Årsredovisning Årsredovisning innehåller en översikt om kommunens och de kommunala bolagens ekonomiska ställning och verksamhet. Det är vår förhoppning att du finner den intressant och att den bidrar till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. Redovisningen är godkänd av kommunfullmäktige och den har producerats av Ekonomienheten. 286 80 Örkelljunga 0435 55000 www.orkelljunga.se VISION 2020 Örkelljunga kommuns miljö- och hälsobringande profil stärks. Gröna Örkelljunga har en tydlig roll och är en viktig medspelare i det nordvästskånska samarbetet. Trygghet, småskalighet, entreprenörskap, delaktighet och närhet är grundläggande värden, som tillsammans erbjuder unik livskvalitet, vilket leder till att Örkelljunga kommun i alla lägen blir ett klockrent val. Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 3 Organisation 4 Kommunfakta 4 Kommunens samlade resurser 5 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 6 Finansiell analys 11 Personal 16 Örkelljunga miljöbokslut 20 Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen 22 Räddningsnämnden 24 Samhällsbyggnadsnämnden 26 Utbildningsnämnden 30 Kultur- och fritidsutskottet 34 Socialnämnden 35 Kommunala bolag NÅRAB 37 Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB 38 Örkelljungabostäder AB 38 Räkenskaper Sammanställd redovisning 40 Noterhänvisningar 42 Alternativ resultat- och balansräkning 44 Resultat och balans VA 46 Driftredovisning 47 Redovisningsprinciper 49 Revision Revisorernas verksamhetsberättelse 50 Bilagor Bilaga 1 52 Bilaga 2 53 2
Årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande Årets resultat är negativt. Det beror på ett antal olika faktorer, utbildnings- och socialnämnden har ett negativt resultat, förändring av RIPSräntan, omsättning av personal på ekonomiavdelningen vilket har medfört svårigheter med de ekonomiska uppföljningarna. Men Örkelljunga kommun har i grunden en mycket solid ekonomi, vilket är av betydelse för en långsiktig, stabil kommunal verksamhet. Den marknadsvärderade täckningsgraden av vår pensionsskuld uppgår till nästan 120 %. Detta innebär att Örkelljunga är en av de kommuner som har ett angenämt problem att hantera. Vår pensionsskuld har nått sitt maximum och har nu börjat vända nedåt och under 2014 kommer vi att analysera vilka effekterna är om vi använder pensionsförvaltningen till vad den är avsedd för, nämligen pensioner. En utmaning för kommunen är att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Det har dessvärre skett under både i utbildnings- och socialnämnden. Tidigt under året kom det signaler på att det skulle bli svårt att klara ett positivt resultat men vi valde att inte vidta några drastiska åtgärder. Anledningen var att det under året kom besked om nya beräkningsgrunder i utjämningssystemet. Det medförde för Örkelljungas del ett positivt tillskott på 15 miljoner kronor årligen. Omräknat till skattekronor innebär tillskottet cirka 2 kr i skatt. Under året har Skånes Fagerhult drabbats av ett antal tråkiga varsel: Concentrix flyttade sin verksamhet till Tyskland, Harbo Fritid gick i konkurs, Temabo har haft svårt att belägga sina platser och Europamöblers satsning blev inte av. Totalt sett innebär det att över 200 arbetstillfällen har försvunnit från Skånes Fagerhult, vilket är en besvärlig situation för många medborgare. Glädjande nog har vi fått en del positiva signaler från företag som vill etablera sig i vår kommun och vi arbetar aktivt för att få tillbaka arbetstillfällen och förhoppningsvis en inflyttning. Örkelljunga kommun fortsätter sin satsning för aktiva medborgare. Vi har under året färdigställt både Skateboardparken, konstgräsplanen och en ny gång- och cykelväg längs Hallandsvägen. Vi fick dessutom ett positivt besked i slutet av året som innebär att kommunen fick 1,8 miljoner kronor i Leader-pengar till att färdigställa en vandringsled runt Aborrsjön. Leden kommer att utrustas med lekplats, bänkar, grillplats och ett utegym. Mer att läsa om arbetet finns på www.aborraleden.se och invigning kommer att under hösten 2014. Våra anställda utför var dag, under dygnets alla timmar och årets alla dagar, ett fantastiskt arbete. Personalen visar ett stort engagemang i sitt arbete att leverera välfärdstjänster till våra medborgare. I mätningar som görs får vi goda resultat och kommer att fortsätta vårt arbete för att bli ännu bättre. Därför vill jag rikta ett stort tack till all vår personal och till alla andra som har bidragit till ett bra år. Carina Zachau (M) Kommunstyrelsens ordförande 3
Årsredovisning Organisation KOMMUNFULLMÄK TIG E REVISION M 12 S 11 KD 4 C 4 FP 4 SPI 1 SD LMO 5 3 MP 1 Utbildningsnämnd Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnd Räddningsnämnd Socialnämnd Valnämnd Arbetsutskott Arbetsutskott Arbetsutskott Personalutskott Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB ÖRKELLJUNGA KOMMUN 100% Kultur- och fritidsutskott Örkelljungabostäder AB ÖRKELLJUNGA KOMMUN 100% Örkelljunga Kommunfastigheter AB ÖRKELLJUNGA KOMMUN 100% NÅRAB - Norra Åsbo Renhållning AB ÖRKELLJUNGA KOMMUN 26% KLIPPANS KOMMUN 50% PERSTORPS KOMMUN 24% Kommunfakta FAKTA OM ÖRKELLJUNGA 2012 2011 2010 2009 Folkmängd totalt 9 653 9 655 9 663 9 631 9 639 Män 4 888 4 890 4 883 4 869 4 879 Kvinnor 4 765 4 765 4 780 4 762 4 760 Församlingar Örkelljunga totalt 7 194 7 169 7169 7 133 7 112 Män 3 582 3 577 3 558 3 538 3 535 Kvinnor 3 612 3 592 3 611 3 595 3 577 Rya totalt 917 929 938 947 961 Män 487 488 494 505 504 Kvinnor 430 441 444 442 457 Skånes Fagerhult totalt 1 542 1 557 1556 1551 1 566 Män 819 825 831 826 840 Kvinnor 723 732 725 725 726 Arbetsmarknad Arbetslöshet, % totalt 4,0 4,8 3,6 3,8 4,1 Män 4,6 Kvinnor 3,4 4
Årsredovisning FAKTA OM ÖRKELLJUNGA 2012 2011 2010 2009 Kommunalskatt 18:76 18:76 18:76 18:76 18:76 Landstingsskatt 10:39 10:39 10:39 10:39 10:39 Årets resultat, mnkr -16,2 1,6-11,9 27,0 7,8 Justerat resultat, enligt balanskravsavstämning, mnkr -5,3-0,5 1,9 25,6 3,7 Koncernresultat, mnkr 19,7 1,7 3,3 27,6 35,5 Låneskuld, mnkr 152,3 128 121 89* 204 Låneskuld, exklusive lån till bolagen, mnkr 152,2 126 119 85 91 Likviditet, mnkr 11 5 19 18 32 Soliditet, exlusive ansvarsförbindelse, % 66 69 69 71 59 Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse, % 37 41 41 44 35 Nettoinvesteringar, mnkr 36,7 32 50 35 27 Nämndernas budgetavvikelse, mnkr -7,9-5,4-4,0 1,3-3,9 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, % 100 100 99 95 99 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnetto, % 100 100 100 93 98 mnkr= miljoner svenska kronor * Under 2010 har de helägda bolagen övertagit sina egna lån. ** Justerat resultat enligt balanskravsavstämningen är beräknat för enligt de principer som gäller för blandmodellen Kommunens samlade resurser Avgifter, bidrag och ersättningar 15% Bidrag, transfereringar, entreprenader 14% Avskrivningar 4% Var kommer pengarna ifrån? Avgifter, bidrag och ersättningar 15% Kommunalekonomisk Bidrag, utjämning 29% transfereringar, entreprenader 14% Avskrivningar 4% Skatteintäkter 56% Övrigt 14% Verksamheternas andel av nettokostnaderna Lokaler, material, bränsle m.m. 17% Arbetskraft 51% Kommunalekonomisk utjämning 29% Skatteintäkter 56% Övrigt 14% Arbetskraft 51% Lokaler, material, bränsle Räddningsnämnd m.m. 17% 2% Kultur- och fritidsnämnd 3% Utbildningsnämnden 47% Hur används pengarna? Tekniskt utskott, exkl VA 5% Kommunstyrelsen 5%, bidrag och ngar 15% Bidrag, Räddningsnämnd 2% Avskrivningar 4% Kulturtransfereringar, och fritidsnämnd 3% entreprenader 14% Utbildningsnämnden 47% Socialnämnden 40% Tekniskt utskott, exkl VA 5% mmunalnomisk mning 29% Skatteintäkter 56% Övrigt 14% Kommunstyrelsen 5% Lokaler, material, bränsle m.m. 17% Arbetskraft 51% Socialnämnden 40% ningsnämnd 2% tidsnämnd 3% Utbildningsnämnden 47% 5 t, exkl VA 5%
Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Den globala utvecklingen Den globala ekonomin har fått fart under, samtidigt som sysselsättningen stiger och arbetslösheten sjunker i tunga ekonomier som USA, Storbritannien och Tyskland. Börjar de problemtyngda Euroländerna visa positiva tillväxtal. Kina visar fortsatt styrka med tillväxttal på 7-8 procent, däremot finns det vissa tecken på problem i våra nordiska grannländer. I Danmark och Finland finns tecken på betydande problem och även den norska tillväxten backar något. En rad indikatorer av betydelse för världsekonomin har under det senaste halvåret pekat uppåt, samtidigt som oron på de finansiella marknaderna har dämpats något jämfört med tidigare år. Även om vi fortfarande kan se vissa utbrott av turbulens på såväl obligations- som aktiemarknaderna, så har trenden för såväl de långa räntorna som för världens börser varit uppåtriktad under, man kan till och med säga att den generella utvecklingen på världens börser har varit mycket stark. SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, räknar med att tillväxten i världen ökar från 3,0 procent till 4,0 procent under 2014. För svensk del är det framförallt den europeiska utvecklingen och då inte minst utvecklingen i våra nordiska grannländer som är av intresse. BNP-tillväxten på de viktigaste exportmarknaderna väntas öka från 0,9 procent till 2,1 procent 2014, men trots denna förväntade tillväxtökning under 2014, så innebär det en tillväxt som ligger en halv procentenhet under genomsnittet för perioden 1990-2008. SKL anser att det är för tidigt att tala om en konjunkturuppgång på våra viktigaste exportmarknader, snarare handlar det om en utplaning. Stämningsläget har dock förbättrats påtagligt i Euroländerna, dock bör man ha med i beräkningarna att förutsättningarna i Euroområdet varierar och det kommer att råda fortsatt stora skillnader för den framtida tillväxten. T.ex. har Tyskland en arbetslöshet på 5 procent, vilket ska jämföras med Spanien och Grekland som har arbetslöshetstal på runt 25 procent. Detta tillsammans med det faktum att vissa Euroländer har omfattande budgetunderskott i kombination med en växande statsskuld visar på att det fortsatt kommer att finnas stora skillnader i förutsättningarna för länderna inom Euroområdet. Den nationella utvecklingen Trots positiva signaler från omvärlden har utvecklingen av den svenska ekonomin varit fortsatt svag under, även den svenska exporten har utvecklats svagt. SKL bedömer att den svenska exporten kommer att utvecklas betydligt bättre under 2014 och därmed bidra till ökad tillväxt. En annan anledning till att såväl produktionen som investeringarna legat lågt är att industrin passat på att minska sina lager. Även under senare delen av har den svenska tillväxten varit svag, trots detta har ett antal framtidsinriktade indikatorer tydligt pekat uppåt under den senare delen av. Företagens förväntningar om framtiden har förbättrats avsevärt. I Konjunkturinstitutets månatliga barometerundersökningar har företagens förväntningar om framtiden förbättrats rejält, industriföretagens produktionsplaner inför de tre senaste månaderna nådde i november månad den högsta nivån på 2,5 år och ligger nu över det historiska genomsnittet. Byggföretagens förväntningar på ett års sikt har nått mycket höga nivåer och de svenska hushållens förväntningar om den svenska ekonomins utveckling på ett års sikt ligger en bra bit över det historiska genomsnittet. Även andra undersökningar tyder på att det finns en tilltagande optimism såväl i Sverige som i många andra länder, dock är det än så länge mycket lite av denna optimism som visar sig i den officiella statistiken över ekonomins utveckling. Till stöd för den svenska ekonomins positiva utveckling ser SKL även hushållens och företagens mycket höga finansiella sparande som en potential för ökad konsumtion och ökade investeringar. Dessutom är lagernivåerna i svenska företag generellt sett låga nu, vilket innebär att en ökad efterfrågan måste tillgodoses genom ökad produktion. Andra faktorer som verkar åt samma håll är det låga ränteläget i kombination med omfattande finanspolitiska stimulanser. SKL bedömer att Sveriges BNP växer med 2,7 procent under 2014, vilket ska jämföras med 0,9 procent för och att det är den inhemska efterfrågan som kommer att agera draglok för tillväxten. I dessa förväntningar ligger att såväl investeringar som hushållens konsumtionsutgifter kommer att växa i relativt snabb takt. Även exporten förväntas öka, men den exportrelaterade tillväxten förväntas bli relativt begränsad sett ur ett historiskt perspektiv, detta beroende på att tillväxten i omvärlden förväntas blir relativt måttlig även under 2014, trots att en dryg fördubbling förväntas jämfört med. 6
Förvaltningsberättelse För 2014 räknar SKL med att skatteunderlagets tillväxt stannar på runt 1,3 procent beroende på sänkta pensioner, för att därefter ta fart under perioden 2015-2017, då tillväxttakten förväntas hamna på cirka 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten av skatteunderlaget under den här perioden är ett resultat av förväntningar på en förbättrad arbetsmarknad, antalet arbetade timmar förväntas öka med cirka 4 procent under perioden 2014-2017. Tillväxten i svensk ekonomi beror till stor del på ökad inhemsk efterfrågan, där såväl konsumtionen som investeringarna förväntas öka. Ett visst begränsat bidrag till den svenska tillväxten beräknas även komma från exporten, dock förväntas den fortsatta utvecklingen på de för Sverige viktiga exportmarknaderna bli betydligt svagare än utvecklingen i Sverige. SKL bedömer att det internationellt kommer ske en viss förbättring av konjunkturen under perioden 2015-2017. Dock kommer det att vara stora variationer länderna emellan och medan konjunkturen stärks i vissa länder kommer vi att se försvagning i andra. På våra viktigaste exportmarknader förväntas en BNP-tillväxt på cirka 2,4 procent, vilket i så fall skulle innebära en tillväxtpotential i regionen 6-6,5 procent för svensk export. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2011 2012 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,6 3,6 3,5 3,5 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,8 1,4 1,5 0,8 Arbetslöshets, nivå 7,8 8,0 8,0 7,7 7,3 6,8 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,3 2,8 3,1 3,4 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,1 0,5 1,0 1,6 1,8 1,9 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9-0,1 0,7 2,4 2,9 2,9 Realt skatteunderlag** 2,6 1,9 1,7 1,3 1,9 2,3 1,7 *Kalenderkorrigerad utveckling. (Källa: SKL) ** Korrigerat för regeländringar Den svenska arbetsmarknaden Trots den svaga utvecklingen av den svenska ekonomin har antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar ökat under till skillnad mot konjunkturinstitutets mätningar som visade på förväntningar om oförändrad sysselsättning. De senaste mätningarna visar på en ytterligare ökning av sysselsättningen under början av 2014. SKL anser att de senaste årens svaga produktivitetsutveckling beror på att sysselsättningen hållts upp trots en svag produktionsökning och att det av denna anledning finns gott om ledig kapacitet i början av året. Därmed förväntas sysselsättningen börja öka i lite snabbare takt först under slutet av 2014. Trots att arbetsmarknaden har varit relativt stark ligger arbetslösheten ligger på runt 8 procent. En förklaring till detta är att såväl befolkningen i arbetsför ålder som arbetskraftsdeltagandet har ökat kraftigt. Sedan 2009 har den del av befolkningen som deltar i arbetskraften ökat med 1,5 procentenheter. Nu förväntas ökningstakten i befolkningstillväxten avta något, samtidigt som det förväntas en lägre ökningstakt i arbetskraftsdeltagandet. Med detta som grund förväntas arbetslösheten minska till 7,5 procent mot slutet av 2014. Den utdragna lågkonjunkturen har pressat ner löneökningstakten till historiskt låga tal. Timlönerna ökade med 2,5 procent under, endast några tiondelar mer än vad avtalen gav i genomsnitt. Detta har inneburit en marginell löneglidning, det vill säga den genomsnittliga löneutvecklingen utöver avtalen har varit betydlig lägre än vad som varit normalt. Det förbättrade konjunkturläget under 2014 kommer att pressa upp löneutvecklingstakten, som dock beräknas understiga 3 procent även för 2014. I beräkningarna ligger då en inflation exklusive hushållens räntekostnader som stannar på cirka 1 procent. Under perioden 2015-2017 förväntar sig SKL att den svenska arbetsmarknaden kommer att stabiliseras, detta grundat på en betydligt bättre konjunktur. Arbetslösheten förväntas minska till 7,5 procent vid utgången av 2014, för att sedan fortsätta ned till strax under 7 procent vid utgången av 2015 och vidare ner till 6,6 procent för att plana ut på denna nivå under 2017. Den kommunala sektorns förutsättningar Under perioden 2005-2014 har kommunsektorns skatteunderlag ökat med i genomsnitt 1,6 procent per år. Inte minst under perioden 2010- har skatteunderlaget växt starkt i reella termer och vi kan se framför oss en stark real utveckling av skatteunderlaget de närmaste åren. Samtidigt kommer kostnadstrycket på den kommunala sektorn att öka på grund av demografiska förändringar. Enligt SKL har kommunerna kostnadsökningar på runt 1 procent årligen att vänta på grund av de demografiska förändringarna. Generellt sett ser vi ett ökat behov inom grundskolan på grund av att grundskolekullarna växer. Samtidigt minskar elevkullarna inom gymnasiet kraftigt och det är viktigt att kommunerna klarar av att hantera de anpassningar som krävs i de olika verksamheterna på grund av demografiska förändringar. 7
Förvaltningsberättelse Under återbetalades 7,6 miljarder kronor i AFA-premier till kommunsektorn, sammattaget väntas kommunernas samlade resultat för uppgå till nära 11 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,4 procent av kommunernas skatteintäkter och statsbidrag. Vid utgivningstiden av SKL:s MakroNytt 1/2014 fanns ännu inte några beslut tagna om återbetalning av AFA-premier under 2014 och i övrigt finns det i nuläget inga nya kända statliga tillskott att vänta. Detta gör att intäkterna för 2014 kommer att öka ytterst lite trots en genomsnittlig utveckling av skatteunderlaget. Samtidigt förväntas kommunsektorns kostnader öka med 1,2 procent. Sammantaget medför detta att det samlade resultatet för kommunsektorn förväntas landa på knappt 5 miljarder kronor för verksamhetsåret 2014, detta motsvarar knappt 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Inte sedan 2004 har kommunsektorn redovisat ett så lågt resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Örkelljunga kommun Örkelljunga kommun har i grunden en god ekonomi, detta innebär dock inte att det saknas utmaningar inför framtiden. Förutom de generella problem som kommuner överlag har i form av demografiska förändringar som skapar ett ökat kostnadstryck på kommuner överlag, har dessutom Örkelljunga kommun en förväntad befolkningstillväxt som ligger under riksgenomsnittet i kombination med sjuktal som ligger klart över riksgenomsnittet. Befolkningstillväxtens betydelse Befolkningstillväxten har stor betydelse för kommunen såväl när det gäller skatteintäkterna som när det gäller möjligheterna att kunna utnyttja resurser effektivt. Kostnaden för stora delar av den service som kommunen tillhandahåller kommuninvånarna är oberoende av antalet invånare. Det innebär att kostnaden per invånare blir lägre ju fler invånare kommunen har att fördela kostnaderna på. Det är betydligt enklare för en kommun med befolkningstillväxt att skapa stordriftfördelar, med andra ord att bedriva en verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt med bibehållen kvalitet. Detta skapar i sin tur möjligheter att frigöra resurser för andra ändamål. Motsatsvis skapar en negativ befolkningstillväxt problem med att upprätthålla offentlig service till kommuninvånarna på ett kostnadseffektivt sätt. Inte minst finns risken för problem med underutnyttjade lokaler, där kostnaderna måste fördelas på ett allt färre antal invånare. Ett minskat befolkningsunderlag leder dessutom till minskad efterfrågan på det lokala planet, vilket i förlängningen skapar problem i form av minskad efterfrågan för företag som är etablerade i kommunen. Med en varaktig negativ befolkningstillväxt riskerar såväl den offentliga som den privata servicen att försämras. Generellt sett är det svårt att göra anpassningar till en minskad efterfrågan. De flesta organisationer har en kostnadsstruktur som innebär att en stor del är av mer eller mindre fast karaktär. Det innebär att kostnaderna inte minskar i proportion med en vikande efterfrågan. Med andra ord kan bromssträckan bli mycket lång från det att åtgärder vidtas tills det att åtgärderna ger effekt i minskade kostnader. Vissa av kommunens investeringar är dessutom mycket kapitalkrävande och har långa avskrivningstider, en sådan investering är exempelvis byggnader. Med en varaktigt vikande befolkningstillväxt minskar den generella investeringsviljan. Förutom att den lokala efterfrågan minskar ökar risken i själva investeringarna, inte sällan leder det till att lokaler står outnyttjade. En hållbar samhällsutveckling förutsätter en långsiktig befolkningstillväxt. Under hade Örkelljunga Kommun en nettoinflyttning på 8 personer till kommunen, det vill säga det var 8 personer fler som flyttade till kommunen än som flyttade ifrån kommunen. Födelsenettot blev -11, vilket innebär att det dog 11 personer fler än vad det föddes under året. Sammantaget ger detta en negativ befolkningstillväxt. Befolkningsutvecklingen påverkas av två olika faktorer, dels födelsenettot (skillnaden mellan antal födda och döda) och dels nettoinflyttningen (skillnaden mellan antal inflyttade och utflyttade). Örkelljunga kommun har haft ett positivt inflyttningsnetto under hela 2000-talet förutom år 2006 och 2012. Sammanfattningsvis minskade antalet invånare med 2 personer under. Befolkningsutveckling 9700 9650 9600 9550 9500 9450 9400 9350 9300 9 483 9 500 9 553 9 529 9 577 9 592 9 639 9 631 9 663 9 655 9 653 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 8
Förvaltningsberättelse Flyttningsnetto 2004-2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 31 50-3 43 25 80 42 25-16 8 Antal födda 2004-2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 92 110 75 104 109 91 75 112 92 90 Födelsenetto 2003-2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012-12 1-23 5-7 -34-51 6 9-11 Hållbar samhällsutveckling En hållbar samhällsutveckling förutsätter att kommunens resurser används på ett klokt och effektivt sätt. Begreppet hållbar utveckling omfattar dimensionerna miljö, ekonomi och social hälsa. Forskning visar att dessa tre dimensioner samverkar och dessutom förstärker varandra, det finns alltså ett positivt samband i utvecklingen av dessa tre faktorer. Innebörden av detta är att geografiska områden med god ekonomisk standard, generellt sett även har bättre ekologisk status, samt bättre social hälsa och vice versa. I en kommun med långsiktig negativ befolkningstillväxt är sannolikheten stor för att såväl den ekonomiska standarden som den ekologiska statusen och den sociala hälsan kommer att påverkas i negativ riktning. Därför bör en självklar utgångspunkt i arbetet med hållbar samhällsutveckling vara att definiera de faktorer som är kritiska ur ett befolkningsfrämjande perspektiv. Infrastruktur, företagsklimat och befolkningstillväxt Infrastruktur, företagsklimat och befolkningstillväxt är faktorer som är beroende av varandra och det finns vanligtvis en korrelation i utvecklingen av dessa. Undersökningar visar på att det finns en kritisk gräns på mellan 45-60 minuter för vad de flesta anser vara ett acceptabelt pendlingsavstånd. Redan vid 45 minuters pendlingstid börjar acceptansen för att pendla att avta och vid avstånd där pendlingstiden överstiger 60 minuter är det få som är villiga att pendla. Av detta går det att dra slutsatsen att goda kommunikationer är en viktig framgångsfaktor för en kommun som vill kunna locka till sig studenter, företag och arbetskraft. En annan slutsats av detta är att det kan finnas stora vinster i att arbeta med målsättningen att minska pendlingstider till närliggande tätorter med viktiga utbildningscentra och arbetsmarknader i de fall pendlingstiderna överstiger 45 minuter. Örkelljunga har goda bussförbindelser till Hässleholm, Ängelholm, Markaryd och Helsingborg som trafikeras av Skånetrafikens expressbussar, SkåneExpressen 9 respektive SkåneExpressen 10. Dessa linjer har under vissa tider på dygnet 30 minuters trafik. Under 2014 kommer Skånetrafiken att införa Superbuss (dubbeldäckare med ökad komfort) på linje 10 Helsingborg - Örkelljunga - Markaryd. Dessutom arbetas aktivt för att få igång en busslinje Örkelljunga - Perstorp och vidare ner till Lund. SkåneExpressens linjer har i nuläget anslutningar med tåg mot Lund - Malmö från Hässleholm och Helsingborg. Näringslivsklimatet är av största vikt för en kommuns välmående. Örkelljunga kommun har tillsatt en tjänst som har till uppgift att arbeta näringslivsfrämjande och skapa förutsättningar för ett sunt näringslivsklimat och en tillväxt inom näringslivet. Målsättningen är att kommunen ska underlätta för företag som vill utvecklas och etablera sig inom kommunen. För att uppnå detta ska kommunen bidra med snabb och effektiv handläggning i ärenden som berör företag och bidra till att skapa nätverk för kommunens företag, samt även vara en del av dessa. För företag som vill etablera sig i Örkelljunga kommun finns attraktiv mark till mycket konkurrenskraftiga priser. Såväl kommunen som de befintliga företagen är vinnare om fler företag söker sig till Örkelljunga kommun. Såväl nya invånare som nya företag bidrar till en ökad lokal efterfrågan på produkter och tjänster och det är av största vikt att skapa drivkrafter som lockar hit såväl människor som vill bosätta sig här som företagsetableringar. Framtidens Örkelljunga För att skapa tillväxtmöjligheter och förutsättningar för fortsatt god kommunal utveckling och service är det viktigt att Örkelljunga kommun arbetar aktivt med de förutsättningar som utgör Örkelljungas naturliga styrkor. E4:an som är en av Sveriges viktigaste kommunikationslänkar sträcker sig genom kommunen och är en viktig tillgång samt har stor utvecklingspotential. Vid skåneporten passerar cirka 13 000 fordon per dygn och de är viktigt att kommunen tar vara på de möjligheter som det goda geografiska läget ger i form av ett skyltfönster mot omvärlden. Skåneportens geografiska läge skapar också potential för ett expanderande näringsliv i Örkelljunga kommun. Här finns tomtmark till konkurrenskraftiga priser på bästa läge precis vid E4:an. 9
Förvaltningsberättelse Örkelljunga kommun har mycket att erbjuda såväl människor som företag. Kommunen har i grunden en god ekonomisk ställning, med en av landets lägsta kommunalskatter. Den geografiska läget i Öresundsregionen med närhet till regionens samlade serviceutbud är också det en fördel. Detta i kombination med unikt låga mark- och bostadspriser bör vara en god grund för tillväxt och utveckling. De företag som väljer att etablera sig i Örkelljunga kommun har tillgång till en regional marknad med nära 3,8 miljoner invånare, som dessutom förväntas växa kraftigt framöver, år 2021 förväntas Öresundsregionen passera 4 miljonersgränsen. Kommunen har en outnyttjad potential i turismnäringen. Det är viktigt att marknadsföra kommunen mot potentiella entreprenörer som ser möjligheter i att verka i kommunen och därigenom kan vara med och utveckla Örkelljunga kommun. Turismnäringen är ingen homogen grupp och därför är det viktigt att kommunen kan locka till sig diversifierade verksamheter. Ett ökande antal besökare förbättrar förutsättningarna för den lokala marknaden och det lokala näringslivet, vilket i förlängningen även förbättrar servicen för kommuninvånarna. Det handlar om att få igång processer som genererar företagsetableringar som initialt kan bidra till ökad turism, ökad turism kommer därefter att bidra till utvecklingen av det lokala näringslivet. Kommer dessa processer igång kan turismen och näringslivet fungera som drivkrafter för varandras utveckling. Förbättringsområden Det är av största vikt att kommunen arbetar målmedvetet med att avlägsna hinder mot den framtida utvecklingen, samtidigt är det viktigt att jobba aktivt med styrkorna för att förstärka dem ytterligare. Ett gott näringslivsklimat är av största betydelse för kommunen och eventuella brister måste identifieras och åtgärdas så snabbt det är möjligt. Kommunen arbetar bland annat med att skapa forum och träffpunkter, där kommunens näringslivsföreträdare kan träffas och byta erfarenheter. Ett sådant exempel är de återkommande näringslivsluncherna som kommunen regelbundet bjuder in till. Dessa syftar till att förbättra kommunikationen såväl mellan företagen som mellan företagen och kommunen. Här informerar kommunen om pågående projekt och företagen får möjlighet att informera om sin egen verksamhet. Tanken är också att företagen ska få möjlighet att lära känna kommunens företrädare, kunna ställa frågor och framföra synpunkter på ett enkelt sätt. God infrastruktur är en kritisk framgångsfaktor för kommunens invånare och företag. Idag har kommunen vägförbindelser av hög kvalitet, dock saknas spårbunden förbindelse. Goda kollektiva kommunikationer kan ha avgörande betydelse för människors val av bosättningsort. Därför är det också en fråga som har stor betydelse för befolkningstillväxten. Av denna anledning arbetas det med att på sikt få spårbunden trafik till kommunen. Detta är dock ett långsiktigt arbete som kommer att ta tid att förverkliga och under tiden arbetas det intensivt med att förbättra pendlingsmöjligheterna med buss. De transportmässiga kommunikationerna är mycket viktiga för en regions utveckling, men infrastruktur handlar idag inte bara om att kunna färdas mellan olika platser, utan lika mycket om IT-kommunikation. Existensen av bredband med hög överföringshastighet kan vara en avgörande faktor vid val av bosättnings- och etableringsort. Många av de framtida bredbandstjänsterna kommer att ställa krav på betydligt högre överföringshastigheter än vad dagens tjänster gör, därför är det viktigt att kommunen följer med utvecklingen inom det här området. Med ett väl utbyggt bredbandsnät öppnar kommunen upp för etablering av verksamheter inom distansoberoende branscher. För att kunna vara med och konkurrera om framtida företagsetableringar och befolkningstillväxt har Örkelljunga kommun arbetat fram en bredbandsstrategi för åren 2014-2020 där det satsas totalt 900 tkr per år under 7 år. Denna strategi är en del av såväl den nationella som den regionala bredbansstrategin, där det nationella målet går ut på att Sverige ska ha ett bredbandsnät av världsklass. Kommunens satsning har sin utgångspunkt i viljan att vara konkurrenskraftiga i den framtida kampen om befolknings- och företagsetableringar. 10
Förvaltningsberättelse Finansiell analys I detta avsnitt presenteras en analys av kommunens samlade verksamhet. Med kommunens samlade verksamhet menas den verksamhet som kommunen bedriver i kommunkoncernen och i uppdragsföretag. Ett kommunalt koncernföretag likställs med en juridisk person, till exempel aktiebolag, stiftelse eller kommunalförbund, där kommunen själv eller tillsammans med andra koncernföretag har ett varaktigt, bestämmande eller betydande inflytande som ger möjlighet att påverka utformningen av koncernföretagets verksamhet, mål och strategier. Kommunkoncernen Kommunkoncernen består av den verksamhet som kommunen bedriver i förvaltnings- och bolagsform. Vid årets slut ingick två verksamma helägda bolag i kommunkoncernen, Örkelljungabostäder AB och Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB. Utöver dessa två bolag var likvidationen av Örkelljunga Kommunfastigheter AB ännu inte slutförd vid utgången av. Förutom de helägda bolagen är Örkelljunga kommun delägare i Norra Åsbo Renhållnings AB (NÅRAB) med en ägarandel som uppgår till 26 procent. Betydande inflytande uppnås vid ett röstinnehav som överstiger 20 procent, men inte överstiger 50 procents röstinnehav i företagens beslutande organ. I koncernredovisningens sammanställda redovisning ingår kommunen och de helägda bolagen samt ett delägt bolag. Bolagens resultat Örkelljunga Bostäder AB Örkelljunga Fjärrvärme AB NÅRAB Omsättning, mkr 12,6 21,1 56,0 Resultat efter finansnetto, mkr 34,1 2,0 1,2 Balansomslutning, mkr 93,2 87,3 76,9 Soliditet % 41 % 9 % 11 % Ovan redovisas de tre koncernbolagens omsättning, resultat, balansomslutning och soliditet. Mer om dessa verksamheter i avsnitten med verksamhetsbeskrivningarna. Samtliga tre bolag som ingår i kommunkoncernen redovisar resultat över budget. OFVAB har ett soliditetsmål på 10 procent, detta mål är inte uppfyllt. Örkelljunga Kommunfastigheter AB var ännu inte avregistrerat vid utgången av. Kommunalförbund Under har kommunen även haft medlemskap i kommunalförbund. Kommunens miljöverksamhet finns inom kommunalförbundet Söderåsens Miljöförbund som är samägt av kommunerna Klippan, Svalöv, Perstorp, Bjuv och Örkelljunga. Kommunalförbundet Medelpunkten som ägs till 9 procent av Örkelljunga kommun, levererar hjälpmedel till kommunens verksamheter inom socialförvaltningen. Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga har bildat kommunalförbundet Räddningstjänsten Skåne Nordväst, med en interimsdirektion bestående av 2 ordinarie ledamöter och två ersättare från varje kommun. Räddningstjänstförbundet kommer att bedriva räddningstjänst för de tre medlemskommunerna fr.o.m. januari 2015. Kommunen God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Dessutom anges i det i kommunallagen att en kommun ska uppfylla balanskravet, det vill säga att kommunens intäkter varje år ska täcka kostnaderna. Enligt kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat täckas senast under de tre kommande åren. En kommun får inte heller budgetera med underskott. Vad begreppet god ekonomisk hushållning exakt innebär behandlar varken kommunallagen eller förarbetena till kommunallagen. Klart är i alla fall att begreppet god ekonomisk hushållning ställer betydligt högre krav än att balanskravet ska uppfyllas. Klart är att det till begreppet god ekonomisk hushållning måste knytas en syn på kommunens resursutnyttjande i ett längre perspektiv. I förarbetena förs en diskussion som kan tolkas som att generationsperspektivet bör tas med i begreppet. Även att kommunen sett över en längre tidsperiod ska hålla balans mellan inkomster och utgifter. I förarbetena nämns att det inte kan anses vara normalt att finansiera driftskostnader med lån och att en god ekonomisk hushållning bör innebära att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. Enligt förarbetena är det i de flesta fall förenligt med god ekonomisk hushållning att använda försäljningsmedel från anläggningstillgångar till att återbetala lån eller för att finansiera nya anläggningstillgångar. I vissa fall kan det även vara förenligt att använda försäljningsmedel för att finansiera löpande behov, utan att det behöver strida mot regeln om god ekonomisk hushållning. Så kan vara fallet om kommunen till exempel har en negativ befolkningstillväxt och det innebär ett minskande behov av anläggningstillgångar. 11
Förvaltningsberättelse Begreppet god ekonomisk hushållning kan dessutom delas upp i finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. I det finansiella perspektivet ligger generationsmålet, att varje generation ska bära kostnaden för den service som konsumeras, det vill säga att ingen ska behöva betala för tidigare generations förbrukning. Kommunen ska också ange tydliga mål för kommunens utveckling utifrån vad som normalt sett brukar förknippas med god ekonomisk hushållning. En viktig del av detta kan vara att sätta upp resultatmål och mål för hur stor del av investeringarna som ska självfinansieras, till exempel genom att sätta upp soliditetsmål. Begreppet god ekonomisk hushållning sett ur ett verksamhetsperspektiv omfattar att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska alltså finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer och effekter för den utförda verksamheten. Här handlar det således såväl om att göra rätt saker som att göra saker på rätt sätt och grunden för detta är för det första att det formuleras ändamålsenliga mål för verksamheten och för det andra att det finns mätmetoder och mätinstrument för att utvärdera målen. Begreppet god ekonomisk hushållning kan sammanfattas med att det handlar om att ha en väl utvecklad modell för verksamhetsstyrning med processer som omfattar allt från målformulering, budget, uppföljning, analys till åtgärdsplaner vid avvikelser. Resultat Örkelljunga kommuns resultat för uppgick till -16,2 mkr, vilket ska jämföras med 1,6 mkr för 2012. I resultatet ingår en ökning av pensionsåtagandet med 15,5 mkr på grund av sänkningen av RIPS-räntan. Denna post genererar inget kassaflöde förrän vid utbetalningstillfället, men påverkade resultatet redan i och med att kommunen tillämpar fullfonderingsmodellen för redovisning av pensionsskulden. Vid redovisning enligt blandmodellen hade pensionsåtagandet inte redovisats som skuld i balansräkningen, utan som en ansvarsförbindelse och då hade årets förlust endast varit -4,1 mkr. Under beslutade AFA Försäkrings styrelse om en sänkning av premierna för åren 2005 och 2006, vilket resulterade i en återbetalning av tidigare betalda premier på 7,9 mkr till Örkelljunga kommun. Resultatutveckling 27,0 26,0 24,0 22,0 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10,0-12,0-14,0-16,0 10,7 Balanskrav 2,0 7,8 2007 2008 2009 27,0-11,9 1,6 2010 2011 2012-16,2 Definitionen av Kommunallagens balanskrav innebär att en kommun inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med motsvarande överskott under de tre kommande åren. Vid ett negativt resultat ska en handlingsplan upprättas för hur resultatet ska återställas. Balanskravet som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna för varje år gäller enbart för kommunen och inte bolagen som ingår i kommunkoncernen. Vid avstämning mot balanskravet ska bland annat realisationsvinster, realisationsförluster, samt förändring av pensionsskulden som beror på förändrad RIPSränta räknas bort. Ett negativt balanskravsresultat ska återställas inom tre år efter att det har uppkommit. Avstämningen nedan visar på att balanskravsresultatet för blev -5,3 mkr. Enligt lagen om kommunal redovisning ska dessutom realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning och realisationsförluster till följd av försäljning som står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning räknas bort i balanskravsavstämningen. 12
Förvaltningsberättelse Balanskravsavstämning, mnkr 2012 2011 2010 Ingående resultat att återställa -0,5 0,0 0,0 0,0 Årets resultat enligt resultaträkningen -16,2 1,6-11,9 27,0 - förändring i RIPS-ränta 15,5 0,0 13,8 0,0 - förändring av ansvarsförbindelse -3,4 0,0 0,0 0,0 - avgår nedskrivning av pensionsförvaltning 0,0 0,0 0,0 0,0 - avgår realisationsvinst - 0,7 2,1 0,0-1,4 Balanskravsresultat -5,3-0,5 1,9 25,6 Utöver kommunallagens balanskrav har Örkelljunga kommun satt upp följande finansiella mål: Att kommunen årligen ska ha ett positivt resultat, exklusive extraordinära poster, av minst 1 procent per år i genomsnitt av omsättningen under en 5- årsperiod. När det gäller avkastningsmålet ska det tolkas som att det är 1 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som likställs med omsättningen. Målet uppnåddes inte för 2012 och är inte heller uppnått för. Resultatet räknat som ett löpande genomsnitt över de senaste 5 åren blir 5,1 mkr och sett ur detta perspektiv är målet uppfyllt. För verksamhetsåret 2012 hade Örkelljunga kommun intäkter av skatter och generella stadsbidrag på totalt 400 mkr, 1 procent av dessa intäkter motsvarar 4 mkr. För hade kommunen intäkter av skatter och generella bidrag på 408 mkr, 1 procent av dessa intäkter motsvarar 4,1 mkr. För 2014 räknar kommunen med att få ett budgettillskott på ca 13 mkr som en följd av det nya kommunala skatteutjämningssystemet. Investeringar Nettoinvesteringar är kommunens totala investeringsutgifter minus investeringsinkomster. Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och framförhållning. Örkelljunga kommun har satt upp följande mål för investeringsverksamheten: Att kommunens investeringar ska till 100 procent finaniseras med egna medel (årets avskrivningar + årets resultat). Undantag kan göras för finansiellt lönsamma investeringar. Syftet med detta mål som är att samtliga investeringar ska finansieras med egna medel, är inte heller uppnått. Detta mål är definierat som att det lite förenklat uttryckt är årets resultat och årets avskrivningar som genererar ett kassaflöde utöver de resurser som används i verksamheten. Under året har kommunen investerat för totalt 36,8 mkr. Med ett resultat på -16,2 mkr, samt justering för RIPS-ränteeffekten på -15,5 mkr som inte generar något kassaflöde under året och avskrivningar på 22,4 mkr innebär det att 15,1 mkr av årets investeringar har finansierats med främmande kapital. Investeringarna kan delas upp i två delar, dels en del som ska täckas via skattefinansiering och en del som täcks via VA-kollektivet. Totalt har Örkelljunga kommun investerat för 248,5 mkr mellan åren 2007-, vilket ger en genomsnittsinvestering på 33,5 mkr per år. De största investeringarna som gjorts under året är färdigställande av mark för industrietablering i Skånes Fagerhult (5,6 mkr) och kontgräs för fotbollsplanen i Örkelljunga (5,4 mkr). Nettoinvesteringar 60 50 40 35 30 25 20 15 10 5 0 34,4 34,5 33 32,3 27 50,5 36,8 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Nettoinvestering per nämnd Bokslut Budget Bokslut Nämnd/styrelse, mnkr 2012 Kommunstyrelse 17,4 12,9 16,9 Samhällsbyggnadsnämnd, exkl VA 13,8 7,5 9,2 Vatten- och avlopp 2,7 9,2 2,1 Räddningsnämnd 0,0 0,0 0,5 Kultur- och fritidsnämnd 0,1 0,0 0,8 Utbildningsnämnd 2,3 2,4 2,5 Socialnämnd 0,5 0,6 0,3 Totalt 36,8 32,6 32,3 Kapacitet Kommunens kapacitetsutveckling visar hur kommunens finansiella motståndskraft förändras. I analysen kommenteras kommunens förmåga att möta finansiella svårigheter på lång sikt. Även skattesatsen kan nämnas i detta sammanhang, vilket innebär att en låg skatt ger handlingsutrymme i kristider. 13
Förvaltningsberättelse Lån Kommunens långsiktiga lån uppgår till 156 mkr vid årets slut, vilket är en ökning med 25 mkr i förhållande till 2012. Låneskuld 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 59 86 84 101 113 91 Låneskuld, lån till bolag Låneskuld, exkl lån till bolag 4 85 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Soliditet Soliditet är ett allmänt vedertaget mått som visar hur stor andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital. För en kommun kan soliditeten bara förbättras genom att kommunen genererar vinst och genom amortering. För andra typer av juridiska personer, så som aktiebolag kan soliditeten även förbättras genom kapitaltillskott. Soliditeten är ett mått som visar förmågan att motstå sämre tider. Nedan visas kommunens utveckling av soliditeten över tiden. Den röda grafen visar soliditeten utifrån kommunens balansräkning vid olika tidpunkter. Vid utgången av hade kommunens soliditet enligt balansräkningen sjunkit med 3 procent jämfört med samma tidpunkt 2012. Den svarta grafen visar soliditeten utifrån den alternativa balansräkning som upprättats för att visa soliditeten om kommunen skulle redovisat pensionsskulden för pensioner intjänade före 1998 enligt blandmodellen, det vill säga om pensionsskulden hade redovisats som ansvarsförbindelse. Örkelljunga kommun redovisar pensionsskulden enligt fullfonderingsmodellen. Redovisningen styrs av lagar och principer så som kommunala redovisningslagen, praxis och god redovisningssed. Det innebär att värdena enligt balansräkningen kan skilja sig från marknadsvärdet. Till exempel ska omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip, vilket innebär att per bokslutsdagens datum ska omsättningstillgångar värdereras till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. För Örkelljunga kommuns del fanns det ett dolt värde i kommunens pensionsfonder som vid utgången av hade ett marknadsvärde som översteg det bokförda värdet med 41,4 mkr. 2 119 2 131 156 Soliditetsutveckling 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 66 39 47 34 Soliditet, inkl lån 48 35 71 44 Soliditet, inkl lån och ansvarsförbindelse 69 69 66 41 41 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Skuldsättningsgraden mäter risken i en organisation, ju högre skuldsättningsgrad desto högre är risken, den motsatta relationen gäller för soliditetsmåttet. Det innebär att ju högre soliditeten är, desto lägre är risken och därmed har en organisation med hög soliditet bättre förutsättningar att klara av finansiella påfrestningar. Hög soliditet är alltså synonymt med finansiell styrka. Pensionsåtagande Det totala pensionsåtagandet uppgår till 207,3 mnkr vilket är 11,9 mnkr mer än vid utgången av 2012. Kommunen beslöt år 2000 att hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (fr.o.m. 1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare. Kvarstående avsättning avser i huvudsak särskild ålderspension och efterlevandepension. Genom att utbetala hela den individuella delen av kommunens pensionsåtaganden samt trygga ansvarsförbindelsen genom långsiktig kapitalförvaltning, reduceras kostnader för pensionsåtaganden för att inte belasta framtidens skattebetalare. Medel avsatta för framtida pensioner I mars 1994 avsattes 67,5 mkr, efter beslut i kommunfullmäktige, för att täcka framtida pensionsutbetalningar. Marknadsvärdet vid årets slut var 247,5 vilket var en ökning med 30,8 mkr i förhållande till 2012. Täckningsgraden för avsatta medel i förhållande till ansvarsförbindelsen vid års utgång uppgick till 119 %. Kommunens finanspolicy anger hur pensionsförvaltningens normalportfölj ska fördelas. Vid årsskiftet innehöll portföljen svenska aktier (45,4 procent), utländska aktier (16,3 procent) och svenska räntebärande papper (38,3 procent) i enlighet med kommunens finanspolicy. Svenska aktier och räntebärande papper förvaltas av Robur och DNB medan utländska aktierna förvaltas av Skagen och Schroders. 37 14
Förvaltningsberättelse Värde, mnkr 2012 2011 2010 2009 Marknadsvärde 247,5 216,7 197,3 207,7 188,4 Bokfört värde 206,1 202,6 195,4 193,8 185,7 I tabellen ovan redovisas förändringen av bokfört värde och marknadsvärde mellan åren 2009 och för kommunens pensionsfonder. Under ökade värdet av fonderna med 30,8 mkr, samtidigt som det bokförda värdet endast ökade med 3,8 mkr. Det innebär att det den 31 december fanns ett dolt övervärde på 41,1 mkr som inte syns i balansräkningen. Eftersom omsättningstillgångar enligt RKR, Rådet för Kommunal Redovisning, ska värderas enligt försiktighetsprincipen, det vill säga det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Tabellen nedan visar att kommunens pensionsåtagande avseende ansvarförbindelsen var 207,3 mkr vid utgången av, en ökning med 11,9 mkr jämfört med föregående år. Den så kallade ansvarsförbindelsen avser pensioner intjänade före 1998 och Örkelljunga kommun har nu nått toppen. Redan under hade pensionsåtagandet minskat med 3,4 mkr om det inte hade varit för att RIPS-räntan sänktes, denna sänkning påverkade pensionsskulden genom att kommunens pensionsåtagande ökade med 15,5 mkr avseende ansvarsförbindelsen och detta resulterade i en nettoökning av de redovisade kostnaderna på 12,1 mkr för i och med att kommunen tilllämpar fullfonderingsmodellen. Enligt KPA:s prognos minskar kommunens pensionsskuld med 7,6 mkr under 2014. Redovisning av pensionsmedelsförvaltning mnkr 2012 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 3,6 3,8 Ansvarsförbindelse 207,3 195,4 Finansiella placeringar, bokfört värde 206,1 202,6 Finansiella placeringar, marknadsvärde 247,5 216,7 Återlånade medel -36,6-17,5 Diskussioner har nu inletts beträffande en policy för utbetalning av medel från pensionsfonderna i takt med att kommunens pensionsskuld minskar. Under mars 2014 har aktiefonder för 40 mkr realiserats, därefter har kapitalet återplacerats i räntefonder för att säkra en värdeuppgång och minska risken i kapitalförvaltningen. Risk i finansiella investeringar mäts i volatilitet, det vill säga hur mycket ett värdepapper svänger upp och ner. Ju högre volatilitet desto högre risk, samtidigt som den förväntade avkastningen ökar med en högre volatilitet. Det finns med andra ord ett samband mellan risk och chansen till hög avkastning. Örkelljunga kommun har en finanspolicy som tillåter placeringar i aktiefonder till ett värde av 60 procent av den totala värdepappersportföljen. I och med omplaceringen av 40 mkr till räntebärande fonder har kommunen drygt 50 procent av kapitalet placerat i räntebärande placeringar. Generellt sett har räntebärande placeringar lägre risk än aktieplaceringar, samtidigt som den förväntade avkastningen är lägre. Andelen räntebärande placeringar relativt andelen placeringar i aktiefonder förändras kontinuerligt beroende på kursutvecklingen i de olika fonderna. Förvaltningsverksamheten Verksamhetens kostnader, intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning bör ha en följsam utveckling. Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna.förvaltningarnas verksamhet visar ett samlat budgetöverskridande på 7,9 mkr för verksamhetsåret. Kommunstyrelsens verksamhet gav ett budgetöverskott på 2,3 mkr, fastighetsdelen bidrog till överskottet. Samhällsbyggnads-nämndens verksamhet gav ett överskott på 1,9 mkr, som framförallt var ett resultat av vakanser och lägre kapitalkostnader. Räddningsnämnden visade ett mindre underskott på grund självrisken för insatsen vid branden på Flåssmyr. Utbildningsnämndens Kultur- och Fritidsutskott resultat blev 0,4 mkr bättre än budget som ett resultat av intäkter som inte var budgeterade, samt lägre administrativa kostnader än beräknat. Utbildningsnämnden överskred budgeten med 2,5 mkr, anledningen var bland annat lägre interkommunal ersättning än beräknat och en semesterlöneskuld som avvek från budget. Även Socialnämnden redovisar ett budgetöverskridande på 9,5 mkr som är hänförbar till vård och omsorg, samt IFO-verksamheten. Avvikelsen är större än så om vi enbart ser till personalkostnaderna som blev 10,6 mkr högre än budgeterat. Budgetavvikelse Budgetavvikelse per nämnd, mnkr 2012 Kommunstyrelse 2,3 1,3 Samhällsbyggnadsnämnd, exkl VA 1,9-0,1 Vatten och avlopp -0,2 0,0 Räddningsnämnd -0,3-0,1 Kultur- och fritidsnämnd 0,4 0,4 Utbildningsnämnd -2,5 0,3 Socialnämnd -9,5-7,2 Totalt -7,9-5,4 15
Förvaltningsberättelse Personal Personalpolitik Det övergripande målet med kommunens personalpolitik är att den ska främja verksamheten och bidra till dess effektivisering och förnyelse. Grundläggande för personalpolitiken är utveckling, engagemang och delaktighet. Tydligt ledarskap är en viktig fråga för att skapa resultat och ta till vara på potentialen hos varje medarbetare. Personalomsättning Under året har 58 tillsvidareanställda medarbetare slutat sin anställning vilket motsvarar en personalomsättning på 8 procent. Det är på samma nivå som 2012. Av dessa slutade 60 procent på egen begäran och 34 procent på grund av pension. 23 medarbetare rekryterades externt under vilket motsvarar 3,2 procent av de tillsvidaranställda. Drygt 60 procent rekryterades således externt och resterande del internt. Antal årsarbetare med månadslön Förvaltning/enhet 2012-12-31-12-31 Differens Kön Tillsvidareanställning Tidsbegränsad anställning Summa Kön Tillsvidareanställning Tidsbegränsad anställning Summa 2012- Kommunledningsförvaltning Kvinna 13,0 2,1 15,1 Kvinna 14,2 3,5 17,7 2,6 Man 12,8 0,2 13,0 Man 11,5 1,0 12,5-0,5 Räddningstjänst Kvinna 0,4 0,0 0,4 Kvinna 0,4 0,0 0,4 0,0 Man 1,0 0,0 1,0 Man 1,0 0,0 1,0 0,0 Kultur- och fritidsförvaltning Kvinna 7,6 0,4 8,0 Kvinna 7,6 0,3 7,9-0,1 Man 2,0 0,0 2,0 Man 2,0 0,0 0,0-2,0 Samhällsbyggnadsförvaltning Kvinna 4,7 0,0 4,7 Kvinna 4,7 1,0 5,7 1,0 Man 20,7 1,5 22,2 Man 21,7 1,0 22,7 0,5 Socialförvaltning Kvinna 235,1 15,9 251,0 Kvinna 238,5 21,0 259,5 8,5 Man 24,1 12,1 36,2 Man 24,7 3,1 27,7-8,4 Utbildningsförvaltning Kvinna 225,0 14,7 239,7 Kvinna 224,3 23,9 248,3 8,6 Man 40,0 15,3 55,3 Man 43,2 9,1 52,3-3,1 Totalt 586,5 62,2 648,6 593,8 63,9 655,7 7,1 Örkelljunga kommun har ambitionen att vara en bra och lyhörd arbetsgivare. För att kunna ge god service av hög kvalitet till kommuninvånarna behöver vi kompetent personal som trivs med sitt arbete och mår bra. Genom dialog i vardagen, i medarbetarsamtal, på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper utvecklar vi vår verksamhet. Antal anställda Kommunen hade i december 776 anställda med månadslön. Av dessa var 712 tillsvidareanställda och 64 tidsbegränsat anställda. Det innebär en ökning med 9 tillsvidareanställda och en minskning med 14 tidsbegränsat anställda jämfört med 2012. Av dessa 776 anställda är 128 män och 648 kvinnor. Antalet anställda uttryckt i årsarbetare blir 655,7 årsarbetare varav 593,8 tillsvidareanställda och 63,9 är tidsbegränsat anställda. Detta är en ökning av de tillsvidareanställda med 5,9 årsarbetare och en ökning av tidsbegränsat anställda med 1,7 årsarbetare jämfört med 2012. Personalkostnader Personalkostnaderna utgör den största delen av kommunens kostnader, 66 procent eller 354,3 mkr. Det är en ökning med 24,7 mkr jämfört med 2012. Utav dessa kostnader utgör 70,6 mkr arbetsgivaravgifter och 15,5 mkr i pensionskostnader. Det genomsnittliga utfallet i års löneförhandlingar blev 2,7 procent där bland annat fackförbundet Kommunal hamnade på 2,6 procent. Lärarförbundets utfall blev 3 procent och Lärarnas Riksförbunds utfall blev 3,2 procent på grund av viss satsning på lärare. Åldersfördelning Kommunen har en viss övervikt av anställda i de äldre åldrarna, 45,3 procent är 50 år eller äldre medan 8,3 procent är 29 år eller yngre. Andelen yngre har minskat något medan andelen äldre ökat, jämfört med 2012. Medelåldern bland tillsvidareanställd personal är 46,6 år vilket är samma som 2012. Medelåldern för männen är 48,3 år och för kvinnor 46,3 år. 16
Förvaltningsberättelse Åldersfördelning 250 200 150 100 50 0 2012 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år och äldre Arbetsmiljö Under året har kommunen samarbetat med AB Previa som kommunens företagshälsovård. Kommunen har utnyttjat tjänster inom tre kategorier, rehabilitering, förebyggande och främjande insatser. Förutom att vi följer kraven på de lagstadgade undersökningarna, har vi satsat resurser på främjande och förebyggande insatser. Förebyggande insatser innefattar till exempel utbildningar, ergonomiska konsultationer, skyddsronder, samtalsbehandling, handledning såväl enskilt som i grupp. Arbetsmiljöutbildningen delades in i tre delar, del ett var inriktad på grundläggande arbetsmiljöfrågor, del två inriktade sig på våld och hot i arbetslivet med fokus på betydelsen av bemötande och kommunikation. Del tre i utbildningen omfattad hantering av vårt digitala arbetsmiljöverktyg SAM. Utbildningen riktade sig till såväl chefer som skyddsombud/fackliga företrädare. Tillsammans med företagshälsovården genomfördes under våren en utbildning i stresshantering enligt metoden mindfulness. Målgruppen för utbildningen var medarbetare som till sina chefer signalerat stressrelaterad ohälsa. Företagshälsovården har också under året haft i uppdrag att vara ute i verksamheterna och utbilda inom belastningsergonomi med fokus på kvinnors arbetsmiljö. Dessa utbildningar har genomförts inom förskolor, äldreomsorg samt inom våra kommunala storkök. Interna utbildningar har genomförts under året i så kallade workshop, dessa genomförs cirka en gång i månaden med olika teman så som hur chefen ska jobba med SAM och arbetsplatsträffar till hur denne håller bra kvalitet på lönesamtal och medarbetarsamtal. Friskvård Våra hälsoinspiratörer erbjöds en återträff där de tillsammans med Previas hälsopedagog och ergonom fick uppdatera sina tidigare kunskaper samt införliva nya för att få inspiration att fortsätta sitt vardagliga arbete med chefer och kollegor. För att stödja personalen till friskvårdsaktiviteter också på sin fritid så har Örkelljunga kommun ett subventionerat friskvårdsbidrag med 800 kronor per anställd och år. 276 anställda har under året utnyttjat erbjudandet av friskvårdssubventioner till en kostnad av 0,19 mkr, vilket i stort är oförändrat jämfört med 2012. Örkelljunga kommun tillämpar också rökfri arbetstid. En uppföljning av hur våra anställda upplever rök-fri arbetstid gjordes under via enkäter och resultatet visade att en stor majoritet av de svarande var positivt inställda till rökfri arbetstid. Hur friska är kommunens anställda? Andelen medarbetare som inte haft en enda sjukdag under var 39,6 procent vilket är 3,3 procentenheter sämre än 2012. Andelen medarbetare med 1 5 sjukdagar uppgår till 24,2 procent vilket är en förbättring jämfört med 2012 på 4,1 procentenheter. Frisktalet som definieras som andelen anställda i procent som varit sjukskrivna i högst 5 dagar var under 63,8 procent, detta är en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med 2012. Frisktal i procent 2012 2011 Differens 2012- Frisknärvaro 100 % 0 sjukdagar 39,6 42,9 45,5-3,3 Frisknärvaro 99 % 1-5 sjukdagar 24,2 20,1 23,4 4,1 Summa frisknärvaro 0-5 dagar 63,8 63,0 68,9 0,8 Vidare genomfördes en arbetsmiljöinriktad utbildning med extern hjälp som både chefer och fackliga medarbetare kallades till. Denna utbildning lärde oss mer om arbetsgivarens ansvar och straffansvar gällande arbetsmiljölagen. 17
Förvaltningsberättelse Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid var under för kommunens samtliga anställda 3,95 procent. Sjukfrånvarotid i procent av arbetstid 2012 2011 Differens 2012- Sjukfrånvarotid totalt 4,0 3,4 3,0 0,6 Sjukfrånvarotid kvinnor 4,2 3,7 3,4 0,5 Sjukfrånvarotid män 3,0 2,4 1,4 0,6 Långtidssjukfrånvarotid fr dag 60 30,0 26,4 20,0 3,6 Sjukfrånvarotid 29 år och yngre 2,2 3,4 2,6-1,1 Sjukfrånvarotid 30-49 år 3,5 3,4 2,8 0,1 Sjukfrånvarotid 50 år och äldre 4,9 3,6 3,3 1,3 Det är en ökning med 0,51 procentenheter jämfört med 2012. Sjukfrånvaro från och med dag 60 har ökat under och det överensstämmer väl med den allmänna trenden i samhället i övrigt. Ett av kommunens tre personalpolitiska mål är att sjukfrånvaron inte ska överstiga 3,5 procent, vilket års resultat på 3,95 procent inte uppfyller. Pensionsavgångar En viktig framtida uppgift är att trygga kommunens personal- och kompetensbehov med anledning av den generationsväxling som hela arbetsmarknaden står inför då 40-talisterna går i pension de kommande åren. Under de närmaste fem åren kommer 101 av kommunens anställda att gå i ålderspension och inom en tio års period kommer totalt 179 anställda ha gått i ålderspension. Pensionsavgångar inom 10 årsperioden motsvarar 30 procent av det totala antalet tillsvidareanställda i december. Attraktiv arbetsgivare Både brist på utbildad personal och en ökad konkurrens kommer att medföra rekryteringssvårigheter. Därför är det viktigt att Örkelljunga kommun framstår som en attraktiv arbetsgivare och kan erbjuda intressanta och utvecklande arbeten, goda arbetsvillkor inklusive konkurrenskraftiga löner och en god arbetsmiljö. Trainee Ett redskap i detta är att Örkelljunga kommun medverkar i traineeprogrammet för Skåne Nordväst. Detta för att marknadsföra våra kommunala arbeten till unga akademiker och för att visa att vi är en attraktiv arbetsgivare som vill vara deras framtida arbetsgivare. Pensioneringar 2014-2018 2019-2023 Totalt Ledning 4 6 10 Administratör/assistent 3 4 7 Handläggare 4 1 5 Psykolog och sjuksköterska 3 1 4 Vård- och omsorgspersonal 42 21 63 Socialt och kurativt arbete 1 3 4 Kultur, turism o fritidsarbete 2 3 5 Skol- o barnomsorgsarbete 25 25 50 Teknik IT 3 1 4 Hantverk anpassat arbete 2 2 4 Köks- och måltidsarbete 4 5 9 Städ och lokalvård 8 6 14 Totalt 101 78 179 Antal medarbetare per chef Den genomsnittlige chefen i Örkelljunga har 20 medarbetare vilket är oförändrat jämfört med 2012. I ett av de övergripande personalpolitiska målen anges att det långsiktiga målet är högst 30 medarbetare per chef och delmålet för är högst 36 medarbetare per chef. Det fanns vid årsskiftet 7 chefer med fler än 36 medarbetare och dessa finns inom utbildningsverksamheten och inom vård och omsorg. Variationen är stor allt mellan 2 och 50 medarbetare per chef. Organisationsöversyner pågår och en är också beslutad men påverkar först år 2014. Översynerna kommer sannolikt att påverka målet om högst 36 medarbetare per chef i positiv riktning. Utifrån ovanstående resultat kan konstateras att delmålet om högst 36 medarbetare per chef inte uppnåtts. Ledarskapsutveckling Inom ramen för samarbetet i Skåne Nordväst erbjuds ledarskapsprogram innehållande flera olika nivåer. Nivå 1 Ledarorientering, nivå 2 för tilltänkt eller nytillträdd chef och ledare. Nivå 3 för chefer och ledare med operativt verksamhetsansvar och nivå 4 för chefer och ledare direkt underställda förvaltningschef. Kommunens chefer har också erbjudits kursen Gruppen & Ledaren där ett flertal chefer och nyckelpersoner har deltagit. I Ledarforum har man under året jobbat med cheferna som grupp, och för att skapa samsyn och gemenskap, huvudtemat för har varit Mål- och verksamhetstyrning. Örkelljunga kommun deltar också i mentorsprogrammet för chefer/arbetsledare inom ramen för samarbetet i Skåne Nordväst. 18
Förvaltningsberättelse Jämställdhet I linje med kommunens Likabehandlingsplan, som antogs under året, har lönekartläggning med arbetsvärdering och löneanalys genomförts under hösten. Örkelljunga eftersträvar en jämnare könsfördelning inom våra olika verksamheter. Fördelningen mellan kvinnor och män fortsätter generellt att var ojämn inom kommunen och andelen kvinnor uppgick vid årets slut till 83 procent och andelen män till 17 procent. Andelen män har minskat med 0,5 procentenhet och andelen kvinnor har ökat i motsvarande grad jämfört med 2012. Av kommunens 39 chefer och arbetsledare är 19 kvinnor och 20 män, vilket innebär att andelen manliga chefer har minskat med 2 procent till 51 procent och andelen kvinnliga chefer har ökat med 2 procent till 49 procent jämfört med 2012, vilket innebär en jämnare fördelning. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för kvinnor har ökat från 81 procent till 84 procent, jämfört med 2012. Männens genomsnittliga sysselsättningsgrad har ökat från 90 procent till 92 procent. Heltid och deltid 80% 60% 40% Deltid Heltid 20% Kvinnor Män Varje år annordnas en central introduktionsdag för kommunens nyanställda. Under dagen presenteras infromation som är bra att veta som nyanställd. På bilden besöker gruppen den historiska platsen Fantehåla under en rundtur i kommunen. 19
Förvaltningsberättelse Örkelljunga miljöbokslut Miljöbokslutet utgår ifrån de övergripande målen i klimat- och miljömålsarbete för de kommunala förvaltningarna, vilka antogs 2010 och reviderades. Målen är indelade enligt: energifrågor kopplat till fastigheter, inköp av varor och tjänster, persontransporter samt avfallshantering. I detta miljöbokslut sammanfattas respektive mål följt av presentation av förvaltningarnas arbete under år. I slutet av miljöbokslutet kan du ta del av övrigt miljöarbete hos förvaltningarna samt de kommunala bolagens miljöarbete under året. Energifrågor kopplat till fastigheter Målet innebär att energiförbrukningen ständigt ska minska i de kommunala byggnaderna. Berörd enhet/förvaltning får behålla besparing genom sänkta driftkostnader, som inte beror på ombyggnation som utförts av fastighetsförvaltaren. Den huvudsakliga energieffektiviseringen sker genom åtgärder från fastighetsförvaltaren. I kommunens fastigheter har konvertering från olja och direktverkande el skett. I dagsläget finns endast en anläggning kvar som har direktverkande el (473 kvm). Anledningen till detta är osäkerhet om anläggningen ska bevaras eller inte. Belysningen i en idrottshall har setts över och ersatts av mer energisnål. Fokus överlag ligger på optimering av drifttider samt temperaturer och riktlinjer för inomhustemperaturer har införts. Beslut har tagits om vilka temperaturer som ska gälla inomhus i idrottshallar, skolor och på kontor. Övriga förvaltningar arbetar med sänkning av temperaturer, utbyte av armatur och beteendepåverkan. Vatten- och avlopp har påbörjat utbyte av energislukande pumpar och maskiner. Räddningstjänsten har sänkt temperaturen till 16 grader i alla lokaler utom kontor och dusch/ ombyteslokaler. För att motverka värmeläckage har även tiden för portar reglerats till fem sekunder efter att bilar passerat. Samtliga förskolor och skolor har sänkt temperaturen med en grad. Kultur- och fritid har köpt in energisnålare skurmaskiner. Inom vård- och omsorg släcks lampor nattetid i korridorer och allmänna utrymmen. På Tallgården finns även närvarostyrd belysning i källarplanet. Inköp av varor och tjänster Målet innebär att vid upphandling och löpande inköp ska bra miljöval eftersträvas. I detta val ska även miljöpåverkan vägas in vid drift och service. Exponeringen för och utsläppen av hälso- och miljöfarliga ämnen ska minskas genom att vid inköp tillämpa råd från miljöstyrningsrådet. Kommunens inköps- och upphandlingspolicy stärker möjligheterna till miljöanpassad upphandling där miljöstyrningsrådets råd tillämpas. Vid förnyelse av bil- och maskinpark eftersträvas miljöklassade och energieffektiva fordon. För att minimera transportsträckor sambeställs vissa varor som inkontinensskydd, hygien- och städartiklar. Kommunledningskontoret har minskat antalet färgkopior genom införande av en ny rutin. Viss litteratur och dokument sparas som datafil istället för som tryckt exemplar. Kultur- och fritidsförvaltningens tonerkassetter återvinns av leverantör. Förskolorna har en vegetarisk dag varje vecka. Persontransporter Målet innebär att resor i tjänsten i första hand ska övervägas att ersättas med telefon- eller videokonferens. I andra hand övervägs kollektivtrafik eller samåkning för längre sträckor och cykel eller gående på korta sträckor. Tredjehandsalternativet är personbilskörning som för en person, som kan motiveras av resmålets läge, avsevärt kortare restid, service åt kommunmedborgare eller transport av gods. Kommunledningskontoret har genomfört webbkonferenser, webbutbildningar och rekryteringar via Skype. De flesta förvaltningar uppger att de samåker, cyklar och går samt åker kollektivt i största möjliga mån. För att minska bilkörning till och från skolan uppmanas barn och ungdomar att gå och cykla då de har åldern inne. Under året har kollektivtrafik används i högre utsträckning hos Kultur och fritidsförvaltningen i samband med kurser och konferenser. Den totala bilanvändningen har dock inte minskat eftersom antalet kurser och seminarier ökat i takt med samarbetet inom Skåne nordväst. Cyklar har köpts in och matleveranser samordnats för att minska bilanvändningen på LSS boendet inom vård- och omsorgen. Hälften av hemtjänsten 10 bilar är nu hybridbilar, vilket märkbart minskat bensinkostnaderna för socialförvaltningen. 20