Väg 588 Gång- och cykelväg delen Åbergstorp Sävast, Bodens kommun, Norrbottens län

Transkript

1 ARBETSPLAN BESKRIVNING Väg 588 Gång- och cykelväg delen Åbergstorp Sävast, Bodens kommun, Norrbottens län Utställelsehandling Uppdragsnr:

2 Titel: Arbetsplan, väg 588 Gång- och cykelväg delen Åbergstorp Sävast Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Teresa Wigren, Trafikverket Upprättad av: Ramböll Sverige AB Uppdragsnummer: Objekt: BD Distributör: Trafikverket Region Nord, Box 809, Luleå, telefon:

3 Innehåll 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH MOTIV ALLMÄNT TRAFIKFÖRHÅLLANDEN OLYCKSSTA TISTIK BEBYGGELSE OCH MA RKA NVÄNDNING MILJÖ- OCH KULTURFÖRHÅLLA NDEN GEOLOGI LEDNINGAR KOMMUNALA PLA NER EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR TIDIGA RE OCH PÅGÅ ENDE UTREDNINGAR OCH BESLUT SYFTE, MÅL OCH AVGRÄNSNING ARBETSPLANENS SYFTE PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL TRAFIK TYPSEKTIONER KORSNINGA R OCH A NSLUTNINGAR TILLGÄNGLIGHETSA NPASSNING GEOLOGI KOLLEKTIVTRAFIK SKADEFÖREBYGGA NDE Å TGÄ RDER ÖVRIGA VÄGANORDNINGAR ANDRA ÅTGÄRDER OCH A NORDNINGA R VÄGHÅLLNINGSANSVAR FÖR ALLMÄNNA VÄGAR FÖRÄ NDRING AV VÄGHÅLLNINGSOMRÅ DE FÖRÄ NDRING AV ALLMÄ N VÄG KONSEKVENSER AV VÄGFÖRSLAGET TRAFIKTEKNISKA KONSEKVENSER MILJÖKONSEKV ENSER KONSEKV ENSER FÖR PÅ GÅ ENDE MA RKA NVÄNDNING PÅVERKAN UNDER BYGGNA DSTIDEN MARKÅTKOMST FASTSTÄLLELSEPRÖV NING VÄGOMRÅ DE FÖR ALLMÄN VÄG OMRÅ DE MED TILLFÄLLIG NY TTJANDERÄ TT KOSTNADER FORTSATT ARBETE BYGGHANDLING DISPENSER OCH TILLSTÅ ND PRODUKTION KONTROLL OCH UPPFÖLJNING... 36

4 10 SAKÄGARE SAMRÅDSREDOGÖRELSE UNDERLAGSMATERIAL... 39

5 1 Sammanfattning Oskyddade trafikanter på väg mellan Åbergstorp och Sävast måste idag färdas i blandtrafik längs väg 588. Vid dagens förhållanden är trafiksäkerheten och tillgängligheten för dessa trafikanter låg längs sträckan. För att förbättra situationen för de oskyddade trafikanterna planeras en gc-väg längs väg 588 mellan Åbergstorp och Sävast. Målet med projektet är att skapa en naturlig, säker och trygg väg för oskyddade trafikanter mellan Åbergstorp och Sävast. Vägen, med dess anslutningar och kopplingar till målpunkter i området, utformas trafiksäker med god gestaltning och anpassning till omgivande miljö. Gc-vägen kommer att vara totalt ca meter lång och ska sträcka sig från norra delen av Åbergstorp till Sävastvägens östra anslutning mot Kryddvägen. Efter 800 meter nås det nybyggda området Hornsberg där det redan är byggt gc-väg varför denna vägplan gör ett kortare uppehåll för att sedan fortsätta vidare mot Kryddvägens östra anslutning. Genom att anlägga en gång- och cykelväg från Åbergstorp till Sävast kan tillgängligheten, framkomligheten och trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanterna, såsom gående och cyklister, förbättras. Påverkan på miljön, trafik och markanvändning bedöms vara mycket liten. Området berör inga riksintressen eller övriga intressen för miljö och kultur. Åtgärderna kommer att anpassas mot bebyggelsen. Länsstyrelsen har beslutat att projektet som helhet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Projektet finns med i Trafikverkets regionala plan och byggstart är planerad till

6 2 Bakgrund och motiv Oskyddade trafikanter på väg mellan Åbergstorp och Sävast måste idag färdas i blandtrafik längs väg 588. Vid dagens förhållanden är trafiksäkerheten och tillgängligheten för dessa trafikanter låg längs sträckan och flera olyckor med oskyddade trafikanter inblandade har inträffat. För att förbättra situationen för oskyddade trafikanter planeras en gång- och cykelväg (gc-väg) att anläggas längs väg 588 mellan Åbergstorp och Sävast. Gc-vägen kommer att vara totalt ca meter lång och ska sträcka sig från norra delen av Åbergstorp till Sävastvägens (väg 588) östra anslutning mot Kryddvägen. Vid den västra korsningen mellan väg 588 och Kryddvägen har Bodens kommun, i samband med byggnationen av området Hornsberg, uppfört en gc-väg på västra sidan om väg 588 samt en markerad passage med refug över väg 588. Trafikverkets planerade gc-väg kommer att ansluta till kommunens gc-väg på båda sidor så att en sammanhållen gc-väg från Åbergstorp till Sävast skapas. 2.1 Allmänt Området för den planerade gc-vägen är beläget i Bodens kommun, mellan byarna Åbergstorp och Sävast, se översiktskarta Figur 1. 6

7 Figur 1. Översiktskarta GC-väg Åbergstorp-Sävast. Planerad ny gc-väg markerad med streckat område. Sävast ligger ca 8 km söder om centrala Boden och sträcker sig från väg 97 och västerut mot Luleälven. Åbergstorp ligger mellan Sävast och Boden längs väg 588, Sävastvägen. Många bor längs med och nyttjar dagligen väg 588 till fots eller på cykel. Idag saknas en trygg och säker lösning för gående och cyklister som vill trafikera sträckan, se foto Figur 2. 7

8 Figur 2. GC-väg saknas idag längs väg 588 mellan Åbergstorp och Sävast. 2.2 Trafikförhållanden Väg 588 är en länk mellan Sävast och Boden. Vägen startar i söder från väg 97 söder om Sävast. Den går till en början på norra sidan väg 97 genom gamla Sävast och kallas här Gamla Sävastvägen. Efter passage av väg 97 fortsätter väg 588, här kallad Sävastvägen, genom Sävast och vidare norrut mot Boden. Den skyltade hastigheten längs sträckan för den planerade gc-vägen är 50 km/h och vägen är till största del 6-6,5 meter bred. Väg 588 mellan Åbergstorp och Sävast trafikeras av ca fordon/dygn (ÅDT, mätår 2008) av vilka ca 70 st. utgörs av lastbilar. Svängleden, öster om aktuellt planområde, är en kommunal väg som sammanbinder Sävast med Sävastön. Vägen är viktig för förflyttningen inom samhället. Den skyltade hastigheten längs Svängleden är 50 km/h norr om väg 588 och 70 km/h söder om väg 588. Vägbredden är ca 6,5-9 meter. Vägen trafikeras av ca fordon per dygn. Andelen tunga fordon är inte uppmätt. Efter ombyggnationen av väg 97 beräknas trafiken på Svängleden, från väg 588 och söderut mot Sävastön, öka till ca fordon per dygn. Kryddvägen, som ansluter mot aktuell sträcka på två platser, är en kommunal väg och utgör en lokal slinga som leder in trafiken från väg 588 till bostadsområden i Sävast nordvästra del. Längs hela Kryddvägen finns en separat gång- och cykelväg. Kryddvägen är belyst men det finns ingen särskild belysning för gc-vägen. Skyltad hastighet är 50 km/h och vägen är ca 6,5 meter bred. Kryddvägen trafikeras av ca 940 fordon per dygn. Andelen tunga fordon är inte uppmätt. Nätet av gång- och cykelvägar och gång- och cykelbanor är redan idag väl utbyggt i Sävast, se Figur 3. Bostadsområdena inom samhället sammanbinds av gc-vägar och längs flera av de större bostadsgatorna finns gc-banor. Samtliga gc-vägar och gc-banor är belysta. På flera platser finns gång- och cykelpassager, vissa planskilda. 8

9 Brönjaskolan Mårängsskolan Figur 3. Karta över gång- och cykelbanenätet i Sävast. Från förstudie. Från norra Sävast finns Björnstigen, en gc-väg som går norrut mot Boden. Enligt Bodens kommuns trafiknätsanalys upplevs Björnstigen som otrygg på grund av att den går genom skogen utan bilväg eller boende intill. Flertalet barn som bor i Åbergstorp cyklar Sävastvägen till de båda skolområdena Brönjaskolan och Mårängsskolan. Den aktuella sträckan trafikeras av lokaltrafikens linje 1. På vardagar körs drygt 20 turer och på lördagar knappt 10, på söndagar går inga lokalbussar mellan Sävast och Boden. Länstrafikens bussar mellan Boden och Luleå trafikerar inte den berörda sträckan men går genom Sävast längs Svängleden. 2.3 Olycksstatistik En sjukhusrapporterad olycka har inträffat längs den aktuella sträckan (statistik från 1 januari maj 2016). Vid olyckan blev en äldre cyklist påkörd med lindriga skador till följd. Inga polisrapporterade olyckor har inträffat i område. För att sänka hastigheten genom bebyggelsen längs sträckan har Vägverket (nu Trafikverket) byggt tre så kallade chikaner, se foto Figur 4. En chikan i Åbergstorp och två chikaner vid bostadshus strax väster om Sävast. 9

10 Figur 4. Chikaner i Åbergstorp. 2.4 Bebyggelse och markanvändning Området för den planerade gc-vägen ligger i gränszonen mellan tätort och landsbygd. I den västra delen går gc-vägen längs uppodlade marker med spridd bebyggelse m från Luleälven respektive Sävastån. På norra sidan väg 588 finns mest skog. Östra delen av gc-vägen går genom tätortsområde i Sävast. Sävast har ca invånare (Sävast församling, SCB dec 2015). Merparten bor i enfamiljshus i villaområden men det finns även ett antal flerfamiljshus samt mer spridd bebyggelse. I utkanten av samhället finns gårdsbebyggelse. Åbergstorp har ca 50 invånare. Merparten av husen är byggda mellan Sävastv ägen och Luleälven. Bebyggelsen består av äldre gårdar med boningshus och sidobyggnader men även av nybyggda enfamiljshus. På norra sidan Sävastvägen finns hästgårdar. Längs väg 588 söder om Åbergstorp ligger Hornsberg och Källdal. Hornsberg är ett område som exploaterats senaste åren och idag består av ett en blandning av äldre gårdar samt nybyggda enfamiljshus. I Källdal finns mest fritidsbostäder och några villor. I centrala Sävast finns service i form av bland annat en livsmedelsbutik, folktandvård och Brönjaskolan (årskurs 7-9) samt Tallbackens och Örtavallens förskolor. I norra Åbergstorp ligger hästgården Stall Åbergstorp som är både en rid- och körskola. Söder om Sävastån, på Sävastön, ligger SKAPA företagsby med hotell, restaurang och konferens, Mårängsskolan (årskurs F-6), Golfkullens förskola, Bodens golfklubb, bensinstation och Polaris Optik AB som tillverkar glasögon. Öster om väg 97 går järnvägen. Närmsta järnvägsstation ligger inne i Boden. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns en brunn nära vägen i Åbergstorp och ytterligare en brunn på längre avstånd från vägen i Hornsberg. Det kan finnas fler brunnar som inte 10

11 är registrerade. Inga kommunala vattentäkter eller vattenskyddsområden finns inom området. Jord- och skogsbruk bedrivs i mindre omfattning inom området. Gc-vägens dragning ligger inom gränsbestämt betesområde för Gällivare sameby. Området där gc-vägen är planerad är utmärkt som vinterland. Det finns inga strategiska eller viktiga platser för rennäringen inom området och inga riksintressen för rennäringen. VA-ledningar sträcker sig längs väg 588 mellan Sävast och Åbergstorp. 2.5 Miljö- och kulturförhållanden Området för den planerade gc-vägen ligger i ett flackt landskap i Luleälvens dalgång. Väg 588 går här längs uppodlade marker med spridd bebyggelse, m från Luleälven. I och med närheten till Luleälven berör arbetsplanen områden med strandskydd. Området karaktäriseras främst av häst- och fårhagar och ridhus på norra sidan av vägen. På södra sidan finns bebyggelse i form av villatomter och gårdar. Vägen är kurvig och vägrummet varierar mellan öppet och slutet. Älven och odlingslandskapet på andra sidan framträder på några ställen längs sträckan. Från Kryddvägens västra anslutning ses Åberget och Åbergsfortet längre norrut. Den dominerande jordarten på sträckan för den planerade gc-vägen är finkorniga sediment i form av siltig sand och sandig silt. Inom utredningsområdet för gc-vägen finns inga registrerade områden med höga naturvärden som t.ex. artrika vägkanter, nyckelbiotoper, naturvärden i skogar eller vå t- marker. Inga Natura 2000-områden eller andra riksintressen finns i utredningsområdet, se Figur 5. Figur 5. Riksintressen och områdesskydd i närheten av Åbergstorp och Sävast. 11

12 2.6 Geologi Den dominerande jordarten i området för den planerade gc-vägen är finkorniga sediment i form av siltig sand och sandig silt. Inget berg har påträffats vid de geotekniska undersökningarna. Se även Tekniskt PM Geoteknik, Flik 6. Markprover har tagits i området där gång- och cykelvägen ska anläggas. Jordprofilen indikerar sulfidhaltiga jordar i anslutning till bäckravinen i områdets östra del. I och med att gc-vägen anläggs på befintlig vägbana förbi ravinen har bedömningen gjorts att projektet ej kommer att påverka befintlig sulfidjord. 2.7 Ledningar PM Samordning ledningar kommer att upprättas som underlag inför bygghandlingen. Planritningar som redovisar befintliga ledningar återfinns under flik 17. Nedan redovisas kortfattat och övergripande vilka ledningar som finns längs den aktuella sträckan Belysning Sträckan är delvis belyst idag, främst i anslutning till bebyggelsen. Flera olika typer av armaturer finns monterade på varierande avstånd från vägen. Längs delar av sträckan är armaturerna placerade på eller bakom släntkrön, närmare 6-8 meter från väg 588, medan de på andra sträckor är monterade i direkt anslutning till vägen, ca 2-4 meter från vägkant. Vissa av belysningsstolparna nyttjas även för övriga luftburna el- och/eller teleledningar. Vid utbyte av dessa armaturer kommer ledningarna att läggas i markschakt. Armaturerna ligger till huvuddel på samma sida om väg 588 som den planerade gcvägen. Trafikverket äger se fem östligaste belysningsarmaturerna, övriga äger Boden kommun. De båda anläggningarna är sammanbyggda. Driften av belysningsanläg g- ningen längs sträckan sköts av en och samma entreprenör. Figur 6. Exempel på belysningsarmaturer längs sträckan. 12

13 2.7.2 Luftledningar I anslutning till vägområdet finns både 0,4kV-ledningar och 24kV-ledningar samt teleledningar. Vid sektion 1/500 korsas väg 588 av en högspänningsledning. Stolpen närmast vägen kommer att behöva flyttas i samband med byggnationen av gc-vägen. De luftledningar som idag är monterade på belysningsarmaturer kommer att läggas i markschakt i samband med byggnationen av gc-vägen Markledningar - el Första delen av sträckan, från Åbergstorp, löper ett flertal ledningarna marklagda intill väg 588. Efter passagen av Hornsberg minskar ledningsförekomsten markant men längs hela sträckan förkommer markledningar på södra sidan om väg 588. Längs delar av sträckan kommer den planerade gc-vägen påverka befintliga ledningar, omfattningen av detta och nödvändiga åtgärder kommer att redovisas i PM Samordning ledningar VA-ledningar Från Åbergstorp fram till Hornsberg ligger VA-ledningar i anslutning till väg 588. Mellan sektion 0/000 0/400 löper ledningen på norra sidan om väg 588 vilket innebär att en kommer att beröras i samband med breddningen av vägen. VA-ledningen korsar även väg 588 på ett flertal platser för att försörja fastigheter på motsatt sida. 2.8 Kommunala planer Bodens kommun har inlett arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen. Den nu gällande kommunala översiktsplanen för Bodens kommun är från En fördjupad översiktsplan för centralorten Boden antogs , vilken gäller över översiktsplanen. Den planerade gc-vägen strider inte mot bestämmelserna i dessa planer. Området för den planerade gc-vägen berör två detaljplaner: 2582-P som är planen för Hornsberg samt 25-P AV2 som berör sträckans sista del från ravinen fram till Lökvägen/Kryddvägen. Gc-vägen kommer att beröra områden med naturmark/park/plantering i de båda planerna. Intill Hornsberg kommer delar av den kantstensbyggda gc-vägen och dess dike ligga inom detaljplanerade området. Vid infarten till Sävast ligger gc-vägen friliggande och kommer att uppta ytor fram till fastighetsgränserna för privatbostäder. Den planerade gc-vägen strider inte mot detaljplanernas bestämmelser. 2.9 Ekonomiska förutsättningar Projektet Väg 588 Gång- och cykelväg delen Åbergstorp-Sävast finns med i Trafikverkets regionala plan och byggstart är planerad till slutet av planperioden Tidigare och pågående utredningar och beslut Vid bedömning av vilka åtgärder/alternativ som är mest lämpliga använder sig Trafikverket av den s.k. fyrstegsprincipen. Syftet med principen är hushållning med resurser samt minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: 13

14 Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Steg 3. Vägförbättringsåtgärder Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Förstudie En förstudie utförs alltid som ett första steg i vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen, se Figur 7. Syftet med förstudien är att ge underlag för beslut om projektet ska drivas vidare eller ej samt klarlägga förutsättningarna inför det fortsatta arbetet. Figur 7. Trafikverkets planeringsprocess. Denna beskrivning tillhör arbetsplaneskedet. En förstudie finns upprättad för projektet där det konstaterades att en gc-väg bör uppföras för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter längs Sävastvägen. Förstudien behandlade en gc-väg från Åbergstorp i väster fram till väg 97 i öster. Förstudien inleddes med samråd under år Samråd och utredning resulterade i ett förslag som upprättades den 18 mars Med denna som grund beslutade Länsstyrelsen den 21 september 2009 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan Vägutredning Efter förstudien följer en vägutredning. Här vägs olika alternativ mot varandra och det totalt sett bästa alternativet väljs. Finns efter förstudien endast ett alternativ, som i detta fall, kan processen gå vidare direkt till arbetsplan där åtgärderna detaljprojekteras Arbetsplan Efter Länsstyrelsens besked om betydande miljöpåverkan beslutade Trafikverket att driva projektet vidare i form av arbetsplan. Gc-vägen kommer att anläggas mellan Åbergstorp i väster och östra korsningen med Kryddvägen i öster. Anledningen till att gc-vägen får en kortare sträckning än i förstudien är att Trafikverket avser att bygga gc-vägen där den behövs som mest och därmed kommer att användas mest. Gc-vägen kommer att ansluta till befintlig kommunal villagata. Därefter finns parallella gator som gående och cyklister har möjlighet att använda. Arbetsplanen har upprättats efter samråd. En MKB finns upprättad, vilken godkändes av Länsstyrelsen Från har regeringen beslutat om en ny planprocess. För detta projekt gäller dock den gamla planprocessen eftersom MKB:n godkändes innan

15 Då planens omfattning (hela sträckan redovisas nu i en plan istället för som två etapper i två skilda planer) och gc-vägens utformning/sträckning förändrats något sedan samrådsmötet 2011 och godkännandet av MKB 2012 upprättas ett kompletterande PM till godkänd MKB inför planens utställelse. Med hänsyn till de förändringar som skett i och med projektets omstart höll Trafikverket den 26 april 2016 ett informationsmöte på orten. I samband med mötet fick besökarna information om bland annat det nya förslaget för sträckning och utformning av gc-vägen samt om tidplanen för projektet. Besökarna gavs även möjlighet att ställa frågor till Trafikverket. 3 Syfte, mål och avgränsning 3.1 Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att: ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt, reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. Kommunen ska tillhandahålla den mark eller det utrymme som måste tas i anspråk som nytt vägområde för statlig allmän väg inom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap. 3.2 Projektets syfte och mål Det övergripande nationella transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Anläggandet av en gång- och cykelväg mellan Åbergstorp och Sävast syftar till att förbättra situationen för oskyddade trafikanter efter sträckan så att en trygg och säker miljö skapas. Detta sker genom att separera gående och cyklister från den relativt höga trafikeringen längs väg 588 Projektet har som mål att: Öka trafiksäkerheten och tryggheten för oskyddade trafikanter längs väg 588, Sävastvägen. Öka gång- och cykeltrafiken mellan Åbergstorp och Sävast. Förbättra tillgängligheten för fotgängare och cyklister till målpunkter inom och i anslutning till området. Skapa säkra övergångar för oskyddade trafikanter som ska passera väg 588 inom området. 15

16 3.3 Referensstandard Skyltad hastighet längs väg 588 på sträckan för den planerade gc-vägen är 50 km/h och trafikmängden är 1200 fordon/dygn varav ca 70 tunga fordon/dygn (ÅdT mätår 2008). Trafikmängder och skyltad hastighet på väg 588 kommer inte att förändras till följd av gc-vägen. Väg 588 kommer efter ombyggnad att få bredden 6,5 m längs hela sträckan med undantag för passagen över ravinen i områdets östra del där vägen smalnas av till ett körfält, ca 3,5 meter brett. 4 Vägförslaget 4.1 Arbetsplanens omfattning Gc-vägen dras på södra (sydvästra) sidan om väg 588 och ska där så är möjligt byggas friliggande, med avskiljande dike mellan gc-väg och väg 588. Längs sträckor där en friliggande lösning ej är möjlig, av utrymmesskäl eller annan anledning, avskiljs gcvägen från väg 588 med kantsten. För att undvika stora intrång på fastigheterna längs vägen utformas gc-vägen med en belagd bredd på ca 2,5 m och slänter med lutning 1:2 1:3. Gc-vägen kommer att belysas. Vid passage av infarter/väganslutningar kommer, i de fall gc-vägen passerar med kantstenslösning, kantstenen sänkas för att underlätta anslutningen. Vid identifierade traktorinfarterer mot åkermark och liknande kommer en ny anslutning mellan väg 588 och över nya gc-vägen byggas. Planritningar för sträckan finns bifogade planen under flik 14. Genom Åbergstorp och vidare fram till km 0/560 breddas väg 588 på östra sidan för att cykelvägen ska kunna inrymmas på befintlig vägkropp på västra sidan. Orsaken är att intrånget annars skulle bli för stort på flera fastigheter längs vägens västra sida. Längs aktuell sträcka avskiljs gc-vägen från väg 588 med kantsten. I Åbergstorp byggs befintlig busshållplats om till en timglashållplats, vilket innebär att vägen är indragen (timglasformad) på båda sidor om hållplatsen så att endast ett fordon kan passera åt gången. Syftet är att sänka hastigheten på vägen och öka tillgängligheten till hållplatsen samtidigt som ingen mark från omkringliggande fastigheter behöver tas i anspråk. Vid hållplatsen byggs en passage med nedsänkt kantsten och taktila plattor som ökar orienterbarheten för synsvaga. 16

17 Figur 8 Bostadshus i nära anslutning till väg 588 där vägbanan kommer att breddas österut (till höger i bild). I Åbergstorp passeras ett dike som avvattnar våtmarker öster och söder om Åberg s- torp. Vägtrumman under väg 588 kommer här att förlängas österut och vägbanken breddas för att gc-vägen ska få plats bredvid väg 588. Mellan km 0/400-0/500 kommer två äldre byggnader att rivas för att ge plats åt nödvändig breddning av väg 588. Byggnaderna är inte kulturminnesvärda. Figur 9 Äldre byggnader vid km 0/400-0/500. Från km 0/560 är en breddning av vägen ej längre nödvändig för att inrymma gcvägen. Utrymmet medger dock ej en friliggande lösning varför gc-vägen anläggs med kantsten vidare fram till Hornsberg (km 0/800). 17

18 Figur 10 Befintlig gc-väg vid bostadsområden Hornsberg. Efter passage av den befintliga gc-vägen vid Hornsberg anläggs den nya gc-vägen friliggande med avskiljande dike mot väg 588. Gc-vägen följer väg 588 fram till km 1/600 där den viker av från vägen och passerar bakom fastigheten Sävast 8:23. Vid befintlig bussficka byggs en passage mellan väg 588 och den nya gc-vägen för att förenkla anslutningen för boende på norra sidan om väg 588. Efter passagen av fastigheten återgår gc-vägen till att friliggande följa väg 588 fram till bäckravinen vid km 1/850. Figur 11 Sävast 8:23 där gc-vägen kommer att passera bakom fastigheten för att minska intrånget. 18

19 4.1.1 Studerade lösningar för passage av bäckravinen I den tidigare arbetsplanen som presenterades vid det allmänna samrådet 2012 samt i den godkända miljökonsekvensbeskrivningen föreslogs en breddning av befintlig vägbank för att inrymma gc-vägen bredvid befintlig väg 588. I samband med detta skulle även befintlig trumma bytas mot en längre med större diameter. Länsstyrelsen rekommenderade ett byte av trumman då den bedömts utgöra ett vandringshinder. Vid senare kontakter med Länsstyrelsen har Trafikverket fått information om att ingen fisk förväntas vandra i den aktuella trumman varför ett utbyte/åtgärder ej bedömts vara nödvändiga utifrån ett vandringshindersperspektiv. Flera alternativa lösningar för passage av ravinen har studerats under arbetsplaneskedet: 1. Breddning av befintlig bank inklusive förlängning/byte av befintlig trumma (alternativet har studerats både för gc-väg med kantsten och för friliggande gcväg). 2. Byggnation av separat gc-bro strax söder om befintlig vägbank. 3. Byggnation av gc-väg på befintlig vägbana vilket innebär nedsmalning till ett körfält med växelvis passage för fordonstrafiken. Gc-vägen avskiljs från vägbanan med kantsten. Räcke byggs på båda sidor mot ravinen. Trafikverket har beslutat att gå vidare med alternativ 3 då detta får minst påverkan på bäckravinen och den befintliga sulfidjorden samtidigt som den innebär en lösning som har hastighetsdämpande effekt på väg 588. Lösningen har också bedömts vara den mest kostnadseffektiva. Figur 12 Planritning över fastigheten Sävast 8:23 samt passagen över bäckravinen vid km 1/850. Positiva konsekvenser till följd av ändringen: Ingen påverkan på sulfidjorden Ingen påverkan på bäcken 19

20 Hastighetsdämpande lösning Kostnadseffektivt Negativa konsekvenser till följd av ändringen: Minskad framkomlighet för fordonstrafiken Figur 13: Chikan i anslutning till bäckravinen vid 1/850. Chikanen bort i samband med byggnation av gc-väg och avsmalning av väg 588. Från bäckravinen vidare fram till Kryddvägen kommer gc-vägen att anläggas friliggande med avskiljande dike mot väg 588. Sista ca 20 meterna in mot anslutningen mot Kryddvägen ansluter gc-vägen mot väg 588 och avskiljs med kantsten. Vid Kryddvägens östra anslutning byggs en passage över väg 588, vid passagen anläggs ett lågt farthinder. Anslutningen mellan gc-vägen och passagen kommer att vara utan nivåskillnader. 4.2 Trafik Bedömningen har gjorts att mängden tyngre motortrafik på väg 588 inte kommer att förändras på grund av uppförande av en gc-väg mellan Åbergstorp och Sävast. Däremot kommer lättare motortrafik, t.ex. mopeder, som tidigare färdats på väg 588 nu att nyttja gc-vägen istället. Ett mindre tillskott av lättare motortrafik samt gång- och cykeltrafik kan komma att uppstå då fler kan tänka sig att nyttja gc-vägen när trafiksäkerheten höjs. 4.3 Typsektioner Gc-vägen utformas med en belagd bredd på 2,5 m. Överbyggnaden på gc-vägen kommer att variera beroende på hur befintlig överbyggnad på väg 588 ser ut, detta kommer att redovisas närmare i projektets bygghandling. Nedan redovisas ett antal generalla typsektioner för de olika lösningarna med kantsten respektive med friliggande gc-väg. 20

21 Typsektioner för samtliga lösningar längs sträckan finns bifogade arbetsplanen, se flik 16. Figur 14: Vägprofil med breddning av befintlig väg 588, fram till sektion 0/550. Figur 15: Vägprofil för sektion 0/560 0/800. Figur 16. Vägprofil för sektion 0/890 2/100 med undantag för passage över ravinen vid 1/850 där gc-vägen kommer att byggas med kantsten på befintlig vägbana. 21

22 Figur 17 Vägprofil för passage av ravinen vid sektion 1/ Korsningar och anslutningar I början av gc-vägen, sektion ca 0/020, anläggs en timglasformad busshållplats. En passage över väg 588 anläggs i anslutning till hållplatsen. Vid passagen monteras nedsänkt kantsten för att underlätta passage för funktionshindrade. Figur 18 Typsektion vid ny timglashållplats i Åbergstorp. 22

23 Figur 19: Befintliga bussfickor i västra delen av planområdet som kommer att bygggas om till en timglashållplats. Vid km 0/800 ansluter gc-vägen mot befintlig gc-väg vid Hornsberg. Från nya bostadsområdet finns ett övergångsställe med refug och förstärkt belysning över väg 588 mot Kryddvägens västra anslutning och befintlig gc-väg på norra sidan om väg 588. Sträckan med befintlig gc-väg och passage ingår ej i arbetsplanen. Figur 20: Nybyggd gång- och cykelpassage i anslutning till bostadsområdet Hornsberg. Vi gc-vägens slut, den östra anslutningen mot Kryddvägen, byggs ett lågt farthinder för ökad säkerhet för oskyddade trafikanter vid passage över Sävastvägen. 23

24 Gc-vägen ansluter längs sträckan mot ett flertal befintliga infarter till fastigheter. Där gc-vägen går med kantsten längs väg 588 kommer en nedsänkt kantsten att läggas vid fastighetsinfarter. 4.5 Tillgänglighetsanpassning Vid anslutningar mot infarter samt vid passage över väg 588 kommer gc-vägen att anpassas för att underlätta för funktionshindrade att passera. Kantstenen kommer att sänkas om det inte är möjligt att skapa en passage utan höjdskillnader. För bättre orienterbarhet vid passagerna (vid timglashållplatsen samt vid Kryddvägens östra anslu t- ning) kommer taktila plattor att läggas i gc-vägen. Figur 21 Exempel på utformning av taktila plattor vid busshållplats. 4.6 Geologi För att minimera risken för framtida sättningar på den del där väg 588 kommer att breddas i Åbergstorp ska sättningarna tas ut med överlast. Överlasten bör belasta ytan under minst ett år innan beläggning kan ske. Detta innebär en byggtid på två år. För att inrymma överlasten krävs ett utökat markanspråk under byggtiden. På planritningarna finns området markerat som tillfällig nyttjanderätt vid sektion 0/170 0/560. Området med tillfällig nyttjanderätt kommer att vara 6 meter brett längs den aktuella sektionen. 4.7 Hydrologi Avvattning Avvattningen av gc-väg och väg 588 kommer att ske på samma sätt som i dagsläget, med öppna diken. Befintliga diken och trummor justeras för att gc-vägen ska få plats intill väg 588. Diken byggs med lutningen 3-5 promille för att säkerställa att avvattningen fungerar på ett tillfredsställande sätt och att vatten ej blir stående i dikena någon längre tid. Mellan km 1/700 1/850 medför ogynnsamma höjdförhållanden att diket blir relativt djup och markanspråket relativt stort. Alternativet att minska lu t- ningen och därmed markanspråket har valts bort då det vid platsbesök konstaterats att 24

25 området riskerar bli mycket blött under perioder av året och att en väl fungerande avvattning då är avgörande för att upprätthålla förväntad livslängd på gc-vägen. Figur 22: Stora mängder vatten samlas på åkermarken i anslutning till fastigheten Sävast 8:23. Utredningsområdet för gc-vägen ligger i närheten av vattendrag både i väster, Luleälven, och i söder, Sävastån. En tjärn finns i direkt anslutning till vägens norra sida i Hornsberg och i öster passerar gc-vägen en bäck från Hösjitjärnen, se Figur 23. Hösjitjärnen Tjärn Korsande bäck Figur 23. Ytvattenförekomster i området kring den planerade GC-vägen. Den ekologisk statusen för Luleälven har klassificerats som dålig och älven har tidsfrist till 2021 då miljökvalitetsnormen god ekologisk status ska uppnås. 25

26 Den ekologiska statusen för ytvattenförekomsten Sävastån är otillfredsställande och Vattenmyndigheten har även här bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till Orsaken är övergödning av vattenmiljön, kontinuitetsförändringar samt morfologiska förändringar. När det gäller kemisk ytvattenstatus exklusive kvicksilver uppnår både Luleälven och Sävastån god status. När det gäller kemisk status inklusive kvicksilver uppnår varken Luleälven eller Sävastån god status. I Sverige idag överstiger kvicksilver gränsvärdet för halter i vattenlevande djur i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. I norra delen av Sävast ligger Hösjitjärnen som avvattnas söderut av en bäck. Bäcken mynnar i Sävastån ca 300 m söder om väg 588. Under väg 588 passerar bäcken genom en vägtrumma. Bäckravinen är igenvuxen med sly och björkar. Flödet är tidvis högt, bland annat vid hög nederbörd och snösmältning. Bäcken omfattas av strandskydd. Det finns inga miljökvalitetsnormer för bäcken och den har inte några registrerade naturvärden. 4.8 Kollektivtrafik Den aktuella sträckan trafikeras av lokaltrafikens linje 1. På vardagar körs drygt 20 turer och på lördagar knappt 10, på söndagar går inga lokalbussar mellan Sävast och Boden. Länstrafikens bussar mellan Boden och Luleå trafikerar inte den berörda sträckan men går genom Sävast längs Svängleden. Längs den planerade gc-vägen finns en busshållplats med bussfickor i Åbergstorp. Busshållplatsen byggs om till en timglashållplats. Vid km 1/620 finns en bussficka på södra sidan om väg 588. En anslutning kommer att byggas mellan bussfickan och gcvägen som på den aktuella platsen viker ut från vägen och går bakom fastigheten Sävast 8: Skadeförebyggande åtgärder Barriäreffekter Framkomligheten och säkerheten för trafikanterna längs väg 588 kommer att förbättras genom anläggandet av en gång- och cykelväg mellan Åbergstorp och Sävast eftersom åtgärderna innebär en separering av de olika trafikslagen Buller, luftföroreningar och vibrationer Påverkan från buller, luftutsläpp och vibrationer samt medförande konsekvenser bedöms som små och några skyddsåtgärder kommer inte att utföras Naturmiljö Gc-vägen kommer att gå längs befintlig infrastruktur, vilket minskar behovet av att ta i anspråk oexploaterade områden. Gc-vägens intrång i omgivningen ska minimeras så mycket som möjligt. Därför anpassas släntlutningarna för att utnyttja så lite yta som möjligt. Slänter utformas med släntlutningar 1:2-1:3. Hänsyn skall tas till att inte röja eller påverka befintlig vegetation mer än nödvändigt. Där ytor skadats ska återställning utföras. Befintliga vägtrummor kommer att åtgärdas och anpassas för att inte utgöra hinder för djurlivet. 26

27 4.9.4 Kulturmiljö Det finns inga fornlämningar eller andra kulturhistoriskt värdefulla objekt eller områden inom utredningsområdet för gc-vägen. Inga skyddsåtgärder planeras Landskap Ett gestaltningsprogram har tagits fram som anger hur vägmiljön ska utformas, se vidare Gestaltningsprogram Flik 8. De olika landskapskaraktärerna, landsbygd, odlingsmark och tätort, ger olika förutsättningar för utformningen. Särskild vikt ska läggas på avsnitt där gc-vägen passerar intill bebyggelse. Släntlutningar anpassas för att utnyttja så lite yta som möjligt. Slänter utformas övervägande med släntlutning 1:3. Där gc-vägen passerar nära bebyggelse eller känslig vegetation utformas slänterna med en lutning på 1:2. Befintlig vegetation skall bevaras i största möjliga mån. Stora träd är värdefulla i vä g- miljö eftersom de utgör landmärken och ger rumslighet åt vägen. Skyddsvärd vegetation finns bl.a. på fastigheterna Boden 42:2, Åbergstorp 1:2 och Åbergshem 1: Friluftsliv Konsekvensen av gc-vägen för friluftslivet blir att fler kan ta sig fram säkrare till exempelvis idrottsaktiviteter, sevärdheter, skogen och älven Mark- och vattenföroreningar Påverkan på mark och vatten från gc-vägen bedöms som mycket liten. Inga skyddsåtgärder planeras Skyddsåtgärder under byggnadstiden Trafikverket ställer, genom Vägverkets publikation 2006:105 Miljökrav vid upphandling av entreprenader och tjänster, generella miljökrav beträffande t.ex. miljöplan, utbildning av personal, hantering av kemiska produkter och fordon. Närboende ska informeras om att mindre störningar kommer att förekomma under en begränsad tid då gc-vägen anläggs. Bullrande arbetsmoment ska tidsbegränsas. Skyddsåtgärder ska vidtas för att begränsa risken för förorening av grund- och ytvatten. Diffust läckage från maskiner, oförutsägbara händelser och ytvattenavrinning från upplag och ytor ska beaktas. Områden som nyttjas för fordonsuppställning och tillfälliga lagringsplatser ska planeras väl. Även byggvägar ska planeras för att begränsa risken för påverkan. Innan mark tas i anspråk för tillfälliga upplag, etableringsområden och tillfälliga vägar besiktas marken. Efter färdigställandet ska marken återställas. Entreprenören skall upprätthålla beredskap för att vid behov utföra dammbindande åtgärder på ytor och upplag inom arbetsområdet. Under vissa förutsättningar kan det vara nödvändigt att utföra åtgärder mot damning även utanför arbetsområdet, längs frekvent nyttjade transportvägar. Maskinförare ska informeras om vikten av att hålla sig inom anvisat arbetsområde för att undvika skador på känslig mark. Befintlig vegetation skall bevaras i största möjliga mån. Solitärträd, rotsystem, häckar och staket skyddas i största möjliga mån under byggtiden genom t.ex. instängsling. Skyddsvärd vegetation finns bl.a. på fastigheterna Boden 42:2, Åbergstorp 1:2, Åbergshem 1:1 samt Sävast 8:17. I de fall anläggandet av 27

28 gc-vägen innebär att häckar eller gårdsträd på tomtmark måste tas ned kommer ekonomisk ersättning att utgå till fastighetsägaren som sedan själv får ombesörja eventuell återplantering. Där ytor skadats ska återställning utföras. Om tidigare ej känd fornlämning påträffas under byggtiden ska schaktningen avbrytas och kontakt med Länsstyrelsen tas. Risk att påträffa sulfidjord i samband med schakter finns i området kring tjärnen i Hornsberg samt vid bäcken som avvattnar Hösjitjärnen. Om sulfidhaltiga massor påträffas kommer dessa att hanteras enligt Trafikverkets rutiner för omhändertagande av sulfidjord (enl. Vägverkets publikation 2007:100, Råd och rekommendationer för ha n- tering av sulfidjordmassor). Dränering eller grundvattensänkning i områden där sulfidjord kan förekomma får inte göras. Vid arbeten i anslutning till vattendrag finns risk för tillfällig grumling. I och med valet att anlägga gc-vägen på befintlig vägbana bedöms bäcken som avvattnar Hösjitjärnen inte komma att påverkas. Ej heller tjärnen som ligger i direkt anslutning till vägens norra sida i Hornsberg kommer att påverkas. Diket i Åbergstorp kan däremot komma att påverkas tillfälligt av grumling vid grävarbeten i samband med förlängning av vägtrumman. Vid eventuella sedimentutsläpp vidtas normala skyddsåtgärder Övriga väganordningar En busshållplats med hållplatsstolpe finns i Åbergstorp. Den byggs om till en timglashållplats, vilket innebär att vägen är indragen (timglasformad) på båda sidor om hållplatsen så att endast ett fordon kan passera åt gången. Syftet är att sänka hastigheten på vägen och öka tillgängligheten på hållplatsen, samtidigt som ingen mark från omkringliggande fastigheter behöver tas i anspråk Beläggning Hela gång- och cykelvägen beläggs med asfalt. Där väg 588 breddas förses hela vägbredden med ny beläggning Belysning Gång- och cykelvägen kommer att vara belyst hela vägen från Åbergstorp till Sävast. Vid kantstensbunden gc-väg ska även vägbanan belysas vilket kommer att säkerställas genom en anpassning av armaturernas stolhöjd och armlängd. Där gc-vägen går friliggande kommer en lägre belysningsarmatur väljas. Belysningsstolparna placeras ca 1 meter från gc-vägens asfalts kant för att underlätta för vinterunderhåll och minimera risken för påkörningsskador. Samtliga belysningsstolpar placeras på gc-vägen inre sida Räcken Ett vägräcke monteras på båda sidor om väg 588 vid passage av bäckravinen i planområdets östra del. 28

29 Skyltar och signaler På väg 588 sätts varningsskyltar upp för korsande gc-trafik vid timglashållplatsen samt vid östra anslutningen mot Kryddvägen. Där gc-vägen går friliggande sätts skyltar för gc-väg upp Vägmarkering Passage för oskyddade trafikanter uppförs vid busshållplatsen i Åbergstorp. Vid denna målas vägmarkeringar. Ny markering för vägmitt målas på väg 588 där vägen breddas, sektion 0-0/560. Passage uppförs vid östra korsningen med Kryddvägen. Vid denna målas vägmarkeringar Andra åtgärder och anordningar Enskilda anslutnings- och parallellvägar Enskilda anslutnings- och parallellvägar som berörs justeras mot gc-vägen Jord- och luftledningar Gc-vägen korsar teleledning på ett flertal ställen. Skydd och/eller eventuell omläggning av teleledning utförs i samråd med ledningsägare och beskrivs närmare i planens bygghandling samt i PM Samordning Ledningar som tas fram inför bygghandlingen. Ett antal elstolpar och elkablar längs väg 588 behöver flyttas. Även elskåp kommer att behöva flyttas. Ledningsägare ansvarar för flytt av stolpar, kablar och skåp. VA-ledningar kommer att behöva skyddas under byggtiden och vissa kan eventuellt behöva läggas om. Åtgärder utförs i samråd med ledningsägare. Vid eventuell omläggning kan detaljprojektering komma att erfordras. Detta kommer då att utföras i ett senare skede, till bygghandling Åtgärder för minskat markintrång Mellan sektion 0/000 och 0/560 breddas väg 588 för att ett begränsat markintrång på västra sidan om vägen ska ske. Vid trånga passager används släntlutningen 1:2 för att minimera markanspråket. Vid passage av fastigheten Sävast 8:23 kommer gc-vägen att dras bakom fastigheten (på södra sidan) för att undvika ett markintrång på den aktuella fastigheten. Vid passage av ravinen kommer gc-vägen att byggas på befintlig vägbana för att minimera påverkan och intrånget i bäckmiljön. 5 Väghållningsansvar för allmänna vägar 5.1 Förändring av väghållningsområde Trafikverket och Bodens kommun är väghållare för det allmänna vägnätet i området kring Sävast. Trafikverket ansvarar för väg 97 och väg 588. Bodens kommun ansvarar för Kryddvägen och Svängleden. Väghållningsansvaret för dessa vägar kommer inte att förändras på grund av uppförandet av gc-vägen. 29

30 Inga ägarförhållanden kommer att förändras i och med byggnationen av gc-vägen. 5.2 Förändring av allmän väg Ingen förändring av allmän väg kommer att ske i detta projekt. På sektion 0/000-0/560, genom Åbergstorp breddas väg 588 med ca 3,25 m på östra sidan för att cykelvägen ska kunna inrymmas på befintlig vägkropp på västra sidan. Orsaken är att intrånget annars skulle bli för stort på flera fastigheter längs vägen. Bredden på väg 588 kommer efter ombyggnaden att variera mellan 6,3-6,6 meter. På sträckor där gc-vägen avskiljs från väg 588 med kantsten kommer bredden på väg 588 att vara 6,5 meter. Undantaget är vi passagen av ravinen där vägen blir 3,5 till följd av att ena körfältet byggs om till gc-väg med avskiljande kantsten. 6 Konsekvenser av vägförslaget 6.1 Trafiktekniska konsekvenser Trafikmängder Mängden tyngre motortrafik på väg 588 bedöms inte påverkas av uppförandet av en gc-väg mellan Åbergstorp och Sävast. Däremot kommer lättare motortrafik, som t.ex. mopeder, som tidigare färdats på väg 588 nu att nyttja gc-vägen istället. Ett mindre tillskott av lättare motortrafik samt gång- och cykeltrafik kan uppstå på gc-vägen eftersom denna ger en ökad trafiksäkerhet Framkomlighet En gång- och cykelväg medför god framkomlighet för oskyddade trafikanter. Trafiksäker passage underlättar korsning av väg 588. Trafikseparering ökar även framkomligheten för biltrafiken på sträckan eftersom förekomsten av störningsmoment minskar Trafiksäkerhet Trafikseparering påverkar säkerheten för samtliga trafikslag, särskilt för oskyddade trafikanter. Då hela sträckan belyses ökar även tryggheten för de oskyddade trafikanterna Trafikekonomi och komfort Komforten för både gång- och cykeltrafik och för biltrafik förbättras genom en gångoch cykelväg längs väg 588. Detta eftersom de olika trafikslagen separeras vilket leder till säkrare trafik och mindre störningsmoment. Vid infarter till fastigheter kommer kantstenen, som avskiljer gc-vägen från väg 588, att sänkas ned. Detta medför en mjukare överfart för fordon som kör in/ut till fastigheterna. Även med nedsänkt kantsten kommer komforten och tillgängligheten till fa s- tigheterna att försämras marginellt. Gc-vägen kommer att generera driftkostnader eftersom gc-vägens körbana och belysning kommer att kräva underhåll och vintertid kommer gc-vägen att behöva snöröjas. 30

31 6.1.5 Trafikantupplevelser och trafikservice Gc-vägen kommer att följa väg 588 dragning och det omgivande landskapet kommer inte att ändras jämfört med dagsläget. En separering av biltrafik och oskyddad trafik kan dock leda till att omgivningen upplevs som mer positiv genom att trafikmiljön blir säkrare med färre störningsmoment. 6.2 Miljökonsekvenser Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I miljöbalkens kap 2 redovisas de allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövningen om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens. Nedan redovisas en kort bedömning av hur relevanta hänsynsregler tillämpats i projektet: Prövning (2 kap 1 ) Trafikverket ska vid sin prövning av arbetsplanen visa vilka förpliktelser som tagits med hänvisning till de allmänna hänsynsreglerna. Kunskapskrav (2 kap 2 ) Utöver den befintliga kunskap som inhämtats från länsstyrelsen, kommunen m.fl. har ny kunskap framkommit via samråd genomförda av Trafikverket. Försiktighetsmått (2 kap 3 ) I MKB:n redovisas under rubrikerna Åtgärder de åtgärder som planeras vidtas i den fortsatta hanteringen av projektet. Åtgärderna innebär ofta lösningar för att mildra eller begränsa förväntade negativa miljökonsekvenser. Lokalisering (2 kap 4 ) De åtgärder som föreslås är lokaliserade till befintlig väg. Hushållningsprinciper, produktval (2 kap 5 och 6 ) Genom att ge förslag på material och uppskatta materialåtgång ger arbetsplanen en första handledning för det fortsatta arbetet i bygghandling och byggande. Skälighetsavvägning (2 kap 7 ) MKB:n redovisar den påverkan som uppkommer av projektet. Prövningen av arbetsplanen med MKB kan sägas vara en skälighetsavvägning. Avhjälpandeskyldighet (2 kap 8 ) I arbetsplanen redovisas förslag för att avhjälpa och motverka att skada och att olägenhet uppkommer. Om skador eller olägenheter ändå uppstår ansvarar Trafikverket för att avhjälpa eller ersätta dessa i enlighet med lagstiftningen Hälsa och säkerhet Framkomligheten och säkerheten för trafikanterna längs väg 588 kommer att förbättras genom anläggandet av en gång- och cykelväg mellan Åbergstorp och Sävast eftersom åtgärderna innebär en separering av de olika trafikslagen. Bulleråtgärder för närliggande fastigheter utförs normalt vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av väg och bullernivåerna ska då inte överstiga riktvärdet 55 db(a) ekviv a- lent ljudnivå utomhus och 30 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus. Denna ombyggnad av väg 588 klassas dock som icke väsentlig ombyggnad och då gäller riktvärdet 65 31

32 db(a) ekvivalent ljudnivå för befintlig miljö utomhus och 40 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus. Bullerberäkningar har utförts vid de fastigheter som är belägna närmst vägen, Åbergstorp 1:4 och Sköldborg 1:2. Beräkningarna har gjorts med utgångspunkt i trafikdata från Resultatet visas i tabell 1 nedan. Tabell 1. Resultat för bullerberäkningar vid husfasad för fastigheterna Åbergstorp 1:4 och Sköldborg 1:2. Nuläge Efter åtgärd Fastighet Leq Max Leq Max Åbergstorp 1: Sköldborg 1: Av bullerberäkningarna kan slutsatsen dras att anläggandet av en gc-väg inte bedöms påverka bullernivån. Avståndet mellan trafik och hus kommer inte att påverkas. Andelen hård mark utökas men bedöms inte påverka ljudreflektionen då den redan idag sker på vägbanan, d.v.s. på hård mark. Ekvivalent ljudnivå 65 db(a) överskrids inte. Maxvärdet skall överskridas mer än 5 ggr/ natt för att bulleråtgärder ska bli nödvändiga. Värdet bestäms av det mest bullrande fordonet och eftersom det i snitt, enligt senaste trafikmätningen inte går mer än 2 lastbilar per natt, är bedömningen att detta inte överskrids mer än 5 ggr per natt. Området berörs inte av miljökvalitetsnormer för buller. I förhållande till luftföroreningarna från trafiken på väg 588 är tillskottet från gc-vägen marginellt. De luftförorenande fordon som kommer att trafikera gc-vägen är främst mopeder och liknande fordon. Miljökvalitetsnormerna för luft kommer inte att överskridas på grund av gc-vägen. Den motordrivna fordonstrafik som kan förekomma på gc-vägen bedöms inte alstra några större vibrationer vid husfasaderna längs sträckan Natur- och kulturmiljö Påverkan på landskapet är liten och inga direkta konsekvenser uppstår då gc-vägen följer befintlig infrastruktur och oexploaterade ytor endast i liten omfattning tas i anspråk. Viss naturmark och odlingsmark kommer dock att tas i anspråk. Siktröjning kommer att utföras för att öka säkerheten längs vägen samt för att öka vägens attraktivitet sedd som anläggning i landskapet och som upplevelse för samtliga trafikantslag. Längs med den planerade gc-vägens sträckning finns inga registrerade områden med höga naturvärden som t.ex. artrika vägkanter, nyckelbiotoper, naturvärden i skogar eller våtmarker. Inga riksintressen för naturmiljön berörs och inga fisk- och musselvatten med miljökvalitetsnormer finns i området. Gc-vägen kommer att dras längs befintlig väg och på, eller intill, redan ianspråktagen mark. Detta minskar markintrånget och risken för negativ påverkan på naturmiljön. 32

33 I Åbergstorp korsar väg 588 ett dike som leder från våtmarken öster om Åbergstorp till Luleälven. Vid anläggandet av gc-vägen kommer trumman att förlängas österut och vägbanken breddas för att gc-vägen ska få plats bredvid väg 588. Anläggandet av gc-vägen kräver inga ingrepp i Luleälven. Tjärnen som ligger i direkt anslutning till vägens norra sida i Hornsberg kommer inte att påverkas. Där vägen korsar bäcken som avvattnar Hösjitjärnen kommer gc-vägen att anläggas på befintlig vägbana vilket innebär att bäcken samt ravinen ej kommer att påverkas. Markprover har tagits i området där gång- och cykelvägen ska anläggas. Jordprofilen indikerar inte någon förekomst av sulfidhaltiga jordar i områdes västra delar, däremot förekommer sulfidjord i anslutning till bäckravinen i dess östra del. Det finns inga fornlämningar eller andra kulturhistoriskt värdefulla objekt eller områden inom utredningsområdet för gc-vägen. Fornlämningar eller kulturminnen som påträffas vid anläggningsarbeten ska omedelbart anmälas till Länsstyrelsen Hushållning med naturresurser Gc-vägen kommer att ta viss jordbruks- och skogsmark i anspråk. Eftersom gc-vägen dras längs befintlig infrastruktur kommer ianspråktagandet av mark att bli liten. Viss vegetation kommer att försvinna i samband med siktröjning. Uppskattningsvis kommer ca 5200 m 3 massor att genereras vid schaktning för gcvägen. Av dessa beräknas ca 2500 m 3 kunna återanvändas inom området och ca 2700 m 3 kommer att köras bort. 6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning Gc-vägen kommer att ta viss jordbruks- och skogsmark i anspråk, främst i planområdets östra del där gc-vägen passerar bakom fastigheten Sävast 8:23. Eftersom gc-vägen dras längs befintlig infrastruktur längs största delen av sträckan kommer dock ianspråktagandet av mark att bli relativt litet. Området för gc-vägen ligger inom gränsbestämt betesområde för Gällivare sameby. Öster om Luleälven har samebyn vinterland. I och med att gc-vägen läggs i direkt anslutning till väg 588 bedöms inte samebyn och dess verksamhet påverkas av gc-vägen. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns en brunn nära vägen i Åbergstorp och ytterligare en brunn på längre avstånd från vägen i Hornsberg. Det kan finnas fler brunnar som inte är registrerade. Inga kommunala vattentäkter eller vattenskyddsområden finns inom området. 6.4 Påverkan under byggnadstiden Påverkan under byggtiden kan tidvis innebära störningar. Transporter av material och arbetsfordon till och från arbetsområdet ger en tillfällig ökning av tung trafik i området. Byggtrafiken kommer exempelvis att försvåra framkomligheten längs vägarna i området samt bidra till ökat buller och uppkomst av vibrationer. Områden som nyttjas för fordonsuppställning och tillfälliga lagringsplatser kan påverkas negativt genom exempelvis diffust läckage från maskiner, oförutsägbara händelser och ytvattenavrinning från upplag och ytor. I de fall anläggningsarbeten utförs under torrperiod kan transporter och markarbeten orsaka damning. Fastigheter närmast gc- 33