Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1
Välkommen! Du hälsas varmt välkommen till fördjupningskursen i Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II. Under denna kurs kommer Du att få fördjupade insikter i forskningsmetodik, forskningsprocess och övningar. Under kursen får du också möjlighet att lyssna på föreläsare med egen forskningspraktik, olika forskningsinriktningar och erfarenheter i metodsammanhang. Kursen och studiehandledningen har utvecklats bland annat utifrån de kursutvärderingar som tidigare studerande på Socionomprogrammet lämnat. Värdefulla synpunkter och erfarenheter har beaktats. Vetenskaplig verksamhet handlar om nyfikenhet, kreativitet och hårt arbete. Kursen har förändrats och förbättrats vilket har kunnat genomföras bl.a. med hjälp av tidigare kursstuderandes erfarenheter och utvärderingar. Det är vår förhoppning att Du kommer att trivas och inspireras på kursen. Göteborg i januari 2011 Jörgen Lundälv, universitetslektor i socialt arbete, kursansvarig och lärarlaget i SQ1361 December 2010 JL 2
1. Inledning Som socionom, som företrädare för professionen Socialt arbete, kommunicerar du med personer och organisationer inom och utom din profession. Socionomer sammanställer, analyserar och värderar information på såväl individnivå som övergripande nivåer. Socionomens uppgift är också att presentera material i muntlig och i skriftlig form, för såväl klienter, kolleger som politiker. Det vill säga; att göra sig förstådd också hos personer med annan utbildning än den man själv har. Utvärderings- och utvecklingsverksamheter har blivit en allt viktigare uppgift. Socionomutbildningen ger professionell yrkeskompetens för det sociala arbetets praktik och är en förberedelse för forskarstudier inom ämnesområdet socialt arbete. Termin sex är utbildningens forskningsförberedande del. Under termin sex skall du utveckla kunskaper och färdigheter relevanta för att bedriva forskning, utvärdering och utveckling av och i socialt arbete som profession och som disciplin. 2. Kursens syfte är att ge; Kursens lärandemål är följande: Efter avslutad kurs skall studenten * ha förvärvat ett vetenskapligt förhållningssätt. * ha tillägnat sig insikt om de vetenskapsteoretiska grunderna för olika syn på kunskap samt om de kunskapsteoretiska förutsättningarna för några av de inom samhällsvetenskap vanligast använda metoderna och teknikerna * ha förmåga att välja och utforma vetenskapliga undersökningar samt ha förståelse för relationen mellan forskningsproblem och metod. * ha färdighet i att tillämpa några av de vanligaste vetenskapligt använda metoderna och teknikerna * ha förmåga att värdera hur valet av metod samt övriga faktorer och val präglar det vetenskapliga arbetet och hur det möjliggör/begränsar de slutsatser det är möjligt att dra av en undersökning. Under termin sex skall du således fördjupa dina kunskaper (från termin tre) i vetenskapsteori och vetenskapligt forskningsarbete. Fördjupningen gäller framför allt inom området analys av empiri. Det vill säga fördjupade kunskaper i hur man använder olika statistiska analysmetoder för att analysera ett kvantitativt empiriskt material i syfte att se samband, hur man använder olika kvalitativa analysmetoder för att tolka sin empiri, hur man använder olika teorier för att förstå och förklara sin empiri på olika sätt och hur man analyserar sitt arbetes vetenskapliga betydelse genom att relatera sin studie till andras tidigare eller samtida forskning. December 2010 JL 3
3. Kursens innehåll 3.1 Föreläsningar Kursens omfattar några storföreläsningar som behandlar följande: - kvalitativ forskning - Vetenskapsteori att utforska sociala fenomen - Om teori och teorianvändning Kursen innehåller även klassföreläsningar och diskussioner om: Hur man avgränsar sitt intresseområde och arbetar fram en forskningsbar fråga, hur man samlar material, relevant för vetenskapliga studier, hur man får grepp om forskningsprocessens olika faser och samtidigt, systematiskt arbete med ett steg i taget, hur man ordnar, bearbetar, kategoriserar och analyserar sitt insamlade material, samt hur man rapporterar sin undersökning i form av en C-uppsats. 3.2 Övningsuppgifter i kvantitativ analys Den kvantitativa delen bygger vidare på metodkursen på termin 3, dvs om frågeställning, design, urval, enkäter, analys och presentation. Vi kommer att repetera lite av detta vid första tillfället (storföreläsning), men det kan vara en fördel att redan innan blicka tillbaka till den förra metodkursen. Under momentet är vi i datasalen vid tre tillfällen (halvdagar). Inför dessa underlättar det om ni har läst Pete Greasleys bok Quantitative data analysis using SPSS. Vid det första datasalstillfället bekantar vi oss med SPSS (ett dataprogram för statistisk analys). Vi kommer tillsammans att gå igenom hur man lägger upp en databas, läser in data och univariat analys. Vi samtalar om olika typer av variabler och hur man kan analysera och presentera dessa. Vid det andra datasalstillfället kommer vi att utifrån det datamaterial vi skapat vid första tillfället att göra bivariata analyser, dvs. se på hur två variabler samvarierar. Utöver detta diskuterar vi inferens och associasion (dvs. vad man kan säga utifrån analyserna). Tid kommer också att ägnas åt examinationsuppgiften (som hänger ihop med det material vi arbetar med i datasalen). Det sista tillfället ägnar vi åt att summera vad vi lärt oss, diskutera frågor som uppkommit samt beröra nästa steg i kvantitativ analys. 3.3 Seminarier Seminarium nr 1. Seminarium nr 1 handlar om att diskutera boken Forskningsmetoder i socialt arbete. Uppgiften är att i grupper arbeta med olika metodkapitel (4, 5, 6, 8, 9, 10, 11, 14, 16, 17) i boken och sedan presentera och December 2010 JL 4
diskutera detta vid ett seminarium i halvklass. Det handlar om att beskriva vad metoden går ut på, dess användningsområden, förtjänster och brister. Seminarium nr 2 förbereder du genom att fundera kring nedanstående då du läser Magdalene Thomassens bok Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i vetenskapsfilosofi : 1) Vad är praxis i ett vetenskapligt sammanhang? Reflektera över relationen mellan teori och praktik. 2) Hur genereras vetenskaplig kunskap? Ge exempel. 3) Diskutera relationen mellan objektivitet och värden inom vetenskapen. 4) Vad är positivism? 5) Vad är hermeneutik och fenomenologi? 6) Vad är konstruktionism? Narration? Postmodernism? Dekonstruktion? Frågorna 4-6 kan Du reflektera över utifrån ämnet socialt arbete. Seminarium nr 3 Förberedelsen utförs i grupp. Den innebär att ni skall välja en vetenskaplig studie, presenterad i form av en doktorsavhandling. Uppgiften är att beskriva och diskutera studiens metodologiska uppbyggnad i termer av studiens syfte, resultat, frågeställningar, datainsamling, bearbetnings- och analysmetod, teorianvändning. Inspiration och hjälp att hitta litteratur får du vid den presentation av databaser mm som erbjuds i kursen. 4. Examination Examinationen är individuell och består av två delar. Examinationens första del innebär att du analyserar och tolkar dina resultat ifrån datorbearbetningen som du gjort tidigare i kursen. Den andra delen innebär att du skall planera en tänkt vetenskaplig undersökning. Utförliga skriftliga instruktioner om dessa båda delar kommer att delas ut i respektive klass. Dessa kommer även att finnas på kursportalen under kursen SQ1361. 5. Betyg Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd. Närvaro, godkänt genomförande av övningar och seminarier och en godkänt undersökningsplan och analys av det kvantitativa materialet utgör grunden för betyget godkänd. Väl godkänd bedöms utifrån den vetenskapliga kvalitén på din undersökningsplan, och analys av det kvantitativa materialet. 6. Kursutvärdering Kursen utvärderas dels genom ett utvärderingssamtal som sker klassvis, dels genom en enklare enkät som ifylls anonymt av varje kursdeltagare. Utvärderingen omfattar kursens syfte, innehåll, arbetsformer, examination och kurslitteratur. December 2010 JL 5