare sig dessa är goda eller onda Etiken är läran om moral 11

Forskningsetik Forskningsetik behandlar etiska aspekter av forskningen inkl. själva forskningsverksamheten och dess konsekvenser. Inom forskningsetiken analyseras och argumenteras för hur forskare bör bete sig i sin forskning, vilka normer och värderingar som bör styra forskningen och i viss mån, hur andra bör bete sig i förhållande till denna verksamhet Helsingfors deklarationen 1964 Är det fundamentala dokumentet till all klinisk forskning. Uppdaterades 2008. Mer detaljerad än nurnberg kodexen som upprättades efter andra värdskriget 1946. Forskningsetiska principer Principerna är tänkta att vägleda forskaren vid planeringen av projekt. Rätten att skyddas från skada eller obehag Rätten att skyddas från utnyttjande Rätten till självbestämmande Rätten till full insyn i studien (disclosure= avslöjande). Full info om studien, rätt att avbryta sitt deltagande, info om risk/nytta med studien Rätten att erhålla rättvis behandling Rätten till konfidentialitet /integritet (privacy) 12

Forskningsetiska principer Principerna kan också formuleras som fyra krav; Informationskravet: Forskare ska informera de som berörs av forskningen vilket syftet med forskningen är Samtyckeskravet: Deltagarna i en undersökning har rätta att själva bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet: Alla i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Nyttjandekravet: Uppgifter som samlats in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål. Risk/Nytta-analys Nyttan skall överstiga riskerna med studien. Med nytta menas att deltagarna kan få en behandling som de annars inte skulle få, möjlighet för deltagarna att få uppmärksamhet för sina problem, vissa får ekonomisk ersättning, nytta för samhället mm. Med risk menas fysiska/psykiska obehag, tidsförlust, kostnader mm. Vad innebär konfidentialitet? Den information/ de uppgifter som forskaren får fram vid datainsamlingen kommer inte att spridas i sådan form att personer eller situationer kan kännas igen. 13

Vad innebär informerat samtycke? Deltagarna ska informeras om forskningen och sin medverkan och fritt kunna välja om de vill vara med eller inte. Kravet på informerat samtycke från deltagarna är till för att de ska slippa inkluderas i forskning de uppfattar som riskabel och för att ge dem en chans att säga nej till att delta i forskning de inte vill vara med om. Bring/Urell /Vahlberg 2012 Vad bör informationen innehålla? Vad studien heter Vilka som genomför studien Vilka frågor studien avser att besvara Hur studien är upplagd i grova drag Hur potentiella deltagare i studien väljs ut Vad det innebär i praktiken att delta vilka prover som tas, tidsåtgång, risker för skador eller obehag Hur insamlade data hanteras och skyddas Att medverkan är frivillig Att personen har rätt till att när som helst dra tillbaka sitt samtycke till att delta och därmed avbryta sin medverkan Hur den som vill ha mer information kan få det Bring/Urell/VAhlberg 2012 Vem avgör om forskning på människor eller djur är etiskt korrekt upplagd? Ansvaret bär den enskilde forskaren. Forskning på människor och djur ska också prövas i sk. etikprövningsnämnder som granskar forskning som innebär: fysiska ingrepp på försökspersoner metoder som syftar till att påverka försökspersoner fysiskt eller psykiskt känsliga personuppgifter forskning på biologiskt material (blodprover, vävnader etc.) 14

Vipeholm trial (Sweden 1945-1955) Personer med utvecklingsstörning fick äta godis under en 10 års period. -Ingen tandvård gavs -Deltagarna visste inte att de deltog i en studie. Syftet var att studera utveckling av karies. Resultat: lördagsgodis 1962 Taliodomid (Neurosedyn) Incident: Neurosedyn (sömnmedel) gavs till anställda utan kontroll av biverkningar och säkerhet. Resultat: Mer än 5000 deformerade barn. Skelettmissbildningar och hjärt/lungproblem. Konsekvens: Krav på säkerhet och bevisad nytta. (Forsknings)etiska problem Diskutera i smågrupper: 1. Är det acceptabelt att forska på barn, senildementa och förståndshandikappade och i så fall under vilka förutsättningar? 2. Bör det finnas begränsningar i kring forskningens finansiering (ska t.ex tobaksindustrin få finansiera forskning om rökningens hälsoeffekter)? 3. Behöver jag som sjukgymnast kunna något om etik och i så fall varför? 15

Bensträckare! Genomgång inför artikelgranskning Strukturen i en artikel Titel Sammanfattning/Abstract Bakgrund Syfte Metod: Design, datainsamlingsmetod Resultat Diskussion/konklusion Key words Genomgång inför artikelgranskning Strukturen i en artikel Bakgrund/Inledning: Syfte Frågeställningar Metod: design, urval, datainsamlingsmetoder, databearbetningsmetoder, etiska överväganden Resultat: i text, tabeller och/eller figurer Diskussion: av metodval och resultat i förhållande till bl.a. tidigare studier Slutsats/konklusion: vilka är de viktigaste resultaten? Referenser: enligt ett standardiserat system ex Vancouver systemet 16

Inför nästa lektion Kritisk granskning av vetenskaplig artikel 1 Tillsammans med Din basgrupp granskas artikeln Nyberg B, Kreuter M. Sjukgymnastisk gruppträning jämfört med hemträning för patienter opererade med total höftledsplastik. Nordisk Fysioterapi 2002;6:82-8 En checklista för er kritiska granskning hittar Du i arbetsmaterial. Planering resten av veckan, forts: Ons fm: (10.15-12.00) Granskning av artikel I tillsammans. B7:113 a. Fre: 8.15-10.00 Examinationsseminarium (redovisning artikel 2) OBLIGATORISK NÄRVARO!! Grupp: A+B+C: C8:317 (BV) Grupp: D+E+F: A7: 114 (AB) Grupp: G+H: A7: 108 (MA) 17