Inriktning på Utbildningsgruppens arbete 2001 Utvecklingsfrågor och service - generella utgångspunkter Utbildningsgruppen har sedan starten 1995 på ett för svenska förhållandet helt unikt sätt utvecklat regional samverkan på utbildningsområdet i de 13 kommuner som ingår i GR. Ingen annanstans i Sverige finns ett så brett, djupt och omfattande samarbete som i GR:s medlemskommuner. Under GR:s femåriga existens har exempelvis ett omfattande samverkansavtal på gymnasienivå vuxit fram, läromedel för ca 225 miljoner kronor med en samlad kostnadsreduktion på drygt 85 miljoner inköpts och distribuerats på ett ur miljövårdsperspektiv optimalt sätt genom att alla transporter härigenom minimerats, över 650.000 medielån effektuerats, drygt 55.000 gymnasieungdomar intagits till gymnasiet via det av GR konstruerade datoriserade intagningsprogrammet Indra och ca 18.000 pedagoger och skolledare årligen deltagit i Pedagogiskt centrums aktiviteter. Ca 70 utbildningsvarianter i form av bland annat specialutformade program och lokala inriktningar är öppnade regionalt. Av de nationella programmen är teknikprogrammet och i stort sett hela estetiska programmet regionalt öppna. Även industriprogrammet och livsmedelsprogrammet är öppna med nationell sökbarhet. Denna i landet unika position medför att GR idag besöks av politiker och utbildningsföreträdare från andra delar av Sverige med syftet att ta del av den etablerade verksamheten för att pröva vilka delar av densamma som skulle kunna iscensättas också på andra håll i landet. De stora förändringar som idag sker på utbildningsområdet har klart visat på behovet av regional samverkan, idé- och erfarenhetsutbyte. Utvecklingen i GR:s medlemskommuner har på utbildningsområdet inneburit att verksamheten kunnat bedrivas med högre kvalitet och mer kostnadseffektivt än om varje kommun hanterat alla sina utbildningsuppgifter isolerat. GR Utbildning är en regional resurs vars verksamhet vänder sig till politiker, chefstjänstemän, medarbetare och brukare på utbildningsområdet. Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helintegrerat på GR Utbildning, innebärande att de fyra verksamhetsdelarna, Utbildningssamverkan, Gymnasieintagningen, Pedagogiskt Centrum och Läromedel, har dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande serviceuppdrag. Detta integrerade arbetssätt får till resultat att sambruks- / serviceverksamheten står under konstant utvecklings- och förändringstryck, samtidigt som alla utvecklingsidéer snabbt kan prövas i praktiken och därmed få den verklighetsförankring som förutsätts för att nå framgång i arbetet med att bidra till utveckling av kommunal skol- och utbildningsverksamhet. Denna med nationella mått mätt mycket omfattande samverkan grundas på att detta ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden. Bland dessa kan följande nämnas: - Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att tillhandahålla bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. 1
- Spjutspetskunnande i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängligt för övriga kommuner i regionen. - Regionens samlade tyngd ger större genomslag mot omvärlden i frågor, där kommunerna har gemensamma intressen att bevaka, än vad dessa skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Detta gäller t ex i det kommunala samarbetet med statliga myndigheter, universitet och högskolor. Sambruksfördelar är således en gemensam egenskap för alla verksamheter som Utbildningsgruppen leder och som GR Utbildning driver. En ständig utmaning i detta arbete är att göra rätt avvägningar mellan två grundläggande och konkurrerande behov. Det ena är att verksamheterna skall vara konsekventa, uthålliga och långsiktiga. Det andra är att de skall vara lättrörliga, flexibla och förändringsbara, så att regionens utbildningsanordnare via bl a GR kan följa den tekniska, organisatoriska och pedagogiska utvecklingen. Detta korstryck, vilket skapar dynamik och elasticitet, kommer att vara minst lika starkt framöver som hittills. Från att initialt ha arbetat med kommunernas frivilliga och obligatoriska skolformer har Utbildningsgruppens uppgiftsområde idag det livslånga lärandets perspektiv, vilket får till följd att helhetssyn på lärande / kunskapsbildning är ett avgörande förhållningssätt i arbetet med att utveckla Göteborgsregionen som en kunskapsregion. Parallellt med den successivt ökande regionala verksamheten inom GR ökar behovet av information till medlemskommunerna. Det är därför angeläget att söka nya former för att ytterligare utveckla kontakterna på den politiska nivån mellan GR och de 13 kommunerna. Förbundsstyrelsen har därför fastslagit att styrelsen och presidiet har huvudansvaret för att information sprids och att medvetenheten om de regionala frågorna ökar. Varje ledamot / ersättare ansvarar för att informationen når den egna kommunen. I samband härmed har förbundsstyrelsen uppdragit åt ledningsgrupperna att utveckla kontakterna med medlemskommunerna. Utbildningsgruppen avser med anledning av detta uppdrag att dels förlägga en del av sina presidiemöten till medlemskommunerna i anslutning till dessas nämndsammanträden, dels bjuda in nämndernas presidier till GR, samt erbjuda att GR Utbildnings tjänstemän informerar om GR:s verksamhet i medlemskommunerna. Vid ingången av 2001 blir GR regionalt kommunförbund inom Svenska Kommunförbundet och vissa uppgifter tillkommer med anledning av detta. Bl a förstärks GR:s roll som representant för medlemskommunerna i arbetsgivarfrågor, vilket på utbildningsområdet innebär aktiviteter kring de nya läraravtal som just nu förhandlas. Vidare förutsätts deltagande i nätverksmöten och konferenser i Svenska kommunförbundets regi, framtagande av underlag på önskemål av Svenska kommunförbundet, arbete kring statliga remisser där förbundet är remissinstans, samordningsinsatser med de tre övriga regionala kommunförbunden som planeras inom Västra Götaland och uppdrag för det s k Västra Götalandsparaplyet. 2
Vid sidan av detta allmänna anslag vill Utbildningsgruppen peka ut följande kärnverksamheter samt dessas utvecklingsperspektiv under nästkommande år. Utbildningssamverkan En bärande idé för utbildningssamverkan i regionen är att sätta eleven / studenten och dennes behov och önskemål i centrum för verksamheten. Visionen är därför en region i vilken den som utbildar sig har stor frihet att, i progressiva och spännande läromiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av t ex geografisk, administrativ, ekonomisk, social och kulturell natur. Denna utveckling leder till ökad profilering av de program som erbjuds den studerande, vilket ses som helt nödvändigt. Alla utbildningar kommer inte att finnas överallt, men inom intagningsområdet skall ett brett utbud erbjudas eleverna, där tydliga programprofiler utvecklats. Genom årliga samverkansavtal mellan regionens gymnasieskolor breddas och fördjupas samarbetet fortlöpande. Detta skapar en överblick kring det samlade utbildningsutbudet och en möjlighet att diskutera olika skolors och utbildningsprograms kvalitet, vilket är ett viktigt inslag i det regionala samarbetet, där samverkan regionens skolor emellan skapar mycket goda förutsättningar för s.k. benchmarking. Inom ramen för avtalet fattas beslut om regionala garantier för smala, men strategiskt viktiga utbildningar. Över tid kommer uppföljnings- och utvärderingssystem (kvantitativa och kvalitativa, regionala "bilder") att etableras, vilka kommer att utveckla diskussionen om gymnasieskolans resultat, organisation och resurstilldelning / dimensionering samt relationerna dessa faktorer emellan. Under året kommer en ny avstämning beträffande kostnader för samtliga program att genomföras med bokslut 2000 som underlag. Detta kommer att utgöra underlag för reviderad interkommunal ersättning för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Samarbetet är unikt för svenska förhållanden avseende såväl innehåll som antalet deltagande kommuner. Utvecklingsmöjligheterna är stora. Samarbetet fördjupas t ex i form av utvecklade finansieringsformer och en ökad gemensam kursverksamhet för elever med inriktning mot ett slags regiongemensamt gymnasium, som mäklar särskilda kurser och projekt mellan regionens elever och gymnasieskolor i samarbete med näringsliv och akademi. I detta sammanhang verkar också skolorna gemensamt och aktivt för att skapa ökade förutsättningar för regionens studerande att enkelt få tillgång till ett så stort kursutbud som möjligt. Satsningen på de gemensamma regionala kurserna, som med mycket gott resultat genomförs innevarande år skall ses som ett steg i denna riktning. Internetbaserade distansmetoder och samverkan med näringsliv och akademi är exempel på utvecklingsformer som kan prövas inom ramen för denna kurssamverkan. Samarbetet breddas genom att fördjupad samverkan, i lämplig form, också etablerats mellan regionens gymnasiesärskolor, vuxenutbildningar, för- och grundskolor samt fristående skolor. På dessa områden kommer ytterligare steg att tas med gymnasiesamarbetet som förebild. 3
Ytterligare insatser ska göras på internationaliseringsområdet. I samarbete med andra aktörer inom området engagerar sig GR Utbildning i utbildning och kompetensutveckling av lärare och ledare, i nätverk och erfarenhetsutbyte, i information och utveckling av pågående verksamhet i kommunerna samt i särskilt projekt med syfte att bistå skolor i arbetet med att finna kvalificerade föreläsare och resurspersoner. Vidare skall målsättningen vara att medlemskommunerna är ledande i landet när det gäller att stimulera rörlighet inom regionen avseende yrkeskategorier i allmänhet och ledare / pedagoger på skolområdet i synnerhet. Ur detta och andra perspektiv kommer kommunernas arbetsgivarroll att beaktas i det fortsatta regionala samarbetet. Ett konstruktivt deltagande i det helt nödvändiga förändrings- och förbättringsarbetet inom lärarutbildningen är ett annat angeläget utvecklingsområde. I syfte att bidra till en gynnsam utveckling på detta för regionen så strategiskt viktiga fält skall samarbete i lämpliga frågor utvecklas med lärarutbildningen inom Göteborgs Universitet, GU, inte minst gäller detta uppgiften att skapa en god dialog och effektiva återkopplingssystem mellan GU och regionens lärare, ledare och lärarstuderande. Motsvarande dialog med GU:s statliga rektorsutbildning är under uppbyggnad. Samtidigt verkar kommunerna genom GR för att kompletterande kompetens tillförs skolan i form av t ex projektledarskap. Särskilda satsningar genomförs på lärare i matematik, naturvetenskap och teknik genom kompetensutveckling samt i projekt tillsammans med arbetslivet. Vidare vidtas åtgärder för att stödja lärare och elever i utveckling av upplevelsebaserade pedagogiska arbetsformer samt kring media- och IT-verksamhet. Efter beslut i Förbundsstyrelsen hösten 1999, där Utbildningsgruppen uppdrogs utveckla nya former för samarbetet skola / arbetsliv kommer flera omfattande satsningar att iscensättas på detta område. Bland dessa kan följande nämnas: - Dialog 2000, där GR i samverkan med Västsvenska Industri- och Handelskammaren organiserar en årligen återkommande mässa / konferens i samtliga medlemskommuner där företrädare för arbetslivet möter elever, skolpersonal, föräldrar och politiker. - Korsvägen Vetenskapscentrum (Universeum) med vilket GR avser att samverka när det gäller studie- och yrkesvägledning i samband med de intressen som väcks bland barn och unga vid besök i anläggningen. - Kvalitetscertifiering av praktikplatser är en satsning i samverkan med arbetsmarknadens parter vilken syftar till att all form av arbetsplatsförlagd del av elevernas utbildning skall kvalitetssäkras enligt ett program som regionens skolor, arbetsgivar- och arbetstagarparter är överens om. - Inom ramen för Pedagogiskt centrum sker fortlöpande kompetensutveckling av regionens studie- och yrkesvägledare. - Redan hösten 2000 startar en treårig akademisk yrkesutbildning av studie- och yrkesvägledare i Göteborg genom att Malmö Högskola i samarbete med GR Utbildning utlokaliserar 30 studieplatser. 4
- Programnätverken för regionen, där skol- och arbetslivsföreträdare gemensamt utvecklar programmen, utökas i antal. - Även inom ramen för gymnasieintagningen kommer särskilda satsningar på skola / arbetslivsfrågorna att göras, vilka omnämns nedan. Gymnasieintagningen Den gemensamma gymnasieintagningen har en lång tradition i regionen. Över 11.000 ansökningar till gymnasiet administreras årligen. Som stöd för detta arbete har GR Utbildning tillsammans med medlemskommunerna utvecklat ett för Sverige helt unikt intagningssystem - Indra. Den tekniska utvecklingen av Indra kommer under år 2000 att övergå i fas två, vilket innebär att den enskilde eleven själv skall kunna registrera sin ansökan till gymnasieskolan samt att information om intagningen också skall kunna hämtas direkt från Indra. Under fas tre är målsättningen att all kommunikation skall ske via Internet innebärande att den markbundna trafiken upphör. Säkerhetsaspekterna kring detta utreds och kostnadsberäknas för närvarande. En annan viktig utveckling av Indra skall ske på informationsområdet. Genom Internet finns ett mycket brett informationsutbud som är åtkomlig för alla antingen i hemmet eller på skolan. Ett problem däremot är att finna relevanta data i den uppsjö av information som här står tillbuds. För att underlätta inte bara för den enskilde eleven utan även för studie- och yrkesvägledare ämnar GR Utbildning skapa en utbildningsguide, dvs en gemensam webbsida där relevanta länkar kring utbildningsalternativ och arbetsmarknad samlas. Dess konstruktion skall vara sådan att eleven själv, på ett lättfattligt och handgripligt sätt, kan lotsa sig fram mellan de olika länkarna för att få information om önskat yrke eller utbildning. Det skall även finnas möjligheter att via e-post kunna få svar på allmänna frågor, dvs en slags studieoch yrkesvägledare "on-line" kommer att etableras. Insatser nämnda ovan kommer att kopplas till informationssatsningen Välkommen till gymnasiet Vad skall jag välja?, som sedan flera år tillbaka genom utskick av utbildningskatalog och aktiviteter på egen hemsida riktar sig till samtliga regionens ungdomar i grundskolans sista årskurs. Pedagogiskt centrum Pedagogiskt centrum är ett regionalt resurscentrum med huvuduppgift att stödja personal inom utbildningssektorn i deras kompetensutveckling kring strategiskt viktiga frågor med fokus på pedagogiskt utvecklingsarbete. Verksamheten utökas kontinuerligt och når nya målgrupper inom skolans område. Exempel på detta under 2001 är utökat innehåll för studie- och yrkesvägledare, personal inom skolhälsovård / elevvård och lärare inom vuxenutbildningen. Pedagogiskt centrum har årligen ca 18.000 besökare till seminarier, kortare och längre kurser, konferenser och andra arrangemang. Utöver volymtillväxt, med större utbud och fler besökare / deltagare som resultat, har satsningen vidgats till att också omfatta politikers kompetensutveckling bl a med syftet att bidra till att stimulera den utbildningspolitiska debatten i regionen. 5
De längre skolledarsatsningarna omfattar rekryterings-, introduktions- och mentorskapsutbildningar samt mer generell kompetensutveckling för yrkesverksamma skolledare. Även under 2001 förväntas Pedagogiskt centrum få uppdraget av Utbildningsdepartementet att erbjuda skolledarutbildning inom den nationella satsningen på ITiS - IT som pedagogiskt verktyg i skolan. För skolans personal planeras en intensifierad satsning på kompetensutveckling såväl i seminarieform som under längre sammanhållna utbildningar. Utbudet skall stödja skolutveckling i stort och uppfylla behov, vilka kontinuerligt uppkommer i takt med att skolans målstyrning utvecklas. Såväl lokala, regionala som nationella mål ska beaktas. Verksamheten skall kännetecknas av stor flexibilitet och lyhördhet. Särskilt prioriterade områden är under 2001 insatser för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd, IT som pedagogiskt verktyg, frågor som rör värdegrund, arbete med utvecklingen av demokratiska arbetsformer, miljö- och hälsa, omvärldsbevakning, kultur, kvalitet och skola / arbetsliv. Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra verksamheten. Det internationella perspektivet skall betonas i anknytning till Sveriges ordförandeskap inom EU. Även skolbiblioteket som en resurs i skolutvecklingen kommer att beaktas. På detta område görs under innevarande och nästa år en regionala satsning som syftar till att lyfta fram skolbibliotek och mediatek som ett viktigt verktyg vid utveckling av det pedagogiska arbetet. Dels erbjuds kompetensutveckling inom ramen för Pedagogiskt centrum, dels kommer Internetbaserade skolbibliotekstjänster att erbjudas regionens elever och pedagoger. Utbudet fokuserar på det livslånga lärandet. I så stor utsträckning som möjligt erbjuds personal, som arbetar med barn / ungdomar / vuxna, kompetensutveckling i blandade grupper, detta för att progressionstänkandet ska genomsyra innehållet. Ytterligare utvecklingsarbete kommer att krävas kring användandet av distansmetoder, tvärvetenskapligt innehåll och framåtsyftande pedagogik såsom exempelvis rollspelspedagogik. Uppföljning- och utvärderingsmodeller lyfts fram, olika former för benchmarking och erfarenhetsutbyte fortsätter att utvecklas. Speciellt beaktas samarbetet mellan skola och näringsliv. Pedagogiskt centrum utgör härmed en del av regionens kvalitetsarbete. Pedagogiskt centrum medverkar till att aktuell forskning vid landets universitet och högskolor lyfts fram. Kopplingen mellan forskning i teori och praktik tydliggörs. Under 2001 utvecklas samarbetet med Korsvägen Vetenskapscentrum. Det finns här en konkret koppling mellan GR, Göteborgs Universitet, Chalmers och näringslivet, vilken kan utnyttjas för samverkan på olika områden. Samarbete sker också med ett flertal andra aktörer i regionen såsom med Vetenskapsfestivalen, Bok & Bibliotek och det Nationella Matematikcenter som bildats i Göteborg. 6
Pedagogiskt centrum är även fortsättningsvis ledande inom IT-utvecklingen speciellt med inriktning på IT och media som pedagogiska verktyg integrerat med annat innehåll. De arbetslag som ingår i satsningen på ITiS kan vända sig till Pedagogiskt centrum för kontinuerlig kompetensutveckling. Även lärare och ledare, som inte deltar i ITiS, stöttas i sitt arbete. Läromedel Denna verksamhet är jämfört med motsvarande på andra håll i landet mycket omfattande. I ingressen till detta förslag till Inriktning för år 2001 ges kvantitativa exempel på detta. Vid sidan av dessa exempel kan nämnas att GR Utbildning förfogar över ett mediebibliotek värt över 20 miljoner kronor, vilket står till regionens 12.000 pedagogers och ca 150.000 elevers förfogande. Utvecklingen på detta område kommer i stor utsträckning att handla om fördjupad och breddad service kring IT-läromedel och internationella pedagogiska produkter. Den ökande användningen av digital teknik för sökning, beställning och distribution fördjupar successivt informationen om det utbud GR Utbildning förfogar över och ställer till skolornas förfogande samt gör det än mer tillgängligt för användarna omnämnda ovan. Vidare kommer skolorna även fortsättningsvis att erbjudas resurser, kunskap och teknik för egen produktion av interaktiva multimediala läromedel. När det gäller bedömning inför inköp av nya läromedel engageras referensgrupper bestående av elever, lärare och skolledare, vilka träffas regelbundet för arbete med recensioner / rekommendationer avseende läromedelsinköp / läromedelsanvändning. Den permanenta läromedelsutställningen på Gårdavägen 2 kommer, med hjälp av förlag och andra aktörer på marknaden, att informera om svenskproducerade såväl som internationellt producerade böcker, tidskrifter, videogram, CD romskivor, laborativa material och "pedagogiska leksaker". Förlagen anordnar vidare kostnadsfria workshops och informationskvällar för pedagoger. GR Utbildning följer och deltar aktivt i utvecklingen på digital-tv-området med fokus på de pedagogiska aspekterna av denna utveckling.. I ett nära samarbete med universitet och högskolor deltar GR Utbildning i den forskning som finns runt läromedel. Såväl lärare och elever som forskare och författare medverkar aktivt i denna verksamhet. Nätverk och träffar för idé- och erfarenhetsutbyte Verksamheten är väletablerad på GR Utbildning och omfattar idag många medarbetare i Göteborgsregionens medlemskommuner. Det handlar om aktiviteter som snabbt kan anpassas till aktuella behov, där nätverk tillskapas för en viss uppgift och som avvecklas när densamma är slutförd såväl som mer långsiktigt arbetande grupper, vilka i många fall tar initiativet till och driver utvecklingsprojekt i samverkan. 7
Utvecklingen på detta område handlar om att dels öka kvalitet, flexibilitet och resultatorienteringsgrad i arbetet, men också om att pröva ny former för nätverk på den digitala, interaktiva och multimediala arena, vilken nu finns tillgänglig i GR Utbildnings regi. Via Internet är konferensverksamhet sedan några år etablerad och detta område inrymmer en stor utvecklingspotential. GR:s hemsida, som utvecklats snabbt de gångna åren, kan fördjupas ytterligare och användas i syfte att sprida goda idéer, skapa kontakt resurspersoner emellan samt till att förteckna / lyfta fram intressanta utvecklingsprojekt i Göteborgsregionen såväl som i landet i övrigt. I detta sammanhang bör nämnas att Utbildningsgruppen sedan något år tillbaka prövar former för användning av digital informationsteknik i syfte att bredda, fördjupa och effektivisera det demokratiska arbetet. Detta arbetssätt prövas även av Utbildningschefsgruppen och flera av de nätverks- och arbetsgrupper som verkar inom GR Utbildnings olika områden. Exempel på grupper som arbetar med nätverk inom GR Utbildning är kvalitetsansvariga, gymnasierektorer, IT- och skol-it-ansvariga i kommunerna, skolekonomer, studie- och yrkesvägledare, vuxenutbildningsrektorer, mediapedagoger, schemaläggare, ansvariga för skolans internationaliseringsarbete, m fl.. Utbildningsgruppen 000426 genom Vivi-Ann Nilsson Ordförande 8