Det goda lärandet Docent Karlstads Universitet
Om du behandlar en människa som hon är gör du henne sämre än hon är Om du behandlar henne som hon redan vore det hon skulle kunna vara gör du henne till det hon kan bli Gôthe
Skolans uppdrag 1840 1920 Mål Att fostra tålmodiga ödmjuka lydiga människor Medel Extrem förmedlingspedagogik Hård drill och disciplin Utantilläxor
Lärares förståelse av uppdraget idag? Trygga Bra självförtroende Engagerade g samhällsmedborgare Kreativa och nyfikna Lust att lära Mål Vilka människor vill vi bidra till att forma? Medel Vilken lärmiljö behöver vi skapa?
Vägledande helhet? Helhet Händelse Händelse Agerande
Jag behöver bli bättre på att eller Jag undrar över Inifrånmotivation, inifrånstyrning Lärobokens struktur styr lärområdet Gemensam inre värdegrund Ämnesundervisning Tydliggöra Utgå från kursplanemål och Ämnesöverskridande elevernas betygskriterier lärområden Utgå från tänkande och Tydliggöra elevernas förståelse läroplanen l Medskapande samt Vi har kommit dit i boken., kunskaps eller elevernas frågor och Fröken har sagt att, eller mognadsnivå I kursplanen står det att meningsskapande Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller Utgå från elevernas tänkande och förståelse mognadsnivå Sanktioner Tydligt formulerade regler Tydliga krav Utföra, göra Vad/hur har du gjort? Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Knyta an till elevernas föreställningar Föreställningar, lärande Vad/hur har du lärt?
Utifrånmotivation, utifrånstyrning Ämnesundervisning Utgå från elevernas kunskaps k eller mognadsnivå Lärobokens struktur styr lärområdet Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Diagnostisera elevernas kunskaps-k och/eller mognadsnivå Sanktioner Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Vi har kommit dit i boken., Fröken har sagt att, eller I kursplanen står det att Tydligt formulerade regler Utföra, göra Vad/hur har du gjort? Tydliga krav
Vilken vägledande helhetsidé? Inifrånmotivation, inifrånstyrning Utifrånmotivation, utifrånstyrning Lust att lära Ökade krav Arbeta med mer intresseväckande områden genom att knyta an till elevernas föreställningsvärld Bygga upp en förtroendefull relation Fler centrala prov Ökad betoning av betyg, Tydliga betygskriterier Ordningsbetyg Dialog Ökad kontroll Förståelsefördjupande lärprocesser Deltagande styrning, fördjupad förståelse av hela uppdraget Inspektioner Uppifrån preciserade mål Medarbetare som medskapare Medarbetare som utförare
Beprövad erfarenhet
679 förskollärares viktigaste lärdomar om hur de på bästa sätt kan bidra till barnens lärande och utveckling Bygga goda relationer 97% Knyta an till barnens frågor Möjlighet att välja lek 87% Ge barnen återkoppling 71% Ge möjlighet att påverka innehållet 65% Utmana barnens föreställningar 61% Grupparbete 59% Tydlig struktur arbete/lek 52%
1 460 grundskollärares viktigaste lärdomar om hur de kan bidra till elevernas lärande och utveckling Bygga goda relationer 95% Knyta an till barnens frågor 85% Ge barnen återkoppling 81% Tydlig struktur 71% Ge möjlighet att påverka innehållet 67% Knyta an till omvärldshändelser 51% Utmana barnens föreställningar 47% Tydliga krav och betygskriterier 46%
220 gymnasielärares viktigaste lärdomar om hur de kan bidra till elevernas lärande och utveckling Bygga goda relationer 94% Knyta an till elevernas frågor 78% Ge eleverna återkoppling 76% Tydlig struktur 68% Tydliga krav och betygskriterier 64% Knyta an till omvärldshändelser 60% Ge möjlighet att påverka innehållet 57% Utmana elevernas föreställningar 50% Tydliggöra kursplanemålen 43% Ge möjlighet att välja arbetssätt 42% Ägna tid åt repetition 18% Regelbundna prov och diagnoser 17%
Lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till barns och ungdomars lärande Skolledar e % Lärare % God relation 95 95 0 Knyta an till barnens livsvärld och frågor 93 84 9 Utmana föreställningar 88 51 37 Ge återkoppling 83 77 6 Påverka innehållet 76 65 11 Knyta an till omvärldshändelser 68 43 25 Påverka arbetssätt 68 57 11 Tydliggöra kursplanemålen 47 34 13 Grupparbete 44 43 1 Tydlig med krav och betygskriterier i 41 36 5 Tydlig struktur 41 66-25 Färdighetsträning 14 35-21 Dela upp i delmoment 9 28-19 Att hålla sig i bakgrunden 6 20-14 Repetition 3 18-15 Regelbundna prov och diagnoser 2 9-7 Enskilt arbete eller enskild lek 1 8-7 Differens %
Göteborg Metod: Föreställningskartor 220 intervjuer om lärande 78 intervjuer om ledarskap
Konstruktivism - Behaviorism
Lärdomar från skola A Elever Text med instuderingsfrågor och genomgång av svar med läraren är ett effektivt sätt att lära sig. Lektionerna bör vara strukturerade med en tydlig plan och angivna sidhänvisningar. Regelbundna prov och diagnoser behövs. Strukturerade genomgångar där jag får anteckna. Nivågruppering, stöd, läxhjälp. Tydlig planering av varje moment (Vad ska jag kunna? Hur blir jag bedömd? När sker prov?).
Lärdomar från skola B Elever: Att ta det som hänger ihop oavsett ämne ger en högre motivation som underlättar lärandet. Man blir inte motiverad av att höra att något kommer på skrivningen utan man blir motiverad av att ställas inför ett problem. När man märker att man inte har tillräckliga kunskaper för att kunna lösa problemet blir man motiverad att lära sig det. Om man har någon som bara matar in då är det någon som redan hittat lösningen men om man i en basgrupp försöker hitta lösningen på problem vi måste lösa och vi måste hitta informationen själva då måste jag bearbeta min hjärna för att kunna förstå det här. Jag måste kunna förklara för andra hur jag tänker och byta tankar. Man kan koppla ihop sina erfarenheter med vad som står i böckerna. Man behöver tänka själv. Istället för att man har en lärare som står och pratar hela tiden ger man tid till diskussion, reflektion och bearbetning som gör att man lär sig bättre. I basgruppen delar med sig vad man lärt sig. Kan kolla om man fattat rätt. Man lär av varandra. Man har ett samarbete med lärarna.
Forskning om barns lärande
Tony Townsend, 2007 Det finns ingen vetenskaplig grund för att standardiserade test och prov gynnar elevers lärande. Fokusering på standardiseringar, mätningar och kunskapskontroller riskerar att leda till att de mer grundläggande förutsättningarna för lärande hamnar i bakgrunden.
Enkät till professorer i Sverige Sanktioner mot störande elever, som kvarsittning, avstängning samt konfiskering av störande föremål, kommer att leda till bättre ordning i skolan? Ja:20% Nej:60% Nationella prov redan i skolår 3 kommer att leda till att eleverna presterar bättre i skolan. Ja:10% Nej:65% Betyg tidigare än idag och i fler steg kommer att leda till att eleverna presterar bättre i skolan. Ja: 10% Nej: 70%
Dweck (1999) Elevers prestationsmål handlar om att få positiv återkoppling på och beröm för goda prestationer och att undvika negativa omdömen medan mål för lärande handlar om en önskan om att erövra eller tillägna sig nya förmågor, kunna hantera nya uppgifter och att förstå nya saker. Jfr Giotas forskningsöversikt om motivation och lärande
Marton Två olika förhållningssätt till lärprocessen Ytlärande: Komma ihåg vad som skrevs i texten Djuplärande: Försökte förstå andemeningen genom att ställa sig själv ett antal förståelsefördjupande frågor när de läste.
En traditionell skola är en skola dit man går för att få svar på frågor man aldrig har ställt. (unquestioned answers) En elevaktiv skola är en skola dit man går för att få svar eller söka svar på frågor som man ställer. (unanswered questions) En svarsökande skola är en skola dit man går för att söka svar på frågor som man aldrig har ställt. (unquestioned questions)
Förändring Förändring i arbetssätt i arbetssätt mellan år år 2000 och 2004 Traditionell förmedlingspedagogik Elevaktiv lärprocess Självständigt svarsletande
Connectivism Relevance is the requirement for adoption or use of virtually anything Relevance can best be defined as the degree to which a resource or activity matches an individual s needs Just in time instead just in case Contextually appropriate. Linked to an everyday problem/question
Illeris (1991) Uppföljning av 271 elever 10-1515 år efter avslutad skolgång Inga större skillnader vad gäller "skolkunskaper", nuvarande social ställning, yrkesval, litteraturläsning, idrottsutövande, eller kreativ verksamhet men tydliga skillnader vad gäller grundläggande förhållningssätt och värderingar. De som gått på de sk progressiva skolorna hade en ökad benägenhet att intressera sig för demokratifrågor och jämställdhet och förhöll sig mer självständigt och kritiskt i samhällsfrågor. De som gått på de progressiva skolorna var också mer positiva till sin skolgång än de som gått på de mer traditionella skolorna.
Timperley (2007) Ma The shift typically involved was from procedures and memorization to mathematical inquiry and conceptual understanding. (p. 76) Many of the programmes encouraged students to employ multiple problem-solving l strategies t rather than follow a fixed set of rules. (p. 80) The majority of the interventions documented by the studies in this group promoted ideas about the nature of mathematics and mathematics teaching that were fundamentally different to what might be termed traditional approaches to mathematics. (p. 91) the most successful programmes as being more cognitively oriented, interested in how students come to understand mathematical ideas, and interested in student reasoning, analysis, and problem solving in mathematics. (p. 93) One explanation for this emphasis on assessment may be that the skills needed to assess students computational skills in mathematics are very different from the skills needed to assess their conceptual understandings. Teachers needed support to develop new assessment skills if they were to successfully make the transition to the new approach. (p. 80)
Timperley Naturvetenskap All (core studies) promoted some kind of inquiry-based approach to science, which was grounded in constructivist theories of learning and emphasised the development of the students conceptual understanding och science rather than memorisation of scientific facts. (p. 122) Teachers needed tools to assess their students understanding of scientific concepts and processes rather than their knowledge of facts. Assessment was seen to be an integral part of a continuous learning cycle for both teachers and students. The general shift from an emphasis on knowledge of facts to an emphasis on processes for inquiry was paralleled by a corresponding shift from summative to formative assessment. (p. 113)
Medelvärdesförändringar 2006-2008 Skala 1-5 Lärandekultur Medskapande Lärande orienterat PBS- ledarskap Inre motivation som grund för barns lärande Medelvärde 2006 Förändring skolområde 1-2 Förändring skolområd e 3-6 3,55 0,01 0,21 3,50-0,13 0,22 3,32 0,08 0,36 Meritpoäng år 9 201,25-1,35 11,18
Helhetsidé Vision Verksamhetsidé förebygger och åtgärdar störningar påverkar utformningen av stabiliserar och påverkar??? Pedagogiska verksamheten!!! >? påverkar ligger till grund för lärandet i vägleder och utvecklar störningar = utvecklingsbehov Utvecklingsorganisationen Arbetsorganisationen skapar förutsättningar för påverkar utformningen av
Sanktioner Lust att lära.73 Arbetsro.94.86.70.80 Meningsfullhet.84 Medskapande
Tillämpas helhetsidén i vardagsarbetet? Utifrånstyrning Arbetsorganisation Inifrånstyrning Utvecklingsorganisation ganisation Sanktioner Närvarokontroll Tydliggöra krav. Skolk Hur nå eleverna som är omotiverade? Hur få mer meningsfulla lektioner?
Utifrån initierad förändring Utvecklings organisationen i Arbetsorganisationen Helhetsidé Vision Verksamhetsidé??? Pedagogiska erksamheten!!! >? Inifrån initierad förändring Skolutvecklings perspektivet t Skoleffektivitetsperspektivet Skolförbättrings perspektivet t
Holtappel (2009): Studie av 278 skolor Teacher trainings on methods are not sufficient to gain important effects on teaching quality and teaching patterns in classrooms Teacher collaboration in institutionalized teams like PLCs focusing student learning and teaching development has important impacts on quality and improvement of teaching and is more effective than teacher trainings (R=.73 resp.33) Professional collaboration and learning in PLCs is able to enhance self-efficacy and readiness for innovation and belong to key conditions for improvement of instruction and student achievements
Timperley 2007 Utökad lärtid är en nödvändig men otillräcklig. Lärprocesserna varade mellansex månader och två år och man träffades oftast en till två gånger i månaden. Extern expertkunskap är nödvändig men otillräcklig. Det rådande sättet att samtala om och förstå undervisning samt elevers lärande behöver utmanas. Att fokusera på lärprocessen istället för att förklara dåliga resultat med brister hos eleverna samt flytta fokus från faktainlärning till mer undersökande arbetssätt och fördjupad d förståelse.
Effektiva professionella lärgrupper karaktäriserades av att lärarna stimulerades till ny fördjupad förståelse och till att undersöka hur denna förändrade förståelse skulle kunna omsättas praktiken undersöka vilka effekter nya arbetssätt fick på elevernas lärande. Kollektivt ansvarstagande för elevernas lärande ersatte ett individualistiskt synsätt medautonomalärare lärare. Överensstämmelse mellan lärdomar och forskning samt policy. Aktivt skolledarskap. Effektiva skolledare gav ett aktivt stöd till lärarna lärande ochdeltog delvis i lärandet själva. De skapade organisatoriska förutsättningar för lärarnas lärprocesser och utvecklande en lärandekultur på skolan.
?!!????!!?!??!!??? Den pedagogiska verksamheten??!!!! Arbetsorganisation Schema, arbetslag, arbetsplaner, tjänstefördelning Utvecklingsorganisation Lärgrupper, lärledare, lärplaner Internt nätverk Externt nätverk År 1 År 2 År 3 År 4 År 5
Inglehart-Welzel Cultural Map of the World
Helhetsidé Förslag till verksamhetsidé för förskolor och skolor i Göteborgs stad (formulerad på central nivå): Inre motivation och lust att lära - att varje barn/medarbetare b känner att det är roligt, intressant t och utmanande i skolan. Delaktighet att varje barn och medarbetare har en reell möjlighet att påverka hela sin situation i förskolan/skolan genom att vara medskapande. Helhetssyn - utifrån sammanhanget känner varje barn/medarbetare sig utmanad att skaffa sig kunskap för att förstå och påverka sin omvärld och dess delar.
Arbetsorganisationen Beslutssystem Informationssystem Uppföljningssystem Tjänstefördelning Schema Lokaler Ordningsregler g Budget Belöningsssystem Små belöningar Stora belöningar Leder till Leder inte till Förändringar av föreställningar
Utvecklingsorganisationen Lärande besök Lesson studies Aktionslärande Forskningscirklar Fördjupad förståelse av vardagsproblemen Skapa nya lärdomar om lärande och undervisning Lärgrupper Lärande samtal Utmanande möten