3 Motion 1982/83: 2095 Lennart Brunander m. f. Sopande av beteckningsreformen för fastighetsregistrering Den s. k. beteckningsreformen ingår som ett ed i omäggningen av in krivningsförfarandet och registreringen av aa fastigheter i riket. Tanken har varit att förenka och rationaisera verksamheten. ADB-teknik ska anviindas. 1974 fattades efter en mycket omfattande kritik från framför at dem om företräder de kuturhistoriska synpunkterna ett principbesut om att aa kuturhistoriskt värdefua ortnamn skue bevaras i samband med rcgisteromäggningen. Försöksverksamheten skue visa hur detta principbe ut kunde förverkigas. Vår begäran att socknen fortfarande skue vara registerområde avvisades. u har försöksverksamheten fortgått så pass änge att re utaten kan utvärderas. Datatekniken har utveckats och ger numera ökade möjigheter att inprogrammera såvä det nuvarande jordregistret som ett i tort sett bibehået stadsregister i den kommande databehandingen. Det finns därför numera inget egentigt skä att sopa socknen som registerområde. ansutning ti att dåvarande bostadsministern i 1981/82 års budgetproposition från antmäteriverket begärde besparingsförsag för genomförandet av fa. tighetsbeteckningsreformen. anförde i tidningsartikar antmätare Lars Kint. Uppsaa. tidigare anstäd i centranämnden för fastighetsdata föjande: Socknarna i Sverige har funnits i tusen år. Nu har de inte samma betydese som i wunna tider. Men sockenindeningen finns kvar och den utgör grund för redovisning av fastigheterna på andsbygden. Gårds- eer bynamn. sockennamn och nummer ingår i beteckningarna - Backa 2:5 i Viberga socken, Jögstena 5: i Biskopskua socken o v. Det är enket för amänheten att också i officiea sammanhang använda gama väkända ortsnamn. Beteckningssystemet har på många ätt en bra grund i sockenindeningen. Den kunde bestå i tusen år ti- om inte centraa byråkrater hade satt sig i innet att sopa socknarna och övergå ti kommun som indeningsgrund. det dataregister för fastigheter som nu byggs upp är beteckningarnas yttre utseende oförändrat och det är ju inte särskit upprörande att behöva skriva och säga t. ex. Backa 2:5 i Enköping kommun i täet för Backa 2:5 i Viberga socken. Men det är tyvärr så att namnet Backa och många andra gård - eer bynamn förekommer i fera av kommunens 35 socknar. För att göra beteckningarna entydiga inom kommun kombineras nu sådana gårdseer bynamn med sockennamnet. Backa i Viberga socken bir Viberga Backa. Backa i Breds ocken bir Breds-Backa i Enköpings kommun. Och ög tcna i Biskopskua ocken bir Biskopskua-Högstena i Enköpings kommun. En mängd dubbenamn nybidas snart överat i vårt and, som språkigt
Mot. 1982/83:2095 och kuturet sett inte precis bir rikare härav. Rationet bir det inte heer. Det är sjävkart att fastighetsägarna använder de gama osammansatta namnformerna och kommer att göra så under överskådig tid. I antmäterioch byggnadsovsärenden skriver och säger de hest Backa. Högstena osv. och då uppstår en stunds förvirring band tjänstemännen, när de söker på fe stäen i sina register. eer när de undrar om någon säger Breds-Backa eer Bredsbacka, Lönneberga eer Lönne-Berga. Datorn bir svarsös om man använder dubbenamn när det ska vara enkenamn eer tvärtom. Varför görs denna beteckningsreform, som har många andra nackdear än dubbenamnen och som har väckt en intensiv ovija och kritik ute i bygderna? Är den verkigen nödvändig för att ägga upp dataregister för fastigheterna? Av några tidningsartikar att döma är det en vanig uppfattning. att ändringen av beteckningssystemet är en förutsättning för datoriseringen. Detta är en fuständigt feaktig uppfattning. Registeromäggningen skue bi betydigt enkare att genomföra, om nuvarande indeningsgrund och beteckningar behås i huvudsak oförändrade. För att ersätta socken/ församing med kommun i systemet måste ändringar göra för några mijoner fastigheter i fera stora och viktiga register: tingsrätternas register över fastighetsägare och inteckningar. skattemyndigheternas taxeringsregister och antmäteriets fastighethegister. Byte av beteckningar måste ske samtidigt hos aa som är berörda. På grund av beteckningsändringarna bir den mycket angeägna datoriseringen av tingsrätternas register beroende av hur antmäteriet karar in registeromäggning. Det bir inte möjigt att föja antagna datapoitiska riktinjer. som b. a. går ut på att varje myndighet sjävständigt och decentraiserat ska svara för utvecking och drift av sina egna datasystem. Aa här berörda myndigheter måste samordna sig under hård centra panering och styrning för att bi färdiga vid den ångt i förväg bestämda tidpunkten för varje kommun. då nya fastighetsbeteckningar ska införas. Beteckningsreformen har därför bivit en extra tung sten på några små myndigheters bördor och den är en av anedningarna ti att centranämnden för fastighetsdata under O år inte har karat av att överföra mer än knappt tre än ti det nya fastighetsdatasystemet. Vissa förändringar bör göras av nuvarande fastighetsbeteckningar. t. ex. för de s. k. stadsägorna. Men att förändra grunden för beteckningarna i hea andet är inte bara onödigt och dyrt utan också direkt oämpigt. Det visar erfarenheterna från en av de kommuner som först fick pröva det nya systemet. Några år efter förändringen vände sig Enköpings kommun ti regeringen och bekagade sig över de rent praktiska oägenheter som uppkom när sockenangiveserna sopades ur fastighetsbeteckningarna. I de festa av andets kommuner finns många hundra gård -och byn am n och de är naturigtvis adees för många att håa reda på för tjänstemän och nämndedamöter. Utan sockenangiveser förorar fastighetsbeteckningarna sin viktiga okaiserande funktion. Förändringen innebär inte någon förbättring utan en försämring och det är vara fera kommuner än En köping. som föredrar att återgå ti det gama systemet. Kint framhåer i fortsättningen att frågan om hur fastigheterna i Sverige ska registreras och datoriseras har utretts i decennier och fortsätter: Under ika ång tid har hembygdsvårdare, antikvariska myndigheter, fastighetsägare och många andra stormat mot beteckningsreformens kuturea och pråkiga skadeverkningar. ästan varje år efter det oyckiga besutet att åta kommun i stäet för socken vara registerområde, har I
Mot. 1982/83: 2095 5 riksdagsmän motionerat för att försöka rätta ti misstaget. Men förgäve. Ansvaret för registeromäggningen och för att denna har hamnat i en minst sagt prekär situation är poitikernas. Men iden om socknarna omöjighet som grund för registrering har sin rot i statens antmäteriverk. Därefter föjer ett resonemang om kostnaderna och möjigheten att göra besparingar på dessa: Vad akig kritik och en bred opinion inte förmått kan nu måhända ändå uppnås tack vare något het annat: det statsfinansiea äget. Regeringen har anmodat antmäteriverket att utreda vika besparingar som kan göras genom att förenka eer opa beteckningsreformen. Och det är faktiskt en bra reform att ta med band nedskärningar av statsutgifterna. Det totaa fastighetsdataprojektet kue enigt de ursprungiga kakyerna kosta mindre än 50 mij. kr. Det kommer att ha kostat avsevärt mer än 500 mij. kr. när det bir kart- om det bir kart någon gång. Hur mycket vi kan spara genom att befria totaprojektet från den sv. ra kompikation om beteckningsreformen utgör är emeertid inte ätt att räkna fram. Ti de ovan nämnda direkta kostnaderna kommer stora kostnader som indirekt drabbar t. ex. kommuner. banker och försäkringsboag. förra årets budgetproposition redovisades som nämns att antmäteriverket anmodats att utarbeta besparingsaternativ för beteckningsreformen. årets budgctpropo i ton 1982/83:100 s. 112 och 113 redovisas fyra be paringsför ag som utarbetats av antmäteriverket och som sedan varit ute på remiss. Av redovisningen i propositionen kan man se att av dc statiga myndigheterna så anser de festa att fastighetsreformen ska fortsätta att genomföras. Man vi inte ha något av de föresagna aternativen. Ganska många har dock an ett att det borde ske en ändring av beteckningsreformen utan att ange viket av aternativen man anser bäst. Enigt propositionen har ett betydande anta remi sin anser ansett att socken ska utgöra registerområde. däriband fertaet kommuner. Som skä för socken som registerområde anges b. a. kuturhistoriska aspekter och bättre möjigheter att inom kommun okaisera fastigheterna. Av detta drar föredragande statsrådet den sutsatsen att fastighetsreformen ska genomföras i enighet med de besut som fattades 1968 och 1974, b. a. därför att en förändring ti socken som registeromr, de skue kosta staten ca 5 mij. kr. i ombyggnad av datasystemet vid centranämnden för fa tighctsdata. För vår de anser vi att det är en iten kostnad jämfört med de beopp som kan sparas hos statiga myndigheter med register på fastigheter men i ännu högre grad ho kommuner, banker. näringsiv. föreningar och andra vars register kommer att få ändras om namnändringarna kommer ti stånd som tänkt. Vi anser därför att riksdagen nu borde besuta att ändra sitt tidigare besut om fastighet betcckningar och registerområde i enighet med antmäteriverkets aternativ 3. \Om innebär att beteckningssystemet i jord och stadsregistren behås och att socken och stad ska utgöra registerom-
Mot. 1982/83:2095 6 råde. Kommuner som så önskar får ändra stadsägobeteckningar. Ingen namnöversyn sker. redan beteckningsändrade områden sker en återgång ti socken och stad som registerområde och de av beteckning reformen tikomna dubbenamnen öses upp. Detta aternativ är iktydigt med ett för ag framagt av Svenska kommunförbundet. Genom att väja detta försag kan man göra betydande besparingar och därti undvika kuturhistoriska skador när det gäer ortnamnen. Det bör noteras att LMV:s krav utgår från att beteckningarna är ämpiga ur teknisk synpunkt. Kuturhistoriska och språkiga synpunkter kommer att få ge vika, viket står i kart motsatsförhåande ti ortnamnsutredningens försag (SOU 1982:45). Vi instämmer i Kints sutkommentar: När regeringen nu äntigen ska undersöka beteckningsreformens kostnader, bör den yfta bicken från myndigheternas beräkningar för att få pengar ti sina verksamheter och försöka se omstäningens verkiga konsekvenser för kommunerna, fastighetsägarna och många andra. För centraa myndigheter och för riksdagspoitiker kan det kanske verka orationet och pottrigt att bygga ett registersystem på så må enheter som socknarna. Men värden ter sig annorunda för den som så att säga står på marken. Socknarna är faktiskt inte bara antikviteter. De finns på något sätt i jäva andskapet och det är egentigen inte så underigt. när man betänker hur de uppkommit. Redan under förkristen tid ökte människor gemenskap i geografiskt angränsade områden. Socknarna (ordet socken har med söka att göra) kom på många stäen att naturigt avgränsas efter stora skogsområden, berg, myrar och träsk. Där förutsättningarna för oding och bosättning var som bäst utveckades socknarnas centra, där förenades vägar och byggdes kyrkor. Detta kuturanskap finns ännu och kommer att finnas även i framtiden. Sockenindeningen har en viktig, naturigt okaiserande funktion och att bevara den i beteckningssy temet för fastigheter är att spara- på många oika sätt. Ett genomförande av datoriseringen vi vi inte motsätta oss. Vi tror fonfarande att en regiona isering av dataverksamheten kan genomföras utan svårighet på datateknikens nuvarande utvecking stadium. En sådan decentraisering har många fördear. Vi inser värdet av ett modernt fastighetsregister. Om detta anför antmäteriverket i en promemoria: Fastighetsregistret utgör ett basregister för a fastighetsredovisning. Registret har därför stor praktisk betydese för många verk amheter i samhäet. Man får b. a. underag för redovisning av hur äganderätten ti marken är fördead, fastighetsomsättningen, inskrivningssystemets redovisning av överåteser och agfarter, fastighetskredit, beskattning och fokbokföring. Fastighetsregisterreformen bör därför ses som en grundäggande insats med mycket ångsiktigt perspektiv. Beteckningsreformen ingår som ett ed i arbetet att åstadkomma ett enket och rationet fastighetsregister men får betydese i ett ännu vidare sammanhang. Fastighetsbeteckningar använd och skrivs dagigen av många statiga och kommunaa organ. oika institutioner och en kida. Exempe på
Mot. 1982/83: 2095 7 statiga verksamhetsomräden är fastighetsbidnings-, inskrivnings-. exekutions-. skatte-. arkiv- och antbruksväsende samt panerings-. värderings-. tee-. väg- och vattenkraftsverksamhel På den kommunaa sidan kan nämnas verksamhet inom byggnadsnämnd, fastighets- och gatukontor. eoch vattenverk och häsovårdsnämnd. Inom övrig verksamhet kan nämnas skogsboag, kraftboag. kreditinstitut, försäkringsboag och mäkare. Man kan grovt uppskatta det anta gånger fastighetsbeteckningar skrivs för hand (penna, skrivmaskin, terminatangentbord) ti storeksordningen 40 mijoner per är i hea andet motsvarande 150-200 tusen per arbetsdag. Med hänvisning ti vad som anförts i motionen hemstäs att riksdagen besutarsopa pågående fastighetsbeteckningsreform och att jordregistersock nar och stadsregisterområden bibehås i enighet med antmäteriverkets aternativ 3. Stockhom i januari 1983 LENNART BRUNANDER (c) BENGT KINDBOM (c) GU HILD BOLA DER (c) ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) STINA GUSTAVSSON (c) AGNE HANSSON (c) BRITTA HAMMARBACKEN (c) ROSA ÖSTH (c)