Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) (Dnr S2016/01918/FST)

Transkript

1 US1000, v 1.0, REMISSYTTRANDE 1 (6) /16 Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) ( S2016/01918/FST) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors yttrande utgår från regeringens mål att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen samt från regeringens mål att förbättra villkoren för det civila samhället. Samlade kommentarer Inledning Barnrättighetsutredningen föreslår att merparten av FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen inkorporeras som svensk lag vilket Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ställer sig positiv till. Barnkonventionen kommer därmed direkt kunna tillämpas av domstolar och andra myndigheter. Vid sidan av inkorporeringen anser MUCF att en fortsatt transformering av konventionens bestämmelser inom olika rättsområden är väldigt betydelsefullt för att barnkonventionens krav ska uppfyllas i praktiken. Ungdomspolitiken i Sverige, som bygger på barnkonventionen, har stark utgångspunkt i ungas rätt att komma till tals och ungas rätt till makt och inflytande. MUCF anser därför att det är extra positivt att barns rätt att bli hörda och komma till tals tydliggörs när barnkonventionen inkorporeras och blir svensk lag Ny bestämmelse om misshandel av barn införs MUCF ställer sig positiv till förslaget om att en ny bestämmelse om misshandel av barn införs. Myndigheten ställer sig också positiv till att den nya bestämmelsen inbegriper fysiskt våld mot barn även om det inte visats att våldet lett till smärta. Det är en grundläggande uppgift för samhället att skydda barn och unga mot alla former av våld. Att förebygga och bekämpa våld mot barn och unga förutsätter också att det finns ett väl utvecklat straffrättsligt skydd. MUCF har under 2016 i uppdrag av regeringen att främja spridandet av våldsförebyggande arbete och metoder som fungerar. Övergrepp mot barn och Myndig hete n för ungdoms - och civilsam hä llesfr ågor Box Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn fax info@mucf.se

2 /16 2 (6) unga sker ofta i hem där våld förekommer från en förälder mot en annan förälder. Barn och unga som har utsatts för övergrepp löper ökad risk för att senare i livet antingen använda våld eller bli utsatt för många typer av våld såsom suicid, sexuellt våld, ungdomsvåld, våld i nära relationer och övergrepp mot barn. Det kan också få barn och unga att se på våld som ett acceptabelt sätt att lösa problem (WHO 2006). Att som barn bevittna en förälders våld mot en annan förälder är en riskfaktor för egen utsatthet. Nästan en tredjedel av de barn som bevittnat en förälders våld mot en annan förälder har även själva varit utsatta för fysiskt våld hemma. Att bli utsatt för våld vet vi kan leda till psykisk ohälsa. Därför är ett våldsförebyggande arbete en vinst för hela samhället och för varje enskild individ. Det finns ett stort intresse i landets kommuner att vilja utveckla ett sammanhållet våldsförebyggande arbete med genusperspektiv och det finns ett stort behov av långsiktigt stöd för att kunna göra detta. Vi hoppas att MUCF även i framtiden kommer ha en roll i arbetet med att stötta kommunerna att utveckla ett sammanhållet våldsförebyggande arbete med genusperspektiv samt att kunna hålla särskilda kompetenshöjande insatser om unga, våld, extremism och genus till personer som genom sin yrkesroll eller sitt engagemang kommer i kontakt med unga Möjlighet att kunna utkräva rättigheterna MUCF delar Barnrättighetsutredningens bedömning att för att rättigheterna i barnkonventionen ska ha betydelse för barnet måste det finnas effektiva rättsmedel vid kränkningar av rättigheterna. MUCF anser att regeringen i sitt fortsatta arbete bör uppmärksamma frågan om barns möjlighet till skadestånd vid kränkningar av rättigheterna enligt barnkonventionen. MUCF anser att det är en central och viktig fråga att barn och unga får ordentlig kunskap om sina rättigheter för att de ska kunna utkräva sina rättigheter. MUCF ställer sig positiv till betänkandets förslag att myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter ska göra sin verksamhet känd, tillgänglig och anpassad för barn. MUCF noterar dock att Barnrättighetsutredningen inte räknar med MUCF bland de sexton centrala myndigheter, utöver länsstyrelserna, som berörs av uppdraget. MUCF anser att listan över vilka myndigheter som ska räknas som centrala för att säkerställa barnets rättigheter bör ses över, urvalet av myndigheter bör återspegla flera samhällsområden. MUCF är en kunskapsmyndighet som tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor. MUCF har inte i första hand en juridisk funktion för barn och ungas rättigheter, men har en mycket viktig kunskapshöjande funktion inom ungdomspolitiken, vilken bygger på barnkonventionen. MUCF stödjer och samverkar med kommuner, landsting, regioner, myndigheter och unga själva och bedömer att vi är den främste offentlige aktören när det gäller kunskap om ungas levnadsvillkor och ungas attityder och värderingar. MUCF:s inriktningsmål för

3 /16 3 (6) arbetet med ungdomspolitik är: alla unga kan göra sin röst hörd i frågor som är relevanta för dem, att alla unga har goda levnadsvillkor, samt att alla unga har lätt att etablera sig i arbets- och samhällslivet. Att bistå myndigheter, kommuner, landsting och regioner i ett kommande kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen och barnets rättigheter bland olika yrkesgrupper som arbetar med barn och unga är ett område där MUCF skulle kunna spela en viktig roll framöver, gärna genom ett gemensamt kunskapshöjande uppdrag tillsammans med Barnombudsmannen. MUCF ställer sig positiv till betänkandets förslag att utreda om Barnombudsmannen ska ges möjlighet att föra talan för enskilda barn i ärenden av principiell natur Administrativa och andra åtgärder - kunskapslyft MUCF ställer sig positiv till betänkandets förslag om ett kunskapslyft för att höja kompetensen och barnkonventionen och barnets rättigheter bland olika yrkesgrupper som arbetar i statliga och kommunala myndigheter. Det är viktigt att kunskapslyftet omfattar förtroendevalda i stat, kommun, landsting och regioner. MUCF:s bedömning a r att ett kunskapslyft a r helt nödva ndigt men anser att ett kunskapslyft bör utökas till fem a r, ista llet för tre a r som utredningen föresla r. Detta eftersom långsiktighet behövs för att barnkonventionen ska fa verkligt genomslag. När barnaga förbjöds i Sverige och när det gäller det skadeförbyggande arbetet för att förbättra barns och ungas säkerhet krävdes det systematisk information och utbildning för att attitydförändringarna skulle få genomslag. Vill man genomföra stora förändringar och lyckas förändra människors beteende och vill att barnkonventionen ska få verkligt genomslag, vet vi av erfarenheterna med förbudet mot barnaga och det skadeförebyggande arbetet, att det kommer krävas strukturerad och långsiktig utbildning och information för att lyckas. MUCF förordar att regeringen avsätter resurser kopplat till kunskapslyftet om det ska få ett betydande genomslag. MUCF tror inte att det är möjligt att genomföra ett kunskapslyft om det förväntas rymmas inom myndigheternas befintliga ram. För att garantera likvärdighet och rättsäkerhet behöver medel avstättas för såväl myndigheter, kommuner, landsting som regioners kunskapslyft. MUCF delar Barnrättighetsutredningens uppfattning att det är mycket viktigt att även sprida kunskap om metoder för att lyssna på barn och unga och metoder om hur man inhämta barns åsikter. MUCF har tillsammans med Barnombudsmannen ett pågående uppdrag under år att sprida kunskap till vuxna som professionellt möter barn och unga om hur man kan stärka barnrätts- och ungdomsperspektivet, skaffa sig kunskap om barn och unga och föra dialog med och lyssna på barn och unga. Inom detta uppdrag utbildar vi tillsammans

4 /16 4 (6) kommuner, regioner och landsting som vill använda sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder, som ungdomsenkäten Lupp och metoden Unga Direkt där barn och unga själva får komma till tals. MUCF bedömer att det kommer finnas ett utökat behov hos statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner av fortsatta utbildningsinsatser från MUCF tillsammans med Barnombudsmannen när barnkonventionen blir till lag. Barnrätts- och ungdomsperspektivet går hand i hand och dessa två perspektiv förstärker varandra och målgrupperna arbetar ofta med båda perspektiven samtidigt. MUCF hoppas därför att våra två myndigheter ska få ett fortsatt och utökat gemensamt uppdrag samt resurser för att kunna ha en aktiv roll i att utbilda kommuner, landsting och regioner i hur de kan stärka sitt barnrätts- och ungdomsperspektiv. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har också som uppgift att ta fram och sprida kunskap om det civila samhällets villkor och utveckling till politiker och tjänstemän i myndigheter, kommuner och regioner. MUCF kan därför också bidra till att offentliga aktörer får kunskap om det civila samhällets kompetenser inom barnrättsområdet och ökar möjligheterna att kunna samverka med civilsamhället i dessa frågor Stöd till fristående barnrättighetsbyråer Utredningen föreslår att regeringen bör utreda hur etableringen av oberoende lokala barnrättighetsbyråer kan främjas ekonomiskt. MUCF fördelar idag bidrag till Antidiskrimineringsverksamheter (ADV) som är organisationer och stiftelser för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering. Antidiskrimineringsverksamheterna driver verksamheter som arbetar långsiktigt med rådgivning till privatpersoner om deras rättigheter samt med utbildningsverksamhet och opinionsbildning. MUCF ser att det kan finnas behov av barnrättighetsbyråer som företräder barns rättigheter men anser att detaljerna kring detta kan behöva belysas ytterligare. MUCF vill påtala att civilsamhällesaktörer med de uppgifter som barnrättighetsutredningen förspråkar behöver ha stabila och långsiktiga ekonomiska förutsättningar för sin existens. Om det blir aktuellt med ett framtida nationellt stöd till barnrättighetsbyråer skulle MUCF kunna få i uppgift att fördela detta stöd, då myndigheten redan i dag fördelar stöd till Antidiskrimineringsverksamheter Transformering MUCF ställer sig positiv till betänkandets förslag att för att barnets rättigheter ska få ett önskat genomslag krävs en fortsatt transformering vid sidan av

5 /16 5 (6) inkorporeringen. MUCF anser att en fortsatt transformering av konventionens bestämmelser inom olika rättsområden är avgörande för att barnkonventionens krav ska uppfyllas i praktiken. Därutöver är informations- och utbildningsinsatser nödvändiga, enligt vad som angivits ovan Inkorporera barnkonventionen MUCF ställer sig positiv till förslaget om att artiklarna och 44.6 i barnkonventionen ska inkorporeras i svensk rätt genom en särskild lag. MUCF delar Barnrättighetsutredningens bedömning att barnkonventionen som folkrättsligt åtagande inte fått tillräckligt genomslag i rättstillämpningen och rättigheterna inte fått en reell innebörd i rättstillämpningen. Barnkonventionen tycks snarare idag uppfattas som ett policy- eller värdegrundsdokument för olika verksamheter. MUCF delar Barnrättighetsutredningens bedömning att barn idag inte ses som bärare av rättigheter och att ett barnrättsbaserat synsätt där barnets intressen och behov är i centrum behöver få genomslag i rättstillämpningen. Genom att göra barnkonventionen till svensk lag får barnkonventionen en stärkt formell rättslig ställning och blir ett skarpare juridiskt verktyg vilket ökar chanserna att konventionen följs och möjliggör att barns ra ttigheter kan tas tillvara i större utstra ckning a n idag, vilket MUCF anser är positivt. MUCF bedömer att en inkorporering av barnkonventionen skulle ge en viktig signal om att frågorna prioriteras och markerar den politiska viljan att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses. MUCF anser också att det skulle innebära stora pedagogiska vinster att göra barnkonventionen till lag, bland annat genom att barn och unga kommer få större kunskaper om sina rättigheter Ekonomiska konsekvenser MUCF är kritiska till att Barnrättighetsutredningen bedömer att inkorporeringen av barnkonventionen inte medför några ekonomiska eller administrativa kostnader av betydelse. Barnrättighetsutredningen bedömer att kostnadsökningar kan rymmas inom ramen för myndigheternas anslag för myndigheternas informationsinsatser till allmänhet, utbildning av personal och information tillgänglig och anpassad till barn och unga själva. Ska det bli ett kunskapslyft på riktigt behöver regeringen skjuta till medel. Att Barnombudsmannen föreslås få rätt att ta betalt för att hålla uppdragutbildningar hjälper inte om inte myndigheter och kommuner har möjligheter att bekosta dessa utbildningar. All erfarenhet visar att det krävs långsiktiga utbildningsinsatser för att lyckas förändra människors beteende, på samma sätt som skedde när barnaga förbjöds och vid skadeförebyggande insatser för barn och unga.

6 /16 6 (6) 9.6 Konsekvenser för jämställdhet och integration MUCF håller med utredningens bedömning att en inkorporering av barnkonventionen kan bidra till att förverkliga det jämställdhetspolitiska målet. Övrigt MUCF noterar att betänkandet inte tar upp kulturperspektivet. Vi upplever att det råder stort intresse men och också oklarhet i många kommuner, landsting och regioner om vad det kommer innebära för barn och ungas rätt till kultur när barnkonventionen blir till lag. MUCF anser att det hade varit önskvärt att utredningen berört dessa frågor. MUCF noterar också att betänkandet inte tar upp hbtq-perspektivet eller berör hur barnkonventionen som lag kan bli ett verktyg i arbetet för icke-diskriminering av unga hbtq-personer. Unga hbtq-personer får inte sina rättigheter uppfyllda i samma utsträckning som andra barn och unga. Unga hbtq-personer är mer utsatta för mobbning, hot och våld än andra unga. De upplever sig också osynliggjorda, kränkta och diskriminerade. I MUCF:s nationella ungdomsenkät från 2015 uppgav var fjärde gymnasieelev som definierade sig som något annat än heterosexuell att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste året. Det är dubbelt så många jämfört med gruppen heterosexuella unga. MUCF:s studie Hon Hen Han från 2010 visar att unga homosexuella och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner har sämre hälsa än befolkningen som helhet. Att hälsan är sämre beror på att de i större utsträckning än andra utsätts för diskriminering, våld och hot om våld. Diskriminering leder till ohälsa och förhindrar utvecklingen av ungas självständighet. I övrigt har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor inga synpunkter. I detta ärende har generaldirektör Lena Nyberg beslutat. Handläggare Anna Bohman Enmalm har varit föredragande. Avdelningschef Pontus Ekstedt har deltagit i den slutliga beredningen av ärendet. Lena Nyberg generaldirektör Anna Bohman Enmalm handläggare