SAMVERKAN kan man mäta den?

Relevanta dokument
SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK

Samverkan kring barn som far illa

Samverkan förutsättningar och fallgropar

Samverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet

Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Lund 28 augusti 2017 Organisation & samverkan

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Särskilt utsatta områden i Göteborg. Stefan Hellberg Nakisa Khorramshahi

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60)

Supported employment -från en doktorands perspektiv

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Våga se framåt, där har du framtiden!

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Luleå Innovationskonferens4-5 febr Hur bygger vi innovationskapacitet inom vård, hälsa och omsorg? SUNSIDE- Solutions for Independent and Active Life

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

SAMVERKAN KRING BARN OCH UNGA. Ulrika Englund Enheten för aktivitet och hälsa Handikappvetenskap Örebro universitet

Inriktningsbeslut om att ingå finansiell samordning i Stockholm (inrättande av samordningsförbund)

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

STRATEGI. Strategi för fyrkommunsnätverket för utveckling av mottagande och etablering av nyanlända

ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering

REHABILITERINGSPOLICY

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

Arbete med Unga på Arbetsförmedlingen

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Verksamhet/insatser

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Verksamhetsplan 2011

Ansökan om bidrag för 2016

REHABILITERINGSPOLICY

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Ledningssystem för hållbar utveckling

Fem fokusområden fem år framåt

Hej! I uppdrag av Ara Zarei skickar jag synpunkter från Försäkringskassan. Med vänlig hälsning Sarita TRN

2 Hur stor del bör vara egenfinansierad? 3 Hur väl stämmer föreslagna kriterier med kommunal satsning på naturnära jobb?

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Revidering Kommunikationsplan för år 2015

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE

Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/

Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015

Inrättandet av lokalt arbetsmarknadsråd

Arbetslivets betydelse för hälsan

Svensk författningssamling

Globalisering,bosättningsmönster och samhällsbyggande. Anförande av Sören Häggroth vid CKS Kommundag i Vadstena 17 november 2016

Innovation i offentliga organisationer

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Kungälvs sjukhus

Framgångsfaktorer för samverkan

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg

Konsten att vara koordinator i samverkan

Matti Leijon. Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet

VÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten i Umeå. Halvårsrapport

Tommy Fröberg Ert Dnr S2009/4468/SF. Socialdepartementet STOCKHOLM

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL den 22 oktober Göran Cars Samhällsplanering och miljö Tekniska Högskolan i Stockholm

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Strategi för digital utveckling

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden

Förutsättningar för ett samlat regelverk för skolskjuts, färdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Strategisk regional överenskommelse (srök) för mottagning och etablering inom samhälls- och arbetslivet

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2011

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Projekt Exsistre. Spridningskonferens

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

Handlingsplan Länsstyrgruppen för psykiatri för uppföljning av landstingets och kommunernas samverkansöverenskommelse

Europeiska socialfonden

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivningsprocess. Styrelsen för NU-sjukvården. Dnr HS

Etableringsreformen. Kenneth Herder Hans-Göran Johansson Mona Fahlén. Växjö 29 september

DETTA TRODDE DU INTE ATT VÅRDDEBATTEN SKULLE HANDLA OM! LIVING POLICY LAB ALMEDALEN 1 JULI 2019

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?

Transkript:

SAMVERKAN kan man mäta den? Milsa spridningskonferens Malmö högskola 2015-05-28 Per Germundsson MALMÖ HÖGSKOLA

Samverkan kring nyanländas hälsa Nyanländas etablering är beroende av att myndigheter och kommuner samverkar. I frågor som berör socialt stöd, hälsa, rehabilitering och ersättningar som är väsentliga för individens försörjning måste en samverkan ske, på både central, regional och lokal nivå. Det är angeläget att det gemensamma arbetet kring hälsofrågor i etableringen i fortsättningen är samordnat med respektive aktörs övriga uppdrag kring hälsa/ohälsa, så att de frågor som berör nyanländas hälsa och rehabilitering inom etableringen inte blir ett särskilt spår som hamnar vid sidan av hur man hanterar till exempel viktiga processer som sjukskrivning, bedömning av arbetsförmåga och rehabilitering för övriga invånare. (Etablering av vissa nyanlända Samverkan och samordning. Arbetsförmedlingens återrapportering 2012.)

Avsiktsförklaring om utveckling av samarbetet inom migrations- och integrationsområdet Vi, representanter för ett antal svenska myndigheter, har enats om att utveckla vårt samarbete inom migrations- och integrationsområdet. Det är ett område som mot bakgrund av ökad rörlighet mellan länder och flyktingströmmar från konfliktområden i omvärlden är av stor betydelse för samhällsutvecklingen. En grundläggande utgångspunkt för vår gemensamma avsiktsförklaring är att utifrån en helhetssyn på migranten, förenkla för individen och samtidigt skapa ökad nytta för samhället. Vår ambition är därför att agera mer samordnat på såväl central, regional som lokal nivå för att möta den enskildes behov, stärka kvaliteten och använda våra samlade resurser så effektivt som möjligt. Målet är att utveckla befintliga processer och åstadkomma betydande förbättringar ur ett helhetsperspektiv.

Five common shortcomings of health-care delivery Fragmented and fragmenting care. The excessive specialization of healthcare providers and the narrow focus of many disease control programmes discourage a holistic approach to the individuals and the families they deal with and do not appreciate the need for continuity in care. (WHO, World Health Report) Fragmentering Samhällets insatser för att bistå personer med psykiskt funktionshinder med rehabilitering för att de ska kunna återgå i arbete är bristfälliga och splittrade. [ ] Det största problemet i sammanhanget är dock att samordningen mellan de olika aktörernas insatser är undermålig. Detta riskerar också att underminera den enskildes inflytande på sin egen rehabilitering. (Nationell psykiatrisamordning)

Kunskapsområdet Helhetssyn Ett biopsykosocialt synsätt Administrativt/organisatoriskt Interprofessionell / interorganisatorisk samverkan

Samverkan medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte (Danermark) any situation in wich people are working across organizational boundaries towards some positive end (Huxham & Vangen) en process där någon eller några tillför sina specifika resurser kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att utföra (Boklund)

Varför samverka? Tillgång till varandras resurser Riskspridning Effektivitet - ekonomi - koordination, sömlöshet Lärande Lagstiftning Moralisk plikt det finns inget annat sätt

Varför inte samverka? Resurskrävande - tid - pengar Osäkerhet - organisatoriskt - vad blir resultatet? Vem ska bestämma vad? - makt

Samverkan en process över tid Förutsättningar Samverkansprocessen Utfall Flera nivåer och intressenter Ledning Verksamhet Brukare.

Tre förhållanden av central betydelse för samverkansprocessen Regelverk - Det regelverk som styr de inblandade aktörerna Organisation - Hur arbetet hos respektive aktör är organiserat - Hur samverkan mellan aktörerna är organiserad Synsätt - Vilket synsätt på såväl samverkan som objektet för samverkan som råder inom organisationen

Toward an Instrument for Measuring the Performance of Collaboration across Organisational and Professional Boundaries Danermark, B., Germundsson,P. & Englund, E. Occasional Papers in Disability & Rehabilitation, 2013:1 [http://hdl.handle.net/2043/15799] Kontinuerligt mäta och bedöma samverkansprocessen Urskilja svaga delar i samverkan vad fungerar och vad fungerar inte? Identifiera skillnader mellan parterna gällande förutsättningar för samverkan Jämförelse med liknande samverkansprojekt

Spindeln med 7 generiska mekanismer Två kontextuella har lämnats öppna

Exempel 1 SKL (Sveriges Kommuner och Landsting)

Exempel 2 SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) uppföljande mätning

Vad kan man få ut av en analys? Hur utvecklas samverkan För vilka mekanismer ser det bra resp. mindre bra ut Hur är samstämmigheten bland deltagarna Hur förhåller vi oss till andra samverkansprocesser