Yttrande över Departementspromemorian Hälso- och sjukvård. till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (Ds 2012:36).

Transkript

1 , Till Socialdepartementet, Stockholm Yttrande över Departementspromemorian Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd. (Ds 2012:36) Svenska Röda Korset har inbjudits att yttra sig över departementspromemorian Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (Ds 2012:36). Svenska Röda Korsets grundprinciper liksom FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna, utgår från alla människors lika värde. Rätten till hälso- och sjukvård är en fundamental rättighet för varje enskild individ vilket således även måste omfatta personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Svenska Röda Korset har många års erfarenhet av att förmedla och ge hälso- och sjukvård till personer som vistas här utan tillstånd och träffar dagligen utsatta människor i behov av vård. Vi ser därför initiativet till föreliggande förslag som mycket angeläget. Sammanfattning Svenska Röda Korset ser det som ett steg i rätt riktning att den föreslagna reformen avser utvidga rättigheterna till hälso- och sjukvård för personer som vistas i landet utan tillstånd. Vi menar dock att endast genom att erbjuda samma omfattning på vården som till bofasta, kan Sverige leva upp till sina åtagande under FN:s konventioner om mänskliga rättigheter samt nationell lagstiftning om god och säker vård. Vi välkomnar att barn som vistas i Sverige utan tillstånd ska erbjudas samma vård som bosatta barn. Svenska Röda Korset känner oro över att en ny särlagstiftning riskerar att skapa ett svåröverskådligt regelverk vilket kan komma att riskera patientsäkerheten för en redan utsatt grupp. Vi anser också att begreppet vård som inte kan anstå måste förtydligas. Vår erfarenhet visar att asylsökande som redan idag erbjuds begränsad hälso- och sjukvård utifrån begreppet vård 1

2 som inte kan anstå inte får tillgång till den vård de är i behov av. Tolkningen av begreppet riskeras att göras olika beroende på vem som tolkar. Allmänna synpunkter Svenska Röda Korset ser det som ett välkommet steg i rätt riktning att den föreslagna reformen avser utvidga rättigheterna till hälso- och sjukvård för personer som vistas i landet utan tillstånd. Det är betydelsefullt att nationell lagstiftning tar ett första steg mot att erkänna varje människas fundamentala rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Svenska Röda Korset välkomnar att barn som vistas i Sverige utan tillstånd ska erbjudas samma vård som bosatta barn. Vi anser att vård på lika villkor för barn utan tillstånd att vistas här är ett stort framsteg vad gäller Sveriges efterlevnad av FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Svenska Röda Korset ser det också som positivt att man avser att göra ett tillägg till Smittskyddslagen (2004:168) så att kostnadsfri vård och behandling av smittsamma sjukdomar ska erbjudas personer som vistas här utan tillstånd på samma villkor som övrig befolkning. Vi vill understryka betydelsen av förslaget när det gäller den enskilde individens bästa och möjlighet att få behandling för sjukdomar som faller under Smittskyddslagen. Svenska Röda Korset beklagar däremot att förslagen i föreliggande promemoria i så stor grad skiljer sig från det förslag som presenterades i den av regeringen tillsatta utredningen Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet (SOU 2011:48). Mot bakgrund av Sveriges internationella åtagande under FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, medicinsk etiska principer samt nationell lagstiftning om god och patientsäker vård på lika villkor, gjorde utredningen bedömningen att vården ska erbjudas personer som vistas här utan tillstånd i samma omfattning och på samma villkor som den erbjuds bofasta personer. Svenska Röda Korset delar SOU 2011:48:s slutsatser på den här punkten. Vi vill också uttrycka oro över att det enligt promemorians förslag kommer att skapas en helt ny lag för att reglera vården till personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Att utöver den särlagstiftning som redan finns för asylsökande (Lag: 2008:344 om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl.) stifta ännu en, riskerar att skapa ett oöverskådligt regelverk och bidra till mer förvirring än klarhet. Vår erfarenhet visar att det kan vara nog så svårt för vårdpersonal att med dagens reglering av vården tydligt veta i vilken omfattning vård skall ges. Ytterligare särlagstiftning riskerar att underminera patientsäkerheten för personer som vistas här utan tillstånd och öka oklarheterna hos vårdpersonalen om vilken vård patienterna har rätt till. Ett exempel är den föreslagna nya lydelsen i ovanstående lag (4 punkt 4) där det ställs stora krav på vårdpersonalen att utifrån ett krångligt regelverk avgöra om den vårdsökande har rätt till sjukvård. Vi anser det vara önskvärt att samla lagstiftningen under ett regelverk. För den händelse den föreslagna ordningen väljs är det av yttersta vikt att noggranna riktlinjer och rutiner utformas för att minska onödig administration. 6.1 Hälso- och sjukvård till personer som håller sig undan verkställighet av avvisnings- eller utvisningsbeslut och personer som vistas i landet utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd för detta Utvidgad skyldighet att erbjuda vård Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde 2

3 och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Det slås också fast i patientsäkerhetslagen (2010:659) att sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Enligt Svenska Röda Korset lever inte promemorians förslag i alla avseende upp till dessa lagars intentioner. Rätten till bästa möjliga hälsa är en rättighet som finns beskriven i ett flertal konventioner, men som framför allt beskrivs i FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESKkonventionen). I tolkningen av den aktuella artikeln har FN:s kommitté för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna i två kommentarer (General Comment no. 14 och no. 20) uttalat att denna rättighet bör gälla samtliga som vistas inom en stats territorium och detta oavsett juridisk status. Svenska Röda Korset anser att genom att erbjuda personer som vistas i landet utan tillstånd såväl som asylsökande, en begränsad tillgång till hälso- och sjukvård så lever Sverige fortsatt inte upp till sina internationella åtaganden. Alla människors grundläggande mänskliga rättigheter vilket bygger på principer om lika värde och icke-diskriminering förblir ouppfyllda tills dessa grupper erbjuds vård på samma villkor som medborgare. Staten har således en skyldighet att med alla tillgängliga medel sträva efter att uppnå målen i ESK-konventionen om bästa möjliga hälsa för alla. Promemorians förslag visar att de konventioner som behandlar ekonomiska, sociala och kulturella mänskliga rättigheter har en mindre framträdande betydelse än medborgerliga och politiska rättigheter trots att alla mänskliga rättigheter erkänns vara ömsesidigt samverkande, odelbara och delar av samma helhet. Enligt promemorian kan den som hjälper en utlänning att olovligen uppehålla sig i landet i vissa fall göra sig skyldig till brott mot Utlänningslagen. Detta mot bakgrund av bestämmelserna i Brottsbalken om medverkan till brott i 23 kap. 4. Svenska Röda Korset anser att det är av yttersta vikt att klargöra i den fortsatta beredningen av förslaget att i Utlänningslagen 20 kap. 7 fastslås att hjälpa utlänningar att olovligen uppehålla sig i Sverige endast är straffbart om detta görs i vinstsyfte. Det får inte råda några oklarheter om att sjukvårdspersonal såväl som andra yrkesgrupper eller medmänniskor som utifrån humanitet och medmänsklighet bistår personer som vistas här utan tillstånd inte kan anses vara medhjälpare till brott om vinstsyfte saknas. Avgränsning av målgruppen I promemorians förslag har man valt att avgränsa målgruppen med formuleringen vissa utlänningar. Svenska Röda Korset anser att det behövs ett förtydligande av vad man menar med begreppet samt formuleringen vistelse i Sverige avsedd att vara tillfällig (s.12, 5 ). Man bör också förtydliga av vem och hur detta ska bedömas för att undvika att alltför stort ansvar hamnar hos vårdpersonal och minska utrymmet för godtyckliga bedömningar. Särskilt om begreppet vård som inte kan anstå Svenska Röda Korset anser att betydelsen av begreppet vård som inte kan anstå måste klargöras. Vår erfarenhet är att asylsökande inte får tillgång till den vård de är i behov av då tolkningen av begreppet vård som inte kan anstå görs godtyckligt. Vi delar inte promemorians slutsats att man med föreslagen utvidgning kommer undanröja tillämpningssvårigheter och etiska dilemman för vårdpersonal. De måste fortsatt avgöra vilken persongrupp patienten tillhör och därefter bedöma vårdbehovet. Svenska Röda korset menar att det måste vara en självklarhet att personer som har upplevt krig på nära håll, som överlevt tortyr eller andra våldshandlingar kan få den fysiska och psykiska rehabilitering de behöver. Erfarenhet från våra två vårdförmedlingar samt fem rehabiliteringscenter för krigs- och 3

4 tortyrskadade visar att många av patienterna bär på svåra upplevelser av krig, tortyr och andra trauman med både psykisk och fysisk ohälsa som följd. Sverige har även ratificerat FN:s konvention mot tortyr där Sverige bland annat påtagit sig ansvaret att rehabilitera människor som varit utsatta för tortyr. Mot den bakgrunden är det viktigt att det klargörs att rehabilitering och behandling av tortyrskador ingår i begreppet vård som inte kan anstå. Hälsoundersökningar I promemorian föreslås att landstingets skyldighet att erbjuda hälsoundersökningar till asylsökande ska utvidgas till att även omfatta personer som vistas i landet utan tillstånd. Svenska Röda Korset menar att det är viktigt att hälsoundersökningen kommer individerna till del så tidigt som möjligt för att fysisk och psykisk ohälsa ska upptäckas på ett tidigt stadium. Vi vet dock att hälsoundersökningarnas innehåll och utformning varierar stort inom landet och att det finns tydliga brister i hur man bedömer asylsökandes hälsa. För att råda bot på det krävs höjd kunskapsnivå hos vårdpersonalen som utför hälsoundersökningarna och kvaliteten på tolkar måste säkerställas. Det är av yttersta vikt att förstå individen utifrån sin speciella kontext, både upplevda trauman från hemlandet, men också situationen i Sverige utan tillstånd, som genom otrygga livsvillkor vad gäller boende, arbete, ekonomi ofta spär på den upplevda ohälsan. I promemorian föreslås att en hälsoundersökning ska erbjudas personer som vistas här utan tillstånd då de själva uppsöker vården och akut sjukdom redan uppkommit. Enligt vår mening kommer det att ställa stora krav på vårdpersonalens kompetens och kräva tydliga riktlinjer och rutiner för att säkerställa rätt bemötande, samverkan mellan vårdgivare och uppföljning av uppkomna vårdbehov. Hälso- och sjukvårdspersonalens uppgiftsskyldighet Svenska Röda Korset anser att den nuvarande regleringen av vårdpersonalens uppgiftsskyldigheter till andra myndigheter (bland annat till polismyndigheten) innebär en fortsatt risk att människor av rädsla för upptäckt och avvisning ur landet inte kommer till hälso- och sjukvården. Detta kan även påverka barn till personer som vistas i Sverige utan tillstånd med tanke på föräldrarnas rädsla att verkställande myndigheter får vetskap om vistelseort eller liknande. Det är därför angeläget att förtydliga i riktlinjer och rutiner till vårdpersonal att samma regler om sekretess råder för personer som vistas här utan tillstånd liksom för andra patienter. Detta för att säkerställa den trygghet som aktuell patientgrupp behöver för att kunna tillgodogöra sig sina utvidgade rättigheter till vård. 6.2 Vårdavgifter Promemorian föreslår att vården som ska erbjudas personer som vistas i Sverige utan tillstånd bör vara subventionerad. Målgruppen föreslås omfattas av samma subventioner som asylsökande, vilket Svenska Röda Korset anser vara positivt. Förslaget är dock utformat som en rekommendation och här önskar vi se ett förtydligande kring nödvändigheten av att hälso- och sjukvården ska ges subventionerat. Vår erfarenhet av arbete med dessa patienter visar att många är mycket fattiga, utan inkomster och ibland med svårigheter att köpa mat för dagen. Höga kostnader för vården utgör ett stort hinder och innebär i praktiken att rätten till hälso- och sjukvård endast finns i teorin. Det framgår inte heller med tillräcklig tydlighet om det särskilda bidrag för de omkostnader som överstiger fyrahundra kronor under en sexmånadersperiod även omfattar personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Enligt vår mening är det angeläget att även personer som vistas i Sverige utan tillstånd 4

5 ska kunna ansöka om särskilt bidrag, men att det ansvar som nu åligger Migrationsverket att administrera bidraget flyttas till annan berörd myndighet, exempelvis landstingen själva. Mot bakgrund av Migrationsverkets uppdrag kan det inte anses vara lämpligt att de informeras om sjukvård som givits till person som vistas här utan tillstånd. 6.3 Identitet och patientjournalföring Svenska Röda Korset instämmer i att det finns behov av en mer ändamålsenlig ordning för dokumentation av den vård som ges personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Dokumentation av den hälso- och sjukvård som ges måste tillgodose samma patientsäkerhet och goda kvalitét som för övriga patienter. Vi vill dock understryka vikten av att utforma ett sådant system med yttersta respekt för målgruppens integritet och i många fall stora rädsla för kontakt med svenska myndigheter. 7. Konsekvenser (7.4 övriga konsekvenser) Promemorians slutsats att med tillgång till utökad subventionerad vård kan dessa personer leva ett relativt normalt liv i Sverige (s.80) anser Svenska Röda Korset vara förenklad. Mot bakgrund av att flertalet studier visat på att många människor som lever utan tillstånd i Sverige saknar en grundläggande trygghet vad gäller bostad, arbete och ekonomi, är ytterst sårbara för andra människors maktutövning och kontroll, är steget till normalitet fortfarande betydande även då rätten till sjukvård utvidgas. Avslutningsvis vill vi understryka att förutsättningen för att kunna tillgodogöra sig sina rättigheter är att ha kunskap om dem. Därför är det viktigt för lagstiftaren och berörda myndigheter att snabbt vidta informationsinsatser om den nya reglering till såväl vårdpersonal som patienter. Svenska Röda korset bidrar gärna med erfarenheter och fortsatt dialog för att möjliggöra nödvändiga utbildningsinsatser. Vi ser också att konsekvenserna av det lagförslag som slutgiltigt antas bör, inom en inte alltför lång framtid, vara föremål för utvärdering. Vi ser det som värdefullt om detta sker i samverkan med forskare inom aktuellt område. SVENSKA RÖDA KORSET Ulrika Årehed Kågström, Generalsekreterare 5