SKL sektionen för vård och socialtjänst. Åsa Furén-Thulin sektionschef

SKL sektionen för vård och socialtjänst Åsa Furén-Thulin sektionschef

Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och ungdomsvård

Bakgrund och genomförande Behov av att få en nulägesbeskrivning av personalsituationen inom sociala barn- och ungdomsvårdens myndighetsutövande del gällande personalomsättning, förutsättningar att upprätthålla personalstabilitet, vilka förhållanden påverkar personalstabilitet och utifrån vilka förutsättningar sker kompetensutveckling. Hearings och nationell enkät. Svarande på enkäten var verksamhetsansvariga chefer. Berör handläggare och arbetsledare. Undersökningsperiod 2012 - mars 2013. Svarsfrekvens 83 % godkända svar.

Sammanfattande resultat Stora variationer mellan kommunernas resultat. Drygt 50 % av handläggarna har mer än 5 års erfarenhet av yrket. 7 av 10 arbetsledare har arbetat kortare tid än tre år. Cirka en tredjedel av handläggarna är rekryterade under undersökningsperioden (2012 mars 2013). Svårigheter att rekrytera personal med tillräcklig yrkeserfarenhet. Verksamheten präglas av täta omorganisationer. Cheferna beskriver att de inte når upp till sin ambitionsnivå gällande möjlighet till introduktion i yrket, vidareutbildning och ledarutveckling och möjlighet att arbeta långsiktigt.

Vilka förutsättningar påverkar stabilitet? Högre bemanning i relation till befolkningen har samband med lägre andel nyanställd personal. Täta omstruktureringar av verksamheten har samband med låg personalstabilitet. (Breddade uppdraget) Kommuntyp påverkar pendlingskommuner, glesbyggds kommuner och turism- och besökskommuner med goda förutsättningar gällande bemanning, arbetsledning och omstrukturering har ofta ändå låg personalstabilitet. Lättare behålla personal i geografiska befolkningscentra. De kommuner som uppnår hög stabilitet trots sämre organisatoriska stabilitetsförutsättningar är förortskommuner till större städer.

Stabilitetsförutsättningar: bemanning Tabell 3: Bemanning och nyrekrytering Antal barn 0-18 år Antal Antal Antal Andel nyrekr. per heltidstjänst kom. handl. nyrekr. av anställda < 550 186 2701 796 29 % 550 699 45 647 204 32 % 700 999 23 264 120 45 % > 999 12 59 33 56 % Totalt 266 3671 1153 31 %

Stöd till handläggare Önskat Noggrann introduktion med uppföljning vid nyanställning Inskolningsinsatser i yrket under ca en tvåårsperiod, om handläggaren inte tidigare är 43% 93% 47% 7% 0% 5% 0% 5% Kontinuerlig vidareutbildning 62% 36% 2% 0% Stöd av erfarna kollegor som har utsetts för uppgiften 89% 11% 0% Regelbunden individuell ärendehandledning 78% 20% 2% 0% Regelbunden ärendehandledning i grupp 86% 14% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt Vet ej/kan ej bedöma Realiserade Noggrann introduktion med uppföljning vid 23% 48% 22% 5% 2% Inskolningsinsatser i yrket under ca en 4% 20% 37% 32% 7% Kontinuerlig vidareutbildning 21% 47% 27% 5% 0% Stöd av erfarna kollegor som har utsetts för 38% 44% 14% 4% 0% Regelbunden individuell ärendehandledning 58% 29% 9% 4% 0% Regelbunden ärendehandledning i grupp 78% 16% 4% 2% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad I mycket låg grad/inte alls Vet ej/kan ej bedöma

Stöd till arbetsledare Önskat Ledarutvecklingsprogram i sin anställning 60% 35% 3% 0% 3% Handledning i sin roll som arbetsledare 63% 31% 3% 0% 3% Ett välfungerande administrativt stöd 78% 20% 0% 2% Uppbackning av sina egna chefer 92% 6% 0% 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Realiserade Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt Vet ej/kan ej bedöma Ledarutvecklingsprogram i sin anställning 32% 28% 20% 16% 4% Handledning i sin roll som arbetsledare 35% 30% 19% 12% 4% Ett välfungerande administrativt stöd 20% 41% 27% 9% 4% Uppbackning av sina egna chefer 61% 31% 3% 1% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad I mycket låg grad/inte alls Vet ej/kan ej bedöma

Handläggarnas arbetsförutsättningar Önskade...tillgång till stabila rutiner?...tillgång till väl utvecklade kontaktnät? 55% 88% 44% 11% 0% 0% 2%...möjlighet att arbeta långsiktigt? 67% 32% 0% 1%...att kunna få utvecklade arbetsuppgifter/ingå i alternativ karriär?...att kunna växla mellan att vara tillgänglig för akuta händelser och möjlighet att avkopplas från...utrymme för att i utredningsarbetet ägna sig åt kvalificerad bearbetning och analys av insamlad 35% 38% 79% 54% 42% 6% 1% 4% 13% 1% 7% 18% 1% 0% 2% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt Vet ej/kan ej bedöma Realiserade Tillgång till stabila rutiner 21% 57% 19% 4% 0% Tillgång till väl utvecklade kontaktnät 16% 61% 18% 2% 3% Möjlighet att arbeta långsiktigt 7% 48% 37% 5% 3% Att kunna få utvecklade arbetsuppgifter/ingå i alternativ karriär 5% Att kunna växla mellan att vara tillgänglig för akuta händelser och möjlighet att avkopplas från 6% Utrymme för att i utredningsarbetet ägna sig åt kvalificerad bearbetning och analys av insamlad 10% 30% 26% 43% 40% 45% 37% 14% 5% 23% 5% 9% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% I mycket hög grad I ganska hög grad I ganska låg grad I mycket låg grad/inte alls Vet ej/kan ej bedöma

Kompetensstrategier 82 % har genomfört kompetensplanering 2012, men insatserna kan ha varit problematiska eller begränsade. Ekonomi, personalomsättning och bristande ledningskontinuitet anges som orsaker till brister. I minst 69 kommuner/stadsdelar finns ej avsatta medel i budget

Kompetensstrategier (forts.) 59 kommuner har inte haft kompetensutveckling av nyanställda handläggare trots att man rekryterat nya medarbetare. 229 nya handläggare i 80 kommuner verkar inte fått några inskolningsinsatser Mer samverkan önskas med universitet/hög-skola, FOUenheter och näraliggande kommuner mindre i egen regi och genom konsultinsatser.

Några slutsatser som påverkar stabiliteten Arbetssituationen för och stödet till närmaste arbetsledare Resurser för att ta emot och skola in nya medarbetare Uppmärksamheten på arbetsförutsättningarna Det är värt att satsa på bemanning, arbetsledning, stabil organisation och systematiskt kompetensstöd Regionala och nationella insatser

Organisationsperspektivet på den anställdes livscykel Organisationens anpassade ledarskap som tar sig uttryck i stöd och aktiviteter. Mål: Skapa trygghet, dämpa osäkerhet, ge möjlighet till utveckling och utveckla och öka kompetensen Vara en del av kunskapsproduktionen Introduktion Vis, dela kompetens Inskolning Fortsatta utmaningar Vidareutbildning Löneutveckling Specialist

Spår barn och unga Grund utbildning Socionom Magister 1 år alt Master 2 år Barn och unga Arb.livserf. Van Nationella gemensam ma kurser

För barnen, ungdomarnas, familjernas och framtidens skull En översikt över den sociala barn- och ungdomsvårdens problem- och utvecklingsområden -12 September Analys-seminarie -Oktober handläggare och fack -Handlingsplan -Nationell samordnare Cecilia Grevfe 15

Ny teknik möjligheter och utmaningar Nya kommunikationsmönster Ny kunskap, kunskapsutveckling, spridning och användning Stora behov uppkommer samtidigt Personalomsättning Rätt underlag möjliggör enkla beslut Öppenhet och ökat fokus på resultat Fler aktörer Detaljreglering/statlig styrning Nya grupper tillkommer /strukturella och demografiska förändringar Bristande IT Överutredning Allt fler beslut fattas av andra och av individen Ökat antal anmälningar Ur Vägval för socialtjänsten underlag för omvärldsanalys 16

Ökad styrning och ändrad karaktär på styrningen Socialtjänstlagen från ramlag till ett detaljstyrt lapptäcke! Genomgång av lagändringar i SoL 2006-2013. Antalet ändringar uppgår till 189 189-93 -27-5) = 64 17

Identifierade bestämmelser om planer inom vård- och omsorgsområdet: Individuell plan enligt 3 f hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL respektive 2 kap. 7 socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Vårdplan enligt 16 LPT Vårdplan enligt 10 b 10 d lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Samordnad habiliterings- eller rehabiliteringsplan enligt 3 b HSL respektive 18 b HSL (ändrad SOSFS 2008:20). Individuell plan enligt 10 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Genomförandeplan enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande och genomförande av insatser enligt SoL. LVU, LVM, och LSS. Planering i samband med egenvård enligt 5 kap. 1-6 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:6) Behandlingsplan enligt 5 kap. SOSFS 2003:20 Vårdplan enligt 11 kap. 3 SoL för barn och unga som placeras i familjehem eller HVB Genomförandeplan enligt 11 kap. 3 SoL för barn och unga som placeras i familjehem eller HVB Vårdplan enligt 5 kap. 1 socialtjänstförordning (2001:937), SoF inför beslut om tvångsvård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Behandlingsplan enligt 22 LVU Genomförandeplan enligt 6 kap. 1 AR SOSFS 2006:5 sociala insatsstyrkor Genomförandeplan enligt 3 kap. 4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:12) om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Vårdplanering enligt 10 lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall som ska mynna ut till en vårdplan Samordnad vårdplan enligt 7 a lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT Samordnad vårdplan enligt 12 a lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk tvångsvård Vårdplan enligt 11 kap. 3 SoL för vuxna som placeras i familjehem eller HVB Plan enligt 28 LVM Planer inom skolans område: Åtgärdsplan Individuell utvecklingsplan Förslag finns om en överföringsplan information när barn byter skola vid familjehemsplacering SOU 2012:76 18

Juridifiering exemplet planeringsbestämmelser på individnivå Allt fler regler att förhålla sig till och bevaka efterlevnaden av. Svåröverskådligt regelverk som är svårt att använda i praktiken. Är det inflationen i planeringsbestämmelser och den ökade administration? 19

SoL är en i huvudsak - målinriktad ramlag? Lagstiftaren har genom att uppställa mål angett vad som förväntas av er som ansvarar för verksamheten men i mindre utsträckning föreskriver regler om innehåll och utformning av verksamheten. SoL har kontinuerligt lappats och lagats i omgångar under de drygt 30 år som gått sedan ikraftträdandet och innehåller numera ett växande antal detaljerade bestämmelser. Föreskrifter om dokumentationsskyldighet, föreskrifter om kvalitetsledningssystem Eventuell föreskrift om bemanning runt demens. Ju större och hårdare regleringen är desto mindre blir handlingsutrymmet för kommunen att styra verksamheten och prioritera mellan olika behov och uppgifter. Staten har därmed tagit över delar av det handlingsutrymme kommunerna hade vid lagens tillkomst. Men utförandet, mycket av den ökade kostnaden samt den ökade bemanningen får kommunen stå för. 20

Tar vi på oss andras ansvar och ska börja mota eller behövs det en tydlighet i lagen? Arbetsmarkandsfrågor Bostadsfrågor Ekonomiskt bistånd som en långvarig inkomstkälla Lagen behöver harmonisera med andra lagar Patientlagen LSS-lagen Med flera 21

Socialstyrelsens föreskriftsbemyndigande måste ses över! - Som det är formulerat nu blir innebörden att en stor del av lagstiftningsmakten flyttats ned till Socialstyrelsen 22

Skälig levnadnivå vad är det? Gäller skälig levnadsnivå något annat än ekonomiskt bistånd? Hur förhåller sig skälig levnadsnivå till god kvalitet? Vilken nivå på insatser som brukare kan förvänta sig bör klargöras. 23

Det bör tydliggöras att verkställighet inte kan överklagas i SOL 24

Politiker rollen? Politikerrollen är synnerligen viktig eller? Evidens och politikerbeslut går inte alltid riktigt ihop. -Här kanske man måste göra något om man menar allvar med en evidensbaserad socialtjänst 25

Barn-lag Ska vi anse att sociala barn och ungdomsvården är i behov av en egen lag vilket våra grannländer i dag redan har? 26

Hur kommunen än gör så gör man fel! Om kommunen inte verkställer en insats pga. arbetsmiljöbrister riskerar kommunen att drabbas av en särskild avgift efter ansökan av IVO. Verkställer kommunen insatser trots konstaterade arbetsmiljöbrister riskerar kommunen enligt arbetsmiljölagen förelägganden förenade med viten. 27

Hur olika får det bli? Rapport från SKL:s programberedning Hur olika får det bli?

Medborgarnas syn speglar ett dilemma i svensk samhällsorganisation Man önskar en likhet i hela landet samtidigt som man vill ha lokalt styre

Vilka skillnader är viktiga? Skillnader som rör välfärdsuppdraget - Hälso- och sjukvård, skola och förskola, äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg Skillnader som direkt berör medborgare och brukare - Erbjudanden och avgifter - Tillgänglighet - Resultat och kvalitet Skillnader ur ett styrningsperspektiv avgör inte likvärdighet - Förutsättningar - Struktur och process - Resursinsats - Politiska prioriteringar och ambitioner

Vilka skillnader är godtagbara? Medvetna politiska prioriteringar som speglar medborgarnas preferenser. Landsting/kommuner kommit olika långt i att utveckla och förbättra sin verksamhet. Ofrånkomliga skillnader i förutsättningar. Och vilka är inte godtagbara? Livsavgörande eller för livskvaliteten centrala insatser. Enskilda individer ur grupper med en svag ställning får en uppenbart sämre service. Genomtänkta motiv och förklaringar till skillnaderna saknas

Erbjudanden och avgifter: Skillnader som är problematiska och inte godtagbara Tillgång till nya läkemedel går för långsamt det behövs ett ordnat införande Stora skillnader i erbjudanden och avgifter för hjälpmedel utred högkostnadsskydd och öka transparensen om olika erbjudanden. Bestämmelser för assisterad befruktning skillnader utifrån ålder, kön och sexuell läggning är inte godtagbara. Däremot är det godtagbart med avgiftsvariationer inom ramen för maxtaxa och högkostnadsskydd.

Tillgänglighet: Skillnader som är problematiska och inte godtagbara Vårdgarantins tidsfrister är viktiga men ännu viktigare är att förkorta väntetider för personer med allvarliga sjukdomar och livshotande tillstånd. Handläggnings- och verkställighetstider inom individ- och familjeomsorg verkar orimligt långa orsakerna behöver analyseras. Skillnader i väntetider till förskoleplats respektive särskilt boende bedöms som rimliga.

Resultat och kvalitet: Skillnader som är problematiska och inte godtagbara: Medicinska resultat - Öppna jämförelser har bidragit till en ökad fokusering på skillnader i medicinska resultat mellan landsting. - Sammantaget är skillnaderna relativt små men för vissa sjukdomsgrupper finns skillnader som indikerar utrymme för förbättringar - Det är inte godtagbart med stora skillnader inom livsavgörande eller för livskvaliteten centrala insatser men lösningen heter inte reglering utan förbättringsarbete. Skolresultat - Det är inte acceptabelt att elever lämnar skolan utan de kunskaper som krävs för godkänt här varierar andelen kraftigt mellan kommunerna. - De stora skillnaderna finns dock inte mellan kommuner utan mellan och inom skolor. Personalkontinuitet inom hemtjänsten - Det är inte godtagbart med ett stort antal olika hemtjänstpersonal per äldre dagens skillnader visar att det finns utrymme för stora förbättringar.

Kommuner och landsting är de viktigaste aktörerna för att utveckla en likvärdig välfärd Kommunernas och landstingens egen styrning har störst betydelse för att skapa likvärdig välfärd. Utnyttja jämförelser av resultat och kvalitet för att analysera brister. Information och medborgardialog om resultat och kvalitet. Initiera utvecklings- och förbättringsarbete utifrån jämförelserna.

Staten har ansvar för att skapa likvärdiga förutsättningar Skapa likvärdiga förutsättningar mellan kommuner resp. landsting. Välja styrmedel som skapar en rimlig balans mellan nationell likvärdighet och kommunal självstyrelse. Minska detaljregleringen Lägstanivåer kan vara acceptabla om det finns ett starkt behov men måste användas med urskillning. Mjuk styrning kan skapa drivkrafter för utveckling - men förutsätter samverkan och rimlig omfattning. Bättre samråd mellan olika politiska nivåer, regeringen/kommunnivå.

Vad bör SKL göra? Förslag till strategi SKL bör i sin intressebevakning verka för en mer nyanserad syn på skillnader att staten använder styrmedel som inte begränsar handlingsutrymmet att forum etableras för samråd med regeringen SKL bör stödja medlemmarnas arbete med mätningar och jämförelser för att förbättra resultat och kvalitet medborgardialog om resultat och kvalitet och behovet av förbättringar SKL bör ta initiativ till medlemsdiskussioner om överenskommelser eller rekommendationer om gemensam praxis när det gäller erbjudanden, avgifter och tillgänglighet. utvecklingsprojekt för att förbättra nivåer när det gäller tillgänglighet, resultat och kvalitet Behov av diskussioner inför 2015 års kongress om SKL:s roll!

Förslag på prioriterade frågor 2015 som har bäring på socialtjänst Funktionsnedsattas delaktighet i arbetslivet 50 procent av medlemmarna har beslutat om åtgärder eller riktlinjer för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att bli anställda i kommuner eller landsting. (2015) Medlemmarna har tagit del av framgångsrika exempel på hur funktionsnedsattas delaktighet i arbetslivet kan stärkas och exemplen uppfattas av politiker och ledande tjänstemän som användbara i utvecklingen av det egna arbetet. (2015) Andelen kommuner som har beslutat att erbjuda alla elever ur målgruppen en plan för vad de ska göra efter avslutad gymnasieutbildning har ökat med 20 procent. (2015) 38

Utvecklad barn- och ungdomsvård Vid utgången av 2016 ska 75 % av SoL-placerade barn och unga vara läkarundersökta och 90 % av LVU placerade barn och unga ( läkarundersökning ska inte göras om det är uppenbart obehövligt, t ex om en läkarundersökning nyligen gjorts) 75 procent av kommunerna kan år 2016 i lokal/regional regi eller med stöd av ett nationellt framtaget introduktionsprogram erbjuda noggrann introduktion och uppföljning vid nyanställning (Enligt SKL:s rapport 2013 anser 93% att det är viktigt, 23 % av kommunerna kunde erbjuda det i hög grad) 75 procent av kommunerna kan år 2016 med stöd av ett nationellt ledarutvecklingsprogram erbjuda detta till arbetsledare inom myndighetsutövningen i social barn-och ungdomsvård ( Enligt SKL:s rapport 2013 ansåg ca 60 % av kommunernas chefer att ett ledarutvecklingsprogram var viktigt att erbjuda, endast 32 % kunde erbjuda det i hög grad) Vid utgången av 2016 har antalet kommuner ökat från 186 till 225 kommuner, med färre än 550 barn 0-18 år per heltidstjänst. 39

Digitalisering för smartare välfärd SKL och regeringen har en överenskommelse om fleråriga satsningar med statligt stöd om minst en miljard kronor för införande av digitala välfärdstjänster inom vård, omsorg, skola och samhällsbyggnad. (2015) Merparten av kommunerna upplever nytta med det upphandlingsstöd som SKL erbjuder i form av kravspecifikationer för it-stöd inom vård, omsorg, skola och samhällsbyggnad. (2015) Två tredjedelar av kommunerna använder den gemensamma e- tjänsten för ekonomiskt bistånd. (2015) 40

vård med stöd av digitala tjänster Antalet kommuner som erbjuder e-tjänster i vård och omsorg har ökat med 20 %. (2015) Antalet äldre och personer med funktionsnedsättning som har tillgång till e-tjänster i vård och omsorg har ökat med 20 %. (2016) 70 % av kommunerna har infört väl fungerande digitala trygghetslarm. (2016) 41

Överenskommelser 2015 Kunskap till praktik avslutas Mest sjuka äldre avslutas Psykiatri föreslås fortsätta i liknande form Evidens baserad praktik Minskade anslag! 500 mkr äldre-satsning Inriktning hemtjänst,rehabilitering, teknik kvalitetsregister mot förändringsarbete Föräldrastöd/missbruk 42