Synpunkter på betänkande av utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet, Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)
|
|
- Nils Eriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Regeringskansliet Stockholm Synpunkter på betänkande av utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet, Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Inledning Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet presenterar i sitt betänkande SOU 2017:5 (nedan utredningen ) flera förslag som bland annat syftar till att skapa bättre förutsättningar för gränsöverskridande personrörlighet och en effektiv och rättssäker myndighetsadministration, samt tydliggöra vilka som vid migration till och från Sverige utifrån en EU-rättslig kontext ska ha tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen. Amnesty International är en internationell människorättsorganisation med över sju miljoner medlemmar och sympatisörer världen över och närvaro i fler än 70 av världens länder. Vårt arbete baseras på det internationella regelverket om mänskliga rättigheter. Amnesty tackar för möjligheten att komma med synpunkter på utredningen. Våra synpunkter tar avstamp i det för Sverige folkrättsligt bindande regelverket om mänskliga rättigheter, med fokus på den internationellt erkända rätten till högsta uppnåeliga hälsa. Vi har valt att fokusera på rätten till hälsa mot bakgrund av att detta är en grundläggande mänsklig rättighet, nära besläktad med rätten till liv och rätten till värdighet. I enlighet med de internationella konventioner som Sverige har ratificerat har svenska myndigheter skyldighet att respektera och uppfylla denna rättighet för alla personer som vistas i landet, vilket inkluderar så kallat icke förvärvsaktiva EU-medborgare.
2 Sammanfattning Amnesty noterar att utredningen, trots att den på ett korrekt sätt redogör för Sveriges internationella förpliktelser i förhållande till rätten till hälsa, underlåter att dra de juridiskt nödvändiga slutsatserna av dessa förpliktelser. Den förhåller sig heller inte till den specifika kritik Sverige fått från FN:s expertkommittéer i relation till behandlingen av romska utsatta EU-medborgare, bland annat med avseende på rätt till subventionerad hälso- och sjukvård. Amnesty beklagar att utredningen inte klargör vad som gäller i förhållande till vård som inte kan anstå för EU-medborgare som befunnit sig i Sverige i mer än tre månader och som saknar medel för sin försörjning och heltäckande sjukförsäkring. Därmed kvarstår det rättsosäkra läget om huruvida utsatta EU-medborgare ska ha rätt till subventionerad hälsooch sjukvård i Sverige enligt samma villkor som så kallade papperslösa personer. Enligt Sveriges folkrättsliga förbindelser är rätt till subventionerad vård som inte kan anstå för denna grupp att se som ett absolut minimum och det är anmärkningsvärt att utredningen valt att inte klargöra detta. Vidare avstyrker Amnesty förslaget att införa ett krav på att EU-medborgare ska visa sin rätt till vårdförmån enligt förordning 883/2004 medelst intyg. Folkrättsligt bindande regler om mänskliga rättigheter Precis som utredningen påpekar har Sverige ratificerat flera internationella överenskommelser som berör rätten till social trygghet och rätten till högsta uppnåeliga hälsa, vilket inkluderar rätten till hälso- och sjukvård. Eftersom Sverige är en dualistisk stat måste internationella rättsakter antingen inkorporeras i svensk lagstiftning eller transformeras för att bli införlivande i svensk rätt. Med undantag för den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (EKMR) har transformering hittills använts som metod för införlivande av människorättskonventionerna. Detta betyder bland annat att principen om fördragskonform tolkning gäller, vilken innebär att svensk rätt, så långt det är möjligt inom ramen för lagens ordalydelse, av domstolar och myndigheter tolkas på ett sätt 1 som är förenligt med Sveriges konventionsåtaganden. Med andra ord måste Sveriges folkrättsliga åtaganden genomsyra såväl lagstiftning som lagtillämpning inom varje samhällsområde där dessa åtaganden har relevans. Skyldigheten att tillämpa fördragskonform tolkning gäller på nationell, regional och lokal nivå. Utredningen redogör för de människorättsåtaganden som är av relevans för områdena socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och hälso- och sjukvård. Bland annat nämns FN:s konvention om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter (IKESKR), FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (EKMR) och den europeiska sociala stadgan. Utredningen påpekar mycket 1 Se bl a Sveriges sjunde periodiska rapport om åtgärder för genomförandet av Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, Regeringskansliet , 15-svar-pa-iccpr-kommitt-ns-fragor, p. 17.
3 riktigt att samtliga dessa instrument innehåller ett diskrimineringsförbud samt att 2 detta gäller för alla som befinner sig på en stats territorium. I avsnittet om barnkonventionen poängteras att de grundläggande principerna i konventionen gäller samtliga barn som vistas i landet samt att FN:s barnrättskommitté uttalat att artikel 2 (diskrimineringsförbudet) särskilt förbjuder eventuell diskriminering på grund av barnets ställning som ensamkommande eller åtskild från sina föräldrar, eller som flykting, 3 asylsökande eller migrant. Vidare noteras att den europeiska kommittén för sociala rättigheter, vilken övervakar efterlevnaden av den europeiska sociala stadgan, slagit fast att alla personer som vistas illegalt i en konventionsstat har rätt till medicinskt stöd mot 4 bakgrund av att hälsovård är en förutsättning för mänsklig värdighet. Det är utmärkt att utredningen redogör för dessa folkrättsliga principer. Amnesty menar att utredningen drar en riktig slutsats när den konstaterar att det folkrättsliga skyddet i fråga om grundläggande rättigheter gäller alla inom en stats jurisdiktion och, med andra ord, att det inte går att villkora tillgången till dessa rättigheter utifrån rättslig status som medborgarskap eller uppehållsrätt. Generella slutsatser om rätt till hälso- och sjukvård i Sverige Trots att utredningen konstaterat, enligt ovan, att de folkrättsliga åtagandena som exempelvis rätten till hälso- och sjukvård tillkommer alla personer som vistas på statens territorium, drar den sedan inte några slutsatser av detta resonemang. De folkrättsliga konstaterandena görs men lämnas sedan därhän, utan att utredaren återkommer till dem i sina slutsatser om vilka som ska ha rätt till subventionerad hälso- och sjukvård i Sverige. Enligt en folkrättsligt korrekt läsning av lagen, utifrån principen om fördragskonform tolkning, kan rätten till hälso- och sjukvård i Sverige inte göras beroende av uppehållsrätt utan bör garanteras samtliga personer som vistas på statens territorium. Amnesty finner det bekymmersamt att utredningen, efter att ha konstaterat vilka de folkrättsliga åtagandena är, sedan inte drar de juridiskt nödvändiga slutsatserna av detta. Specifikt om rätten till icke nödvändig eller subventionerad vård Utredningen föreslår att personer som har rätt till vårdförmåner enligt förordning 883/2004 i 8 kap 2 HSL ska kunna visa att de har rätt till vårdförmån, till exempel genom ett intyg, för att få tillgång till icke nödvändig eller subventionerad vård. Denna skyldighet att visa sin rätt till vårdförmån innebär att den enskilde ska kunna visa upp ett myndighetsbeslut, exempelvis från Försäkringskassan, för att landstingen ska ha skyldighet att erbjuda vården. 2 Se bl.a. om IKESKR: Även i IKESKR finns ett diskrimineringsförbud som gäller för alla som befinner sig på en stats territorium. Diskrimineringsförbudet måste knytas till någon av rättigheterna i konventionen. Utredningen, sid Utredningen, sid Utredningen, sid 247.
4 Utredningen konstaterar att nuvarande EU-gemensamma intyg [inte] är tillämpliga för tillgång till vård i den behöriga staten för hela denna grupp (dvs. personer som inte är 5 folkbokförda i Sverige och därför inte har något personnummer). Det europeiska sjukförsäkringskortet, till exempel, syftar till att ge en person som tillfälligt befinner sig i en annan medlemsstat samma rätt till nödvändig hälso- och sjukvård som i hemlandet (se vidare nedan). Enligt utredningen är det osannolikt att förslaget om att personer ska kunna visa sin rätt till vårdförmån kommer att få några större konsekvenser, eftersom endast 24 intyg om bosättning i Sverige enligt förordning 883/2004 vid skrivande stund har utfärdats av 6 Försäkringskassan. Utredningen redogör inte för hur fler ska informeras om, uppmanas att söka, och beviljas, intyget, så att förslaget i praktiken också ska leda till att förenkla tillgången till den vård som EU-medborgare har rätt till i Sverige. Amnesty menar att detta förslag, i och med att det innebär ytterligare ett administrativt krav för att få tillgång till subventionerad vård, snarare riskerar att göra tillgången till vård för EU-medborgare i Sverige mer komplicerad. I stället för att förenkla tillgången till vård för dem som har rätt till den kan ytterligare administrativa proceduren snarare leda till risken att processen försvåras. Detta kan bli särskilt bekymmersamt i förhållande till de EU-medborgare som är bosatta i Sverige utan att vara förvärvsaktiva, som i vissa fall har få kontaktytor med det svenska samhället, och som ofta befinner sig i en särskilt utsatt sits socialt och ekonomiskt. Amnesty menar att utredningens förslag om att EU-medborgare som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda här ska behöva visa sin rätt till vårdförmån medelst intyg innebär att det kan bli ännu svårare än det redan är i dag för vissa icke förvärvsaktiva EU-medborgare att få tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige. Detta strider mot Sveriges förpliktelser att garantera rätten till högsta uppnåeliga hälsa för 7 alla som befinner sig inom landets jurisdiktion. Specifikt om nödvändig, subventionerad vård Ovanstående resonemang gäller tillgång till icke nödvändig eller subventionerad vård. Det framgår inte av utredningen vad exakt som ingår i dessa kategorier, och hur gränsdragningen ska göras i förhållande till EU-medborgares rätt till nödvändig vård. Utredningen konstaterar att det system som finns för EU-medborgare för att få tillgång till nödvändig vård är, i första hand, uppvisande av det så kallade europeiska 8 socialförsäkringskortet. Många personer i gruppen av så kallade icke förvärvsaktiva EU-medborgare har emellertid inte något europeiskt sjukförsäkringskort, vilket har sina orsaker i icke-fungerande system och diskriminering i dessa personers hemländer. 5 Utredningen sid Utredningen, sid Se, bl a, IKESKR, art. 12, samt FN:s Kommitté för ESK-rättigheter, Generalkommentar 14 om rätten till högsta uppnåeliga hälsa. 8 Utredningen, sid 414.
5 Statskontoret konstaterar i en färsk rapport att de flesta s.k. utsatta EU-medborgare saknar 9 sjukförsäkring i sina hemländer. Detta behöver inte betyda att de inte är bosatta i Sverige i EU-rättslig mening, utan enbart att de har svårt att visa sin rätt till nödvändig, subventionerad vård. Här ligger det nära till hands att dra paralleller till personer som befinner sig i Sverige utan nödvändiga tillstånd -- så kallade papperslösa -- vilka har rätt till vård som inte kan anstå enligt lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Statskontoret nämner i ovan nämnda rapport att rättsläget är oklart vad gäller EU-medborgare som vistats mer än tre månader i Sverige och som saknar medel för sin 10 försörjning samt en heltäckande sjukförsäkring. Närmare bestämt råder ovisshet om huruvida dessa personer är att betrakta som papperslösa mot bakgrund av att de efter tre månader saknar uppehållsrätt enligt utlänningslagen. Om de skulle betraktas som papperslösa skulle de också ha rätt till vård som inte kan anstå enligt 2013 års lag. Statskontorets utvärdering av tillämpningen av lagen visar att landstingens tolkning av huruvida gruppen utsatta EU-medborgare ska ha rätt till vård som papperslösa skiljer sig åt 11 dramatiskt. I stället för att klargöra rättsläget, utifrån ett folkrättsligt perspektiv som tar avstamp den universella rätten till hälso- och sjukvård, konstaterar utredningen följande: Statskontorets rapport om vård till papperslösa, som publicerades i april 2016, konstaterar att landstingen gör olika tolkningar av vilken skyldighet de har att erbjuda denna grupp subventionerad vård. Vissa landsting erbjuder unionsmedborgare utan uppehållsrätt subventionerad vård, medan andra tar ut en avgift för hela vårdkostnaden. Det finns i dag inte någon närmare vägledning till hur förarbetena ska tolkas. Enligt den ansvariga myndigheten, Socialstyrelsen, finns inte tillräckliga underlag, i form av beskrivningar i lagens förarbeten eller rättsliga avgöranden, för att det ska vara möjligt att ta fram en vägledning. Tillgång till 12 subventionerad vård för denna grupp får därför avgöras från fall till fall. I och med att utredningen, efter att den konstaterat detta, inte förespråkar att läget ska klargöras, innebär detta att den i realiteten sanktionerar att det synnerligen rättsosäkra läget ska bestå. Detta får till följd att det, som Statskontoret konstaterar, i slutändan även fortsättningsvis kommer att vara kassa- och receptionspersonal som har till uppgift att ta ställning till om utsatta EU- medborgare ska erbjudas vård till en avgift på kronor, eller om en avgift som motsvarar hela vårdkostnaden ska tas ut. Enligt Amnesty är det beklagligt att utredningen inte klargör rättsläget för utsatta EU-medborgare efter tre månader i förhållande till rätten till vård som inte kan anstå 9 Vård till papperslösa. Slutrapport om uppdraget att följa upp lagen om vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (2016:11), 12 april 2016, sid Ibid, sid Ibid. 12 Utredningen, sid Vård till papperslösa. Slutrapport om uppdraget att följa upp lagen om vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (2016:11), 12 april 2016, sid 34.
6 enligt 2013 års lag. Att utsatta EU-medborgare ska ges rätt till vård som inte kan anstå på samma villkor som personer som befinner sig i Sverige utan nödvändiga tillstånd är ett absolut minimum i förhållande till den universella rätten till hälso- och sjukvård, vilken följer av Sveriges folkrättsliga förpliktelser. Slutsatser Amnesty noterar att utredningen resonerar kring den universella rätten till social trygghet som ett utmärkande kännetecken för svensk välfärd samt att det skulle innebära en mycket 14 stor förändring att införa någon annan princip (än att alla omfattas). Vidare nämner utredningen att grundläggande mänskliga rättigheter måste respekteras oavsett huruvida en person är i landet lagligen eller inte, och nämner specifikt tillgången till hälso- och sjukvård: Det kan anses som rimligt att villkoren för att få tillgång till förmåner inom svensk social trygghet så långt möjligt ska förutsätta att en person vistas lagligen i landet. Med detta sagt måste regelverket utformas på ett sådant sätt att personer som vistas i Sverige, särskilt när vistelsen är under längre tid, ändå har ett socialt skydd som garanterar grundläggande mänskliga rättigheter. En situation där personer befinner sig i Sverige utan att ha ett adekvat socialt skydd, särskilt vad gäller tillgången till hälso- och sjukvård är enligt min mening inte acceptabel för ett välfärdssamhälle som det svenska. De förändringar som görs får dock [sic] inte innebära att Sverige åsidosätter sina åtaganden 15 mot internationella överenskommelser rörande mänskliga rättigheter. Detta överensstämmer med Sveriges förpliktelser enligt folkrätten, men, återigen, utredningens slutsatser i övrigt går inte i linje med detta konstaterande. I stället för att underlätta för alla som vistas inom Sverige att få tillgång till hälso- och sjukvård, enligt rådande människorättsprinciper, föreslår utredningen som ovan påpekats att det ska bli ännu svårare än det är i dag för vissa kategorier av EU-medborgare att få tillgång till sådan vård, samt underlåter att klargöra vad som gäller i förhållande till de allra mest utsatta vilka nu, i praktiken, har hamnat i ett rättsligt limbo i förhållande till till nödvändig subventionerad vård. De utsatta EU-medborgarna, ofta av romsk härkomst, som lever i Sverige under längre eller kortare perioder och som försörjer sig genom att tigga eller genom ströjobb saknar i normalfallet det europeiska sjukförsäkringskortet och har ofta inte någon fast bostad. I förhållande till denna grupp rekommenderade FN:s Kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter så sent som i juni 2016 följande: Kommittén erinrar också om att konventionens rättigheter omfattar grundläggande direkta skyldigheter och att Sverige måste uppfylla dessa grundläggande skyldigheter genom att se till att miniminivåerna beträffande rätten till bostad, hälsa, social trygghet och utbildning respekteras, skyddas och uppfylls. För detta ändamål rekommenderar kommittén att Sverige vidtar åtgärder för att främja tillgången till grundläggande tjänster för utsatta 14 Utredningen, sid Utredningen, sid 459.
7 utlänningar, däribland medborgare i andra EU- länder, och särskilt personer av romskt 16 ursprung. Amnesty finner det bekymmersamt att utredningen inte nämner den internationella kritik som riktats mot Sverige i förhållande till tillgång till hälsa och social trygghet för utsatta EU-medborgare, och inte i sina slutsatser förhåller sig till dess rekommendationer. Sammanfattningsvis menar Amnesty att utredningen borde ha tagit fasta på de bindande människorättsprinciper som gäller och den kritik Sverige fått från FN, inte minst i förhållande till rätten till hälso- och sjukvård. Detta innebär: 1. att utredningen borde ha klargjort skyldigheten att tolka svensk lag -- i det här fallet hälso- och sjukvårdslagen och relaterade regelverk -- fördragskonformt och att den internationellt erkända och universella rätten till högsta uppnåeliga hälsa för alla inom svensk jurisdiktion således ska genomsyra svensk lagtillämpning; 2. att utredningen inte borde ha föreslagit att möjligheten till icke nödvändig, subventionerad vård ska villkoras av ytterligare ett administrativt krav. Amnesty avstyrker den föreslagna ändringen i hälso- och sjukvårdslagen som går ut på att EU-medborgare måste visa sin rätt till vårdförmån i Sverige medelst intyg för att få rätt till vårdförmån enligt förordning 883/2004; 3. att utredningen som ett absolut minimum borde ha slagit fast att EU-medborgare efter tre månader, om de saknar medel för sin försörjning och heltäckande sjukförsäkring, bör garanteras samma rätt till vård som inte kan anstå som papperslösa i enlighet med lag (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Anna Lindenfors Generalsekreterare Amnesty International, svenska sektionen 16 Kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, avslutande anmärkningar om Sveriges sjätte periodiska rapport, E/C.12/SWE/CO/6, para. 20.
Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Avdelningen för juridik Pål Resare Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Sammanfattning Sveriges
Läs merBetänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 1.7.1-242/2017 Sida 1 (5) 2017-05-30 Handläggare Christina Grönberg Telefon: 08-508 25 904 Till Socialnämnden 2017-08-22
Läs merSvensk social trygghet i en globaliserad värld. ToR-utredningen
Svensk social trygghet i en globaliserad värld ToR-utredningen ToR-utredningen Syftet är att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk avseende försäkringstillhörighet, som skapar goda
Läs merBetänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)
Älvsjö stadsdelsförvaltning Verksamhetsområde barn, ungdom och vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-06-08 Handläggare Madeleine Hagerth Telefon: 08-508 21 051 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2017-08-24 (SOU
Läs merStyrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt
Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor
Läs merSvar på motion: Vård för EU-migranter - Emil Broberg(V) m fl.
Regionstyrelsen Ärende 11 Svar på motion: Vård för EU-migranter - Emil Broberg(V) m fl. Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen Svar på motion: Vård för EU-migranter - Emil
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-09-06 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson. Inkorporering av FN:s konvention om
Läs merSvensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (dnr /2017)
Socialtjänsten Skärholmens stadsdelsförvaltning Sida 1 (5) 2017-05-30 Handläggare Sofia Forsberg Telefon: 08-50824836 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU
Läs merSvensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (Socialdepartementets dnr 2017/00606/SF)
REMISSYTTRANDE 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) (Socialdepartementets dnr 2017/00606/SF) Sammanfattning Försäkringskassan ser positivt
Läs merSociala rättigheter för utsatta EU-medborgare. Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet
Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet Lex superior Rättsreglernas tolkningsprinciper Överordnade regler har företräde framför underordnande regler Lex
Läs merSvensk social trygghet i en globaliserad värld
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-08-04 Handläggare Johan Andersson Telefon: 08-508 02 012 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-08-24 Svar på remiss
Läs merYttrande över remiss om betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)
Arbetsmarknadsförvaltningen Enheten för flyktingsamordning Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2017-08-17 Handläggare Marita Johansson Telefon: 08-508 35 562 Till Arbetsmarknadsnämnden den 29 augusti 2017 Ärende
Läs merHälso- och sjukvård till vissa personer med korta uppehållstillstånd
PM 2017-06-28 1 (10) Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Mia Hemmestad Hälso- och sjukvård till vissa personer med korta uppehållstillstånd Sammanfattning Den som får uppehållstillstånd under
Läs merSvensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:05)
Tjänsteskrivelse 1 (5) Socialförvaltningen 2017-05-19 Dnr SN 2017-145 Dnr KS 2017-402 Kommunstyrelsen Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:05) Förslag till beslut 1. Yttrande lämnas
Läs merSvensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 8 september 2017
PM 2017:175 RVI (Dnr 110-744/2017) Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 8 september 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merNy struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)
REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker
Läs merPer Carlberg m.fl. (SD) har lämnat en motion om kostnader som följer i EU-migranters spår.
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-02-10 LS 2015-1111 Landstingsstyrelsen Motion 2015:20 av Per Carlberg m.fl. (SD) om kostnader som följer i EU-migranters spår Föredragande
Läs merBarnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det?
Barnkonventionen ska bli lag Vad betyder det? Barnkonventionen ett folkrättsligt åtagande Mänskliga rättigheter Diskrimineringsförbudet, dvs att inte särskiljas avseende mänskliga rättigheter, Medborgerliga
Läs merBetänkandet svensk social trygghet i en globaliserad värld SOU 2017:5
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-22 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2017/00295-1.7.1 Sociala nämndernas förvaltning Stefan Lundin Epost: stefan.lundin@vasteras.se Kopia till Socialdepartementet Individ- och familjenämnden
Läs merKommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013
Kommittédirektiv Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt Dir. 2013:35 Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna
Läs merKommittédirektiv. Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen. Dir. 2018:20
Kommittédirektiv Kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen Dir. 2018:20 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Läs merYttrande över - Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)
Yttrande 1 (8) Kommunstyrelsen 2017-06-01 Dnr KS 2017-402 Socialdepartementet Yttrande över - Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) 1. Utredningen föreslår en ny bestämmelse som syftar
Läs merMänskliga rättigheter och konventioner
18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild
Läs merDs 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-09-14 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Ulveson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen
Läs merÄven papperslösa kvinnor som är utsatta för mäns våld ska ha rätt till plats på kvinnojour
SOCIALFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SON 2011-05-19 SID 1 (6) 2011-04-27 Handläggare: Lisbeth Westerlund Telefon: 08-508 25 016 Till Socialnämnden Även papperslösa kvinnor som
Läs merFNs Konvention om Barnets rättigheter
FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för arbetet med utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige. Dir. 2015:9
Kommittédirektiv Nationell samordnare för arbetet med utsatta EES-medborgare som vistas tillfälligt i Sverige Dir. 2015:9 Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015 Sammanfattning En särskild
Läs merVad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1
Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Kort om Rädda Barnen Bildades 1919 Sveriges största barnrättsorganisation Medlem i Internationella
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 30.1.2015 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 1128/2012, ingiven av L. A., armenisk/rysk medborgare, om påstådd diskriminering och
Läs merVAD BETYDER DET ATT BARNKONVENTIONEN BLIR SVENSK LAG?
VAD BETYDER DET ATT BARNKONVENTIONEN BLIR SVENSK LAG? UNICEF/Karim Schermbrucker Omslagsbild: UNICEF/Melker Dahlstrand Ordlista Ratificering När en stat ratificerar en konvention förpliktar sig staten
Läs merSOU 2011:48. Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN OM VÅRD FÖR PAPPERSLÖSA M.FL.
SOU 2011:48 Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN OM VÅRD FÖR PAPPERSLÖSA M.FL. Anne Sjögren Sjuksköterska Rosengrenska / Röda Korset 031 741 6207 Jourtelefon:
Läs merGÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE?
GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE? Louise Dane, Barnrättscentrum, Stockholms universitet Karin Ödquist Drackner, UNICEF Sverige Barnrättsdagarna 12 april 2016 BAKGRUND
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 april 2014 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. AA 2. BB MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Läs merYttrande över Departementspromemorian Hälso- och sjukvård. till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (Ds 2012:36).
2012-11-08, Till Socialdepartementet, 103 33 Stockholm registrator@social.ministry.se s.fs@social.ministry.se Yttrande över Departementspromemorian Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56. Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Folkbokföringsutredningen (Fi 2007:11) Dir. 2008:56 Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare har i uppdrag
Läs merSynpunkter på Ds 2012:36
Synpunkter på Ds 2012:36 Rosengrenskas Heldagsseminarium Världskulturmuseet i Göteborg, 12-11- 25 Milosz Swiergiel Ordförande Rosengrenska s56elsen milosz@rosengrenska.org Följ vårt arbete på bloggen -
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen
Läs merTranspersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)
REMISSVAR 2018-03-19 Dnr 3.9:0980/17 Kulturdepartementet Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92) (dnr KU2017/02516/DISK) Utredningen om stärkt ställning
Läs merRättsavdelningen SR 44/2017
1 (5) Rättsavdelningen 2017-12-28 SR 44/2017 Rättsligt ställningstagande angående ansökan om uppehållstillstånd vid anknytning till en anhörig med uppehållsrätt Sammanfattning Uppehållstillstånd kan inte
Läs merYttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-11-09 LS 2016-1015 Landstingsstyrelsen Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård
Läs merUppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för regeringens nationella arbete för mänskliga rättigheter
Regeringsbeslut I:18 2018-08-30 Ku2018/01727/DISK Kulturdepartementet Statistiska centralbyrån Box 24300 104 51 STOCKHOLM Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för
Läs merKommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009.
Kommittédirektiv Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder Dir. 2009:72 Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur ett skydd mot
Läs merStockholm den 14 mars 2019 R-2019/0332. Till Justitiedepartementet. Ju2019/00509/L7
R-2019/0332 Stockholm den 14 mars 2019 Till Justitiedepartementet Ju2019/00509/L7 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 februari 2019 beretts tillfälle att avge yttrande över utkast till lagrådsremiss
Läs merFörsörjningskrav vid anhörigmigration. Grupp 1
Försörjningskrav vid anhörigmigration Grupp 1 Vilka villkor tillåter direktivet rörande försörjningskrav? Artikel 7 1. När ansökan om familjeåterförening lämnas in får den berörda medlemsstaten kräva att
Läs merRätten till hälso- och sjukvård för EUmigranter
Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i socialrätt 30 högskolepoäng Rätten till hälso- och sjukvård för EUmigranter i Sverige Författare: Louise Tillaeus Handledare: Universitetslektor
Läs merAsylsökande, Papperslösa och EU-migranter
Vård för Asylsökande, Papperslösa och EU-migranter Henrik Abbe Andersson, Läkare i Världen www.lakareivarlden.org Disposition 1.Läkare i Världen 2.Lagar, konventioner och etiska riktlinjer 3.Asylsökande
Läs merFördragskonform tolkning
Fördragskonform tolkning Kränker Sverige rätten till ett självständigt liv? 17 april 2019 Patrik Bremdal Juridiska institutionen Patrik.bremdal@jur.uu.se Vad är egentligen folkrätt? För det första. Är
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17 Målnummer: UM9280-16 UM9281-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2017-08-28 Rubrik: En utlänning som har permanent uppehållsrätt i Sverige har en sådan
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-01-19 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Enligt en lagrådsremiss den 8 december
Läs merRP 150/2014 rd. övergå till fakturering på basis av faktiska kostnader. I förslaget föreslås det dessutom att Folkpensionsanstalten
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om gränsöverskridande hälsooch sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen om gränsöverskridande
Läs merBarnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist
Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist Vad kommer jag att prata om? Barnkonventionen som lag Barnkonventionens grundprinciper Nyanlända barns psykiska
Läs merSammanfattning. Genomförandet av skyddsgrundsdirektivet
Sammanfattning Utredningen har haft i uppdrag att dels ta ställning till hur direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:16
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2018:16 Målnummer: 8834-18 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2018-09-20 Rubrik: Uppehållstillstånd med stöd av bestämmelsen i 5 kap. 6 utlänningslagen jämfört
Läs merBox Stockholm Sverige
AMNESTY INTERNATIONAL SVENSKA SEKTIONEN E: info@amnesty.se T: 0771-AMNESTY (0771-266 37 89) F: 08-729 02 01 Box 4719 116 92 Stockholm Sverige Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm
Läs merVälkommen till Barnrätt i praktiken
Välkommen till Barnrätt i praktiken Barnrätt i praktiken, Barnrättsdagarna 24-25 april 2018 Tisdag 24 april, Pass 1 13.15-15.30, Med barnkonventionen som karta och kompass Onsdag 25 april, Pass 2 10.00-12.15,
Läs merUppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder och preskription SOU 2017:84
YTTRANDE 2018-02-01 Vårt dnr: 1 (7) Avdelningen för vård och omsorg Ove Ledin Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Mia Hemmestad Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ert dnr: Ju2017/09165/EMA
Läs merLandstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten
Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar
Läs merVarför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt
Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor
Läs merHögsta förvaltningsdomstolen meddelade den 6 november 2017 följande dom (mål nr ).
HFD 2017 ref. 63 Ett villkor för att en patient ska ha rätt till ersättning för vård i ett annat land inom EES är att vården ges även i Sverige. Om det av riktlinjer klart framgår att den behandling som
Läs merBarnkonventionen som lag vad kommer det innebära? Lisa Onsbacke, utredare Karin Sjömilla Fagerholm, jurist
Barnkonventionen som lag vad kommer det innebära? Lisa Onsbacke, utredare Karin Sjömilla Fagerholm, jurist Upplägg för dagens webbseminarium Hej och välkomna! Bakgrund - Varför behöver barnkonventionen
Läs merSamordningsnummer till asylsökande, Skatteverkets promemoria , Dnr /113
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-07-01 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsmarknadssektionen Mia Hemmestad Finansdepartementet, Skatte- och tullavdelningen 10333 STOCKHOLM Samordningsnummer till asylsökande,
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och
Läs merHälso- och sjukvård till vissa personer med korta upphållstillstånd (Beslut enligt delegation) RS170660
Protokoll Sammanträdesdatum 2017-10-31 Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott 189 Hälso- och sjukvård till vissa personer med korta upphållstillstånd (Beslut enligt delegation) RS170660 Beslut Regionstyrelsens
Läs merFOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige
FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett
Läs merStockholm den 7 oktober 2016 R-2016/1889. Till Justitiedepartementet. Ju2016/05297/EMA
R-2016/1889 Stockholm den 7 oktober 2016 Till Justitiedepartementet Ju2016/05297/EMA Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 31 augusti 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över EU-kommissionens
Läs merKommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2008:130. Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008
Kommittédirektiv Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter Dir. 2008:130 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska undersöka
Läs merREMISSVAR. Datum
REMISSVAR 1 (7) Datum 2017-01-26 KOM (2016) 815 Förslag om ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt
Läs merUtkast till lagrådsremissen Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd
Remissyttrande 1 (5) Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för migrationsrätt 103 33 Stockholm Utkast till lagrådsremissen Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att
Läs mer1. Förslag till lag om hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande m.fl.
Sammanfattning I betänkandet EG-rätten och mottagandet av asylsökande, SOU 2003:8, har utredningen om mottagandevillkor för asylsökande bl.a. föreslagit att överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet
Läs merInsatser till EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer, en GR-gemensam angelägenhet
Insatser till EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer, en GR-gemensam angelägenhet 1 Presentation Elisabeth Beijer, GR Jan Svensson, Göteborgs Stad Teresa Woodall, Göteborgs Stad 2 Idag
Läs merUppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet
Regeringsbeslut II:15 2016-12-20 S2016/07875/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 21006 104 22 STOCKHOLM Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter
Läs merStockholm den 25 januari 2017
R-2016/2441 Stockholm den 25 januari 2017 Till Justitiedepartementet Ju2016/09197/L7 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian
Läs merRätt till vård. Rätten till hälsa
Rätt till vård Rätten till hälsa Rätten till hälsa > internationell rätt/folkrätt För att en människa ska kunna leva ett drägligt och värdigt liv måste rätten till hälsa vara tillgodosedd Regeringens webbplats
Läs merYttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå
Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med lagrådsremissen att underlätta
Läs merYttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå
RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med
Läs merR 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002
R 9598/2002 Stockholm den 14 oktober 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 augusti 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Barnperspektivet
Läs merYTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44
Stockholm 15 december 2016 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr: Ku2016/01696/DISK YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44 Sammanfattning Civil Rights Defenders välkomnar
Läs merBetänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (13) Datum Diarienummer 2017-08-25 2017-0077 Er referens S2017/00606/SF Enheten för barn-, familje- och funktionshindersförmåner och tandvårdsstöd Elisabeth Rydberg
Läs merSOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen
Yttrande Diarienr 1 (6) 2015-02-26 2529-2014 Ert diarienr S2014/6786/SF Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 STOCKHOLM SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Sammanfattning
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 16.12.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0895/2011, ingiven av Anthony Webb, brittisk medborgare, om nekat bidrag till arbetssökande
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i utlänningsförordningen (1989:547); SFS 2002:146 Utkom från trycket den 16 april 2002 utfärdad den 4 april 2002. Regeringen föreskriver 1 att 1 kap. 6,
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen
Läs merBarnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december
Läs merUtsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar. Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se
Utsatta EU-medborgare Juridiska förutsättningar Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist annsofi.agnevik@skl.se www.skl.se Den fria rörligheten (Dir. 2004/38/EG) EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i en annan
Läs merIngen får vara Svarte Petter (SOU 2009:38)
YTTRANDE 1 (5) 21 september 2009 dnr KS2009/261-80 Kommunstyrelsen Agneta Wahnström Er beteckn: S2009/3464/ST Bilaga 253 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ingen får vara Svarte Petter (SOU 2009:38)
Läs merEU- den fria rörligheten. Uppehållsrätt Ekonomiskt aktiv Sjukvårdsförsäkring Att inte belasta sociala välfärdsystem
Po drom- På väg Målgrupp Utsatta EU- medborgare som vistas i Göteborg utan tydlig uppehållsrätt Personer som försörjer sig i gatubilden Särskilt fokus på barnperspektiv och romsk delaktighet EU- den fria
Läs merTIGGERIFÖRBUD EN BAKGRUND
TIGGERIFÖRBUD EN BAKGRUND TIGGERIFÖRBUD EN BAKGRUND INLEDNING De senaste åren har tiggeri diskuterats livligt i media och på olika politiska arenor. Vissa debattörer förespråkar en total kriminalisering
Läs merUtlänningsrätt 29 mars 2011
Utlänningsrätt 29 mars 2011 Rebecca Stern Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt Politiken och juridiken ligger nära varandra på utlänningsrättens område diskussion om
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar
Läs mer1. Mänskliga rättigheter
Kritiken Kritiken 1. Mänskliga rättigheter Kritiken 1. Mänskliga rättigheter 2. Ekonomin 3. Migrationspolitiska effekter 4. Allt till alla 1. Mänskliga rättigheter När det gäller skyldigheten att erbjuda
Läs merEn kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)
KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt
Läs merbarnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
Läs merUTSATTA UNIONSMEDBORGARE I SVERIGE:
FOTO: FÖRENINGEN HEM UTSATTA UNIONSMEDBORGARE I SVERIGE: Statens skyldigheter enligt internationella människorättsnormer, EU-rätt och svensk rätt DECEMBER 2015 2 Förord Vi vet att romer är Europas mest
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Christina Ståhl Enhetschef 040-675 31 34 christina.stahl@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-31 Dnr 1300977 1 (5) Beredningen för primärvård, psykiatri
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:9 Målnummer: UM4563-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-19 Rubrik: Lagrum: Ett utländskt barn kan inte beviljas uppehållstillstånd på grund av
Läs merFörslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta
Läs merYTTRANDE Dnr SU
1(6) YTTRANDE 2010-09-20 Dnr SU 302-2017-10 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm M2010/3188/R Remiss: Förslag till genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av
Läs merSocialdepartementet Stockholm 1 (7) Dnr: :3084. Yttrande över betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19)
Skolinspektionen Socialdepartementet 2016-10-14 103 33 Stockholm 1 (7) Yttrande över betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) Sammanfattning Skolinspektionen tillstyrker förslaget att
Läs mer