Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2010-2011

Kvalitetsredovisning Sjögrenska gymnasiet lå 2010/2011 Grundfakta Gymnasiet flyttade läsåret 10-11 till nyrenoverade lokaler i Thunmanskolans fd. mellanstadiebyggnad, lokaler som successivt har anpassats för den utökade verksamheten och som Utbildningsnämnden i april 2011 beslutade bli gymnasiets permanenta, åtminstone fram till läsåret 2014-15. Dessutom beslutades om ett utökad gymnasium från läsåret 2012-13. Förutom att vara ett gymnasium inriktat på de 8 lärlingsprogram så kommer även 4 skolförlagda yrkesutbildningar då startas. Dessutom omfattar gymnasiet från läsåret 2011-12 de nya Introduktionsprogrammen, som ersätter det Individuella programmet. Verksamheten har under läsåret varit uppdelad i tre delar: Specialutformat lärlingsprogram, Försöksverksamhet med lärlingsutbildning och det Individuella programmet där eleverna fokuserar på att bli klara med ämnen från grundskolan. Läsåret avslutades med totalt 53 elever inskrivna. Mest spännande var att den första kullen studenter gick ut under våren, ett trevligt ögonblick, Knivsta första 13 studenter. Ekonomin för gymnasiet är helt baserad på de ersättningsnivåer kommunen betalar till Uppsala för motsvarande verksamhet, eller Uppsala ersätter sina verksamheter med. 5,5 anställda lärare med adekvat gymnasiebehörighet är anställda på gymnasiet och på IV, dessutom finns en anställd SYV, som genom försöksverksamheten kan arbeta heltid. Skolan leds av rektor och en arbetslagsledare till stöd för rektors ledning som utsetts till läsåret 10-11. Sedan våren 2011 finns också en skolkanslist anställd på deltid. Rektor har ökat sin närvaro på skolan, då arbetet med att kvalitetssäkra gymnasieskolan inför GY2011 har fördjupats. Skolinspektionens tillsyn på Sjögrenska gymnasiet stärkte personalen i sitt utvecklingsarbete, att skolan är på rätt väg stärktes ytterligare då skolan, som den då första gymnasieskola i Sverige blev utan anmärkningar. Genomförande Kvalitetsredovisningen har tagits fram i direkt arbete av skolans samtlig personal, utifrån de uppdrag gymnasiet har nationellt samt utifrån den Lokala arbetsplan som gällde för läsåret 10-11. Genom att skolan är så liten, kontakterna och dialogen med eleverna så levande har underlag i adekvata delar också baserats på elevernas direkta och indirekta synpunkter. 1. Kunskaper 1.1 Mål - Att skolans elever på det individuella programmet ska nå godkänt i de ämnen som krävs för att bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram. - Att skolans elever på lärlingsprogrammet ska nå minst godkänt i de kurser som ingår i deras utbildning. - Att elever på det individuella programmet och i årskurs 1 på lärlingsprogrammet ska göra standardiserade diagnoser i svenska. 2

1.2 Arbetet i verksamheten Intervjuer och standardiserade diagnoser genomförs med eleverna vid terminsstart. Dessa diagnoser följs upp av specialpedagog i form av personliga samtal i första hand och åtgärdsprogram i andra hand. Specialpedagog auskulterar även på lektioner för att studera elever och undervisningen. Återkoppling sker på arbetslagsmöten. Undervisningen individualiseras och i kärnämnena nivågrupperas klasserna vid behov. Klassrumsarbetet är oftast processinriktat och eleverna erbjuds flera tillfällen att uppnå de olika kursmålen. Elever med särskilda behov får anpassade redovisningstillfällen och redovisningssätt. Activboard och Google Apps används som en naturlig del av undervisningen. 1.3 Resultat och måluppfyllelse På det individuella programmet har 4 av 18 elever ej nått målen för godkänt i de ämnen som krävs för behörighet till ett nationellt program. På lärlingsprogrammet har 12 av 13 elever tagit studenten, dvs. fått ett slutbetyg från gymnasieskolan. 1 Eleverna i årskurs 1 och 2 har till övervägande del nått godkänt eller mer i kärn- och karaktärsämnena. Diagnoserna visade att två elever i årskurs 1 behövde åtgärdsprogram kring läsning. 1.4 Analys av resultatet Av de fyra elever på det individuella programmet som ej nådde behörighet, har två blivit antagna till ett nationellt program som PRIV 2 och tack vare de insatser som gjort under läsåret bedömer skolan deras möjligheter att nå godkänt som mycket stora. På grund av resterande elevers specifika situation har fokus inte legat på att bli behörig till ett nationellt program. I stället har skolan tillsammans med elev och förälder utarbetat individuella studieplaner utifrån elevernas behov för att öka motivation och tilltron till den egna förmågan (ex: heltidspraktik, stödsamtal, mm) Tydligt är att eleverna på lärlingsprogrammet uppnår högre betyg i sina karaktärsämnen. Ett rimligt antagande är att motivation och intresse är högre i dessa kurser. Dessutom genomförs flertalet av kurserna på lärlingsplatser, vilket passar skolans elever då majoriteten av dem har praktisk intelligens. Diagnoserna genomfördes vid terminsstart men på grund av sjukskrivning kunde inte djupintervjuerna med specialpedagog genomföras förrän i början av vårterminen. En följd av detta blev att eleverna med behov av särskilt stöd fick hjälp senare än önskat. Den fördröjda starten kan ha lett till att resultatet för eleverna försämrades och motivationen sänktes. 1 Se bilaga Betygsstatistik SCB 2011. 2 Programinriktat individuellt val: De elever som inte har nått målen för godkänt i engelska och/eller matematik från grundskolan, kan börja på ett yrkesprogram och läsa grundskoleämnen parallellt med gymnasiestudierna. 3

1.4 Utvecklingsområden i LAP för lå11/12 För högre måluppfyllelse kommer specialpedagog att finnas med i arbetslagets planeringen redan vid terminsstart. Rutiner vid överlämnande från grundskola till gymnasiet kommer att förbättras. Upplägget kring karaktärsämnesstudierna på skolan kommer att förändras för att ge eleverna ytterligare mentorsstöd. 2. Normer och värden 2.1 Mål - Att involvera eleverna i arbetet med normer och värden genom regelbundna möten mellan elevrepresentanter och personal. - Att normer och värdegrund ska integreras i det dagliga arbetet på ett naturligt sätt. - Att ömsesidig respekt ska genomsyra arbetet på skolan. 2.2 Arbetet i verksamheten Eleverna har involverats i arbetet med normer och värden genom införandet av en likabehandlingsgrupp bestående av två elevrepresentanter per klass och tre personal. Under mötena har struktur, arbetsform och centrala värden fastställts. Etiska diskussioner genomsyrar verksamheten. Samtal mellan lärare och elever förs kontinuerligt både i undervisning och i mer avslappnade former. Som en del av detta arbete erbjuds eleverna varje morgon en gemensam och kostnadsfri frukost. Elever och personal har deltagit i en föreläsning av Expo kring rasism i samhället. Därefter genomfördes diskussioner och samtal med handledning av lärare. Samarbetet med ungdomsgården i Knivsta och lokal polis har utökats, bland annat genom nätverksträffar. Likabehandlingsgruppen har även i år genomfört en trivselenkät. 2.3 Resultat och måluppfyllelse Elevenkätens resultat visar åter igen att majoriteten av skolans elever är nöjda med sin situation på skolan, med lärarna och med de andra eleverna. Frågorna gällande ömsesidig respekt visar att majoriteten av eleverna upplever att alla visar hänsyn och omtanke. Resultatet visar dock på enstaka avvikelser gällande trivsel på skolan. 2.4 Analys av resultatet Majoriteten av eleverna på skolan verkar trivas och ingen upplever att mobbning finns. Även personalen på skolan upplever att det råder god stämning mellan elever och mellan elever och personal. En anledning till detta är att personalen hela tiden finns i samma lokaler som eleverna och reagerar när någonting inträffar, stort som smått. Det finns dock enstaka avvikelser i enkäten som kan härledas till skoltrötthet, en jargong mellan eleverna och större lokalytor för elever att umgås på, vilket gör att personalen inte alltid kan vara lika närvarande som tidigare. 4

2.5 Utvecklingsområden inför lå 11/12 Vidareutveckla och systematisera arbetet i likabehandlingsgruppen. 3. Elevernas ansvar och inflytande 3.1 Mål - Att systematisera arbetet i elevrådet genom kontinuerliga möten, där alla klasser är representerade. - Att ämneskonferenserna ska ägnas åt att diskutera elevernas önskemål angående kursupplägg. - Att stärka elevernas tilltro till den egna förmågan och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. 3.2 Arbetet i verksamheten Elevrådet består av två elevrepresentanter per klass och två från personalen. Rådet har möten tre gånger per termin och under höstterminen har elevcaféets utformning och rutiner varit ett återkommande ämne. Under våren har tyngdpunkten legat på brandtillsynen och ordningsregler. Ämneskonferenserna har varit få och fokuserat på individuellt ämnesarbete till stor del. Kursupplägget har diskuterats tillsammans med eleverna under lektionstid. Mentor och undervisande lärare har stärkt sitt samarbete kring eleverna för att få dem att se möjligheterna att kunna påverka sin utbildning genom att koppla lärlingsplatsarbetet till skolarbetet. 3.3 Resultat och måluppfyllelse Arbetet med elevrådet har systematiserats. Elevernas möjlighet att påverka har ökat. 3.4 Analys av resultatet Bland eleverna har det detta läsår funnits en större medvetenhet kring yrket de utbildar sig till. De har tagit ett större ansvar för sin utbildning och involverat sig, både kring kursupplägg och kring dagliga rutiner på skolan. 3.5 Utvecklingsområden inför LAP lå 11/12 Fortsätta det redan påbörjade arbetet med stadgarna i elevrådet. Ett annat område för utveckling är att elevrådet ska ta ytterligare ansvar för skötsel av elevcaféet. 4. Utveckling och lärande 4.1 Mål - Att utbildningen på det individuella programmet individualiseras i högre grad än tidigare. - Att eleverna på lärlingsprogrammet ska ha återkommande yrkeshandledande samtal med studieoch yrkesvägledare (SYV) för att förtydliga den individuella studieplanen (ISP). 4.2 Arbetet i verksamheten Skolarbetet för eleverna på individuella programmet har förändrats för att få högre måluppfyllelse. En större fokus har legat på de ämnen där eleven saknar grundskolebetyg vilket 5

har lett till nivågruppering. Dessa elever har då fått mer lärarledd tid och stöd, medan de som sedan tidigare har betyg har jobbat självständigt. ISP - samtalen för lärlingseleverna har varit mer frekventa än tidigare och involverat både elev, mentor och SYV. 4.3 Resultat och måluppfyllelse En hög andel av eleverna på det individuella programmet har uppnått behörighet för att kunna söka till nationella program. Arbetet kring ISP har resulterat i en ökad tydlighet kring elevens utbildning för alla inblandade. 4.4 Analys av resultatet Den genomförda nivågrupperingen har lett till ökad behörighet för att kunna söka till nationella program. Däremot har de självständiga studierna för redan behöriga elever varit mindre lyckade, då vi sett en minskad motivation hos eleverna inom dessa kurser. I och med Gy11 kommer elev som redan har betyg i ämnen inte få läsa dessa igen, vilket innebär att dessa kurser inte kommer att finnas i framtiden. Det har märkts ett ökat engagemang och förståelse bland lärlingseleverna för deras utbildning. I och med det här har eleverna tagit ett ytterligare steg mot sitt yrke och vuxenvärlden. 4.5 Utvecklingsområden i LAP för lå 11/12 Då det individuella programmet ersätts av introduktionsprogrammet till nästa läsår, är det dock svårt att tala om vilka utvecklingsområdena kommer att vara. De delar som gjort som gjort det individuella programmet framgångsrikt kommer givetvis att implementeras i verksamheten. Arbetet med elevernas ISP ska utvecklas. 5. Betyg och bedömning 5.1 Mål - Att revidera de lokala kursplanerna i kärnämnena. - Att formulera en gemensam struktur för samtliga kurser för att ge en ökad tydlighet. 5.2 Arbetet i verksamheten Höstens ämneskonferenser har ägnats åt att arbeta fram en gemensam målmatris för samtliga kurser. 5.3 Resultat och måluppfyllelse De lokala kärnämneskursplanerna har reviderats. Samtliga kursplaner har en målmatris som har lett till en ökad tydlighet för alla inblandade. 5.4 Analys av resultatet En gemensam målmatris har lett till att eleverna tydligare ser vilka moment som ingår i respektive kurs och vilka delar som ska bedömas och betygsättas. På så vis blir förväntningarna på eleverna tydligare för respektive betygsnivå. 5.5 Utvecklingsområden i LAP 11/12 Fortsatt utvecklingsarbete med målmatriser för att passa även i den nya gymnasieskolan, Gy11. 6

Rektors slutord Sjögrenska gymnasiets engagerade och målmedvetna personalgrupp är en god grund att stå på. Resultatet från Skolinspektionens tillsyn innebär bara att vårt arbete med att utveckla verksamheten ytterligare stimuleras. De nya utmaningarna i samband med införandet av GY2011 ställer fortsatt höga krav på en ständig utveckling av verksamheten, med tydliga uppdrag, kopplade till den nya verkligheten, främst med att rättssäkra arbetet med att ge eleverna rätt utbildning med rätt ställda krav och med rätt förutsättningar på lärlingsplatserna. Samarbete med lokalt näringsliv och arbetsmarknadsanalyser är nödvändiga och ska fördjupas, då ingen elev skallerbjudas lärlingsutbildning i yrken där efterfrågan sviktar. Detta kräver täta pedagogiska diskussioner och tydliga beslut, i en ständigt pågående diskussion mellan ledning och medarbetare. Övergången till GY2011 ställer stora krav på verksamheten. Att höja kvaliteten för eleverna i inläsning av teori i karaktärsämnena har krävt en högre lärarmedverkan under schemalagda självstudier och måste ytterligare struktureras. Undervisning på gymnasiet genomförs endast av lärare med gymnasiebehörighet. Vårt mål är att förbereda alla våra elever för fortsatta studier eller ett aktivt yrkesliv, elever med stor trygghet i sin egen kompetens och med stor tillförlitlighet på sin kompetens, allt enligt de utvecklingsområden som formulerats ovan. Bengt Casterud Knivsta 2010-06-22 7