ARBETSPLAN, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 588 Gång- och cykelväg delen Åbergstorp Sävast, Bodens kommun 2010-12-07, reviderad 2012-08-27 Uppdragsnr: 880943
Titel: Miljökonsekvensbeskrivning till arbetsplan, väg 588 Gång- och cykelväg delen Åbergstorp Sävast Utgivningsdatum: 2010-12-07, reviderad 2012-08-27 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Anna Wallström, Trafikverket Uppdragsansvarig: Lorens Wikström, Ramböll Sverige AB Teknikansvarig MKB: Helena Brämerson-Gaddefors, Ramböll Sverige AB MKB handläggare: Christin Jonasson, Johnny Granström, Ramböll Sverige AB Distributör: Trafikverket Region Nord, Box 809, 971 25 Luleå, telefon: 0771-921 921.
Innehåll SAMMANFATTNING... 1 1. BAKGRUND... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Avgränsning... 4 1.3 Aktualitet... 5 1.4 Tidigare utredningar och beslut... 5 1.5 Parallella projekt... 6 1.6 Planeringsprocessen... 6 1.7 Kommunala planer... 7 1.8 Riksintressen och skyddade områden... 7 2. MÅL OCH HÄNSYN... 9 2.1 Projektmål... 9 2.2 Miljökvalitetsmål... 9 2.3 Miljökvalitetsnormer... 9 2.4 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler... 10 3. NUVARANDE MARKANVÄNDNING... 12 3.1 Näringsliv och befolkning... 12 3.2 Målpunkter... 13 4. VÄG OCH TRAFIK... 14 4.1 Vägsystem... 14 4.2 Trafikmängder... 14 4.3 Oskyddade trafikanter... 15 4.4 Kollektivtrafik... 16 4.5 Trafiksäkerhet... 17 4.6 Andra kringanläggningar... 17 5. ÅTGÄRDER... 18 5.1 Nollalternativet... 18 5.2 Föreslagna åtgärder... 18 6. MILJÖKONSEKVENSER... 21 6.1 Landskapskaraktär... 21 6.2 Naturresurser... 22 6.3 Naturmiljö... 23 6.4 Ytvatten... 24 6.5 Kulturmiljö... 27
6.6 Rekreation och friluftsliv... 27 6.7 Hälsa och boendemiljö... 28 6.8 Masshantering... 30 6.9 Byggtiden... 30 7. SAKPRÖVNINGAR... 32 8. SAMRÅD... 33 8.1 Samråd i förstudieskedet... 33 8.2 Samråd i arbetsplaneskedet... 34 9. FORTSATT ARBETE... 36 10. UPPFÖLJNING...37 KÄLLOR... 38
SAMMANFATTNING Bakgrund Oskyddade trafikanter, på väg mellan Åbergstorp och Sävast, måste idag färdas i blandtrafik längs väg 588. Vid dagens förhållanden är trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter låg längs sträckan. Väg 588 trafikeras av ca 1 200 fordon per dygn, den skyltade hastigheten är 50 km/h och vägrenarna är mycket smala eller obefintliga. Tre olyckor med oskyddade trafikanter inblandade har inträffat i Sävast-Åbergstorpområdet under den senaste 10-årsperioden (januari 2002-juli 2012). Målpunkter återfinns främst i centrala Sävast där det bland annat finns skola, barnomsorg och livsmedelsbutik. I Åbergstorp finns ett stall med rid- och körskola. Bild 1. Översiktskarta över utredningsområdet, markerat med röd streckad linje. 1
Föreslagna åtgärder Trafikverket föreslår att en gång- och cykelväg byggs mellan Åbergstorp och Sävast för att förbättra tillgängligheten, framkomligheten och trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna, såsom gående och cyklister. Gång- och cykelvägen dras på södra sidan av Sävastvägen, väg 588, mellan Åbergstorp i väster fram till den östra korsningen mellan Sävastvägen och Kryddvägen. Framkomligheten och trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna förbättras även genom åtgärder i korsningar och genom utformning av passager. Miljökonsekvenser Nollalternativet, som innebär en bedömd framtida situation, innebär att ingen gång- och cykelväg anläggs och inga åtgärder genomförs på sträckan förutom sedvanligt underhåll. Detta gör att rådande brister med tillgänglighet och säkerhet kvarstår. Alternativet ingår som referensalternativ vid utvärdering av andra alternativ. En ny gång- och cykelväg med trafiksäkra passager ger en kraftigt ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Satsningar på trafiksäkerhetshöjande åtgärder i Åbergstorp och Sävast är gynnsamt både för boende i området samt för fritidsaktiviteter i närområdet. Påverkan på miljön bedöms vara mycket liten. Området berör inga riksintressen eller övriga intressen för miljö och kultur. Länsstyrelsen har i sitt beslut om betydande miljöpåverkan fastställt att projektet inte bedöms ha betydande miljöpåverkan. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning ska överlämnas till länsstyrelsen för godkännande. Därefter bifogas den till arbetsplanen som kommer att ställas ut för synpunkter. Anmälan om vattenverksamhet behövs för arbeten i vattenområde där trumman i bäcken ca 300 m väster om Kryddvägens östra anslutning till väg 588 ska bytas ut. Samråd Samråd har genomförts i samband med förstudien och arbetsplanen. Ett samrådsmöte hölls i Sävast den 2 april 2009 samt ett sakägarmöte den 2011-05- 24. Under samrådstiden har yttranden kommit in från allmänheten och berörda myndigheter. De flesta är positiva till en åtgärd och förordar att en gång- och cykelbana anläggs vid väg 588. 2
1. BAKGRUND Området är beläget i Bodens kommun, mellan byarna Sävast och Åbergstorp. Sävast ligger ca 8 km söder om centrala Boden och sträcker sig från väg 97 och västerut mot Luleälven, se karta i bild 3. Åbergstorp ligger mellan Sävast och Boden längs väg 588, Sävastvägen. Många oskyddade trafikanter bor längs med och nyttjar dagligen väg 588. Idag saknar vägen en trygg och säker lösning för gående och cyklister som vill trafikera sträckan. Bild 2. Väg 588 vid Sävast. Foto: Ramböll. 1.1 Syfte Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är att ge kunskap och en samlad bedömning om projektets inverkan på miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Den ska även identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter och konsekvenser som planerade åtgärder kan tänkas medföra på miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. MKB:n syftar även till att ge allmänheten, organisationer och myndigheter med flera intressenter en möjlighet att påverka verksamheten och det underlag som tas fram. Den fungerar även som ett beslutsunderlag vid tillståndsprövning och andra myndighetsprövningar. Anläggandet av en ny gång- och cykelväg (GC-väg) syftar till att förbättra situationen för oskyddade trafikanter efter sträckan så att en trygg och säker miljö skapas. Detta sker genom att separera gående och cyklister från den relativt höga trafikeringen längs väg 588. 3
1.2 Avgränsning Denna MKB behandlar direkta och indirekta miljökonsekvenserna av föreslagen utbyggnad av ny GC-väg mellan Åbergstorp och Sävast. I MKB:n beskrivs konsekvenserna och de förekommande miljöaspekterna. Den geografiska avgränsningen sträcker sig längs väg 588 från norra delen av Åbergstorp till den östra korsningen mellan Kryddvägen och Sävastvägen, väg 588. Den totala sträckan är ca 2,1 km lång, se även Bild 3. GC-vägen är uppdelat i två etapper, se Bild 4, för vilka separata Arbetsplaner finns upprättade. MKB:n är dock gemensam för de båda etapperna och behandlar hela sträckan. Bild 3. Karta över utredningsområdet, markerat med röd streckad linje. 4
Bild 4. Karta över GC-vägens två etapper. Följande intressen och aspekter beskrivs inte i denna MKB då den nya GC-vägen bedöms medföra en liten eller ingen påverkan: Luftföroreningar: Eftersom trafikmängden blir oförändrad bedöms inte utsläppen till luft att påverkas. Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar överskrids inte. Energihushållning: Påverkan på energiåtgång bedöms som marginell eftersom gång- och cykelvägen inte förkortar resvägen. Markföroreningar: Det finns inga identifierade områden med markföroreningar. 1.3 Aktualitet Trafikverket Region Nord har planer på att utföra gång- och cykelåtgärder på ett antal platser. Detta projekt kommer att ställas mot andra liknande projekt och de åtgärder som ger bäst effekt kommer att prioriteras. 1.4 Tidigare utredningar och beslut Vägverket Region Norr (nu Trafikverket) har i november 2009 upprättat en förstudie Gång- och cykelväg Åbergstorp-Sävast, Bodens kommun BD- 8211848-588. Länsstyrelsen har i sitt beslut daterat 2009-09-21, om betydande miljöpåverkan, fastställt att projektet inte bedöms ha betydande miljöpåverkan. Vägverket Region Norr (nu Trafikverket) har därefter i sitt ställningstagande daterat 2009-5
11-05 beslutat att gå vidare i planeringsprocessen och ta fram en arbetsplan för objektet. Bodens kommun upprättade år 2006 en trafiknätsanalys för kommunen. I analysen redovisas bland annat följande som rör detta projekt: - Från Hornsberg (Åbergstorp) har man ingen separat GC-bana vare sig mot Bodens centrum eller mot Sävast. Senast i samband med att nya bostadsområdet ska byggas bör GC-banor anläggas. - Sträckan som omfattas av projektet har i analysen bedömts ha låg kvalitet för gående och cyklister. - På grund av att man upplever att skolvägen inte är trafiksäker har man idag skolskjuts från fastigheten Sävastvägen 35 (som ligger inom området) till Brönja- och Mårängsskolan. - För att skapa trafiksäkra gång- och cykelpassager ska passagen byggas planskilt eller hastighetssäkras till 30 km/h. - Väg 588 föreslås dras om öster om Hornsberg/Åbergstorp. Befintlig sträcka blir sedan en uppsamlingsgata. 1.5 Parallella projekt Trafikverket bygger om väg 97 mellan Luleå och Boden till mötesfri väg med körfältsindelningen 2+1 och 2+2. Detta för att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på en av Sveriges 100 farligaste vägar. Bland annat kommer en enkel trafikplats byggas i Sävast. Dessa projekt kan påverka trafikflöden genom Sävast. 1.6 Planeringsprocessen En förstudie utförs alltid som ett första steg i vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen, Bild 5. Det huvudsakliga syftet med förstudien är att ge underlag för beslut om projektet ska drivas vidare eller inte, samt klarlägga förutsättningarna inför det fortsatta arbetet. Arbetsgången ger myndigheter och allmänhet många tillfällen att ge synpunkter och påverka kommande förslag. Tidigare utförd förstudie och inkomna yttranden rörande förstudien har utgjort det första steget i MKB-processen. I vägutredningen vägs olika alternativ mot varandra, och det totalt sett bästa väljs. Vägutredningen ska också innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Finns efter förstudien endast ett alternativ, kan man som i detta fall gå vidare direkt till arbetsplan där åtgärderna detaljprojekteras. Arbetsplanen preciserar åtgärden och ger efter fastställelse rättighet att ta mark i anspråk för att genomföra byggandet. Även arbetsplanen ska innehålla en 6
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska godkännas av länsstyrelsen. Därefter bifogas MKB till arbetsplanen som ställs ut för synpunkter. Efter de tre formella stegen upprättas en bygghandling. Bygghandlingen innehåller de detaljerade ritningar och beskrivningar som används för entreprenadupphandling och beställning av genomförandet. Bild 5. Trafikverkets planeringsprocess. Detta projekt avser MKB för arbetsplan. 1.7 Kommunala planer Den kommunala översiktsplanen för Bodens kommun är från 1990. En fördjupad översiktsplan för centralorten Boden antogs 1990-06-11 158 som gäller över översiktsplanen. Området berörs av följande detaljplaner: - Förslag till stadsplan för Sävast Bodens kommun Norrbottens län, antagen 19 december 1974. P1975-1. - Förslag till utvidgning samt ändring av stadsplanen för Sävast, antagen 29 oktober 1976. P1976-76. - Förslag till utvidgning och ändring av stadsplanen för Öändan Bodens kommun, Norrbottens län, antagen 1975-07-01 712. - Sävast 6:79 mfl, Bodens kommun Norrbottens län. Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan, upprättad 1986-12-16. - Kv Persiljan, Sävast 5:86 Bodens kommun, Norrbottens län, laga kraft 1995-02-20. P1995-13. - Sävast 8:17, del av, Bodens kommun, Norrbottens län, antagen 2010-03- 01, laga kraft 2011-06-16. En ny gång- och cykelväg längs delar av väg 588 strider inte mot någon av planerna så länge den byggs i direkt anslutning till vägen. 1.8 Riksintressen och skyddade områden Inom området finns inga riksintressen eller skyddade områden inom ett sådant avstånd att de kan komma att påverkas av en ny gång- och cykelväg. Riksintresset för kulturmiljö, Åbergsfortet, norr om området ligger närmast och påverkas inte av de föreslagna åtgärderna. 7
Bild 6. Riksintressen och områdesskydd i Sävast. Utredningsområdet är markerat med röd streckad linje. 8
2. MÅL OCH HÄNSYN 2.1 Projektmål Projektet har som mål att: - Öka trafiksäkerheten och tryggheten för oskyddade trafikanter längs väg 588, Sävastvägen. - Öka gång- och cykeltrafiken mellan Åbergstorp och Sävast. - Förbättra tillgängligheten för fotgängare och cyklister till målpunkter inom och i anslutning till området. - Skapa säkra övergångar för oskyddade trafikanter som ska passera väg 588 inom området. 2.2 Miljökvalitetsmål Det finns 16 nationella miljömål som har beslutats av riksdagen. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljömålen är av övergripande karaktär. Dessa mål finns regionaliserade med konkreta mål för Norrbottens län, framtagna av länsstyrelsen (förutom målet Levande skogar som tas fram av Skogsstyrelsen). Nedanstående miljömål bedöms påverkas av den nya GC-vägen: - Levande sjöar och vattendrag - Vattendragen kan tillfälligt påverkas negativt på grund av belastning under byggtiden i form av bl.a. grumling. - Grundvatten av god kvalitet - Se ovan. - Levande skogar - Viss skogsmark tas i anspråk. - Ett rikt odlingslandskap - Viss jordbruksmark tas i anspråk - God bebyggd miljö - Planerad gång- och cykelväg innebär ökad trafiksäkerhet och tryggare närmiljö vilket främjar målet. På detta sätt överensstämmer även projektmålet med miljömålet. 2.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta miljökvalitet för mark, vatten, luft eller miljö i övrigt inom ett geografiskt område. En miljökvalitetsnorm fastställs 9
för att komma till rätta med faktiska eller framtida miljöproblem. Nivåerna fastställs utifrån vetenskapliga kriterier. Aktuella miljökvalitetsnormer kommer inte att överskridas. Normen för buller är inte relevant för aktuellt objekt eftersom inga större tätorter berörs och trafikflödet i detta sammanhang är förhållandevis litet. Sävastån uppnår i dag inte god ekologisk status på grund av bla övergödning, kontinuitet och morfologiska förändringar och har fått tidsfrist till år 2021 då god ekologisk status ska vara uppnådd. Luleälven uppnår inte god ekologisk status på grund av bla flödesregleringar och morfologiska förändringar och har fått tidsfrist till år 2021 då god ekologisk status ska vara uppnådd. Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus uppnår inte god kemisk status för kvicksilver i något av vattendragen. I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet för halter i biota (här vattenlevande djur) i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Under lång tid har utsläpp av kvicksilver skett i både Sverige och utomlands. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall. Sävastån och Luleälven uppnår däremot god kemisk status exklusive kvicksilver. Inga miljökvalitetsnormer avseende fisk- och musselvatten berörs. Närmaste vattendrag med miljökvalitetsnormer angivna enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:6, NFS 2005:11) är Kalix älv och Åby älv. Musselvatten finns i Västra Götalands län. Arbeten kommer att utföras i bäcken som avvattnar Hösjitjärnen. Trumman under väg 588 kommer att bytas mot en större och utfyllnad av vägbanken kommer att ske för att CG-vägen ska få plats bredvid vägen. Arbetena bedöms inte påverka uppfyllandet av statusen för miljökvalitetsnormen för Sävastån eller Luleälven. Skyddsåtgärder för bla grumling kommer att vidtas vid arbeten i vatten, tillfälliga upplag och uppställning av maskiner. 2.4 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I miljöbalkens kap 2 redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Nedan redovisas en kort bedömning av hur relevanta hänsynsregler tillämpats i projektet: Prövning (2 kap 1 ) Trafikverket ska vid sin prövning av arbetsplanen visa vilka förpliktelser som tagits med hänvisning till de allmänna hänsynsreglerna. Kunskapskrav (2 kap 2 ) Utöver den befintliga kunskap som inhämtats från länsstyrelsen, kommunen m.fl. har ny kunskap framkommit via samråd genomförda av Trafikverket. 10
Försiktighetsmått (2 kap 3 ) I MKB:n redovisas under rubrikerna Åtgärder de åtgärder som planeras vidtas i den fortsatta hanteringen av projektet. Åtgärderna innebär ofta lösningar för att mildra eller begränsa förväntade negativa miljökonsekvenser. Lokalisering (2 kap 4 ) De åtgärder som föreslås är lokaliserade till befintlig väg. Hushållningsprinciper, produktval (2 kap 5 och 6 ) Genom att ge förslag på material och uppskatta materialåtgång ger arbetsplanen en första handledning för det fortsatta arbetet i bygghandling och byggande. Skälighetsavvägning (2 kap 7 ) MKB:n redovisar den påverkan som uppkommer av projektet. Prövningen av arbetsplanen med MKB kan sägas vara en skälighetsavvägning. Avhjälpandeskyldighet (2 kap 8 ) I arbetsplanen redovisas förslag för att avhjälpa och motverka att skada och att olägenhet uppkommer. Om skador eller olägenheter ändå uppstår ansvarar Trafikverket för att avhjälpa eller ersätta dessa i enlighet med lagstiftningen. 11
3. NUVARANDE MARKANVÄNDNING Många oskyddade trafikanter bor längs med väg 588 och nyttjar den dagligen. Idag saknar vägen en trygg och säker lösning för gående och cyklister som vill trafikera sträckan, se Bild 7. Uppgifter nedan är hämtade från förstudien om inte annat anges. (Förstudie. Gång- och cykelväg, Åbergstorp Sävast, Vägverket (nu Trafikverket) november 2009). Bild 7. GC-väg saknas längs väg 588 mellan Åbergstorp och Sävast. Foto: Ramböll. 3.1 Näringsliv och befolkning Ett nytt centrum med en ny låg- och mellanstadieskola, en livsmedelsbutik, ett bibliotek och ett postkontor byggdes upp i Sävast i mitten av 1970-talet. Invånarantalet ökade och Sävast blev tätort. Sedan dess har Sävast vuxit ytterligare och hade 2007 ca 3300 (SCB 2007) invånare. Merparten bor i enfamiljshus i villaområden men där finns även ett antal flerfamiljshus och mer spridd bebyggelse. I utkanten av samhället finns gårdsbebyggelse. Åbergstorp har totalt ca 50 invånare. Av dessa är ca 20 % under 12 år och ca 15 % mellan 12 och 18 år. Merparten av husen är byggda mellan Sävastvägen och Luleälven. På norra sidan Sävastvägen finns hästgårdar. På södra sidan består bebyggelsen av äldre gårdar med boningshus och sidobyggnader men även av nybyggda enfamiljshus. Mellan Åbergstorp och Sävast ligger Hornsberg och Källdal. Hornsberg består av ett fåtal gårdar och i Källdal finns mest fritidsbostäder och några villor. 12
I norra Åbergstorp ligger hästgården Stall Åbergstorp som är både en ridskola och en körskola. I centrala Sävast finns en livsmedelsbutik, Folktandvården och skolorna Annexet (åk 4-5) och Brönjaskolan (åk 6-9) samt Örtavallens förskola. Söder om Sävastån, på Sävastön, ligger SKAPA företagsby (hotell, restaurang och konferens), Mårängsskolan (åk F-3), Golfkullens förskola, Bodens golfklubb, bensinstation och Polaris Optik AB som tillverkar glasögon. 3.2 Målpunkter Stall Åbergstorp, livsmedelbutiken, Folktandvården i Sävast, SKAPA, Bodens golfklubb, bensinstationen mellan golfklubben och SKAPA, Polaris Optik AB, samt alla skolor och förskolor i området utgör målpunkter. Luleå och Boden är också två målpunkter med kommunal och kommersiell service. En viktig målpunkt i området är även Sunderbyn sjukhus som är en stor arbetsgivare i området. Målpunkter i området redovisas i Bild 8. Bild 8. Viktiga målpunkter i området. Källa: Förstudie. Gång- och cykelväg, Åbergstorp Sävast, Vägverket november 2009. 13
4. VÄG OCH TRAFIK Väg 588 ansluter till väg 97 söder om Sävast. Till en början går den på norra sidan väg 97 genom gamla Sävast. Efter passage av väg 97 fortsätter väg 588 genom Sävast och vidare norrut mot Boden där den ansluter till väg 356. Väg 588 är en länk mellan Sävast och Boden. Uppgifter nedan är hämtade från förstudien om inte annat anges. (Förstudie. Gång- och cykelväg, Åbergstorp Sävast, Vägverket (nu Trafikverket) november 2009). 4.1 Vägsystem Vägverket (nu Trafikverket) har under 2008/2009 upprättat en arbetsplan för väg 97 Sävast Boden. I arbetsplanen föreslås att den norra anslutningen mellan väg 588 och väg 97 stängs. Väg 588 kommer efter ombyggnation att passera väg 97 via en bro. Ombyggnationen medför ingen direkt påverkan på området men trafikflöden i övriga delar av Sävast kommer att påverkas. Väg 97 går mellan Luleå i öster och Jokkmokk i väster. Både väg 588 och väg 97 nyttjas för trafik mellan Boden och Sävast. Svängleden är en kommunal väg som sammanbinder Sävast med Sävastön. Vägen är viktig för förflyttningen inom samhället. Den skyltade hastigheten längs Svängleden är 50 km/h norr om väg 588 och 70 km/h söder om väg 588. Vägbredden är ca 6,5-9 meter. Kryddvägen är en lokal slinga som leder in trafiken från väg 588 in till bostadsområden i Sävast nordvästra del. Längs hela Kryddvägen finns en separat gång- och cykelväg. Gatan är belyst men det finns ingen särskild belysning för gång- och cykelvägen. Kryddvägens skyltade hastighet är 50 km/h och vägen är ca 6,5 meter bred. Kryddvägen är en kommunal väg. Den skyltade hastigheten längs den aktuella sträckan av väg 588, Sävastvägen, är 50 km/h. Vägen är till största del 6-6,5 meter bred. 4.2 Trafikmängder Längs sträckan trafikeras väg 588 av ca 1 200 fordon/dygn, av vilka ca 70 st. utgörs av lastbilar (ÅDT, mätår 2008). Enligt den arbetsplan som Trafikverket upprättat kommer trafiken på väg 588 (från Svängleden och österut mot väg 97) att minska till ca 400 fordon/dygn. Väg 97 trafikeras av ca 7 100-8 600 fordon/dygn (Mätår 2010). Av dessa utgörs ca 470-660 fordon av tung trafik. Svängleden trafikeras av ca 2300 fordon per dygn. Andelen tunga fordon är inte uppmätt. Enligt den arbetsplan som Vägverket upprättat kommer trafiken på Svängleden (från väg 588 och söderut mot Sävastön) att öka till ca 2800 fordon per dygn i och med ombyggnationen av väg 97. Kryddvägen trafikeras av ca 940 fordon per dygn. Andelen tunga fordon är inte uppmätt. 14
4.3 Oskyddade trafikanter Nätet av gång- och cykelvägar och gång- och cykelbanor är väl utbyggt i Sävast. Bostadsområdena sammanbinds av gång- och cykelvägar och längs flera av de större bostadsgatorna finns gång- och cykelbanor, se även Bild 9. Samtliga gång- och cykelvägar/-banor är belysta. På flera platser finns planerade cykelpassager, vissa planskilda, se Bild 10. Bild 9. Befintlig gång- och cykelväg inom ett bostadsområde i Sävast. Foto: Ramböll. Från norra Sävast finns Björnstigen, en gång- och cykelväg som går norrut mot Boden. Enligt Bodens kommuns trafiknätsanalys upplevs den som otrygg på grund av att den går genom skogen och att det inte finns bilväg eller boende intill gång- och cykelvägen. Flertalet barn som bor i Åbergstorp cyklar Sävastvägen hela vägen till de båda skolområdena Brönjaskolan och Mårängsskolan. Bara få elever anger att de cyklar efter gång- och cykelvägen som går inne i Sävast längs Kryddvägen. Av de barn som cyklar vidare till Mårängsskolan väljer vissa att cykla i bostadsområdet söder om vägen medan andra väljer att följa Sävastvägen ända fram till cykelvägen som går parallellt med Svängleden. 15
Bild 10. Karta över gång- och cykelbanenätet i Sävast och på Sävastön. Planskilda korsningar och skoterledpassagen är också markerade. Källa: Förstudie. Gång- och cykelväg, Åbergstorp Sävast, Vägverket november 2009. 4.4 Kollektivtrafik Fyra busslinjer trafikerar sträckan Boden-Sävast. Linje 1 och 11 som går mellan Buddbyn och Sävast samt linje 5 och 55 som går mellan Garnis (centrala Boden) och Sävastön. Linje 1 och 11 trafikerar väg 588 medan linje 5 och 55 trafikerar väg 97. Linje 1 och 11 trafikerar sträckan med 26 turer per vardagsdygn. Linje 5 och 55 trafikerar sträckan med 20 turer per vardagsdygn. Bussförbindelserna mellan Sävast och Luleå är också mycket goda. Det går ca 30 turer under vardagar, ca 20 turer under lördagar och ca 10 turer under söndagar. Barnen som bor längs Sävastvägen tillhör egentligen skolområdet för Parkskolan som ligger inne i Boden. Flertalet familjer har dock valt att placera barnen på skolorna i Sävast istället. Barnen som bor i Åbergstorp åker med lokaltrafiken till Brönjaskolan och Annexet. De som ska vidare till Mårängsskolan åker med den särskilda skolbussen som går mellan Brönjaskolan och Mårängsskolan på morgnar och eftermiddagar. En familj som bor längs Sävastvägen har fått skolskjuts beviljad utifrån sin ansökan där de hänvisat till den bristande säkerheten för gående och cyklister längs Sävastvägen. Närmsta 16
gymnasieskola ligger inne i Boden. Eleverna från området åker lokaltrafik till skolan. Busshållplatserna redovisas på karta i Bild 8. 4.5 Trafiksäkerhet Tre olyckor har rapporterats inom området under perioden 2002-01-01 till 2009-10-25: en singelolycka med oskyddad trafikant på cykel, en olycka mellan ett fordon och en oskyddad trafikant, en olycka mellan en oskyddad trafikant på cykel och ett fordon. Den andra olyckan ägde rum på en parkeringsplats. I de två första olyckorna skadades barn, dock inte allvarligt. I den tredje olyckan skadades en vuxen lindrigt. Efter 2009-10-25 fram till 2012-07-31 har inga rapporterade olyckor inträffat. För att sänka hastigheten genom bebyggelsen och intill busshållplatsen i Åbergstorp har Vägverket byggt två chikaner, se även Bild 11. Bild 11. Chikaner i Åbergstorp. Foto: Ramböll. 4.6 Andra kringanläggningar Öster om väg 97 går järnvägen. Närmsta järnvägsstation och hållplats ligger inne i Boden. En skoterled korsar väg 588 i området. 17
5. ÅTGÄRDER Då det saknas en enhetlig och tillgänglig gång- och cykelväg inom det studerade området krävs fysiska åtgärder i landskapet för att skapa en ny väg. 5.1 Nollalternativet Nollalternativet innebär en bedömd framtida situation där ingen GC-väg anläggs och inga åtgärder utförs på sträckan förutom sedvanligt underhåll. Detta gör att rådande brister med tillgänglighet och säkerhet kvarstår. 5.2 Föreslagna åtgärder Föreslagen åtgärd innebär anläggande av en ca 2 130 meter lång gång- och cykelbana från norra delen av Åbergstorp till Sävastvägens östra anslutning mot Kryddvägen. Därefter nyttjas det befintliga nätet av gång- och cykelbanor i Sävast och på Sävastön. 5.2.1 Beskrivning av sträckan Gång- och cykelvägen dras på södra sidan om väg 588 och anläggs i huvudsak utan sidoräcken. Ny belysning sätts upp längs hela sträckan. Den belagda bredden blir 1,5 2,5 m. Bild 12 visar åtgärdskarta över sträckan. Genom Åbergstorp (delsträcka G1 på åtgärdskartan) breddas väg 588 på östra sidan för att cykelvägen ska kunna inrymmas på befintlig vägkropp på västra sidan. Orsaken är att intrånget annars skulle bli för stort på flera fastigheter längs vägens västra sida. GC-vägen avskiljs här från vägen med kantsten och utformas med belag bredd på ca 2,5 m och slänter med lutning 1:2 1:3. På delsträcka G3 och G4 (se åtgärdskarta) avskiljs GC-vägen från väg 588 med ett dike. Den belagda bredden blir här 2,5 m och slänter utformas med lutning 1:3. Delsträcka G5 och G6 innehåller trånga passager och GC-vägen anläggs här avskild från väg 588 med kantsten. För att undvika större intrång på fastigheterna längs vägen utformas GC-vägen med en belag bredd på ca 1,5 2,5 m och slänter med lutning 1:2 1:3. I Åbergstorp byggs befintlig busshållplats om till en timglashållplats (passage P1 på åtgärdskartan), vilket innebär att vägen är indragen (timglasformad) på båda sidor om hållplatsen så att endast ett fordon kan passera åt gången. Syftet är att sänka hastigheten på vägen och öka tillgängligheten till hållplatsen samtidigt som ingen mark från omkringliggande fastigheter behöver tas i anspråk. I Åbergstorp passeras ett dike som avvattnar våtmarker öster och söder om Åbergstorp (första delen av sträcka G1 på åtgärdskartan). Under väg 588 går 18
diket genom en vägtrumma. Vägtrumman kommer här att förlängas österut och vägbanken breddas för att GC-vägen ska få plats bredvid väg 588. Strax innan västra korsningen med Kryddvägen ansluter GC-vägen mot befintlig GC-väg och passage över väg 588. GC-vägen fortsätter sedan på andra sidan om korsnigen så att en sammanhängande GC-väg erhålls. Detta sammanbinder även den nya GC-vägen med befintligt GC-nät längs Kryddvägen. En passage i plan kommer att anläggas över väg 588 vid östra korsningen med Kryddvägen, i slutet av GC-vägen (passage P3 på åtgärdskarta). Syftet med passagen är att oskyddade trafikanter ska kunna korsa vägen på ett säkert sätt samt att göra korsningen tydligare och mer lättolkad för samtliga trafikanter. Passagen ansluter även här den nya GC-vägen till det befintligt gång- och cykelnät längs Kryddvägen. Passagen utformas som gång- och cykelöverfart med refug. Refugen görs 2 m bred för att gående och cyklister ska kunna stanna i skydd av refugen och kunna passera en körbana i taget. Hänsyn ska tas till tillgängligheten för funktionshindrade och passagen förses med särskild belysning för god synlighet. God synlighet är viktigt för att bilister ska kunna uppmärksamma passagen i god tid och anpassa farten. I östra delen av sträcka G5 passerar GC-vägen den bäck som avvattnar Hösjitjärnen. Vid bäckravinen kommer GC-vägen att gå med kantsten längs väg 588 för att påverka bäckmiljön så lite som möjligt. Fyllning kommer att utföras i bäckravinen för att gång- och cykelvägen ska få plats på vägbanken bredvid väg 588. GC-vägen anläggs med bredd 2,5 m och vägräcke sätts upp mot bäckfåran. Vägtrumman byts ut mot en större. 19
Bild 12. Åtgärdskarta över GC-väg. 20
6. MILJÖKONSEKVENSER En ny GC-väg mellan Åbergstorp och Sävast kommer att bidra till en säkrare miljö för oskyddade trafikanter. Detta leder till att färre människor riskerar att bli skadade eller dödade i trafiken. En ny GC-väg bidrar även till en högre tillgänglighet till målpunkterna i området. Barn som idag åker skolskjuts och blir skjutsade till aktiviteter kan i större utsträckning cykla eller gå dit de ska. I och med att tryggheten och säkerheten ökar för de oskyddade trafikanterna finns det möjlighet att nyttjandet av alternativa färdmedel för att nå olika målpunkter i närområdet ökar. En ny GC-väg kommer att få positiva konsekvenser för människors hälsa och säkerhet. Den kommer dock även att generera effekter och konsekvenser på andra viktiga faktorer såsom till exempel intrång i jordbruksmark och skogsmark och påverkan på vattendrag vid arbeten i vatten. Alla nedanstående konsekvenser jämförs med Nollalternativet (se kap 5.1). Konsekvensbedömningen förutsätter att samtliga passager byggs med hög trafiksäkerhet, som planskild korsning eller med sänkning av skyltad hastighet och fysiska hinder. 6.1 Landskapskaraktär 6.1.1 Förutsättningar Området ligger i ett flackt landskap i Luleälvens dalgång i gränszonen mellan tätort och landsbygd. I den västra delen går väg 588 längs uppodlade marker med spridd bebyggelse 100-200 m från Luleälven respektive Sävastån. Norr om vägen finns mest skog. Älven och odlingslandskapet på andra sidan framträder på några ställen, den mindre Sävastån döljs mest av skog och fritidshustomter. Bebyggelsen och även vägmiljön inom området har tre tydligt skilda karaktärer med distinkta skillnader mellan landsbygds- odlingsmark- och tätortskaraktär. I den östra delen, med tydlig tätortskaraktär, fungerar väg 588 som matargata till villaområden, som finns bakom en zon med gräsmattor och dungar av träd. Kryddvägen går genom skogsmark i sin västra del och fungerar som matargata i den östra, längre, delen. Där finns centrumbebyggelse med skola och flerfamiljshus, omgivna av skogsdungar, norr om väg 588. Området kring Hornsberg och Källdal har tydlig karaktär av odlingsmark med uppodlade marker på södra sidan av vägen och skogsmarker på norra sidan. I väster har landskapet en landsbygdskaraktär med häst- och fårhagar och ridhus på norra sidan av vägen. På södra sidan finns bebyggelsen med villor och gårdar. Här är vägen kurvig och vägrummet varierar mellan öppet och slutet. 21
6.1.2 Konsekvenser Nollalternativet innebär att landskapet behåller sin karaktär. Påverkan på landskapet är liten och inga direkta konsekvenser uppstår då GCvägen kommer att gå längs befintlig infrastruktur och inte tar i anspråk oexploaterade områden. 6.1.3 Förslag till åtgärd Ett gestaltningsprogram finns upprättat som följer Trafikverkets generella riktlinjer för utformning. Särskild vikt ska läggas vid passage intill bebyggelse. Landsbygds- resp. tätortskaraktären på olika delsträckor ger olika förutsättningar för utformningen. GC-vägens intrång i omgivningen ska minimeras så mycket som möjligt. Därför anpassas släntlutningarna för att utnyttja så lite yta som möjligt. Slänter utformas övervägande med släntlutning på 1:3. Där GC-vägen passerar nära bebyggelse eller känslig vegetation utformas slänterna med en lutning på 1:2. Befintlig vegetation skall bevaras i största möjliga mån. Stora träd är värdefulla i vägmiljö eftersom de utgör landmärken och ger rumslighet åt vägen. Skyddsvärd vegetation finns bl.a. på fastigheterna Åbergstorp 42:2 och 1:2, Åbergshem 1:1 samt Sävast 8:17. Hänsyn skall tas till att inte röja eller påverka befintlig vegetation mer än absolut nödvändigt. Nya slänter för bäcken som avvattnar Hösjitjärnen kommer att utformas för att ge ett naturligt utseende liknande de befintliga, med minsta lutning på 1:2. 6.2 Naturresurser 6.2.1 Förutsättningar Väg 588 följer Luleälven och går på älvsediment av sand och normalblockig morän. En tjärn finns i direkt anslutning till vägens norra sida mellan Åbergstorp och Källdal. Anläggande av en gång- och cykelbana på denna sida vägen kan medföra stabilitetsproblem. De geotekniska förutsättningarna presenteras på jordartskartan, se Bild 13. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns en brunn markerad nära vägen i Åbergstorp och två brunnar på längre avstånd. Det kan finnas fler brunnar som inte är registrerade. Inga kommunala vattentäkter eller vattenskyddsområden finns inom området. Jord- och framförallt skogsbruk bedrivs i mindre omfattning inom området. Området ligger inom gränsbestämt betesområde för Gällivare sameby. Väster om Luleälven har Gällivare sameby vinterland. 22
Älvsediment (huvudsakligen mo, sand) Svallsediment (huvudsakligen grovmo- sand) Havs- och sjösediment (huvudsakligen mjäla-finmo, slt) Isälvsediment (huvusakligen sand, grus-sten) Morän med i huvudsak osvallat ytsikt, måtligt svalat ytsikt, hårt svallat ytsikt Komplex avlagring, morän och isälvsediment Kalt berg Bild 13. Jordartskarta, SGU, studieområdet schematiskt markerat med röd linje. Källa: Förstudie. Gång- och cykelväg, Åbergstorp Sävast, Vägverket november 2009. 6.2.2 Konsekvenser Nollalternativet innebär att naturresurser lämnas orörda i området. Den påverkan som kan bli aktuell är visst intrång i skogs- och jordbruksmarker men konsekvenserna bedöms bli små. Rennäringen bedöms inte påverkas. 6.2.3 Förslag till åtgärd Skyddsåtgärder ska tas för att begränsa risken för förorening av grundvatten genom läckage av farliga ämnen till mark från uppställningsplatser för fordon och upplagsytor. Diffust läckage från maskiner, oförutsägbara händelser och ytvattenavrinning från upplag och ytor ska beaktas. 6.3 Naturmiljö 6.3.1 Förutsättningar Längs den aktuella sträckan finns inga registrerade områden med höga naturvärden som t.ex. artrika vägkanter, nyckelbiotoper, naturvärden i skogar eller våtmarker. Inga riksintressen för naturmiljön finns i utredningsområdet. 6.3.2 Konsekvenser Nollalternativet innebär att naturmiljön inte kommer att påverkas på något sätt på grund av GC-vägen. 23
GC-vägen kommer att dras längs befintlig väg och på, eller intill, redan ianspråktagen mark. Detta minskar markintrånget och risken för negativ påverkan på naturmiljön. Inga områden med höga naturvärden finns registrerade inom ett sådant avstånd att de bedöms påverkas av en gång- och cykelväg. Vid anläggningsarbeten kan markskador uppkomma av arbetsmaskiner. Konsekvenserna av dessa bedöms som små. 6.3.3 Förslag till åtgärd Där ytor skadats ska återställning utföras. 6.4 Ytvatten 6.4.1 Förutsättningar I Åbergstorp korsar väg 588 ett dike som leder från våtmarken öster om Åbergstorp till Luleälven, se Bild 14. Under vägen går diket genom en vägtrumma. I Hornsberg finns en tjärn i direkt anslutning till vägens norra sida, se Bild 14. I Sävast korsar gång- och cykelvägen en bäck som avvattnar Hösjitjärnen. Hösjitjärnen ligger ca 750 m norr om vägen och bäcken mynnar i Sävastån ca 300 m söder om väg 588, se karta i Bild 14 och foto Bild 15. Trumman är idag ca o,5 m i diameter och utgör ett vandringshinder då den ligger för högt, se Bild 16. Bäckravinen är igenvuxen med sly och björkar. På grund av igenväxningen och vandringshindret är inte troligt att fisk kan vandra upp i bäcken från Sävastån. Inga naturvärden finns registrerade för bäcken. 24
Hösjitjärnen Korsande dike Tjärn Korsande bäck Bild 14. Bäcken som avvattnar Hösjitjärnen norr om Sävast korsar väg 588 ca 300 m väster om Kryddvägens östra anslutning och rinner ut i Sävastån. Bild 15. Bäckfåran uppströms vägen. Foto: Ramböll. 25
Bild 16. Trumman och fåran för bäcken som avvattnar Hösjitjärnen, nedströms vägen. Foto: Ramböll. Sävastån uppnår i dag inte god ekologisk status på grund av bla övergödning, kontinuitet och morfologiska förändringar och har fått tidsfrist till år 2021 då god ekologisk status ska vara uppnådd. Sävastån uppnår god kemisk status exklusive kvicksilver. 6.4.2 Konsekvenser Nollalternativet innebär att vattendragen inte kommer att påverkas på något sätt på grund av GC-vägen. Vid anläggandet av GC-vägen kommer trumman under vägen i Åbergstorp att förlängas österut och vägbanken breddas för att GC-vägen ska få plats. Tjärnen som ligger i direkt anslutning till vägens norra sida i Hornsberg kommer inte att påverkas. Vid bäckravinen kommer GC-vägen att gå med kantsten längs väg 588. Fyllning kommer att utföras i bäckravinen för att gång- och cykelvägen ska få plats på vägbanken, bredvid vägen. Trumman under vägen kommer att bytas mot en större i samband med byggandet av gång- och cykelvägen. Bäcken kan komma att påverkas tillfälligt av grumling vid grävarbeten i samband med anläggningsarbetena, framförallt vid byte av trumman. Risk finns att grumling sprids till Sävastån nedströms vid höga flöden i bäcken. Grumling kan påverka vattenlevande organismer genom att utvecklingen av yngel och rom störs. 26
6.4.3 Förslag till åtgärd Vid byte av trumman ska botten i bäcken återställas med liknande material och erosionsskydd anläggs vid trumman. För eventuella sedimentationsutsläpp under byggtiden vidtas normala skyddsåtgärder. Anläggningsarbetena utförs under den period då minst risk för störningar på vattenlevande organismer föreligger. Skyddsåtgärder ska tas för att begränsa risken för förorening av ytvatten genom grumling och läckage av farliga ämnen till vattendrag från uppställningsplatser för fordon och upplagsytor. Diffust läckage från maskiner, oförutsägbara händelser och ytvattenavrinning från upplag och ytor ska beaktas. 6.5 Kulturmiljö 6.5.1 Förutsättningar Norr om Åbergstorp gränsar studieområdet till ett riksintresse för kulturmiljövården, Åberget. I berget byggdes under början av 1900-talet ett bergfort som kom att tillhöra Bodens fästning. Fortet användes mellan 1910 och 1993 och var en världens fem största försvarsanläggningar. Idag äger kommunen stora delar av området runt berget och fortet har bland annat använts i samband med olika TV-inspelningar. De kulturmiljöer som kräver hänsyn är förutom själva fästningen, värn, enstaka byggnader och stridsvagnshinder. Längs vägen mot Sävast finns gott om stridsvagnshinder. 6.5.2 Konsekvenser Med nollalternativet kommer ingen skada att kunna uppstå på okända fornminnen eller kulturmiljön. Detta genom att marken kommer att vara orörd och inte kommer att påverkas av arbetsmaskiner eller förändrade markförhållanden. Kulturmiljövärden vid Åbergsfortet bedöms inte påverkas. Inga kända fornlämningar bedöms komma att påverkas negativt för den aktuella dragningen av GC-vägen. 6.5.3 Förslag till åtgärd Fornlämningar eller kulturminnen som påträffas vid anläggningsarbeten ska omedelbart anmälas till Länsstyrelsen. 6.6 Rekreation och friluftsliv 6.6.1 Förutsättningar Inne i Sävast och på Sävastön finns ett antal fotbollsplaner och en ishockeyrink. Sävast AIF har flera barn- och ungdomslag i fotboll. Sävast Ski Team har sin klubbstuga i utkanten av Sävast. Klubben har ca 230 medlemmar i alla åldrar. Med utgångspunkt från skidstugan finns skidspår som är upp till 9 km långa. 27
Området norr om Sävast, som omfattar bland annat skidspåren kring Sävast och Åberget, finns med på en karta som nyttjas i samband med orienteringsträningar och orienteringstävlingar. På Åberget, strax norr om förstudieområdet, finns även ett flertal klätterleder. På Sävastöns södra halva ligger Boden GK:s golfbana, en 18-hålsbana. Bodens GK bildades 1946 och flyttades till Sävast 1992. Klubben har ca 1 260 medlemmar och en mycket livaktig ungdomsverksamhet. Bild 17. Fotbollsplan i Sävast vid väg 588. Foto: Ramböll. 6.6.2 Konsekvenser Med nollalternativet kommer inte GC-vägen att byggas. Detta innebär att trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter som rör sig längs vägen för rekreation och friluftsliv inte kommer att gynnas. Om GC-vägen byggs kommer den att kunna gynna rekreation och friluftsliv. Tillgängligheten kommer att öka för flera människor i olika ålderskategorier. Tillgängligheten bedöms även att öka för rörelse- och funktionshindrade personer genom att de på ett säkrare sätt kan nyttja infrastrukturen för att nå sina målpunkter. Konsekvenserna då gång- och cykelvägen byggs blir att fler kan ta sig fram säkrare till t.ex. idrottsaktiviteter, sevärdheter, skogen och älven. Inga skyddsåtgärder föreslås. 6.7 Hälsa och boendemiljö 6.7.1 Förutsättningar Väg 588 trafikeras av ca 1 200 fordon/dygn vilka genererar utsläpp till luft, mark och vatten. Trafiknivåerna är dock sådana att miljökvalitetsnormerna ej överskrids. 28
Bullerberäkningar har utförts för fastigheterna Åbergstorp 1:4 och Sköldborg 1:2 med utgångspunkt i trafikdata från 2008, se tabell 1. Resultatet visar att aktuella riktvärde för befintliga vägmiljöer i dagsläget inte överskrids. 6.7.2 Konsekvenser Om GC-vägen inte kommer att byggas så kommer inte boende i närheten av den tilltänkta vägen att uppleva några nya störningar. Ljudlandskapet och vibrationer för boende kommer troligen att vara oförändrat. Bulleråtgärder för närliggande fastigheter utförs normalt vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av väg och bullernivåerna ska då inte överstiga riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus och 30 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus. Denna ombyggnad av väg 588 klassas dock som icke väsentlig ombyggnad och då gäller riktvärdet 65 db(a) ekvivalent ljudnivå för befintlig miljö utomhus och 40 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus. Bullerberäkningar har utförts för fastigheterna Åbergstorp 1:4 och Sköldborg 1:2 med utgångspunkt i trafikdata från 2008. Resultatet visas i tabell 1 nedan. Tabell 1. Resultat för bullerberäkningar vid husfasad för fastigheterna Åbergstorp 1:4 och Sköldborg 1:2. Nuläge Efter åtgärd Fastighet Leq Max Leq Max Åbergstorp 1:4 55 80 54 80 Sköldborg 1:2 55 80 55 80 Av bullerberäkningarna kan slutsatsen dras att anläggandet av en GC-väg inte bedöms påverka bullernivån. Avståndet mellan trafik och hus kommer inte att påverkas. Andelen hård mark utökas men bedöms inte påverka ljudreflektionen då den redan idag sker på vägbanan, d.v.s. på hård mark. Ekvivalent ljudnivå 65 db(a) överskrids inte. Maxvärdet skall överskridas mer än 5 ggr/ natt för att bulleråtgärder ska bli nödvändiga. Värdet bestäms av det mest bullrande fordonet och eftersom det i snitt, enligt senaste trafikmätningen inte går mer än 2 lastbilar per natt, är bedömningen att detta inte överskrids mer än 5 ggr per natt. Merparten av fastigheterna bedöms ligga på fast mark. Detta kan i viss mån även stödjas av SGU:s jordartsarkiv som beskriver marken som sandig. Den motordrivna fordonstrafik som kan förekomma på GC-vägen (i form av t.ex. snöröjningsfordon), bedöms inte ge några betydande vibrationer vid husfasaderna. Konsekvenserna bedöms som små. 29
6.7.3 Förslag till åtgärd Riktvärden för buller överskrids inte och bullerbegränsande åtgärder är därmed inte aktuella. 6.8 Masshantering 6.8.1 Förutsättningar Markprover har tagits i området där gång- och cykelvägen ska anläggas. Syftet var att utföra en geologisk bedömning av marken. Inga prover har skickats på analys angående risken för förorenade massor. Jordprofilen visar att sulfidhaltiga jordar kan förekomma på större djup än 2 m under markytan. Risk för att påträffa sulfidjordar vid schaktning finns på två ställen; vid tjärnen belägen strax norr om väg 588 mellan Åbergstorp och Källdal samt vid bäcken som avvattnar Hösjitjärnen. 6.8.2 Konsekvenser Vid schakt, dränering eller sänkning av grundvattenytan i mark som innehåller sulfidjord finns risk för utläckage av försurat vatten med höga tungmetallhalter. Detta kan få effekter på vattenkemi och därmed växt- och djurliv i närliggande vattendrag. Konsekvenserna bedöms som måttliga och övergående om föreslagna skyddsåtgärder vidtas. 6.8.3 Förslag till åtgärd Om sulfidhaltiga massor påträffas kommer dessa att hanteras enligt Trafikverkets rutiner för omhändertagande av sulfidjord (enl. VV publ 2007:100, Råd och rekommendationer för hantering av sulfidjordmassor). Dränering och sänkning av grundvattenytan bör undvikas där sulfidhaltiga jordar förekommer. 6.9 Byggtiden 6.9.1 Konsekvenser Om GC-vägen inte byggs så kommer inte boende i närheten av den tilltänkta vägen att uppleva några nya störningar från anläggningsarbetena. Påverkan under byggtiden är tidsbegränsad men kan tidvis innebära störningar. Transporter av material och arbetsfordon till och från arbetsområdet ger en tillfälligt ökad tung trafikmängd. Arbetsfordonen kommer att inverka negativt på framkomlighet, buller, vibrationer etc. Områden som nyttjas för fordonsuppställning och tillfälliga lagringsplatser kan även påverkas negativt. Då föreslagna åtgärder vidtas bedöms de negativa konsekvenserna bli små. 6.9.2 Förslag till åtgärd Trafikverket ställer, genom Vägverkets publikation 2006:105, Miljökrav vid upphandling av projekteringsuppdrag och entreprenader, generella miljökrav 30
beträffande t.ex. miljöplan, utbildning av personal, hantering av kemiska produkter och fordon. Närboende bör informeras om att mindre störningar eventuellt kan förekomma under en begränsad tid då ny gång- och cykelväg anläggs. Bullrande arbetsmoment bör tidsbegränsas. Vid arbeten i anslutning till vattendrag finns risk för tillfällig grumling. För eventuella sedimentutsläpp vidtas normala skyddsåtgärder. Uppställningsplatser för fordon och upplagsytor ska anordnas så att risken för grumling och läckage av farliga ämnen till vattendrag undviks. Diffust läckage från maskiner, oförutsägbara händelser och ytvattenavrinning från upplag och ytor ska beaktas. Även byggvägar bör planeras för att begränsa risken för påverkan. Innan mark tas i anspråk för tillfälliga upplag, etableringsområden och tillfälliga vägar besiktas marken. Efter färdigställandet ska marken återställas. Entreprenören skall upprätthålla beredskap för att vid behov utföra dammbindande åtgärder på ytor och upplag inom arbetsområdet. Under vissa förutsättningar kan det vara nödvändigt att utföra åtgärder mot damning även utanför arbetsområdet, längs frekvent nyttjade transportvägar. Maskinförare bör informeras om vikten av att hålla sig inom anvisat arbetsområde för att undvika markskador på känslig mark. Befintlig vegetation skall bevaras i största möjliga mån. Solitärträd, rotsystem, häckar och staket skyddas i största möjliga mån under byggtiden genom t.ex. instängsling. I de fall anläggandet av GC-vägen innebär att häckar eller gårdsträd på tomtmark måste tas ned kommer ekonomisk ersättning att utgå till fastighetsägaren som sedan själv får ombesörja eventuell återplantering. Om tidigare ej känd fornlämning påträffas under byggtiden ska schaktningen avbrytas och kontakt med Länsstyrelsen tas. 31
7. SAKPRÖVNINGAR Kommande sakprövningar för projektet, uppdelat på tillsynsmyndighet, kan vara: Länsstyrelsen Entreprenören söker de tillstånd som krävs för att utföra eventuell täktverksamhet. Entreprenören ansvarar för anmälan för transport av avfall (MB 15kap). Anmälan om vattenverksamhet behövs för arbeten i bäcken som avvattnar Hösjitjärnen. Kommun Samråd ska ske med Bodens kommun där föreslagen dragning tar mark i anspråk utanför befintliga vägområden om ändring av detaljplaner krävs. Anmälan om miljöfarlig verksamhet (MB 9 kap) - Entreprenören ansvarar för ansökan om tillstånd för eller anmälan av miljöfarlig verksamhet i form av uppläggning där så krävs. Dispens från strandskyddsbestämmelser (MB 7 kap 18) - För åtgärder i form av t.ex. mer omfattande dikning eller utfyllnad inom det strandskyddsområde som gäller för alla sjöar och vattendrag kommer dispens att krävas. Särskilda skäl som anges i dispensansökan är att åtgärderna utförs i huvudsak i anslutning till befintlig väg. Dispens från strandskyddet prövas i fastställelseprocessen. Om arbetsplanen inte behöver fastställas måste strandskyddsdispens sökas separat. 32
8. SAMRÅD 8.1 Samråd i förstudieskedet Samråd har hållit under förstudieskedet i enlighet med Miljöbalken 6 kap 4, Väglagen 14 samt VVFS 2007:223. Under samrådstiden har myndigheter, organisationer samt allmänheten haft möjlighet att komma in med synpunkter och upplysningar som sedan har påverkat det fortsatta arbetet. Inkomna anteckningar och synpunkter finns redovisade i en samrådsredogörelse som finns tillgänglig på Trafikverket Region Nord. Samtliga inkomna synpunkter och yttranden samt upprättade minnesanteckningar och protokoll finns diarieförda på Trafikverket Region Nord. 8.1.1 Samrådsmöten Ett samrådsmöte genomfördes 2009-04-02 på Träffpunkten vid Brönjaskolan i Sävast. Annons med inbjudan till mötet infört i NSD och Norrbottens Kuriren. På mötena informerade Vägverket om de pågående förstudiearbetena, planeringsprocessen och föreslagna åtgärder. Under mötena fanns möjlighet att studera underlagsmaterial samt ställa frågor. Synpunkter önskades senast 2009-04-30. 8.1.2 Inkomna synpunkter Synpunkter från privatpersoner: Sju personer inkom med skriftliga synpunkter i samband med förstudien. De var i huvudsak positiva till att en gång- och cykelväg byggs och de ville även att den ska vara belyst. De påpekade även att fordon ofta kör för fort längs Sävastvägen trots hastighetsdämpande åtgärder. Det framkom även synpunkter på vilken sida av vägen som gång- och cykelvägen bör dras på. Bodens kommun: Kommunen bedömde att förstudien tog upp de aspekter som är viktiga för en ny gång- och cykelväg. Kommunen ansåg att hela vägen 588 bör förses med en gång- och cykelväg, men att den del som studeras i förstudien är den del som är viktigast att bygga eftersom det saknas alternativa gång- och cykelvägar på denna del, samt att vägen är smal. Mittemot Kryddvägen planeras ett bostadsområde och det gör gång- och cykelförbindelsen viktigare. Bodens kommun förordade det alternativ i förstudien som innebar att en gångoch cykelbana byggs genom Åbergstorp och ända fram till Svängleden. Utbyggnaden kan ske i etapper. Bodens kommun hoppades att en gång- och cykelbana byggs från Åbergstorp in mot Bodens centrum och att det även blir möjligt att gå och cykla från Gamla Sävast in mot Sävast, när den nya bron över väg 97 byggs. 33