Barnkonventionen ska bli lag Vad betyder det?
Barnkonventionen ett folkrättsligt åtagande Mänskliga rättigheter Diskrimineringsförbudet, dvs att inte särskiljas avseende mänskliga rättigheter, Medborgerliga och politiska rättigheter, t.ex. informationsfrihet, frihet från olaga frihetsberövande, föreningsfrihet, med mera Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, t.ex. rätt till hälsa, till skälig levnadsstandard, till utbildning, med mera, Barnets rättigheter, Rättigheter för funktionsnedsatta, skydd mot rasdiskriminering, diskriminering av kvinnor, tortyr, mm Humanitärrätt, t.ex. flyktingars ställning, skydd för civila och krigsfångar, Det offentligas åtaganden Respekt att inte lägga hinder i vägen för t.ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, delaktighet i kulturlivet, med mera Skydd att skydda mot kränkningar, t.ex. i formen av mänskohandel, förföljelse, våld i nära relation, hatbrott Understöd att skapa nödvändiga och tillräckliga förutsättningar för att åtnjuta rättigheter, t.ex. oberoende domstolar, akutsjukvård, grundskola, socialförsäkringssystem, med mera. Åtgärder för att förverkliga åtaganden Lagstiftande att omförvandla åtaganden till lag, t.ex. genom att förbjuda diskriminering, eller straffbelägga hatbrott, eller garantera val, Ekonomiska att åsidosätta tillräckliga medel för att ge understöd. Administrativa att fördela ansvar och uppdrag mellan myndigheter och offentlig sektor, kompetensutveckling, med mera Eller andra lämpliga åtgärder. för att förverkliga åtagandena i praktiken
En hel del har pratat om det länge
Utgångspunkterna för införlivning Ratifikation: Barnkonventionen binder Sverige att behandla barn enligt konventionens bestämmelser, Dualistiskt system: Innehållet i konventionen har inte nationell rättsverkan, dvs. tillämpas inte direkt av domstolar och myndigheter. Konventionskonform/fördragskonform tolkning: Lagar tolkas i ljuset av internationella förpliktelser om de mänskliga rättigheterna Införlivning betyder att konventionens bestämmelser blir nationell lag Olika införlivningsmetoder: Inkorporering: konventionens bestämmelser blir lag Transformering: det sakliga innehållet i bestämmelser blir till lagrum på lämpliga plats Normharmoni: man konstaterar att det sakliga innehållet i konventionens bestämmelser redan överensstämmer med svensk lag
Barnrättighetsutredningen del 1 Kartlägga tillämpningen av barnkonventionen och tilläggsprotokollen Förslag till åtgärder och kompletteringar i lagstiftning Fördelar och nackdelar och erfarenheter från andra
Kartläggningens fyra områden Barn i migrationsprocessen Stöd och service till barn med funktionsnedsättning Barn som bevittnat våld inom familjen Barn som utstatts för våld inom familjen
Slutsatser kring kartläggningen Regionala/lokala variationer Barn ses inte som rättighetsinnehavare Barnets bästa inte vägledande Rätten att göra sin röst hörd
Barnrättighetsutredningen del 2 Ge förslag till en lag om inkorporering Principer vid konflikter Vägledning vid tolkning och åtgärder i övrigt Jämförelse med Norge Erfarenheter från Europakonventionen för mänskliga rättigheter
Hur ska barnkonventionen införlivas? Utredningens förslag 1. Inkorporering: Alla konventionens artiklar förutom 43.2-44.5, samt 45 ska gälla som svensk lag, genom en särskild lag. 2. Fortsatt transformering: a) Föreslagna tillägg/justeringar inom de områden som studerats: Utredningsplikt i migrationsprocessen Utredningsplikt tillgänglighetsfrågor Barnkonsekvensanalyser i alla mål och ärenden som rör barn Misshandel av barn i BrB Kommittédirektiv om BKA b) Allmän rekommendation om fortsatt transformering
Närmare om inkorporeringsförslaget 1. En vanlig lag, bestående av artiklarna 1-43.1 och 44.6 i Barnkonventionen 2. Ordagrann återgivning av barnkonventionens artiklar (förslag på kvalitetskontroll av översättning). 3. Föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. 4. De fakultativa protokollen ingår inte i lagförslaget. 5. Ingen ytterligare bestämmelse (jmfr lagprövningsrätten avseende lagar i konflikt med EKMR) BARN KONVEN TIONEN Sveriges lag om barnets rättigheter
Detta innebär en förstärkning och ett förtydligande på flera områden Barnets skydd mot diskriminering (diskrimineringsgrunderna ras, socialt ursprung, börd, ställning i övrigt i svensk lag) Barnets rätt till skydd mot alla former av våld Barnets bästa: något som ska avgöras utifrån barnets övriga rättigheter
Tilläggsvärden enligt utredningsförslaget 1. Ett tydligare och skarpare juridiskt verktyg: Barnkonventionens bestämmelser övertrumfar andra tidigare lagrum om barnets rättigheter om de är svagare Vägledning för andra lagar, t.ex. SoL, liksom författningar och myndighetsinstruktioner Identifierar luckor för fortsatt transformering 2. Barnets ställning som självständigt rättssubjekt 3. Ett pedagogiskt verktyg 4. En politisk markering 5. Med mera..
Kvarvarande frågor för framtiden 1. En del icke-direkt tillämpbara artiklar i konventionen Oklara formuleringar Sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter Rättstillämpningen får avgöra 2. Upprättelse eller frågan om effektiva rättsmedel Finns ingen direkt bestämmelse i barnkonventionen, men outtalat Diskussion om ideellt skadestånd, dvs skadestånd för kränkningar utan stöd i lag i en bilaga Regeringskansliet uppmanas fortsätta bereda frågan 3. Tolkningsfrågor Konfliktsituationer Folkrättens tolkningsregler De allmänna kommentarernas betydelse Vägledning om tolkning och tillämpning
Övriga förslag Uppdrag till centrala myndigheter att överväga behov av ytterligare lagstiftningsåtgärder utifrån uppdrag och verksamhet Treårigt kunskapslyft: BO leder och på regional nivå genomförs detta med stöd av länsstyrelserna Förberedelsearbete och kompetenslyft ryms inom myndigheternas ordinarie anslag Lokala Barnrättighetsbyråer