Barnkonventionen som lag kartläggning och vägledning

Transkript

1 Barnkonventionen som lag kartläggning och vägledning Gästföreläsare: Charlotte Palmstierna Huvudsekreterare för Barnkonventionsutredningen som gör en kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med barnkonventionen Karin Åhman Ordförande för den arbetsgrupp som arbetat med att ta fram en vägledning för hur barnkonventionen kan tolkas och tillämpas

2 Barnkonventionsutredningen - ett stöd i det fortsatta transformeringsarbetet Barnkonventionsutredningen S 2018:03 2

3 Barnkonventionsutredningen (S 2018:03) Regeringen beslutade i mars 2018 om att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att göra en kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen. Syftet är att ge stöd i den fortsatta transformeringen av barnkonventionens bestämmelser inom olika rättsområden. Särskild utredare Anders Hagsgård Sekreterare Charlotte Palmstierna Charlotta Törnell Christofer Gatenheim Uppdraget ska redovisas senast 15 november Den särskilda utredaren har begärt förlängning. Barnkonventionsutredningen S 2018:03 3

4 Experter Helena Corell Karin Sjömilla Fagerholm Elisabet Fura Anna Nordström Sara Philipson Anne Ramberg Rebecca Thorburn Stern Jonas Öhlund Barnkonventionsutredningen S 2018:03 4

5 Bakgrund (dir. 2018:20) Enligt strategin för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232) ska all lagstiftning utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Transformeringsarbete har pågått sedan ratificeringen1990. Fortsatt transformering och inkorporering. Tydliggöra vad rättigheterna innebär i en svensk kontext, ökad förutsebarhet och stöd i uttolkningen och tillämpningen av konventionen. Banrättighetsutredningen (SOU 2016:19) konstaterade vissa brister i tillämpningen utifrån principen om barnets bästa. Förarbeten och riktlinjer kan vara otydliga och sakna förankring i barnkonventionen. Skapar förutsättningar att utveckla olika typer av processtöd för myndigheterna i deras verksamheter för att barnets bästa ska ses som ett tillvägagångssätt. Barnkonventionsutredningen S 2018:03 5

6 Uppdraget (dir. 2018:20) Göra en kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen. Behandla artiklarna 1 42 och analysera konventionsbestämmelsernas innebörd utifrån svenska förhållanden Särskilt redovisa hur bestämmelser om barnets bästa och barnets rätt att utrycka sina åsikter och få dem beaktade tolkas i den praktiska tillämpningen samt vilken innebörd de ges inom olika rättsområden. Inom ramen för redovisningen av barnets bästa och barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade analysera hur barnets bästa förhåller sig till andra intressen som ska beaktas. I utredarens uppdrag ingår inte att lämna förslag. 6 Barnkonventionsutredningen S 2018:03

7 Hearings och bilaterala kontakter Myndighetshearing Dialog med SKL Barnrättsdelegationen Barnombudsmannens juristnätverk Barnrättsorganisationer Tips och råd från myndigheter, landsting, kommuner, civila samhället och allmänheten Barnkonventionsutredningen S 2018:03 7

8 Observationer så här långt Stämmer väl överens Diskrepanser finns i detaljer undantag Tillämpningen Styrningskedjan Barnkonventionsutredningen S 2018:03 8

9 UPPDRAG OM ATT UTFORMA EN VÄGLEDNING FÖR HUR BARNKONVENTIONEN KAN TOLKAS OCH TILLÄMPAS Arbetsmarknadsdepartementet 9

10 Arbetsgruppen Interdepartemental arbetsgrupp(jfr prop. 2017/18:186 s (Socialdepartementet, Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Kulturdepartementet, Utbildningsdepartementet) Utredaren (ämnessakkunnig) Karin Åhman Sekreterare Sara Philipson Sekreterare Åsa Elmerot Verksam mellan Arbetsmarknadsdepartementet 10

11 Varför? Att utforma en vägledning som kan utgöra stöd vid tolkning och tillämpning av barnkonventionen. Syftar till att underlätta för olika aktörer vid bl.a. rättstillämpning genom att redogöra hur man metodmässigt kan gå tillväga när man tolkar och tillämpar en internationell konvention. Arbetsmarknadsdepartementet 11

12 Vägledningen bör omfatta: En allmän redogörelse av folkrättsliga tolkningsmedel och källor, samt tillämplig rättskällelära En redogörelse av tolkningsmedel och källor av barnkonventionen som kan vara relevanta Hänvisningar till relevanta rättskällor som kan fungera som hjälpmedel vid tolkning av barnkonventionen, såsom nationell och internationell rättspraxis och doktrin Övrig vägledning såsom rekommendationer och allmänna kommentarer från FN:s kommitté för barnets rättigheter och andra konventionskommittéer. Arbetsmarknadsdepartementet 12

13 I arbetet ingår även: Hur göra den tillgänglig för olika målgrupper, hur uppdatera den och vilka aktörer är lämpliga för detta ändamål. Utredaren ska informera sig om och beakta annat arbete med relevans för uppdragets genomförande och föra dialog med bl.a. BO, DV, länsstyrelserna, SKL samt andra relevanta aktörer. Arbetsmarknadsdepartementet 13

14 Kommentar Uppdraget är oberoende av beslutet om att göra barnkonventionen till lag men det bör rimligen anpassas till ett sådant beslut i riksdagen, dvs den metodmässiga delen bör kunna omfatta frågan om hur använda den praktiskt när den utgör både lag och folkrätt. Vägledningen ska inte gå in på frågan om vilka artiklar som är direkt tillämpliga (direct applicable). Vägledningen ska inte uppfattas som en rättskälla och den utgör heller ingen anvisning till rättstillämparna om hur svensk lag ska tillämpas i ett enskilt fall. Arbetsmarknadsdepartementet 14

15 Kommentarer, forts. Den ska vara praktisk och användbar. Den ska utgöra en grund för fortsatt arbete inom olika sektorer om hur barnkonventionen kan komma till uttryck. Arbetet bör anpassas till kartläggningsarbetet som pågår. Arbetsmarknadsdepartementet 15

16 Tack för att ni deltagit! Alla webbseminarier finns att titta på i efterhand på Barnombudsmannens webbplats. Kontaktuppgifter: Har du frågor om Barnombudsmannens webbseminarier? Kunskapslyft@barnombudsmannen.se Har du tips på områden som Barnkonventionsutredningen bör titta på? charlotte.palmstierna@regeringskansliet.se