MED HÖGRE KVALITET OCH EFFEKTIVITET NÅR VI NYA KUNDER SIS LEDER GLOBALT KRISARBETE. Så påverkar du framtiden i SIS utvecklingsprojekt

NR 4, DECEMBER 2005 PRIS 60 KR EXKL MOMS SIS STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE, WWW.SIS.SE Så påverkar du framtiden i SIS utvecklingsprojekt Bättre miljö och billigare produkter med livscykelanalys Semcon tar helhetsgrepp på standarder SIS LEDER GLOBALT KRISARBETE MED HÖGRE KVALITET OCH EFFEKTIVITET NÅR VI NYA KUNDER HÅKAN KRISTIANSEN

LEDARE Vi kan vara stolta Du som är medlem och kund och vi som arbetar på SIS har anledning att vara lite extra stolta just nu. SIS har, i stark konkurrens med bland andra Schweiz och USA, fått ansvaret att leda det internationella projektet för att arbeta fram standarder för krishantering. Det är det andra stora, globala projektet som SIS har fått inom loppet av ett år. SIS leder redan ISO:s projekt för Socialt Ansvarstagande. Hur har vi då lyckats få båda dessa viktiga projekt? Jo, bland våra kunder, deltagare och i vårt nätverk finns både kompetens, resurser och ett arbetssätt som möjliggör att vi kan få nya och utmanande projekt. Jag ser det också som ett kvitto på att vårt interna arbete på SIS de senaste åren har burit frukt. Till exempel effektivare hjälpmedel och en tydligare kommunkation som är både bred och riktad. Som grädde på moset har dessutom Håkan Murby, ordförande i SIS, nyligen blivit utsedd till ISO:s president för de kommande tre åren. Det ger Sverige och SIS ytterligare möjligheter att påverka i internationella standardiseringssammanhang. Jag vill därför tacka alla, oavsett om du är kund, deltagare eller medarbetare eftersom det är helheten som möjliggör resultaten. LARS FLINK, VD SIS SIS STANDARD MAGAZINE Notiser Notiser och SIS i media Semcon når nya höjder med hjälp av standarder Bara den som är med kan påverka Bättre miljö och billigare produkter med LCA SIS leder globalt krisarbete Europas marker under luppen SIS utvecklingsprojekt ger en titt in i framtiden Hej Marianne Olsson, vad vill du uträtta i SIS styrelse? Nya ansikten INNEHÅLL SIS STANDARD MAGAZINE NR 4, DECEMBER 2005 ÅRGÅNG 5 3 4 6 10 12 15 16 17 18 19 20 Frågan och kurskalendarium 6 SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE 12 17 SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE www.sis.se PRIS: 60 kr. exkl. moms, 240 kr./år ADRESS: 118 80 Stockholm BESÖKSADRESS: Sankt Paulsgatan 6 TELEFON: 08-555 520 00 ANSVARIG UTGIVARE: Olle Axenborg REDAKTÖR: Lovisa Krebs REDAKTION OCH PRENUMERATIONSSERVICE: standardmagazine@sis.se PRESSKONTAKT: Victoria Jonsson MEDARBETARE I DETTA NUMMER: Gunhild Arby, Pamela Collin, Victoria Jonsson, Lena Lidberg, Annelie Kjellberg, Sten Sture Skaldeman DESIGN: Semester Design PRODUKTION: POE REPRO: Bildrepro TRYCK: Alloffset DISTRIBUTION: OnTime SIS STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. ANVÄNDNING AV STANDARDER syftar till att göra varor och tjänster enklare och säkrare samt att underlätta handel över gränserna. SIS utarbetar standarder inom bl.a. bygg, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, tjänster, ledningssystem och miljö. SIS VERKSAMHETER BEDRIVS i en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor samt i två aktiebolag: SIS Forum och SIS Förlag. SIS omsätter cirka 200 miljoner kronor och har 155 anställda. 2 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2005

ISO får svensk president SVENSK INDUSTRI FÅR nu en direktkontakt in i den globala standardiseringsorganisationen ISO:s beslutande organ. Håkan Murby, tidigare VD för Jernkontoret och ordförande i SIS, blir från och med årsskiftet och tre år framåt president för ISO. Jag kommer att verka för ett ännu bättre samarbete mellan de 151 medlemsländerna i ISO, främst mellan Kina, Europa och USA. Generellt ser jag det som en utmaning att ytterligare förbättra standardiseringssamarbetet mellan olika utvecklingsländer och industriländer, säger Håkan Murby. Ett utvecklat globalt samarbete bidrar till att små och medelstora företag får tillgång till spelregler som gäller över hela världen, vilket i sin tur leder till att svenska konsumenter kan köpa produkter av bra kvalitet till lägre priser. Om ISO får till ett förbättrat samarbete och en ökad praktisk användning av standarder i fler länder kommer svenska underleverantörer också att få tillgång till en större marknad och nya exportmöjligheter. Vidare hoppas jag kunna dra nytta av mina tidigare erfarenheter från svensk industri i arbetet, tillägger Håkan Murby. Under Håkan Murbys tid som ordförande i SIS har organisationen fått ett av branschens tyngsta projekt; att i samarbete med Brasilianska ABNT ta fram globala riktlinjer för Socialt Ansvarstagande. Parallellt med det nya ordförandeskapet i ISO är Håkan Murby ordförande i tre bolagsstyrelser, bland annat i Swepro samt styrelseledamot i forskningbolaget Swerea. Håkan Murby, tidigare VD för Jernkontoret och ordförande i SIS, blir från och med årsskiftet och tre år framåt president för ISO. NOTISER Victoria Jonsson Strategi och systematik bakom förbättringar i vården Ett lyckat kvalitetsarbete bygger på att ha patientens behov i fokus snarare än att ha personalen i centrum. Det visar en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting. FÖR ATT FÖRBÄTTRINGSARBETET inom vården ska spridas inom hela organisationen krävs systematik och strategiskt tänkande. Ett fåtal engagerade eldsjälar räcker inte, enligt en studie från Sveriges Kommuner och Landsting. Jesper Olsson och Jesper Stenberg har tillsammans skrivit rapporten Transformera system, från öar till helhet. Idag förekommer det att avdelningar med bra förbättringsarbete straffas genom nedskuren budget eftersom de lyckas frigöra resurser, snarare än att deras arbete lyfts fram som goda exempel på arbetsplatsen, säger Jesper Olsson. Rapporten bygger på intervjuer med vårdorganisationer som är framgångsrika inom kvalitetsområdet. Den handlar om vilka strategiska val som är viktiga om man vill få igång ett långsiktigt kvalitetsarbete i hela organisationen. Det som var gemensamt för alla arbetsplatser som rapportskrivarna har besökt är att de har ändrat fokus, från att ha personalen i centrum till att patientens behov styr verksamheten i större utsträckning. Kunden är det centrala, med andra ord, och inte organisationen. Alla förbättringsverktyg, till exempel ISO, TQM, EFQM, Sex Sigma, sätter kunden i fokus, säger Jesper Stenberg. När kunden sätts i centrum påverkar det utformningen även av många andra styrsystem. Hur man ska förbättra administrativa rutiner är inte längre det viktigaste utan drivkraften blir istället hur man ska arbeta för att ge kunden den allra bästa vården. Gemensamt för de framgångsprojekt som Jepser Stenberg och Jesper Olsson besökt, oavsett om det varit i Jönköping, Danmark eller Salt Lake City, är också att ett systematiskt tänkande och tydliga styrsystem legat i grunden för hela förbättringsarbetet. Personalen har också varit med och tagit fram arbetsmetodiken, även om ledningen hela tiden hållit arbetet under armarna. Att de personer som ska använda styrsystemen som ett hjälpmedel är delaktiga när arbetssättet tas fram är grundläggande för att det inte bara ska hamna på någon hylla, säger Jesper Stenberg. Källa: KvalitetsMagasinet.com DECEMBER 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 3

NOTISER Stopp för kromatering med sexvärt krom NÄSTA ÅR BLIR DET förbjudet att använda sexvärt krom inom vissa industrier i EU. För elektronik- och telekomsektorerna gäller de nya kraven från den 1 juli 2006. Den lätta fordonsindustrin inför liknande regler ett år senare. Kromatering är en ytbehandlingsprocess som används till förzinkade material och aluminium. Vid kromatering används ickemetalliskt, sexvärt krom för att få ett bra lackeringsunderlag och för extra korrosionsskydd. Problemet är att sexvärt krom är giftigt och därför begränsas användningen i flera nya EU-direktiv. De nya reglerna innebär i praktiken att det inte får finnas kvar sexvärt krom på de färdigbehandlade produkterna, säger Jan Skogsmo, VD för Svensk Ytbehandlingsförening och ordförande i SIS projekt för Oorganiska ytbeläggningar. Man måste alltså välja en annan behandlingsmetod än kromatering. Nu gäller det att få fram standarder för dessa nya metoder. SIS i media Sexvärt krom är giftigt och användningen förbjuds inom den lätta fordonsindustrin 1 juli 2007. SIS har tagit ett initiativ och kommer att presentera ett förslag till ny standard för ytbehandling av förzinkade material vid nästa ISO-möte i början av 2006. Den här standarden borde ha funnits redan nu, säger Jan Skogsmo. Många företag har infört eller är på väg att införa alternativa metoder för ytbehandling. De berörda produkterna handlas i stor utsträckning på den globala marknaden, vilket gör att det finns ett mycket stort behov av en enhetlig standard. Vi hoppas att vårt förslag kommer att tas emot väl och vi ska göra vad vi kan från svensk sida för att snabba på processen. Problemet är påtagligt inom fordonsindustrin, där fästelementen berörs. I praktiken handlar det om till exempel skruvar som normalt är förzinkade och kromaterade. När skruvarna är behandlade på annat sätt, vilket de kommer att vara framöver, får det följdverkningar i produktionen, bland annat vad gäller friktionen, som då måste åtgärdas. Arbetet på SIS bedrivs i projektet Oorganiska ytbeläggningar, SIS/TK 116. För mer information: Måns Sjölander, projektledare på SIS, mans.sjolander@sis.se Sten Sture Skaldeman Inom Hälso- och sjukvårdsområdet har det hänt mycket under hösten. Dels har två nya projekt startat som ska ta fram nya standarder för alkoholmätare respektive stick- och skärskador. En ny guide för ISO 9001, som är särskilt anpassad till hälso- och sjukvårdsområdet, har också blivit klar. Härom veckan varnade MOTOR för tillförlitligheten i de alkoholmätare som köps för privat bruk. Men nu har SIS, Swedish Standards Institute, startat ett projekt för att förbättra och utveckla de alkoholmätare som finns idag. EXPRESSEN Många nya standarder inom hälso- och sjukvårdsområdet blir klara under hösten och nästa år men även flera nya standardiseringsområden är på gång. Därför startar SIS ett nytt elektroniskt nyhetsbrev som vänder sig till användare och tillverkare. OMVÅRDNADSMAGASINET Personer med olika kroppstemperatur eller andningsmönster kan få olika värden när de blåser i apparaterna, skriver det svenska standardiseringsinstitutet SIS i ett pressmeddelande. PITEÅ-TIDNINGEN I Sverige och andra länder i Europa finns det krav på kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården. Nu har en tolkningsguide av ISO 9001 blivit klar som särskilt vänder sig till hälso- och sjukvårdsområdet. Guiden har tagits fram i ett europeiskt projekt som Sverige genom SIS har ansvarat för. KVALITETSMAGASINET Det internationella standardiseringsorganet ISO, har beslutat sig för att starta ett projekt för att minska risken för stick- och skärskador. I Sverige ska SIS, tillsammans med fackliga organisationer, tillverkare och Arbetsmiljöverket ta fram rutiner och produkter som är säkra för sjukvårdspersonalen. VÅRDFACKET SIS är i färd med att ta fram en ny standard som ska öppna för bättre mätare. Omfattande forskning på ny mätteknik pågår, enligt Lars Lindberg, docent vid Universitetssjukhuset i Lund. GÖTEBORGSPOSTEN 4 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2005

Effektiv miljöledning ger bättre affärer NOTISER FÖRETAG OCH ORGANISATIONER som arbetar aktivt med miljöledningssystem får en bättre affärsutveckling och miljöprestanda. Det framkom vid en välbesökt konferens om miljöledning som SIS, Teknikföretagen, Naturvårdsverket och Svenskt Näringsliv arrangerade i samverkan med Nätverket för effektivare miljöledningssystem i mitten av november. Torbjörn Brorsson, professor vid Internationella Miljöinstitutet, sa i sitt anförande att miljöledningssystemen är miljöchefens bästa vän. De är ingen garant för bättre resultat men i händer på kloka människor blir miljöledningsystemen en framgång. Övriga föredragshållare var många, bland andra Gunnel Wisén Persson, Sustainability Affairs på ABB, Sasja Beslik, chef för Bancos avdelning för etikanalys, Per Forsberg, VD Bro Bygghandel och Agneta Melin, miljöchef Norden på Tetra Pak. Några av de positiva effekterna av ett strukturerat miljöarbete, som talarna lyfte fram, är att det leder till kostnadsbesparingar, miljöanapssad produktutveckling och bättre förtroende på marknaden. Torbjörn Brorsson från Internationella Miljöinstitutet talade på konferensen. Lars Jonsson, SIS, var en av arrangörerna. Enligt rapporten, Ständig förbättring av miljöprestanda goda exempel, som tar upp 49 företagsexempel, redovisar alla företagen förbättrade miljöprestanda. Flertalet anger också betydande kostnadsbesparingar. Reell affärsnytta anser sig 15 av företagen ha fått som till exempel förbättrade kundrelationer och förbättrad produktutveckling. För mer information: Lars Jonsson, projektledare SIS, lars.jonsson@sis.se Fler storföretag redovisar hållbarhet ÖVER HÄLFTEN, 52 PROCENT, av världens 250 största företag gör en separat hållbarhetsredovisning. 2002 var andelen 45 procent. Japan och Storbritannien har den största andelen företag som gör separata hållbarhetsredovisningar. Det visar senaste KPMG International Survey of Corporate Responsibility Reporting 2005. Redovisningarna har utvecklats från att vara koncentrerade till yttre miljöfrågor till att nu också ta upp ansvarsfrågor i ett bredare perspektiv. Miljöfrågorna finns naturligtvis kvar, men frågor om etik, socialt ansvarstagande och företagets ekonomi tar allt större plats. Källa: Miljö & Utveckling 52 procent av världens största företag redovisar hållbarhet. Komponenter från flera olika leverantörer ska kunna samverka i ett och samma system. NY GLOBAL STANDARD FÖR SENSORER I BILEN AUTOLIV HAR TILLSAMMANS med Bosch och Continental Temic utvecklat en öppen sensorstandard för bilindustrin. Standarden, som kallas PSI5, Peripheral Sensor Interface, är en bas för att komponenter från flera leverantörer smidigt ska kunna samverka i ett och samma system. Den nya standarden är en vidareutveckling av det digitala gränssnitt för sensorer som redan används av flertalet biltillverkare. Syftet är att ge ökad funktionalitet och lägre kostnader samtidigt som det är viktgit att bevara de nuvarande systemens höga tillförlitlighet och överföringshastighet. PSI5 kommer främst att användas för bilsäkerhetssystem. Källa: Autoliv DECEMBER 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 5

SEMCON NÅR NYA HÖJDER MED HJÄLP AV STANDARDER Det svenska design- och utvecklingsföretaget Semcon har verksamhet i 14 länder. Bland kunderna finns företag som AstraZeneca, Volvo och Ericsson. Vår konkurrensfördel är vår höga kvalitet. Genom en stor satsning på standarder räknar vi med att höja kvaliteten ytterligare, säger Håkan Kristiansen, Semcon. Text: Lena Lidberg Foto: Anders Erlandsson

Vi måste vara effektiva internt, det är en lönsamhetsfråga för oss. HÅKAN KRISTIANSEN HAR arbetat på 25- årsjubilerande Semcon i sju år. Han tillhör huvudkontoret i Göteborg och är gruppchef inom området konstruktion. Han arbetar även med leverantörsbedömningar och kontrakt. De senaste åren har han dessutom börjat intressera sig allt mer för standarder och har blivit Semcons särskilda standardiseringsexpert. Just nu leder han ett arbete som ska göra standarder och säkerhetsfrågor till en naturlig del av Semcons kvalitetsarbete. Det är lätt att standarder bara blir pappersutskrifter i skrivbordslådorna. Vårt mål är att alla våra medarbetare, leverantörer och intressenter ska komma i kontakt med standarder. Alla ska veta hur vi jobbar med standardisering och varför det är viktigt att följa gällande standarder, säger Håkan Kristiansen. SEMCONS VERKSAMHET ÄR indelad i fyra huvudområden: fordon, telekom, läkemedel och medicinsk utrustning samt industri, vilket innebär allt från livsmedelsindustri till processindustri. En annan betydande del är det område som kallas informatic, där Semcon gör teknisk information begriplig för slutanvändare och servicepersonal på eftermarknaden. Den breda verksamheten för med sig att Semcon arbetar med en lång rad standarder. Håkan Kristiansens första steg är nu att göra en inventering, bedöma vad som behövs och därefter uppdatera och kategorisera standarderna. Vi tar ett samlat grepp kring standarderna och bakar in dem i vårt verksamhetssystem. Bland annat bygger vi upp en intern virtuell samlingsplats kring standarder och säkerhet, berättar han. Semcon tar ett samlat grepp kring standarder och bakar in dem i verksamhetssystemet. Bland annat bygger de upp en intern virtuell samlingsplats kring standarder och säkerhet. Alla nyanställda på Semcon får gå en introduktionsutbildning för att lära sig mer om företaget, och från och med nästa år är tanken att satsningen på standarder ska tas upp även här. Dessutom kommer Håkan Kristiansen att leda internutbildningar för Semcons avdelningschefer, projektledare och säljare. Jag kommer bland annat att beröra vilken roll standarder spelar när det gäller produktsäkerhet och hur våra rutiner ska se ut när vi hanterar sekretessbelagda dokument, bilder och filer. Att visa våra uppdragsgivare hur vi lever upp till säkerhetskraven är också en kvalitetsfråga, som i förlängningen är ett konkurrensmedel i vår försäljningsprocess. SJÄLV KOM HAN PÅ ALLVAR i kontakt med standarder för ungefär fem år sedan, då han blev värvad till en arbetsgrupp inom SIS. Ämnet var teknisk produktdokumentation. Sedan dess har Håkan Kristiansen deltagit i flera arbetsgrupper, bland annat kring dokumenttyper och 3D CAD. Nyligen utsågs han till projektledare i en internationell arbetsgrupp inom teknisk produktdokumentation. Det är ett uppdrag 8 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2005

Standarder innebär nya affärsmöjligheter och Semcon vill hjälpa sina kunder att se möjligheterna. som är förenat med en hel del resor. Tidigare i höst besökte han till exempel Kina. Jag är nästan alltid yngst i arbetsgrupperna, men jag får ett bra bemötande. Alla äldre är glada över att det finns yngre krafter som vill ta över. Själv tycker jag att det är kul att se att man kan påverka standarderna och dess innehåll även internationellt, säger Håkan Kristiansen. SEMCON HAR INFÖRT kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO 14001. Företaget har också varit med och utvecklat standarden för kompetensförsörjning. Vi är det första företaget i Sverige som har certifierat oss inom det här området. Hela vårt ledningssystem för kompetensförsörjning bygger på denna standard, säger Håkan Kristiansen. Semcon går nu vidare med andra standardiseringsprojekt. Bland annat kommer de att standardisera de begrepp som används inom projekthanteringen och skapa en databas som omfattar företagets terminologi. Sedan tidigare finns en särskild kundstandard, som beskriver hur Semcons medarbetare ska jobba gentemot uppdragsgivarna. Standarder ska genomsyra allt vi gör. Vi letar hela tiden efter ett standardiserat arbetssätt, för att öka vår effektivitet, förklarar Håkan Kristiansen. ETT AV SKÄLEN TILL DET är att Semcon allt oftare åtar sig helhetsuppdrag, där företaget arbetar från idé till färdig produkt. Då är det otroligt viktigt att vi är effektiva internt, det är en lönsamhetsfråga för oss. Och i det arbetet är standarder ett bra verktyg. Semcons internationella etableringar har skett genom att företaget har följt med sina kunder ut i världen. Även i det sammanhanget kan kunskaper om standarder vara en konkurrensfördel. Om vi utvecklar en produkt för till exempel Ericsson gäller det att vi kan uppfylla de krav som ställs i olika länder. Använder man standarder rätt kan man bredda sig och få möjlighet att sälja sina produkter på fler marknader. HÅKAN KRISTIANSEN PÅPEKAR att de erfarenheter som Semcon har samlat på sig när det gäller standarder på sikt kan komma kunderna till del på nya sätt. Vi har ett omfattande verksamhetssystem och sitter inne med all kompetens kring tekniska underlag. Det gör att vi skulle kunna hjälpa till att sprida kunskaper om standarder, till exempel vid uppgraderingar av tekniska produktdokument. Nya affärsmöjligheter har samtidigt ökat intresset för standarder bland Semcons medarbetare. Den satsning som vi gör på standarder och säkerhetsfrågor sker i kvalitetsavdelningens regi. Reaktionerna ute i organisationen har varit väldigt positiva och det känns som om vi fyller ett stort behov. Jag får många frågor, ofta om hur certifieringar går till, vilka standarder som bör användas inom olika verksamhetsområden och hur flera standarder bäst kan kombineras, berättar Håkan Kristiansen. FAKTA SEMCON GRUNDADES 1980. Huvudkontoret finns i Göteborg. VERKSAMHET: Semcon är ett börsnoterat design- och utvecklingsföretag. Verksamheten är inriktad på produktutveckling, produktionsutveckling, design, management, teknikinformation, system- och webbutveckling och IT-verktyg. Huvudområdena är fyra: fordon, telekom, läkemedel och medicinsk utrustning samt industri. FINNS: Företaget bedriver verksamhet i 14 länder. Senast öppnades ett kontor i Peking. OMSÄTTNING: Cirka 1,1 miljard kronor (2004). ANSTÄLLDA: Cirka 1650. HEMSIDA: www.semcon.se HÅKAN KRISTIANSEN är gruppchef och standardiseringsexpert på Semcon i Göteborg. Han är ingenjör och har tidigare arbetat som projektledare inom den grafiska industrin. FÖDD: 1968 i Göteborg. FAMILJ: Gift med Elin. Sonen Eric, 2 år. BOR: Hjuvik, Göteborg, i villa vid havet. FRITID: Har en gammal träbåt och är ofta ute på havet. Idrottar och pluggar juridik. Hur gör du för att lyckas i internationella projekt? Var påläst och behärska ditt område. Var med där besluten fattas. Påverka genom nätverk. Bred representation från industrin och medlemsländerna gör att standarderna lättare blir spridda och accepterade. Ha roligt! DECEMBER 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 9

Bara den som är med kan påverka Att få vara med och påverka utvecklingen är en viktig drivkraft för Inge Pierre, svensk representant i två projekt på europanivå. Som projektledare för flera grupper vet han att arbetet kan vara tålamodsprövande. Samtidigt är förankringen en viktig del av arbetet för att slutresultatet ska få acceptans. Text: Pamela Collin Varför engagerar du dig i standardiseringsarbete? Tänk på hur vårt samhälle skulla se ut utan standarder. Mycket av vår handel och affärsverksamhet skulle inte fungera. Och deltar man aktivt i standardiseringsarbete har man en chans att påverka. Det är som med EU, är man inte med får man anpassa sig till vad andra har bestämt, säger Inge Pierre. Till vardags är han ansvarig för europasamordning på branschorganisationen Svensk Energi. Han har erfarenhet av två olika internationella SIS-projekt: Energy Management som nyligen avslutats samt Protection and Security of the Citizen, som startade i våras. Båda projekten är utvecklingsprojekt och har karaktär av utredning snarare än traditionellt standardiseringsarbete. Vad kännetecknar ert arbete? Vi arbetar inte med att ta fram standarder i vanlig bemärkelse utan vårt arbete ska resultera i en analys som anger vilka behov som finns. Beroende på vilka projekt vi rekommenderar i vår slutrapport tar nya arbetsgrupper vid. En del frågor kanske förs in i redan befintliga standardiseringsprojekt, andra kan innebära att nya utvecklingsprojekt startas, berättar Inge Pierre. I det europeiska projektet Energy Management har Inge Pierre lett arbetet inom fyra områden, bland annat Morgondagens energisystem och Alternativa bränslen. Som projektledare har jag organiserat ett nätverk med experter, verksamma i Sverige och i Europa. Det gäller att få fram resultat i dessa undergrupper som kan föras in i det stora projektet. Det ankommer också på mig som projektledare att organisera och genomföra möten och se till att rapporter skrivs. En viktig roll är alltså att driva arbetet framåt, men också att entusiasmera övriga deltagare i gruppen. Att ha det yttersta ansvaret för att saker blir gjorda är inte detsamma som att ta på sig allt arbete själv. En risk är att man tar på sig för mycket arbete, så det är viktigt att kunna delegera, säger Inge Pierre. Han har även erfarenhet från internationellt projektarbete genom sitt arbete på Svensk Energi. I Eurelectric, som är den europeiska motsvarigheten till Svensk Energi, är han nämligen ordförande i två grupper och dessutom ledamot i fyra. Jag har lärt mig tålamod med den här FAKTA Deltar man aktivt i standardiseringsarbete har man en chans att påverka. Det är som med EU, är man inte med får man anpassa sig till vad andra har bestämt, säger Inge Pierre. sortens arbete. Standardiseringsarbete är också tålamodskrävande och det kan ibland vara lite av två steg framåt och ett steg bakåt. Men arbetet måste få ta tid eftersom förankringsprocessen är viktig. Det handlar mycket om att få ihop olika länders viljor och att åstadkomma en enhetlig linje och sedan driva den. Vad tyckte du var svårast i början? Att hitta information och att lära sig att förstå terminologin, som är lite speciell. Men jag tycker att det har varit oerhört positivt att få en inblick i hur man arbetar med att ta fram standarder. Det är överhuvudtaget en intressant utmaning att delta i internationellt arbete, att försöka ena länder med olika synsätt, språk och kulturer. Vilka är dina tips till andra som funderar på att delta? Tålamod och engagemang och man måste brinna för det här. Dessutom ska man ha en vision som man ska försöka få uppslutning kring. Samtidigt får man inte vara främmande för att tvingas vika av åt det ena eller andra hållet under arbetets gång. INGE PIERRE är 50 år och utbildad civilingenjör (KTH). ARBETEN: Har tidigare arbetat i 20 år på Vattenfall i olika positioner samt i mitten på 80-talet för Sveriges tekniska attachéer på Svenska ambassaden i Washington DC. FAMILJ: Christina, 16 år och Katarina 13 år. BOR: Viksjö i Järfälla kommun. FRITID: Att resa, helst på bilsemester i Europa och gärna till lägenheten i Spanien. Tycker även om motorsport, har testat formel 1 på Anderstorp. 10 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2005

Handböcker och standarder verktyg som underlättar ditt arbete En praktisk och lättläst bok som behandlar projekt och ledning av dem. Med tydliga exempel behandlas arbetsstruktur (WBS), osäkerhetshantering och resultatvärdemetoden. Med boken i din hand kan du öka lönsamheten i ditt arbete. Kan du spara en timme i ditt dagliga arbete är boken betald. Pris: 695 kronor Nu finns utgåva 2 av Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi, SS-EN ISO 9000:2005. Standarden beskriver principer för kvalitetsledningssystem och definierar tillhörande termer. Den hjälper dig att få grundläggande förståelse för vad ett kvalitetsledningssystem innebär och vilka fördelar det kan medföra din organisation. Standarden beskriver också de åtta principerna för kvalitetsledning som utgör grunden i ISO 9000- familjen. Pris: 995 kronor God informationssäkerhet är en god investering. Nu finns en ny utgåva av standarden Ledningssystem för informationssäkerhet Riktlinjer för styrning av informationssäkerhet, SS-ISO/IEC 17799:2005. Pris: 1 595 kronor Säkra livsmedel med Ledningssystem för livsmedelssäkerhet Krav för organisationer som verkar i livsmedelskedjan, SS-EN ISO 22000. Detta är den första standarden som omfattar alla led, från foderoch primärproducenter till livsmedelstillverkare och detaljhandel. Leverantörer av förpackningar, maskiner, material och tjänster som används i livsmedelsindustrin omfattas också av standarden. Ett utmärkt verktyg för att uppfylla de krav som ställs i livsmedelslagstiftningen. Pris: 995 kronor Ny bok som vänder sig till dig som arbetar med säkerhet inom det egna företaget. Med säkerhet menas IT-säkerhet, fysisk säkerhet, administrativ säkerhet m.m. Varje företag, organisation eller myndighet ställer idag krav på säker informationshantering. Boken är ett aktuellt och viktigt verktyg för att hantera informationssäkerheten i ditt företag.vågar du avstå från att arbeta effektivt och konstruktivt med verksamhetens informationssäkerhet? Pris: 495 kronor Ring eller faxa oss för beställning! Telefon 08 555 523 10, fax 08 555 523 11. Eller besök oss på sis.se Välkommen! SIS Förlag ger ut allt som rör standarder och deras tillämpning. Vi erbjuder alltid aktuell information och kunskap om tekniska lösningar och hur de tillämpas, inte bara i Sverige utan runt om i världen. Hos oss kan du beställa de publikationer du behöver, allt från standard och handbok till teknisk rapport eller standardpaket. SIS Förlag är störst i Norden inom standarder. Vi ägs av SIS, Swedish Standards Institute. Våra intäkter går direkt tillbaka till standardiseringen och bidrar därmed till finansieringen av standardiseringsverksamheten. SIS Förlag AB, 118 80 Stockholm Tel: 08 555 523 10, Fax: 08 555 523 11 E-post: sis.sales@sis.se, Internet: www.sis.se

BÄTTRE MILJÖ OCH BILLIGARE PRODUKTER MED LIVSCYKELANALYSER På Chalmers bedrivs världsledande forskning kring produkters påverkan på miljön. Arbetet sker i nära samarbete med stora internationella företag. Målet är att förbättra miljön för kommande generationer. Text: Annelie Kjellberg Foto: Ulf Zetterlund Flera internationella storföretag arbetar i nära samarbete med CPM vid Chalmers. Tillsammans har de medverkat till att starta flera olika standardiseringsprojekt inom livscykelanalys, LCA. LIVSCYKELANALYS, LCA, är metoder för att studera och därmed förutspå produkters miljöpåverkan innan de ens tagits fram. Syftet är att minska miljöpåverkan under en produkts liv genom att redan på idéstadiet analysera påverkan i olika stadier som tillverkning, användning och avpollettering. Livscykelanalys, eller produktrelaterade miljöanalyser, ger ett helikopterperspektiv på en produkts miljöpåverkan. Man ser var de mest kostnadsoch miljömässigt effektiva förbättringarna ska sättas in i produktutvecklingen, säger Lennart Swanström, miljöspecialist på ABB Corporate Research. Genom att alltid välja de miljövänligaste komponenterna och tillverkningsprocesserna sätter man också press på alla led i kedjan: leverantörer, underleverantörer. Det är självklart att ABB deltar i ett sådant viktigt arbete. Alla måste bidra. PÅ ABB HAR LCA till exempel bidragit till utvecklingen av så kallat eko-effektiva kraftkondensatorer. De är viktiga anordningar ur ett samhällsperspektiv, eftersom de minskar avbräck i elnät, ökar voltstabiliteten och förbättrar nätkvaliteten. Tidigare kondensatorer innehöll bland annat en impregneringsvätska som man tog bort helt i de nya för att undvika miljöskador vid ett eventuellt läckage. På det hela taget är de nya kraftkondensatorerna inte bara bättre ur ett livscykelperspektiv, utan också billigare, renare och snabbare att tillverka. LCA handlar om att se hur vi 12 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2005

Genom att arbeta med livscykelanalyser bygger företaget upp kunskap kring produkten och kan då se till att utvecklingen går åt rätt håll, med avseende på minskad miljöpåverkan. Ellen Riise är miljöspecialist på SCA Hygiene Products och även engagerad i arbetet på CPM. Livscykelanalyserna ger oss en trygghet i vårt fortsatta arbete, även om vi alltid gör en avvägning mot produktens funktion. och våra kunder kan tjäna pengar genom att spara energi och bidra till en minskad miljöpåverkan. Däremot är det svårt att entydigt härleda ett ekonomiskt resultat till en miljöåtgärd. Det handlar ju om ett förhållningssätt som genomsyrar alla processer, säger Lennart Swanström. ABB, LIKSOM ANDRA STORA företag som Akzo Nobel, Bombardier, Duni, ITT Flygt, IKEA, SCA och TetraPak, har i nio år jobbat i nära samarbete med Centrum för produktrelaterad miljöanalys, CPM, vid Chalmers för att få internationellt gehör för dessa frågor. Tillsammans har de varit drivande och medverkat till att starta flera olika standardiseringsprojekt inom livscykelanalys, LCA. I samarbetet med CPM på Chalmers har vi delat med oss av den verklighet vi företag lever i och fått en vetenskaplig förankring för hur vi ska arbeta. Standarderna är ett bra stöd för att göra livscykelanalyserna på rätt sätt, säger Ellen Riise, specialist inom miljöfrågor på SCA Hygiene Products. SCA HYGIENE PRODUCTS jobbar med livscykelanalyser sedan många år tillbaka. Det ger oss en gedigen kunskap om en produkts miljöpåverkan och vi får reda på var i livscykeln vi ska sätta in åtgärder. Det kan till exempel vara policy för inköp av råvaror, revisioner både internt och hos leverantörer eller rutiner för hantering av kemikalier. GENOM ATT ARBETA med livscykelanalyser bygger företaget upp kunskap kring produkten och kan då se till att utvecklingen går åt rätt håll, med avseende på minskad miljöpåverkan. Analyserna ger oss en trygghet i vårt fortsatta arbete, även om vi alltid gör en avvägning mot produktens funktion. Genom att delta i det internationella standardiseringsarbetet får vi också värdefull information om vad som sker i övriga världen inom området, säger Ellen Riise. FAKTA DE NUVARANDE STANDARDERNA för livscykelanalys revideras just nu och kommer att publiceras under våren 2006. Flera standarder har slagits ihop och förhoppningen är att de nu ska vara lättare att använda och mer överskådliga. En anledning till att de revideras är för att öka tillgängligheten, både språk- och prismässigt. Färre standarder med samma innehåll innebär lägre inköpskostnad, vilket är viktigt för att få större spridning i exempelvis tredje världen, säger Raul Carlsson, chef för Industriell Miljöinformatik vid Chalmers. RAUL CARLSSON ÄR intimt förknippad med CPM och har arbetat där sedan starten 1996. Han är övertygad om att en internationell samsyn på LCA är av betydelse för hur jorden kommer att te sig om några år. Det räcker inte att bara städa hemma på det lokala planet för att hålla sin etiska företagsflagga i topp. Vill ett företag vinna i längden på den globala arenan är standardiseringsarbete inom LCA en självklarhet. Det är ett verktyg för att med kraft visa att företagen agerar och tar ansvar, inte bara pratar och vill. FAKTA OM LCA-STANDARDERNA ISO 14040-SERIEN Standarden vänder sig till alla de som genomför och kan påverka en förändring, där framför allt produktutformare, inköpare och strategiska affärsutvecklare är viktiga. Nya reviderade LCA-standarder kommer under våren 2006. De heter ISO 14040 och 14044. Tidigare ISO 14041, 14042 och 14043 går upp i 14044. ISO 14040 kan beskrivas som en handledning för de som ska beställa en LCA-studie eller ligger i startgroparna för att införa en LCA-standard. ISO 14044 är mer en regelbok för själva genomförandet och granskningen av hur LCA-standarden efterlevs. För mer information: Lars Jonsson, projektledare SIS, lars.jonsson@sis.se, 08 555 520 36 DECEMBER 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 13

Som deltagare i ett SIS-projekt blir du en av de delaktiga en av dem som påverkar innehållet i framtida standarder. Det har både du och din organisation mycket att vinna på. Beställ broschyren på www.sis.se eller ring 08-555 520 00

SIS LEDER GLOBALT KRISARBETE Den senaste tidens terroristattacker och naturkatastrofer väcker frågan hur vi kan arbeta för att göra världen säkrare att leva och verka i. Nu har SIS fått i uppdrag av ISO, den globala standardiseringsorganisationen, att leda ett projekt för att utveckla standarder för internationell krishantering. Text: Lovisa Krebs PROJEKETET SKA FRÄMST arbeta fram standarder för informationshantering. Syftet är att förbättra beredskapen och underlätta samverkan innan en katastrof, under en katastrof och i återhämtningsfasen efter en katastrof. Med den senaste tidens orkaner och jordbävningar i färskt minne har frågor som rör krishantering hamnat högt upp på dagordningen hos både myndigheter och enskilda företag och organisationer. SIS UTVECKLINGSCHEF Kjell Lundström anser att insatserna troligen hade kunnat genomföras snabbare med en bättre planering för informationshantering och ledning. När det inträffar en katastrof finns det ingen tid för långa diskussioner. Allting måste vara förberett och alla nyckelfunktioner måste veta exakt vad de ska göra. Därför behöver vi arbeta fram modeller för att hantera information och utbyta information på ett effektivt sätt. FÖR ATT VARA FÖRBEREDDA på bästa sätt och därmed kunna minimera de negativa effekterna vid en kris är det nödvändigt att alla inblandade myndigheter och organisationer i olika länder är förberedda och införstådda med hur informationshanteringen ska fungera. Information måste lätt kunna utbytas mellan experter, samordningscentraler, ledare, media och allmänheten. Ett svenskt projekt har bildats för att ta tillvara de svenska synpunkterna i det globala arbetet. Även det projektet drivs av SIS. På Krisberedskapsmyndigheten, som deltar i den svenska gruppen, är man positiv till att det tas fram internationella standarder för krishantering. Standardiserade former för informationsutbyte är tidsbesparande och underlättar samverkan vid krishantering och är därför mycket viktiga. Tanken är att information i framtiden ska kunna förstås och utbytas enklare mellan nationella och internationella organisationer, myndigheter och företag, säger Mattias Jennerholm på Krisberedskapsmyndigheten. FÖR ATT DET SKA BLI MÖJLIGT måste metoder och verktyg för till exempel åtkomst, bandbredd och typ av media standardiseras. Området är stort och spänner över allt från förberedelser, analyser, prognoser, utvecklande av system, utbildning, övning och utvärdering. Ett exempel är behovet av gemensamma standarder för symboler och bilder. När kartor och modeller presenteras under kritiska situationer kan missförstånd uppstå på grund av bristande standardisering av symboler. Att alla inblandade hjälpfunktioner snabbt får en korrekt bild av läget är avgörande för att snabbt kunna sätta in rätt räddningsinsatser. EXAKT VILKA OMRÅDEN och funktioner som det kommer tas fram standarder för är inte klart än. Nu kommer ett mycket viktigt arbete att göras under det närmaste halvåret när vi lägger upp riktlinjer och struktur för arbetet. För de som vill vara med och påverka de kommande standarderna är det en bra tid att ansluta sig till projektet nu, säger Per Forsgren, projektledare på SIS och även sekreterare i den internationella ISO-gruppen. SIS-projektet är öppet för alla företag och organisationer som vill vara med och påverka de framtida standarderna. De som hittills deltar är Krisberedskapsmyndigheten, Ericsson Microwave Systems AB, SAAB Systems AB och Volvo Technology AB. Det är viktigt att alla inblandade hjälpfunktioner får en korrekt bild för att snabbt kunna sätta in rätt räddningsinsatser. För ytterligare information: Kjell Lundström, utvecklingschef SIS, tfn: 08-555 520 70, kjell.lundstrom@sis.se Per Forsgren, projektledare SIS, 08-555 521 15, per.forsgren@sis.se DECEMBER 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 15

Europas marker under luppen Ett nytt europeiskt forskningsprojekt, Horizontal, är i full gång med att ta fram ett antal EU-gemensamma standarder för att analysera mark, slam och kompostjord. Det ska göra det lättare att övervaka Europas markmiljö. Uppmärksamheten riktas nu mot oönskade organiska ämnen. Text: Gunhild Arby MJUKGÖRARE I PLASTER och ingredienser i rengöringsmedel är två av de organiska ämnen man behöver ha kontroll på. Det är så kallade ftalater som används som mjukgörare och nonylfenoler som finns i rengöringsmedel, som båda är giftiga och reproduktionsstörande för djur. Ftalater finns bland annat i vissa leksaker. De är, liksom nonylfenolerna, svårnedbrytbara och har visat sig ge lever- och fosterskador på råttor. En jämförbar mätning av markkvaliteten tvärsöver hela Europa ingår i EU:s ökade fokus på markskydd. Därför behövs det gemensamma analysmetoder. EN JÄMFÖRBAR MÄTNING av markkvaliteten tvärsöver hela Europa ingår i EU:s ökade fokus på markskydd. Om det ska det gå att jämföra olika markslag måste det tas fram gemensamma analysmetoder. I dag skiljer sig mätstandarderna åt från land till land och är dessutom olika för mark, slam och kompostjord. Slam som jordförbättring på åkermark har därtill varit en het potatis under hela 90-talet, eftersom berörda myndigheter förordat en sådan användning medan LRF sagt nej, av rädsla för oönskade resthalter. På senare tid har också villaägares trädgårdsgödsel i form av kompostjord hamnat i blickpunkten. Inte minst på grund av larmet om risk för ehecbakterier. Miljöproblemlistan är gedigen. Det finns konkreta föroreningshot från oönskade ämnen, gamla synder från forna tiders industrier som ligger kvar i marken. Därtill finns risk för försurning och försaltning, och för urlakade jordar, det vill säga jordar med brist på nödvändiga näringsämnen. Naturen blir inte bättre av gemensamma mätmetoder. Men det blir en säkrare bedömning. Jag ser standarderna som ett verktyg för att underlätta miljöövervakning och ge bra beslutsunderlag, säger Per Jennische vid SLU, svensk representant i Horizontal och ordförande i projektet Markundersökningar vid SIS som ska bidra med svenska standardiseringssynpunkter. Bra miljöövervakning kräver bra mätserier över tid. Per Jennische påpekar att det visserligen finns svenska mätserier från 1910-talet. Men de är inte nödvändigtvis jämförbara med eventuella studier som gjorts i andra europeiska länder. Nu blir resultaten jämförbara. Och när man talar samma språk kan också erfarenheter utbytas över gränserna. FAKTA HELT OKONTROVERSIELLT är dock inte Horizontal. Det finns kemiska analyser som förespråkas av andra länder, men som i Sverige anses vara riskfylld hantering. Thomas Olsson på konsultföretaget Analycen Nordic AB, tillika engagerad i SIS-projektet Markundersökningar, är kluven inför Horizontalarbetet. På pluskontot sätter han möjligheten att direkt kunna jämföra innehållet i kompostjord från olika länder. Norge har till exempel lag på innehållsdeklaration av viss kompostjord. I Sverige finns i dag inga sådana regler. På minuskontot hamnar ett befarat tapp i svensk kunskap, och risk för sämre metoder. Sverige ligger enligt många bedömare redan långt framme. FARHÅGOR FINNS OCKSÅ att mätmetoderna kommer att baseras på klimat- och geologiförhållanden som inte gäller i Sverige. Spontant känns det självklart att ha en och samma metod för att mäta tungmetaller. Men det är tveksamt om det är det optimala när det gäller näringsinnehållet i jordarna, säger Thomas Olsson. Kring 2007-2008 väntas det europeiska forskningsprojektet ha resulterat i ett stort antal godtagna standarder. DET EUROPEISKA FORSKNINGSPROJEKTET HORIZONTAL ska ta fram riktlinjer för nya EUgemensamma standarder för att mäta halter av olika ämnen, till exempel fosfor, PCB eller kolväten i mark, slam och kompostjord. En europeisk CEN-kommitté har bildats, Task Force 151 Horizontal (CEN/BT/ TF 151) som leds av Danmark. De SIS-projekt som berörs är: Markundersökningar SIS/TK 427, Slam och odlingssubstrat SIS/TK 428 och Karakterisering av avfall SIS/TK 429. Målgrupper för standarderna är laboratorier, högskolor och universitet, myndigheter, forskare och konsultföretag i branschen. För mer information: Lorena Olivares, projektledare SIS, lorena.olivares@sis.se eller Ann Flod, projektassistent SIS, ann.flod@sis.se 16 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2005

SIS utvecklingsprojekt ger en titt in i framtiden Mer än 25 olika utvecklingsprojekt drivs just nu inom SIS. Dessa projekt fångar upp områden där utvecklingen går fort framåt. Som deltagare i ett utvecklingsprojekt kan du vara med och påverka arbetet på ett tidigt stadium. och CEN. Ämnet blev aktuellt redan den 11 september 2001 med World Trade Center. Men tsunamin i julas, stormen Gudrun i södra Sverige och andra katastrofhändelser på senare tid, har satt fokus på standarder som ett viktigt bidrag till en väl fungerande krishantering, såväl nationellt som internationellt, säger Kjell Lundström. Text: Annelie Kjellberg ETT UTVECKLINGSPROJEKT startas för att det finns ett behov inom ett område där det ännu inte finns standarder. Det är en slags förstudie som anger om det är aktuellt att standardisera och som föreslår vad som i så fall ska standardiseras. Den ger förslag på hur man går vidare, säger Cecilia Lindeborg, projektledare för ett antal utvecklingsprojekt på SIS. RESULTATET AV ETT utvecklingsprojekt kan med andra ord variera. Fortsättningen kan landa i en Workshop Agreement, ett mellanting mellan branschstandard och internationell standard. Det kan också innebära att SIS tar ansvar för ett europeiskt (CEN) eller globalt (ISO) sekretariat för att stärka det svenska inflytandet. Men oftast övergår utvecklingsprojekt till standardiseringsprojekt, där deltagarna jobbar aktivt med att föra fram svenska synpunkter till det internationella standardiseringsarbetet via svenska spegelkommittéer. Utvecklingsprojektets faser varierar beroende på ämnesområde. Ibland hittar man fler områden under arbetets gång som måste belysas och då knoppas det av till nya utvecklingsprojekt innan man bestämmer sig för att gå vidare. Ibland är uppdraget så pass tydligt och avgränsat att det går snabbt att ta nästa steg, säger Kjell Lundström, ansvarig för utvecklingsprojekt på SIS. HUR ETT UTVECKLINGSPROJEKT går vidare beror också mycket på vem som tagit initiativet. Förfrågningar kan komma från branschorganisationer, företag, myndigheter, CEN eller ISO. Oavsett initiativtagare är kontentan med utvecklingsprojekt att engagera olika aktörer i något som framöver kan komma att påverka deras verksamhet. Krishantering är ett exempel där standarder i framtiden kan ge betydelsefullt stöd och där flera standardiseringsaktiviteter håller på att dras igång just nu, både inom ISO HELA TIDEN KOMMER NYA händelser, fenomen och teknikutveckling att påverka tillvaron på gott och ont. Samhället förändras kontinuerligt och det gör också behovet av standarder. SIS roll i utvecklingsprojekten handlar om att se de framtida behoven av standarder utifrån samhällsutvecklingen i övrigt. SIS ska informera olika aktörer om vad som är på gång och berätta om hur de kan vara med och påverka kommande standarder med sin kunskap och sina erfarenheter. Alla projektdeltagare bidrar med unik kännedom om hur nya regler påverkar deras respektive företag, organisationer eller branscher. Genom att driva ett utvecklingsprojekt kan vi tidigt ta ställning till om det är aktuellt att använda standarder som verktyg för att stödja verksamheter inom nya områden, säger Cecilia Lindeborg. FAKTA ETT URVAL AV PÅGÅENDE UTVECKLINGS- PROJEKT INOM SIS: Provningsmetoder för allergener Mäklartjänster Humanitär minröjning Energy management Nanoteknik Krishantering Value Management Turism Nätverksbaserat totalförsvar E-handel Oavsett initiativtagare är kontentan med utvecklingsprojekt att engagera olika aktörer i något som framöver kan komma att påverka deras verksamhet. För mer information: Vill du veta mer om respektive projekt, kontakta Cecilia Lindeborg, cecilia.lindeborg@sis.se eller Kjell Lundström, kjell.lundstrom@sis.se på 08-555 520 00 DECEMBER 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 17

Hej Marianne Olsson, vad vill du uträtta i SIS styrelse? Marianne Olsson, direktör för kvalitets- och verksamhetsutveckling vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, är ny ledamot i SIS styrelse. Text: Lovisa Krebs Foto: Måns Diedrichs Hur ser du på SIS och SIS arbete? Standardiseringsfrågor är livsavgörande för oss inom hälso- och sjukvården, speciellt inom medicinteknik. Men även inom så kallade mjuka frågor börjar standarder att slå igenom, till exempel ledningssystem för sjukvården. Det gäller att ta tillvara på den förbättringspotential som standarder ger i form av effektivisering och säkerhet. Jag blev för förvånad över hur brett det är med standardisering, det sträcker sig över alla områden och i alla världsdelar. Hela den moderna världen genomsyras av standarder. Många tar det för självklart, vilket det också är, för att samhället ska fungera. Tiden är ett exempel, som standardiserades så sent som på 1800-talet. Vad ser du som din viktigaste uppgift i SIS styrelse? Att tillföra kunskap om hälso- och sjukvård och kommuner och landsting. Det finns mycket kvar att göra inom den sektorn vad gäller standardisering. Hälso- och sjukvården är en stor bransch i Sverige, cirka 14 procent av alla anställda finns där. Vilka områden är särskilt viktiga för SIS? Att bidra till en ökad förståelse för behoven av standarder. Det ser jag som grundvalen till SIS övriga verksamhet. Då blir det lättare att i nästa steg sälja in deltagandet. Social Responsibility, SR, är ett stort arbetsområde som känns viktigt och jag tror det är bra att föra in standardisering även på mjuka områden. Vad tror du om framtiden för standardiseringen? Jag tror på att standardisera standardiseringen! Det finns en risk med för många konkurrerande regelsystem, då motverkas hela idéen med standarder. Det gäller att alla vi som jobbar med detta lyckas enas globalt om vilka regler som ska gälla för olika områden, så det inte finns en massa olika branschspecifika och regionala normer. Det finns självfallet olika intressen som styr och det är en utmaning att få ihop och balansera dessa. Vad skulle du personligen vilja se standardiserat? Rent privat tycker jag fortfarande det är besvärligt med olika stickkontakter i olika länder. I mitt arbete tänker jag mest på ITsidan där det fortfarande är många olika system som inte samverkar och där utvecklingspotentialen är stor. Ofta är programmen och lösningarna företagsspecifika och tillverkare har sina egna komponenter. Det är fortfarande långt kvar till att olika system fungerar ihop och det blir lätt att överföra data mellan olika program. Vad har du för erfarenheter av standardisering sedan tidigare? Tidigare var jag direktör för hälso- och sjukvårdsutveckling på Sveriges Kommun- och Landstingsförbund. Då var jag involverad i arbetet med ledningssystem för sjukvården, både som beställare och finansiär. FAKTA AKTUELL: Invald i SIS styrelse i april 2005 ORT: Göteborg FAMILJ: En vuxen dotter, och snart mormor! FRITID: Skogen och krogen UTBILDNING: Akademisk examen inom religionsvetenskap, ekonomisk historia och pedagogik. ARBETEN: Vårdbiträde och socialchef inom Socialtjänsten. Direktör inom Sveriges Kommun- och Landstingsförbund med ansvar för nationella utvecklingsprojekt för att förbättra vården. Nuvarande befattning Sahlgrenska Universitetssjukhuset som direktör för kvalitets- och verksamhetsutveckling. Marianne Olsson vill verka för en ökad förståelse för behoven av standarder. NYA MEDLEMMAR SEPTEMBER NOVEMBER 2005 Aptor AB Axel Christiensson BygganalysAB EmbraAB ESElektroSandbergAB Euromation AB G & G Infodesign AB GetingeSverigeAB Ikivo AB It-arkitekterna Konsult i Stockholm AB KORDABAB MaskinCentrumi Örnsköldsvik AB Nordic Paper Seffle AB ProSanitas Certification AB REC Indovent AB Renovator AB Simovits Consulting SJ AB Stena Miljö AB Svensk Areamätning AB Synskadades Riksförbund Tectubes Sweden AB TePe Munhygienprodukter AB Tricona Fastighetsutveckling AB Vårdförbundet ÅTAB 18 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2005

NYA ANSIKTEN EVA ALBÅGE NORDBERG är ny standardiseringschef på SIS från och med 1 januari 2006. Eva är civilingenjör, kemi, med inriktning Polymerteknologi. Hon har tidigare arbetat bland annat som laboratorieingenjör på Casco i Malmö och som kursledare för färgingenjörer på Nordisk information för Färg AB (NIFAB). Sedan 1990 har hon arbetat med standardisering som projektledare och chef inom bland annat Yttre Miljö. 2003 tillträdde Eva som biträdande standardiseringschef på SIS. PER HJERTÉN är ny projektledare på SIS inom Informationshantering. Han kommer inledningsvis att jobba med projekt inom Dokumentation, Geografisk information och Lärande. Per Hjertén är civilingenjör industriell ekonomi med inriktning på produktionsekonomi och ekonomiska informationssystem. Per Hjertén har tidigare bland annat arbetat på Sveriges Tekniska Attachéer med placering i Japan samt arbetat på IT-kommissionen. LENA PERSSON är ny ordförande för Skärande verktyg, SIS /TK 273. Lena Persson har arbetat på Sandvik Coromant, Sandviken, sedan 1995 och är nu chef för en avdelning med ansvar för bland annat konstruktions- och produktionsrelaterat standardarbete inom företaget. TOMMY ANDERSSON är ny ordförande för Vägoch järnvägsinformation, SIS/TK 320. Tommy Andersson är ingenjör och arbetar på Vägverket i Borlänge. Han är projektledare/uppdragsansvarig inom avdelningen Samhälle och Trafik. Tommy Andersson är projektledare för bland annat en arbetsgrupp som ska strukturera dokumentation om väganknuten information. JESPER PAASCH är ny ordförande för Metadata för geografisk information, SIS/TK 489. Jesper Paasch är lantmätare och har en Master of Technology Management i Geoinformatik. Sedan 2003 är han industridoktorand på KTH på halvtid och forskar kring standardisering av fastighetsinformation. Jesper Paasch arbetar på Lantmäteriet i Gävle på division Informationsförsörjning, enheten för Samverkan, rådgivning och stöd. ULF ÖRTENGREN blir ny ordförande för SIS/TK 327 tandvård från 1 januari 2006. Ulf Örtengren är Odontologie doktor. Han arbetar som föreståndare på KDM, Kunskapscenter för dentala materia, inom Socialstyrelsen, Stockholm och arbetar även på avdelningen för Oral protetik/odontologisk materialvetenskap vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. JANOLOF THOMELIUS är ny ordförande för Lekredskap, SIS/TK 379. Janolof Thomelius är utbildad inom mark- och anläggning och arbetar på HAGS Aneby AB, som chef för Montering & Säkerhet. Arbetet innebär bland annat kontroll av artiklars överensstämmelse mot gällande standard, monteringsanläggningar hos kund och certifiering av HAGS standardprodukter. Han representerar Sverige i det europeiska standardiseringsarbetet för lekredskap samt deltar som expert i flera europeiska kommittéer gällande lekredskap för barn. JONAS EVALDSSON, IKEA, ny ordförande för Ljussäkerhet, SIS/TK 484. Jonas Evaldsson arbetar på IKEA of Sweden i Älmhult och ansvarar för riskanalys och kravställningar/säkerhet för ljus och sittmöbler för hemmabruk. Jonas Evaldsson är mekanisk ingenjör och har arbetat 10 år i maskinindustrin. Han har bland annat varit kvalitetssamordnare med totalansvar för såväl CE-märkning och riskanalys enligt maskindirektivet som implementering av nytt svetskvalitetssystem. MANOUCHEHR HASSANZADEH är nyvald ordförande i Betongreparationer, SIS/TK 192. Han är civilingenjör i Väg och Vatten och teknisk doktor. Manouchehr Hassanzadeh har forskat kring betongens olika egenskaper framför allt brottegenskaper, hållfasthet och till viss del beständighet. Manouchehr Hassanzadeh arbetar på Vattenfall Utveckling och även 30 procent för Avdelningen för Byggnadsmaterial vid Lunds Tekniska Högskola. Han har tidigare arbetat inom Lunds Tekniska Högskola både som forskare och lektor med ansvar för olika kurser. ULLA LENNMARKER är ny ordförande för Förbrukningsmaterial inom sjukvården, SIS/TK 330. Ulla Lennmarker är kemiingenjör från Uppsala. Hon arbetar som Senior Packaging Engineer på Astra- Zeneca i Södertälje sedan 13 år med specialitet förpackningar till injektionsläkemedel. Tidigare har hon arbetat på flera olika positioner inom förutvarande Pharmacia, i huvudsak även där med förpackningar. LIS KLÖVE BJÖRKLUND är ny ordförande för Bildsymboler, SIS/TK 493. Lis Klöve Björklund är reklamfotograf och har också studerat filmproduktion och grafisk formgivning. Hon arbetar på Hjälpmedelsinstitutet med forskning, utveckling och som projektledare inom områdena kommunikation, kultur och design. BO BERGLUND Sandvik, har utsetts till vice ordförande i TK 478 Socialt ansvarstagande. Bo Berglund är fil dr kemi, Uppsala Universitet. Han har jobbat hos Sandvik sedan 1980. Hans nuvarande befattning är Manager Sustainability Affairs, Group Communication. Tidigare hade han befattningen som General Manager Quality & Environment, Sandvik Materials Technology. ULF SVAHN är ny ordförande i SIS Styrgrupp Flytande och gasformiga bränslen samt smörjmedel. Ulf Svahn arbetar för närvarande som vd för Svenska Petroleum Institutet. Han har ett tidigare förflutet i Svenska Esso AB med dotterbolag och senare i Statoil i Sverige. Ulf Svahn är civilekonom med marknadsföringsinriktning från Stockholms Universitet. Under sina år på Esso och Statoil hade han olika jobb, allt från säljare och affärsområdeschef till informationsoch personaldirektör. DECEMBER 2005 SIS STANDARD MAGAZINE 19

Hur vill du förklara nyttan med standarder? FREDRIK NORDBERG, MANAGING DIRECTOR, ESCO NORDIC AB, GÖTEBORG För Esco som verkar på en internationell marknad med saltproduktion, är standarder en viktig länk mellan aktörerna och deras respektive produktutveckling. Standarder behövs för att effektivisera förädlingskedjan utan att göra avkall på individuella och unika lösningar. ELISABETH SARIN, LAB- OCH MILJÖCHEF, NORDIC PAPER SEFFLE AB, SÄFFLE Internationella standarder är för oss ett verktyg för att mötas i olika sammanhang. Det är helt nödvändigt att använda standarder i vår kommunikation med kunder och leverantörer av utrustning. Internationella standarder måste bli översatta för att undvika feltolkningar. ANDERS OHLSSON, KOMPETENS- OMRÅDESANSVARIG OCH KONSULT, IT-ARKITEKTERNA KONSULT I STOCK- HOLM AB Att följa standarder innebär att man arbetar enhetligt vilket ger goda möjligheter till synkronisering och samordning. Vid arbete med system i hela dess livscykel är standarder en förutsättning för att över tiden nå goda resultat. Kurskalendarium SIS Forum LEDNINGSSYSTEM Kvalitetsledning för vården grundkurs, 1 dag Kursen ger en introduktion till kvalitetsledning och nyttan med att införa ett kvalitetsledningssystem. Du får en orientering i standarderna i ISO 9000- serien med anpassning för hälso- och sjukvården. 2 FEB I STOCKHOLM, Intern revision, 2 dagar Hur får du en väl fungerande intern revision? Det är en av de avgörande faktorerna för att företaget ska nå framgång med sitt ledningssystem. Kursen vänder sig till blivande interna revisorer eller ansvariga för interna revisioner. 7 8 FEB, 28 29 MAR I STOCKHOLM, 7 8 MAR I MALMÖ Rollen som kvalitets- och/eller miljösamordnare, 1 dag Vad förväntas av dig som kvalitets- eller miljösamordnare när ledningssystemet är i funktion? Kursen tar upp erfarenheter, vanliga svårigheter och hur din roll kan bidra till ständig förbättring. 7 FEB I STOCKHOLM Integrera ledningssystem, 1 dag Ger grunden till hur du praktiskt skapar ett samordnat eller integrerat ledningssystem för i huvudsak kvalitet och miljö, men också för informationssäkerhet och arbetsmiljö. 15 FEB I STOCKHOLM Socialt ansvarstagande för en hållbarare organisation, 1 dag På denna utbildning får du veta vad socialt ansvarstagande kan innebära. Vi tar avstamp i hållbar utveckling och det arbete som redan gjorts internationellt och nationellt på området. Du får även veta hur arbetet med den nya standarden för socialt ansvarstagande (ISO 26000) fortskrider. 16 FEB I STOCKHOLM Framtidens arbetsmiljö, seminarium 1 dag Aktuell seminariedag för dig som arbetar med arbetsmiljö. Du får reda på det senaste inom arbetsmiljöforskningen och vilka nya arbetsmiljöregler som är på gång. Du får också tips om hur du kan göra analyser och bygga system för ständiga förbättringar och får även ta del av de lönsamma lösningar andra organisationer har gjort i sitt arbetsmiljöarbete. 30 MAR I STOCKHOLM MEDICINSK TEKNIK Regelverket för medicintekniska produkter, 2 dagar Kurs för dig som arbetar med medicintekniska produkter och som behöver kunskap om de regler som omgärdar dessa, som exempelvis CEmärkning, FDA och Vigilance. Att känna till och uppfylla dessa regler är nödvändigt för att komma in och vara kvar på marknaden. 21 22 FEB I STOCKHOLM Riskhantering, 2 dagar Aktuell kurs om riskhantering för tillverkare av medicintekniska produkter och för vårdgivarens tekniska personal. På kursen presenteras på ett nytt sätt användbara verktyg för riskhantering och hur de kan kombineras. Utgångspunkten är standarden ISO 14971. 15 16 MAR I STOCKHOLM Regelverket för hjälpmedelsprodukter, 2 dagar Denna kurs är speciellt framtagen för dig som tillverkar tekniska hjälpmedel och som behöver kunskap om de krav som omgärdar dessa produkter, exempelvis CE-märkning, klassificering, riskhantering och riskanalyser. På kursen kan du få svar på dina frågor av några av de främsta experterna på området. 25 26 APR I STOCKHOLM YNGVE MAGNUSSON, PROJEKTLEDARE, KORDAB, KARLSKRONA Standarder förenklar dataubytet mellan olika aktörer inom fackområdet. Vi vet vad vi får och hur det ska se ut både vad gäller format och begrepp. Elektromedicinsk utrustning, 2 dagar Denna grundläggande kurs är ett måste såväl för tillverkare och leverantörer som för medicinteknisk personal på sjukhus som ställs inför den nya standarden IEC 60601-1. Som konstruktör eller underhållsansvarig måste du känna till förutsättningar för apparatens konstruktion för att kunna hantera framtida krav på ett proffessionellt sätt. 16 17 MAJ I STOCKHOLM BYGG Mätning och terrängmodeller i anläggningsprojekt, 1 dag För mätingenjörer, mätningstekniker, projektörer eller entreprenörer är det viktigt att känna till och kunna använda de nya tekniska specifikationerna som utkommit om byggmätning. Utbildningen ger bland annat grundläggande kunskap i hur man formulerar, förstår och tolkar krav för tjänster och produkter. 8 FEB I STOCKHOLM Areamätning av bostäder och lokaler, 1 dag För dig som arbetar med fastighetstaxering, bygglov, fastighetsförvaltning, byggnadsprojektering, köp och försäljning av bostäder och lokaler och vill lära dig att använda standarden Area och volym för husbyggnader - Terminologi och mätregler, SS 021053. 4 MAJ I STOCKHOLM FÖR ALLA Skriv begripligt innehåll och form i effektiva texter, 2 dagar På dagens arbetsplatser förväntas vi kunna formulera och utforma effektiva texter. Vi går igenom vilka regler och standarder som gäller för utformning av olika dokument, samt hur du ska uttrycka dig för att göra texterna effektiva, begripliga och lättlästa. 21 22 MAR I STOCKHOLM Mer information om SIS Forums utbildningar och konsulttjänster får du på www.sis.se eller om du ringer 08-555 522 50. 20 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2005