Förslag till planeringsfolkmängd i Gävle kommun år 22 Kommunledningskontoret 21-4-6 1
2
Inledning och sammanfattning Planeringsfolkmängden skall utgöra ett underlag för all planering i kommunen som är beroende av befolkningsutvecklingen. Utifrån analyser för barnafödandet, medellivslängd och flyttningsrörelser görs bedömningar och antaganden om kommunens framtida befolkningsutveckling. Kommunledningskontoret har en rullande planeringsprocess med en årlig översyn av planeringsförutsättningarna. Motivet till detta är att utifrån demografiska analyser och framtidsbedömningar ge förslag till en planeringsfolkmängd som varken är för stor eller för liten. En alltför optimistisk planeringsfolkmängd riskerar att generera felsatsningar inom exempelvis barnomsorg och skola. Å andra sidan finns det risk för att en för lågt satt planeringsfolkmängd kan bli självuppfyllande. Faktorer som påverkar flyttningen till och från kommunen är bland annat högskolans expansion, läget i den lokala arbetsmarknadsregionen, näringslivsutvecklingen och bostadstillgången. För att analysera människors förutsättningar för att bo och leva är de kommunala gränserna i flera avseenden alltför begränsande. Det är ofta nödvändigt att utnyttja en indelning som bättre speglar verkliga funktioner eller rörelsemönster. Många människor arbetspendlar över kommungräns. Andra mönster speglar rörelsemönster beträffande studier, inköp och service. Gästrikland tillsammans med Älvkarleby kommun utgör en gemensam lokal arbetsmarknad, eller funktionell analysregion - Gävle (FA-Gävle). Långtidsutredningen (LU 28) utnyttjar denna funktionella indelning för att illustrera regionala framtidsbilder avseende ekonomi, arbetsmarknad och befolkning. Utredningen visar på en utveckling med fortsatt storstadskoncentration vad gäller ekonomisk tillväxt, sysselsättningsoch befolkningsutveckling. Långtidsutredningen visar samtidigt på en relativt svagare utveckling för FA-Gävle än andra jämförbara FA-regioner inom samma regionfamilj. Utredningen visar på en ökning för regionen på drygt 2 personer per år fram till år 23. Under år 29 ökade befolkningen i Gävle kommun med 843 personer. En ökning som var till och med större än föregående år. Man får gå ända tillbaka till år 1975, för att finna en större folkökning i kommunen. Folkökningen förklaras främst av en ökad utrikes inflyttning. Även inflyttningen från egna länet översteg motsvarande utflyttning. Den positiva utvecklingen i födelsetal fortsätter och inte sedan år 1994 har det fötts så många barn som under 29. I fjol beslutade kommunstyrelsen att planeringsfolkmängden i Gävle kommun skulle vara 99 5 invånare år 22. De senaste årens beslut om planeringsfolkmängd har inneburit en genomsnittlig folkökning på 5 personer. Med anledning av de senaste årens positiva födelseutveckling, samt fortsatt starka inflyttning, finns det skäl till att öka förväntningarna på framtida folkökningar. En rimlig folkökning under de närmaste tio åren föreslås därför vara 6 personer per år. Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta - att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara 11 invånare år 22. Den föreslagna planeringsfolkmängden bygger på en genomsnittlig folkökning på 6 personer per år. 3
Vad påverkar utvecklingen? Sambandet mellan befolkningsutveckling och arbetsmarknadsstorlek är mycket starkt. I nedan figur illustreras den procentuella befolkningsförändringen mellan åren 1968 och 28 samt befolkningsstorleken år 28 för arbetsmarknadsregionerna enligt Nuteks indelning (FA-regioner). Arbetsmarknadsregioner med en större folkmängd har en större befolkningstillväxt under aktuell period. Figur 1 Befolkningsutveckling i procent 1968-28 och antal invånare per FA-region 28 Utbildningen påverkar befolkningsutvecklingen genom att utflyttarnas och inflyttarnas utbildningsnivå skiljer sig åt. Om närvaron av en högskoleutbildning i en region gör att fler skaffar sig en högskoleutbildning inom områden där det saknas arbetstillfällen på den regionala arbetsmarknaden kan dessa bli tvungna att söka sig bort från regionen för att kunna få arbete. I en region med dålig arbetsmarknad för högskoleutbildade kan etableringen av en högskoleutbildning således bidra till ökad utflyttning. Å andra sidan innebär den regionala högskolan att de som vill studera inte behöver flytta från regionen för att kunna göra detta. Förhoppningsvis kommer högskolans utbildningsutbud att innebära att tillgången på högutbildade ökar på den lokala arbetsmarknaden. Tillgången på högutbildade är i sin tur avgörande för framtida företagsetableringar i regionen. Utbildningsnivån har därför betydelse för regionens konkurrenskraft och därmed för möjligheterna att bevara och attrahera företag och befolkning. Befolkningsförändringar i ett område kan delas upp i följande komponenter; antal födda, antal döda, antal inflyttade samt antal utflyttade under ett år. Dessa förändringskomponenter påverkas av ett antal faktorer, vilka beskrivs nedan. Befolkningen har stor betydelse för den regionala ekonomin, i och med att den i vissa delar utgör arbetskraft samt konsumerar varor och tjänster. Befolkningens inkomster (löner m.m.) utgör samtidigt skatteunderlag, som i sin tur används till drift, underhåll och utveckling av den kommunala verksamheten. Barnafödandet påverkas av antalet kvinnor i fertil ålder samt fruktsamheten. Fruktsamheten påverkas bland annat av i vilken omfattning följande faktorer existerar; - en partner - en avklarad utbildning - en egen bostad - ett arbete med en tillräcklig inkomst - en bra utformad föräldraförsäkring - en tro på framtiden Dödligheten ökar med stigande ålder och skiljer sig något åt mellan könen. Den har minskat över tid, i takt med medicinska framsteg och förbättrade levnadsförhållanden. Inflyttningen påverkas av i vilken grad följande gäller för potentiella inflyttare och då i konkurrens med andra områden; - goda möjligheter till arbete eller studier - attraktiv/-t livsmiljö/boende - goda sociala nätverk - bra samhällsservice/välfärd Utflyttningen påverkas på motsvarande sätt, fast i omvänd riktning. Det bör i sammanhanget observeras att även om inflyttningen är till anta- 4
2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Procent let lika med utflyttningen kan befolkningsutvecklingen påverkas över tid, i och med att inflyttarnas kön- och åldersfördelning kan skilja sig från utflyttarnas. Utrikes inflyttning, immigration, är delvis uppkommen av humanitära skäl och är därmed svårprognostiserad. Samtidigt påverkas den av gällande lagar och regler på migrationsområdet. Figur 2 Andel av invandrarna till Sverige som är födda i Sverige eller svenska medborgare 2-28 3 25 2 Svenskt medborgarskap Födda i Sverige Det bör observeras att andelen personer med svenskt medborgarskap respektive personer födda i Sverige har ökat bland invandrarna till Sverige under de senaste åren. Av den totala invandringen år 29 var 13,7 procent födda i Sverige respektive 18,1 procent svenska medborgare. 15 1 5 Källa: SCB 5
Hur har utvecklingen varit fram till idag? Funktionella analysregioner För att analysera människors förutsättningar för att bo och leva är de kommunala gränserna i flera avseenden alltför begränsande. Det är ofta nödvändigt att utnyttja en indelning som bättre speglar verkliga funktioner eller rörelsemönster. Många människor arbetspendlar över kommungräns. Andra mönster speglar rörelsemönster beträffande studier, inköp och service. I det här sammanhanget är lokala arbetsmarknader en lämplig indelningsgrund för att analysera faktorer av betydelse för befolkningsutvecklingen. Gästrikland tillsammans med Älvkarleby kommun utgör en gemensam lokal arbetsmarknad, vilken med sina 72 717 sysselsatta är den 14:e största lokala arbetsmarknaden i riket år 28. Enligt Nutek:s indelning av funktionella analysregioner (72 stycken FA-regioner) benämns nämnda arbetsmarknadsregion för FA-Gävle och tillhör regionfamiljen Övriga regionala centra. Regionalekonomisk utveckling Globala klimatförändringar, finanskrisen och den kraftiga inbromsningen av världsekonomin är tydliga exempel på det ömsesidiga beroendet länder emellan. Betydelsen av regional konkurrenskraft ökar i en allt mer globaliserad värld och är grundläggande för utvecklingen i regionen. Fler arbetade timmar kommer av att fler blir sysselsatta, att veckoarbetstiden utökas och/eller att sjukfrånvaron minskar. Antalet sysselsatta kan vidare öka med personer med efterfrågad kompetens, som - tidigare varit arbetslös i området - tidigare erhållit sjuk-/aktivitetsstöd - tidigare studerat - arbetspendlar in till området - flyttar in till området Under den senaste tioårsperioden har såväl arbetsproduktiviteten som sysselsättningen utvecklats starkt i Sverige. Arbetsproduktiviteten, mätt i lönesumma per sysselsatt (löpande priser), ökade med 38,1 procent i riket mellan åren 1997 och 27. Samtidigt ökade sysselsättningen med 15,5 procent under motsvarande period. I figuren nedan framgår att det nästan bara är storstadsregionerna som ökat mer än riksgenomsnitt, med avseende på arbetsproduktivitet och sysselsättning. Den lokala arbetsmarknadsregionen i Gästrikland (FA-Gävle) har haft en produktivitetsutveckling strax under riksgenomsnittet. Sysselsättningsutvecklingen har dock inte varit lika gynnsam, i jämförelse med övriga FA-regioner i regionfamiljen Övriga regionala centra. Regionens framtida välfärd är starkt förknippad med den ekonomiska tillväxt som genereras i regionen. Det är samtidigt viktigt att tillväxten skapas under sådana förutsättningar, att såväl produktionen som konsumtionen är hållbar över tid. Ekonomisk tillväxt består av dels ökad arbetsproduktivitet, dels fler arbetade timmar. Ökad arbetsproduktivitet genereras från investeringar i humankapital (utbildning och FoU), investeringar i realkapital (maskiner, etc.) och innovationer. 6
Utveckling av lönesumma per sysselsatt (38,1% i riket) Figur 3 Utveckling av lönesumma per sysselsatt och antal sysselsatta i rikets FA-regioner år 1997-27 (procent) 5 1 15 2 25 FA Gävle 5 45 4 35 3 25 Sysselsättningsförändring (15,5 % i riket) Storstadsreg Universitet Övr regionala centra Regional arbetsmarknadsutveckling Sysselsättningsutvecklingen i Gävleregionen (FA- Gävle) har varit förhållandevis svag i jämförelse med övriga större arbetsmarknadsregioner i riket. Den årliga sysselsättningsförändringen var i genomsnitt endast,7 procent i FA-Gävle, att jämföra med 1,1 procent per år i riket. igen stiger till höga nivåer har näringslivet svårigheter att finna arbetskraft som svarar mot efterfrågade kompetensbehov. Näringslivets kompetensbehov förändras i en allt snabbare takt utifrån förändrade konkurrensförhållanden som internationaliseringen för med sig, inte minst i form av en allt snabbare teknologisk utveckling. En ökad näringslivsdynamik, nya företag, innebär stora utmaningar för regionen beträffande kompetensförsörjning. Den globala efterfrågan, inte minst från de nya tillväxtekonomierna, skapar nya möjligheter till marknadsutbyte. Kunskaperna från den utlandsfödda befolkningen är i sammanhanget särskilt värdefulla. Samtidigt finns det ett kontinuerligt behov av kompetensutveckling av de anställda på befintliga arbetsställen. De med lägst grundutbildning riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Det kommer därutöver ständigt finnas behov av åtgärder för personer, vars jobb flyttats utomlands eller rationaliserats bort. Samtidigt som pensionsavgångarna ökar och fyrtiotalisterna lämnar arbetslivet stiger åter igen ungdomsarbetslösheten. Stora ålderskullar födda i början av 199-talet lämnar nu gymnasiet och kommer sannolikt i hög grad efterfråga högskoleplatser i och med rådande konjunkturläge. Figur 4 Årlig procentuell sysselsättningsförändring i de större FA-regionerna 21-28 2, 1,5 1, Göteborg Sthlm Umeå Halmst,5 Sundsv Gävle Kristians, -,5-1, Riket Storstadsregioner Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: SCB/Tillväxtanalys (raps) Det finns idag en betydande matchningsproblematik i regionen. Trots att arbetslösheten åter 7
197 1975 198 1985 199 2 25 1975 198 1985 199 2 25 Regional befolkningsutvecklingen Befolkningstillväxten koncentreras främst till storstadsregionerna. FA-Gävle tillhör de regionala centra som visar på en svagare befolkningsökning den senaste tioårsperioden. Utvecklingen förklaras av negativa födelsenetton respektive inrikes flyttnetton. Däremot har utrikes flyttnetto i genomsnitt varit positivt under perioden. Figur 5 Årlig procentuell befolkningsförändring i de större FA-regionerna 2-29 1,5 1,,5, -,5-1, Sthlm Göteb Riket Storstadsregioner Umeå Ö-sund Halmst Gävle Skövde Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: SCB/Tillväxtanalys (raps) Figur 6 Antal födda, antal döda och födelseöverskott i Gävle1975-29 1 4 1 2 1 8 6 4 2-2 -4 Födda Döda Födelse överskott Flyttningarna över kommungräns har kontinuerligt ökat sedan början av 199-talet. Under år 29 flyttade 4467 personer till Gävle och 3789personer från Gävle, vilket innebär ett flyttningsnetto med +678. Under den senaste fyrtioårsperioden har kommunen endast haft negativt flyttningsnetto vid fem tillfällen. Figur 7 Antal inflyttade, antal utflyttade och flyttningsnetto, Gävle kommun 197-28 5 Befolkningsutveckling i Gävle Antalet födda fortsätter att öka i kommunen. Inte sedan år 1994 har det fötts så många barn som det gjort under år 29. Totalt föddes 1112 barn, vilket är 5 fler än föregående år. Antalet döda under året var 935, vilket är 47 färre än föregående år. Därmed uppgick födelsenettot till +177. 4 3 2 1-1 Inflyttade Utflyttade Flyttnings överskott Utvecklingen av flyttningsnettot förklaras av en ökad inflyttning från utlandet, samtidigt som utflyttningen till utlandet varit relativt oförändrad under senare år. Det innebär att utrikes flyttnetto ökar över tid och i betydelse för kommunens befolkningsutveckling. Inrikes in- respektive utflyttning har ökat i likartad omfattning, vilket trots stora bruttoström- 8
mar ger relativt små flyttningsnetton. Flyttningsrörelserna har dock betydelse för kommunen i och med att de kan innehålla olika sammansättningar beträffande exempelvis kön, ålder och utbildningsnivå. Figur 8 Antal inrikes in- respektive utflyttade, antal immigranter respektive emigranter, Gävle kommun 197-29 4 5 4 Figur 9 Flyttningsnetto efter ålder i Gävle kommun (24-28) 8 6 4 Flyttnings netto Inrikes flyttnings netto Utrikes flyttnings netto 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Inrikes inf ly ttade Inrikes utf ly ttade Immigranter Emigranter 2-2 7 77 84 91 98 '5-4 2 4 6 8 1+ Sett över den senaste femårsperioden utgör inflyttarna från Sandviken, Stockholm, Älvkarleby och Uppsala kommun en knapp tredjedel av inrikes inflyttning till Gävle. Under samma period svarar utflyttarna till motsvarande kommuner för drygt en tredjedel av inrikes utflyttning från Gävle. I nedan figur illustreras flyttningsnetto efter ålder (genomsnitt för åren 24-28). Inrikes flyttningsnetto är i stort positivt för alla åldrar utom i de flyttningsbenägna åldrarna 23-31 år. Det negativa flyttningsnettot i dessa åldrar dämpas dock av utrikes flyttningsnetto som i huvudsak är positivt i alla åldrar. 9
Hur ser det ut framåt? Ekonomiska framtidsutsikter Fram till år 22 kommer med stor sannolikhet en väsentlig del av den existerande teknologin vara utbytt mot ny teknologi. En stor del av arbetskraften har ersatts med nya välutbildade generationer. Regioner med förmågan att ta till sig teknologiska förändringar och implementera dem i produktionen kommer att öka sin regionala konkurrenskraft och därmed möjligheterna att skapa sysselsättning och välstånd. Enligt Långtidsutredningen (LU 28) beräknas den ekonomiska tillväxten till 1,9 procent per år i FA-Gävle, att jämföra med tillväxten i riket på 2,4 procent per år. Den ekonomiska tillväxten koncentreras till storstadsregionerna. Figur 1 Årlig procentuell förändring i bruttoregionprodukten (BRP) i de större FAregionerna 25-23 enligt Långtidsutredningen (LU 28) 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Göteborg Malmö Karlstad Sundsvall Örebro Västerås Gävle Kristians Detta är avgörande för regionens konkurrenskraft, i en omvärld som ställer allt högre kunskapskrav. Trots att den genomsnittliga studietiden förlängs och arbetslivet förkortas ökar kunskapsmassan på arbetsmarknaden genom pensionering av generationer med lägre grundutbildning och arbetslivsinträde för yngre med högre grundutbildning. Därutöver kommer kunskapsmassan att kontinuerligt underhållas och utvecklas med många timmars vidareutbildning. Den snabba teknikutvecklingen medför ökade yrkeskrav och skapar exempelvis en efterfrågan på kvalificerade industriarbetare. Bristen är idag stor på såväl nyutexaminerade som yrkeserfarna industriutbildade 1. Intresset för industriutbildning måste öka, i annat fall beräknas bristen på industriarbetare förvärras ytterligare på sikt. Figur 11 Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 23. Industriutbildning (Antal personer i riket) Riket Storstadsregioner Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: ITPS Regionala arbetsmarknadsutsikter Arbetsmarknaden i framtiden måste i allt högre grad erbjuda en kontinuerlig kompetensförsörjning som är anpassad till näringslivets behov. Källa: SCB, Prognosinstitutet Att andelen äldre ökar innebär att efterfrågan på tjänster ökar, inte minst inom de arbetsintensiva besök- och upplevelsenäringarna. 1 Trender och prognoser 28 med sikte på år 23, Prognosinstitutet (SCB) 1
Den åldrande befolkningen skapar även ett ökat behov av vård- och omsorgspersonal. Samtidigt är intresset för utbildningen lågt, vilket innebär en påtaglig risk för en betydande brist på utbildad personal i framtiden. Ett väsentligt bidrag till lösning av regionens matchningsproblematik är en utvecklad strategisk samverkan mellan näringsliv och övriga regionala aktörer som syftar till att stärka regionens system och strukturer för kompetensförsörjning. Ett strategiskt samarbete mellan näringsliv, utbildningsanordnare och övriga aktörer kan bidra till att matchningen mellan näringslivets kompetensbehov och utbildningsutbudet inom såväl kvalificerad yrkesutbildning som universitets- och högskoleutbildning kontinuerligt förbättras. Figur 12 Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 23. Omvårdnadsutbildning (Antal personer i riket) Källa: SCB, Prognosinstitutet Enligt Långtidsutredningen (LU 28) baseras den ekonomiska tillväxten i FA-Gävle på en produktivitetsökning strax över riksgenomsnittet medan sysselsättningen beräknas minska i regionen, i likhet med fyra andra av de större FAregionerna. Figur 13 Årlig procentuell sysselsättningsförändring i de större FA-regionerna 25-23 enligt Långtidsutredningen (LU 28) 1,5 1,,5, -,5 Källa: ITPS Riket Stockhol m Malmö Storstadsregioner Östergötland Örebro Eskilstun a Gävle Kristianstad Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Regionala befolkningsprognoser Befolkningen i Sverige kommer enligt SCB att fortsätta att öka. Till år 22 förväntas befolkningen växa till drygt 9,7 miljoner invånare och år 228 nås 1 miljonersnivån. Den snabbare tillväxten beror främst på ökat barnafödande och ett ökat invandringsöverskott i Sverige. Fruktsamheten antas på sikt öka något de närmaste åren för att sedan röra sig ner mot en nivå på 1,87 barn per kvinna. Omkring år 22 förväntas en ny topp för barnafödandet. Vid samma år beräknas medellivslängden bland svenska kvinnor och män ha ökat till 84,4 respektive 8,9 år. Enligt Långtidsutredningen (LU 28) förväntas befolkningen i FA-Gävle växa med i genomsnitt 224 personer per år eller,1 procent per år fram till år 23. 11
Figur 14 Årlig procentuell befolkningsförändring i de större FA-regionerna 25-23 enligt Långtidsutredningen (LU 28) 1,5 1,,5, Malmö Stockholm Umeå Växjö Luleå Sundsvall Borås Gävle Skövde -,5 Riket Storstadsregioner Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: ITPS Befolkningen i yrkesverksam ålder minskar i FA- Gävle enligt utredningen under motsvarande tidsperiod. Förhållandet mellan en ökande andel äldre och en minskande andel i yrkesverksam ålder kan illustreras i försörjningskvoten. Den utgörs av summan av befolkningen i åldrarna - 19 samt 65 år och äldre dividerat med summan av befolkningen i åldersgruppen 2-64 år. Försörjningskvoten i FA-Gävle ökar enligt Basscenariot från nuvarande,72 till,98 år 23. Figur 15 Försörjningskvoten i de större FAregionerna år 23 enligt Långtidsutredningen (LU 28) 1,1 1, Ö-sund Blekinge Gävle,9,8,7 Göteborg Sthlm Umeå Borås,6,5 Riket Storstadsregioner Regionala centra med universitet Övriga regionala centra Källa: ITPS 12
197 1975 198 1985 199 2 25 Förslag till planeringsfolkmängd år 22 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden skall utgöra underlag för all planering i kommunen som är beroende av befolkningsutvecklingen. Utifrån analyser för barnafödandet, medellivslängd och flyttningsrörelser görs bedömningar och antaganden om kommunens framtida befolkningsutveckling. Kommunledningskontoret har en rullande planeringsprocess med en årlig översyn av planeringsförutsättningarna. Motivet till detta är att utifrån demografiska analyser och framtidsbedömningar ge förslag till en planeringsfolkmängd som varken är för stor eller för liten. En alltför optimistisk planeringsfolkmängd riskerar att generera felsatsningar inom exempelvis barnomsorg och skola. Å andra sidan finns det risk för att en för lågt satt planeringsfolkmängd kan bli självuppfyllande. Prognosantaganden Medelåldern vid det första barnets födelse har kontinuerligt ökat. För förstföderskorna steg medelåldern från 24 till 28 år mellan åren 197 och 28. Bland männen steg medelåldern från 26 till 31 år för motsvarande period i Gävle kommun. Figur 16 Summerad fruktsamhet i Gävle och riket 197-27 2,4 2,2 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Källa: SCB Riket Gävle I prognosen antas den framtida fruktsamheten överensstämma med en genomsnittlig fruktsamhet för perioden 27-29, hämtad från den egna kommunen. Det innebär en fruktsamhet på i genomsnitt 1,8 barn per kvinna att jämföra med 1,85 i SCB:s senaste befolkningsprognos för riket. Sannolikt har inte kulmen för barnafödandet nåtts i år, utan de närmsta åren kan mycket väl ge ytterligare toppnoteringar 2. Andelen kvinnor som inte fött barn vid 3 års ålder har ökat från 2 procent i början av 198- talet till nästan 4 procent idag. En senareläggning av barnafödandet leder dels till något högre barnlöshet och dels till att mödrarna föder färre barn. Den summerade fruktsamheten är det genomsnittliga antal barn en kvinna skulle få under sitt fruktsamma liv (15-5 år) givet att dagens åldersspecifika fruktsamhet består. Fruktsamheten har kontinuerligt ökat sedan sekelskiftet. I likhet med övriga större städer har Gävle en något lägre fruktsamhet än riksgenomsnittet. 2 I prognosen har fruktsamheten indexerats upp under de närmsta fem åren, vilket innebär en fortsatt ökning av barnafödandet under de närmsta åren. 13
197 1975 198 1985 199 2 25 Andel av den totala inflyttningen Procent Antal födda per 1 kvinnor Utflyttare per 1 inv. Figur 17 Åldersspecifik fruktsamhet medelvärde för år 27-29 i Gävle kommun 27-29. Den mest utflyttningsbenägna gruppen är kvinnor i åldersgruppen 2-64 år. 16 14 Figur 19 Genomsnittlig utflyttningsbenägenhet under perioden 27-29 i Gävle kommun 12 1 8 6 4 Gävle Riket 25 2 15 Män Kvinnor 2 1 15 2 25 3 35 4 45 5 Moderns ålder I prognosen antas att de framtida kön- och ålderspecifika dödsriskerna överensstämmer med riksgenomsnitt. Vidare antas att utvecklingen mot en minskad dödlighet följer utvecklingen i riket, dock på en något högre nivå (Index=14, där riket = 1). Utflyttningsbenägenheten, antal utflyttare per tusen av medelfolkmängden, har stigit sedan början av 199-talet. Det bör i sammanhanget noteras att en ökad utrikes inflyttning innebär ökad inrikes utflyttning kommande år. Figur 18 Utflyttningsbenägenhet i Gävle kommun 197-29 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Män Kvinnor 5 lla: Nutek/SCB (raps) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder I prognosen antas att inflyttarnas kön- och åldersfördelning överensstämmer med en genomsnittlig fördelning motsvarande den för perioden 27-29. Figur 2 Genomsnittlig inflyttarfördelning efter kön och ålder under perioden 27-29 i Gävle kommun 4 3 3 2 2 1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Ålder Män Kvinnor Kä I prognosen antas att den framtida utflyttningsbenägenheten överensstämmer med en genomsnittlig utflyttningsbenägenhet för perioden 14
197 1975 198 1985 199 2 25 21 215 22 225 199 2 25 21 215 22 225 Förslag till planeringsfolkmängd Under år 29 ökade befolkningen med 843 personer. De senaste två årens kraftiga folkökningar är beroende dels av en ökad utrikes inflyttning, dels ett ökat födelsetal. Inrikes flyttningar till och från kommunen har också ökat över tid, och är betydligt större till volym än motsvarande strömmar från och till utlandet. Däremot är inrikes flyttningsnetto väsentligen mindre än migrationsöverskottet, d.v.s. utrikes inflyttning minus utrikes utflyttning. Kommunen har ett positivt flyttningsnetto gentemot det egna länet, men ett negativt flyttningsnetto mot övriga Sverige. I fjol beslutade kommunstyrelsen att planeringsfolkmängden i Gävle kommun skulle vara 99 5 invånare år 22. De senaste årens beslut om planeringsfolkmängd har inneburit en genomsnittlig folkökning på 5 personer. Med anledning av de senaste årens positiva födelseutveckling, samt fortsatt starka inflyttning, finns det skäl till att öka förväntningarna på framtida folkökningar. En rimlig folkökning under de närmaste tio åren föreslås därför vara 6 personer per år. Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara 11 invånare år 22. Med en motsvarande antalsmässiga ökning efter år 22, uppnås en folkmängd på 14 invånare år 225. Figur 21 Folkmängd under åren 197-29 samt planeringsfolkmängd för åren 21-22 11 15 1 95 9 85 8 75 7 65 6 55 5 Folkmängd Planerings folkmängd Befolkningens framtida åldersfördelning och försörjningskvot I det följande illustreras befolkningens framtida åldersfördelning utifrån föreslagen planeringsfolkmängd och tidigare redovisade prognosantaganden. Antalet framtida förskolebarn (1-5 år) är i hög grad beroende av hur fruktsamheten utvecklar sig. Barnafödandet har ökat under senare år och bedöms även i fortsättningen ligga kvar på en nivå motsvarande drygt tusen barn per år. Antalet i åldersgruppen beräknas därför öka något, från 5 128 år 29 till drygt 5 6 år 22. Antalet skolbarn i de yngsta skolåldrarna (6-9 år) fortsätter också att öka något under kommande år, efter några år av minskningar. Antalet i åldersgruppen beräknas från 3 928 år 29 till drygt 4 6 år 22. Figur 22 Antal invånare i åldersgrupperna 1-5 samt 6-9 år under perioden 199-29och prognos för åren 21-225 7 6 5 4 3 2 1 1-5 år 6-9 år Antalet skolbarn i de äldre åldersgrupperna följer samma mönster, men med tre års förskjutning. Antalet barn i åldern 1-12 år beräknas öka från 2 275 år 29 till drygt 3 5 år 22. Åldersgruppen 13-15 år minskar till knappt 2 9 år 212, för att därefter öka till drygt 3 4 år 22. De äldsta barnen följer mönstret med en minskning som vänder till en ökning efter år 215, och når ett antal på knappt 3 6 år 22. 15
199 2 25 21 215 22 225 199 2 25 21 215 22 225 199 2 25 21 215 22 225 Figur 23 Antal invånare i åldersgrupperna 1-12,13-15 samt 16-18 år under perioden 199-29 och prognos för åren 21-225 5 4 3 2 1 16-18 år 13-15 år 1-12 år Figur 25 Procentuell andel invånare i åldersgrupperna -19, 2-64 samt 65+ år under perioden 199-29 och prognos för åren 21-225 Procent 7 6 5 4 3 2 1 2-64 år -19 år 65+ år De stora barnkullarna på 194-talet har nu börjat nå pensionsåldern. Åldersgruppen 65-79 år ökar kraftigt, från 12 399 år 29 till knappt 15 6 år 22. Vi lever allt längre och åldersgruppen 8 år och äldre (8+ år) ökar starkt, från 4 835 år 29 till drygt 5 4 år 22 Figur 24 Antal invånare i åldersgrupperna 8-84 samt 85+ år under perioden 199-29 och prognos för åren 21-225 Ovanstående förhållande kan uttryckas i försörjningskvoten, vilken utgörs av summan av befolkningen i åldrarna -19 samt 65 år och äldre dividerat med summan av befolkningen i åldersgruppen 2-64 år. Kvoten beräknas stiga från dagens,7 till,78 år 22. Figur 26 Försörjningskvot under år 199-29 och prognos för åren 21-225,9 17 16 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 65-79 år 8+ år,8,7,6,5,4,3,2,1, Andelen av befolkningen i åldersgruppen -19 år förväntas vara tämligen konstant på 22,9 procent till år 22. Åldersgruppen 65 år och äldre (65+ år) ökar i andel av befolkningen från 18,3 procent till 2,8 procent, medan gruppen i yrkesverksam ålder (2-64 år) minskar från 58,8 till 56,3 procent. Det innebär att allt fler i befolkningen skall försörjas av relativt sett färre i yrkesverksam ålder. 16
Tabell 1 Folkmängd för år 29 samt planeringsfolkmängd för åren 21-22 samt utblick mot 225 Årtal Ålder år 1-5 år 6-9 år 1-12 år 13-15 år 16-18 år 19 år 2-64 år 65-79 år 8+ år Summa 29 1 11 5 128 3 928 2 725 3 224 4 63 1 465 55 475 12 399 4 835 94 352 21 1 113 5 283 4 58 2 766 3 27 3 914 1 429 55 626 12 889 4 852 94 956 211 1 1 5 452 4 84 2 836 2 992 3 74 1 44 55 746 13 369 4 873 95 561 212 1 88 5 514 4 27 2 977 2 882 3 498 1 41 55 933 13 743 4 914 96 165 213 1 86 5 591 4 218 3 142 2 923 3 318 1 37 56 78 14 21 4 96 96 769 214 1 83 5 63 4 33 3 18 2 991 3 288 1 228 56 191 14 545 4 933 97 374 215 1 89 5 69 4 453 3 21 3 127 3 186 1 229 56 36 14 778 4 991 97 978 216 1 94 5 59 4 519 3 247 3 284 3 225 1 149 56 441 15 2 5 31 98 583 217 1 98 5 585 4 599 3 293 3 319 3 288 1 2 56 513 15 171 5 121 99 187 218 1 1 5 592 4 636 3 382 3 347 3 413 1 137 56 629 15 333 5 221 99 791 219 1 13 5 64 4 619 3 44 3 382 3 56 1 181 56 725 15 451 5 331 1 396 22 1 14 5 621 4 595 3 525 3 426 3 593 1 252 56 869 15 586 5 428 11 221 1 16 5 634 4 587 3 569 3 511 3 619 1 249 57 121 15 62 5 63 11 6 222 1 18 5 647 4 591 3 556 3 567 3 655 1 312 57 337 15 644 5 784 12 2 223 1 19 5 659 4 61 3 537 3 649 3 698 1 285 57 612 15 644 6 6 12 8 224 1 111 5 67 4 617 3 526 3 693 3 78 1 277 57 84 15 582 6 34 13 4 225 1 114 5 683 4 631 3 528 3 682 3 837 1 345 58 66 15 58 6 68 14 *** 17