Utbildningsförvaltningen Kvartalsrapport 4 2010 Faktisk tid i barnomsorg och skolbarnsomsorg Här visas den faktiska tiden, ställd mot den bokade tiden, i barnomsorg och skolbarnsomsorg. De röda linjerna visar genomsnittet för alla fyra mätningarna, 84 % i barnomsorgen och 67 % i skolbarnsomsorgen. 1
Utbildningsförvaltningen konstaterar att vi på fritidshemmen fortfarande har en stor differens mellan bokad och faktisk tid, framförallt på norra området. Utbildningsförvaltningen uppdrar åt rektorerna att genomföra en fördjupad undersökning av skälet till att differensen är så stor och att rektorerna därefter lämnar förslag till åtgärder. Förslagen redovisas i kvartalsrapport 2 och resultaten stäms av i kvartalsrapport 4. Barn i behov av särskilt stöd 1. Redovisa antal elever med anpassad studiegång och antal elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp. 2. Finns formella beslut på varje sådan åtgärd? 3. Grundar sig dessa åtgärder på kunskapsmässiga skäl (NP, betyg, omdömesmål) eller på andra skäl (beteendestörning, sociala orsaker)? 4. Vad har det lett till? Totalt hade 14 barn/elever i grundskolan anpassad studiegång vid något tillfälle under 2010. Två barn/elever i grundsärskolan hade anpassad studiegång. Erforderliga beslut fanns för samtliga. Sju elever fanns i särskild undervisningsgrupp på Nya Borgskolan. Beslut om placering finns för samtliga. Fem elever har gått i den internationella klassen. Av de barn/elever som har anpassad studiegång eller är placerade i särskild studiegrupp har de flesta placerats pga beteendestörning eller sociala skäl. Ett fåtal har enbart kunskapsmässiga skäl. Beslut om placering i internationella klassen tas utifrån språkkunskaper och tidigare skolgång. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller om anpassad studiegång tas alltid i samråd med vårdnadshavarna och grundar sig på utlåtanden från läkare och/eller psykolog. Besluten har lett till att eleverna har en skolgång som är bättre anpassad till deras individuella förutsättningar. Utbildningsförvaltningen behöver skapa mätbara resultatmått, exempelvis stämma av mot nationella prov, för att kunna konstatera huruvida åtgärderna har lett till ökad måluppfyllelse för den enskilde eleven. Utbildningsförvaltningen avser att följa upp genomströmningshastigheten i särskilda undervisningsgrupper, inklusive internationella klassen, med utgångspunkt i fattade beslut. av resultatmåtten redovisas i kvartalsrapport 3. en av genomströmningshastigheten sker fortlöpande genom att information inhämtas från rektor. 2
Hälsa och livsstil 1. Ange kortfattat hur ni arbetar med barnen/eleverna när det gäller hälsa och livsstil. 2. Vilka resultat ser ni av arbetet? Skolorna och förskolorna redovisar bl.a. följande aktiviteter - fysiska aktiviteter dagligen - samtal med barnen/eleverna om kosten och motionens betydelse för hälsa och välbefinnande - mentorssamtal, coaching - massage och avslappning - tjejgrupper och killgrupper som genomförs efter bestämd arbetsgång - genomtänkt arbetsplan vad gäller sex/samlevnad, alkohol, tobak, droger - skolsköterskan genomför hälsosamtal - arbete med en tydlig handlingsplan mot kränkande behandling och mobbning - eleverna har aktivitetsdagböcker Skolorna och förskolorna redovisar bl.a. följande resultat: Vi har elever som har en hög närvaro i skolan och som också uttrycker att de trivs och är trygga på skolan. Eleverna har också fått goda ämneskunskaper vilket bland annat syns i betygsresultaten (Åkerboskolan). Det märks en medvetenhet som dock är svår att mäta. Hälsa/livsstilsfrågor finns alltså som ett naturligt inslag i skolan och ytterligare åtgärder är inte aktuella för närvarande (Köpings skola). Utbildningsförvaltningen konstaterar att det förekommer en rik flora av aktiviteter inom området Hälsa och livsstil. Ökad måluppfyllelse utifrån dessa aktiviteter är däremot svåra att värdera i form av mätbara resultat. Utbildningsförvaltningen avser att följa upp hur tiden redovisas gentemot timplanen ute på enheterna och hur aktiviteterna kopplas mot läroplanens och kursplanernas mål samt hur måluppfyllelsen ska mätas. av åtgärderna redovisas på nästa kvalitetsseminarium. Musikskolan Statistik gällande instrumentval hos pojkar och flickor, grundskolans elever Lå 09-10 Pi. Keyb. Klar. Tv.fl. Bl.fl. Trm. Så. Git. Elb. Totalt Pojkar : 4 4 2 3 1 9 0 44 1 68 Flickor : 34 9 3 14 3 8 6 28 0 105 Totalt : 38 13 5 17 4 17 6 72 1 173 Antal elever per anställd är 43,25 Musikskolans kostnadsbudget är 2 026,1 tkr, intäktsbudgeten är 175 tkr, alltså är nettobudgeten 1 851,1 tkr. Med 175 elever kostar varje elev 10,578 tkr. Då tillkommer medel för investering som i budget år 2010 var 21,5 tkr. (Ekonomiavdelningen) 3
I musikskolan undervisades totalt 173 elever lå 09-10. Könsfördelningen var 39 % pojkar och 61 % flickor. Antal elever per anställd är 43,25 (ensembleelever oräknade). Val av instrument följer de val som gäller i hela riket. Flickorna utgör 84% av klaviatureleverna, medan pojkarna utgör 61% av gitarreleverna. I Lärarförbundets ranking återfinns musikskolan i Borgholm på 135:e plats, dvs. ungefär i mitten av landets 290 kommuner. Utbildningsförvaltningen konstaterar att Borgholm sjunkit med 68 placeringar på Lärarförbundets ranking, vilken i huvudsak grundar sig på avgifter och resurser. Utbildningsförvaltningen uppdrar åt musikskolans rektor att lämna förslag på kvalitetsindikatorer gällande musikskolans mål. sker på nästa kvalitetsseminarium. Kvartalsrapporterna Hur har ni involverat medarbetarna ute på enheterna i årets alla kvartalsrapporter? erna? De föreslagna åtgärderna? Återkoppling? Vad ser ni för effekter av arbetet? Skogsbrynet, Björkviken och Hasselbackens förskolor Kvartalsrapporterna har behandlats vid APT, lokal samverkansgrupp och vid arbetslagsplanering och möten med enhetens arbetslagsledare. Eftersom kvartalsrapporterna ännu så länge innehåller få kvalitetsindikatorer som gäller förskolan rapporterar Skogsbrynet att inga direkta effekter i verksamheten har noterats. Viktoriaskolan Rektor analyserar frågorna tillsammans med sin personal vid APT, arbetslagsträffar eller vid studiedagar. Genom att samma frågeställningar/mätningar återkommer är det möjligt att se förändring över tid. Det har varit bra att kunna fokusera på några kvalitetsområden åt gången. Genom att kvartalsrapporterna går ut till alla rektorsområden får både skolledare och personal en bättre inblick i hur läget är på andra skolor. Det i sin tur leder till bra samtal om hur man utvecklar den egna skolan. Bra att förvaltningschefen granskar 4
enheternas analyser och begär in kompletterande upplysningar eller djupare analyser. Åkerboenheten Rapporterna diskuteras och analyseras i ledningsgrupp och i arbetslag. Engagemanget i frågeställningar och analyser ökar då frågeställningen berör det vardagliga pedagogiska arbetet. Redovisningen av åtgärdsprogrammens fördelning över skolåren ledde till att vi reflekterade kring när särskilda insatser ger bäst effekt. Köpings skola Frågeställning, analys och ev. åtgärder diskuteras av alla på enheten. Vissa frågor återkopplas via arbetslagsledare ut i arbetslagen och vissa på APT. Kvartalsrapporterna upplevs som ett bra sätt för analys av verksamheten. Slottsskolan Personalen har varit involverad i alla momenten. En merpart av analyserna har gjorts i arbetslagen. Vissa specifika frågor har beretts av en arbetsgrupp. Det tar tid när hela arbetslaget måste diskutera, men samtidigt finns det en vinst i detta. Man får ta ställning till arbetet för hela skolan. Rektor upplever att personalen är nöjd med detta sätt att arbeta med kvalitetsfrågorna. Södra området Rektor mailar ut rapporterna till all personal. Därefter tas de upp på personalmöten och vid gemensamma APT-träffar där rektor och/eller arbetslagsledarna leder diskussionerna. Utbildningsförvaltningen konstaterar med stor tillfredsställelse att man på enheterna arbetar på många goda och varierande sätt med det material som kvartalsrapporterna innehåller. Här ser förvaltningen rika tillfällen att lära av varandras arbete. Utbildningsförvaltningen avser att ägna ett längre kvalitetsseminarium till denna för kvalitetsutvecklingen centrala fråga. Ett kvalitetsseminarium genomförs under höstterminen 2011. 5
av PIM-läget December 2010 Enhet ej startat startmöte 1 2 3 4 Björkviken 1 5 1 0 0 0 Gläntan 0 2 1 0 0 0 Gärdslösa förskola 1 0 5 1 0 0 Gärdslösa skola 0 2 2 3 1 0 Hasselbacken 7 1 0 0 0 0 Köping + Nya Borg 7 12 10 1 0 0 Musikskolan 1 3 0 0 1 0 Näktergalen 0 5 4 0 0 0 Runstens skola 1 0 4 2 1 0 Rälla förskola 1 1 5 0 0 0 Rälla skola 3 1 2 5 0 0 Sandhorvan 3 3 0 2 0 0 Skogsbrynet 7 6 3 0 1 0 Slottsskolan 6 13 14 4 2 0 Solvändan 0 3 2 0 0 0 Viktoriaskolan 3 3 24 6 0 0 Åkerboskolan 9 10 12 1 2 0 Skolledare 0 2 3 1 0 1 Totalt 50 72 92 26 8 1 Andel** 21% 29% 37% 10% 3% Mål t o m 2011 100% 80% 20% ** beräknat på samtliga pedagoger (249 st) I tabellen redovisas inte Elevhälsan, assistenter och annan administrativ personal. För att få en mer rättvisande statistik på andelen deltagande har vi den här gången försökt att mäta mot den totala mängden pedagoger som ska beröras av PIM. Den förra mätningen tog bara hänsyn till de som redan varit på startmöte. Därför ser procentsiffrorna ännu dystrare, men sannare, ut den här gången. Vi kan se att hälften av personalstyrkan ännu ej nått upp till nivå ett, trots att vi nu deltagit i PIM i tre år. Och vi kan se att det är väldigt mycket kvar att göra under det år som nu återstår av vårt deltagande i utbildningssatsningen. Utbildningsförvaltningen konstaterar att trots de svaga resultaten redovisas förhållandevis få åtgärder. Utbildningsförvaltningen vill lyfta fram de vidtagna åtgärderna på södra området som lett till goda resultat och manar till efterföljd! redovisas i kvartalsrapport 4. 6
av föräldrakonton i Rexnet Vi konstaterar att andelen konton ökat sedan den förra mätningen i mars. Den största ökningen står förskoleklasserna för, där har man nu nått upp till samma värden som grundskolan. Alla skolformer ökar och det gör också alla enheter, med ett undantag. Utbildningsförvaltningen konstaterar att ett enträget arbete med att öka antalet föräldrakonton gett resultat. 7