Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 Skolinspektionen Beslut Salems kommun Rektorn vid Säbyskolan Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Säbyskolan i Salems kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2(10) Tillsyn i Säbyskolan Skolinspektionen genomför tillsyn i Salems kommun under våren Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Säbyskolan besöktes av Skolinspektionen den 14 och 15 januari samt den 23 januari Fakta om skolan Säbyskolan är en kommunal grundskola som ligger i Salems kommun. Vid tiden för tillsynen bedrivs verksamheten i två skolor, Skyttorpsskolan och Säbyskolan. Från höstterminen 2014 kommer all verksamhet att bedrivas på Säbyskolan under namnet Säbyskolan. Verksamheten omfattar förskoleklass och årskurs 1-9 och har vid tiden för tillsynen 446 elever varav 42 i förskoleklass. Skolan är organiserad i fyra arbetslag, F-l, 2-3, 4-6 och 7-9 som leds av arbetslagsledare. Skolan leds av en rektor. I ledningsgruppen ingår rektor och två biträdande rektorer. Kunskapsresultat Årskurs 3 Av Skolverkets nationella statistik (SIRIS) för läsåret 2012/2013 framgår att 78 procent av eleverna i årskurs 3 nådde kravnivån på de nationella ämnesproven i matematik, motsvarande resultat för riket var samma år 67 procent. Av samma statistik framgår att 69 procent av eleverna i årskurs 3 nådde kravnivå i de nationella ämnesproven i svenska, motsvarande resultat för riket var 78 procent. Av skolans egen statistik för år 2013 framgår att 90 procent av eleverna i årskurs 3 bedömdes nå kunskapskraven i svenska och 86 procent i matematik. Av skolans egen sammanställning framgår att 100 procent av eleverna nådde kravnivån i de natur- och samhällsorienterande ämnen. Årskurs 6 Enligt Skolverkets nationella statistik i årskurs 6 för läsåret 2012/2013 nådde 100 procent av de elever som gjorde det nationella ämnesprovet i matematik minst provbetyget E. Samma statistik visar att 87 procent av eleverna nådde provbetyget E i engelska, motsvarande resultat för riket var 86 procent. Vidare nådde nästintill 100 procent av eleverna provbetyget E i svenska, motsvarande resultat för riket var 82 procent.

3 3(10) Årskurs 9 Enligt Skolverkets statistik för år 2013 var det genomsnittliga meritvärdet 217 poäng i årskurs 9, jämfört med 213 poäng för riket. För flickor var genomsnittligt meritvärde 237 och för pojkar 203. Under de senaste fem åren har meritvärdet fluktuerat och låg som lägst på 172 poäng (år 2012) och högst på 224 poäng (år 2011). Andelen elever i årskurs 9 som nådde kunskapskraven i alla ämnen i slutet av läsåret 2012/2013 var 71 procent. Motsvarande siffra för riket var77 procent. Andel elever behöriga till gymnasieskolans yrkesförberedande program år 2013 var nästintill 100 procent, i riket var siffran 88 procent. Läsåret 2012/2013 var 100 procent av eleverna behöriga till yrkesprogram. I riket var motsvarande siffra 88 procent. 88 procent av eleverna var behöriga till estetiskt program (riket 86 procent). Andel elever som var behöriga till ekonomi-, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program var 83 procent (riket 85 procent). När det gäller naturvetenskapligt och tekniskt program var 81 procent av eleverna behöriga (riket 83 procent). Helhetsbedömning Vid tillsynen av Säbytorpsskolan ser Skolinspektionen en verksamhet som till stora delar uppfyller författningarnas krav och ger eleverna möjlighet att nå de nationella målen. Rektorn tar ansvar som chef och pedagogisk ledare och är väl insatt i såväl verksamheten som i styrdokumenten. Tillsynen visar att skolans elever uppnår förhållandevis goda resultat. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 har varierat under de senaste fem åren men resultatet för 2013 har förbättrats avsevärt i jämförelse med 2012 års resultat. Kunskapsresultaten visar dock att 30 procent av eleverna lämnar årskurs 9 utan godkända betyg i samtliga ämnen, vilket skolan behöver vidta åtgärder för att förbättra. Skolan behöver även analysera de stora skillnaderna mellan pojkar och flickors resultat. Rektorn på Säbytorpskolan har sedan hon tillträtt arbetat med att organisera och strukturera om arbetet på enheten. Detta har bland annat inneburit att skapa strukturer för det systematiska kvalitetsarbetet och även tydliga rutiner för särskilt stöd. Vidare framkommer i tillsynen att det pågår ett arbete för att öka medvetenheten om vikten av en positiv elevsyn och inkluderingen av eleverna, i syfte att öka måluppfyllelsen. Av tillsynen framgår att syftet och arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet är tydligt. Tillsynen visar att fokus i det systematiska kvalitetsarbetet ligger på elevernas måluppfyllelse.

4 4(10) Rektorn har utifrån kunskapsresultaten identifierat och satt in åtgärder för att öka måluppfyllelsen på skolan. Bland annat har andelen lärare i klasserna ökat för att kunna dela in eleverna i grupper med färre elever. Detta medför enligt skolan att det är lättare att anpassa efter elevernas olika förutsättningar. Eleverna får även vara delaktiga i och har inflytande genom pedagogiska planeringar och att utvärdera lektionernas upplägg och kvalitet. Tillsynen visar dock att det finns brister i verksamheten. Lärarna behöver utveckla arbetet med att samordna undervisningen så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. Detta sker endast i mindre omfattning och är inte planerat eller med tydliga strategier i syfte att utveckla undervisningen och ge eleverna möjlighet att uppfatta större kunskapsområden. Samverkan på skolan sker mest av praktiska skäl mellan vissa lärare och inte med utgångspunkt i det som är läroplanens syfte. Tillsynen visar att skolan behöver arbeta systematiskt med värdegrundsarbetet för att se till att alla elever känner sig trygga. Även om Skolinspektionen har träffat elever som upplever att skolan är trygg och att det finns vuxna att vända sig till, finns det elever som inte alltid känner sig trygga. Detta framkommer även via skolans egna enkäter. Rektorn uppger att detta är ett område som skolan behöver utveckla för att skapa en god och trygg miljö för alla elever. Planen mot kränkande behandling är inte känd för skolans elever och denna behöver i vissa delar utvecklas för att uppfylla författningarnas krav. I kommunen finns en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp med elever som tillhör Säbytorpsskolan. Skolinspektionen kan konstatera att det saknas åtgärdsprogram som ligger till grund för beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Salem kommun måste säkerställa att placering i den särskilda undervisningsgruppen sker på ett för eleverna rättssäkert sätt. Atgärdsprogrammen för eleverna på Säbytorpsskolan som Skolinspektionen tagit del av skiljer sig åt i innehåll och kvalitet när det gäller de yngre och äldre eleverna. En del av åtgärdsprogrammen för de yngre eleverna innehåller värdeomdömen om eleverna och är inte alltid kopplade till kunskapskraven. Slutligen visar tillsynen att det inte finns en systematisk planering och gemensam strategi för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan.

5 5(10) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Salems kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 13 maj 2014 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Salems kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med undervisning och lärande. Samordna undervisningen i olika ämnesområden så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet Se till att lärarna samverkar i arbetet med att nå utbildningsmålen. Motivering För utbildningen grundskolan och för fritidshemmet gäller en läroplan som utgår från bestämmelserna i skollagen. Läroplanen anger dels utbildningens värdegrund och uppdrag, dels mål och riktlinjer för hur utbildningen ska bedrivas. Läroplanen anger att undervisningen i olika ämnesområden ska samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. Lärarna ska samverka med varandra i arbetet att nå utbildningsmålen och för att ge eleverna överblick och sammanhang. I Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisning (SKOLFS 2011:149) anges att rektorn bör utveckla former för samverkan och kunskapsutbyte mellan lärarna. Av intervjuer med lärare och rektorn framkommer att det inte sker samordning mellan olika ämnesområden i någon större utsträckning. Det kan enligt rektorn och lärarna förekomma och fungera som för tillfället när lärarna deltar i matematiklyftet. Det finns dock inte gemensamma planeringar eller utvecklade strategier för att systematiskt samordna arbetet, i syfte att utveckla undervisningen och ge eleverna möjlighet att uppfatta större kunskapsområden. Även de elever som Skolinspektionen intervjuat uppger att det inte sker någon samordning mellan ämnesområden. Rektorn och lärarna uppger vidare att det inte heller sker någon samverkan mellan lärarna med undantag för de lärare som undervisar i samma ämnen eller för närvarande deltar i matematiklyftet. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister inom området undervisning och lärande. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Salems kommun föreläggs att avhjälpa bristema.

6 6(10) Författning Lgr Övergripande mål och riktlinjer, Kunskaper, riktlinjer, 2.8 Övergripande mål och riktlinjer, Rektorns ansvar Trygghet och studiero Bedömning Salems kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och studiero. Bedriva ett målinriktat och kontinuerligt arbete för att vid skolan motverka kränkande behandling av elever. Se till att skolans plan mot kränkande behandling innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Motivering Värdegrundsarbete Av skollagen framgår att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Av intervjuer med rektorn, lärare och elever framkommer att det inte finns ett systematiskt arbete på Säbyskolan för att förhindra och förebygga kränkande behandling. Rektorn uppger att detta är ett område som skolan behöver arbeta med, men att tid och energi har gått till arbetet med sammanslagning av de bägge skolorna och skapa en fungerande organisation. Lärarna uppger att värdegrundsarbetet är något som de ständigt arbetar med men kan inte redogöra för några gemensamma strategier. I elevintervjuer med de yngre eleverna på skolan berättar elever att vuxna på skolan kan uppmana elever som blivit utsatta för kränkningar att de ska "lösa konflikter själva". Vidare uppger elever att de ibland kan saknas rastvakter på "stora skolgården" och att det då kan förekomma incidenter som skapar otrygghet. Även om flera elever som Skolinspektionen samtalat med uttrycker sig positivt om skolan och klimatet, är det av största vikt att skolan skapar strukturer för att arbeta målinriktat för att motverka kränkande behandling. Planen mot kränkande behandling Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. I Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriirunering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) anges att ar-

7 7(10) betet med planen mot kränkande behandling bör bedrivas så att planen återspeglar förhållanden i varje enskild verksamhet. Skolinspektionen har tagit del av skolans plan mot kränkande behandling från Planen mot kränkande behandling är dock inte känd av eleverna på skolan. Av planen går att utläsa att viss kartläggning av behoven har skett på skolan och vilka åtgärder skolan har vidtagit med anledning av detta. Av planen framgår dock inte resultatet av föregående års åtgärder. Sammanfatmingsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister i skolans målinriktade arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Salems kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 6 kap. 6-8 skollagen Särskilt stöd Bedömning Salems kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med särskilt stöd. Se till att elever i särskild undervisningsgrupp får sitt behov av särskilt stöd utrett. Se till att beslut om åtgärdsprogram utarbetas och att det av åtgärdsprogrammet framgår vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Motivering Av skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Vidare framgår av skollagen att om det finns särskilda skäl, får ett beslut om åtgärdsprogram för en elev i grundskolan innebära att särskilt stöd ska ges i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Om särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp får inte rektorn överlåta sin beslutanderätt till någon annan.

8 8(10) Särskild undervisningsgrupp Av dokumentation och i intervju med rektorn framgår att det finns elever som har sin skoltillhörighet i Säbyskolan men som får sin utbildning i en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp inom Salemskolans rektorsområde. Vidare framgår att rektorn vi Säbyskolan har fattat beslut om särskild undervisningsgrupp för dessa elever men inte utarbetat åtgärdsprogram i samband med beslutet. Det är därmed, enligt Skolinspektionens bedömning, inte klarlagt att en placering i särskild undervisningsgrupp tillgodoser elevens eventuella behov av särskilt stöd. Ätgärdsprogram Skolinspektionen har tagit del av ett urval av åtgärdsprogram för eleverna på Säbyskolan som utarbetats under höstterminen Skolinspektionen kan konstatera att åtgärdsprogrammen håller olika kvalitet och att programmen skiljer sig mellan de yngre och äldre eleverna innehållsmässigt. När det gäller åtgärdsprogram gällande de yngre eleverna kan vissa av dem innehålla värdeomdömen om eleverna. Av åtgärdsprogrammen framgår inte alltid elevens behov och de åtgärder som skolan ska vidta och de mål som eleven förväntas uppnå är inte alltid relaterade till kunskapskraven. Åtgärdsprogrammen saknar information om att de kan överklagas. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att det finns brister i Säbyskolans arbete med särskilt stöd. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Salems kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 3 kap. 9 och 11 skollagen 28 kap. 16 Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Bedömning Salems kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro. Organisera och använda elevhälsan så att den ges förutsättningar att uppfylla skollagens krav att vara förebyggande och hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Motivering I skollagen anges att det ska finnas en elevhälsa för eleverna. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociaia och specialpedagogiska insatser. För medicinska, psykologiska, psykosociaia ska det finnas tillgång till skol-

9 9(10) personal med sådan kompetens att elevemas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Enligt skollagen ska elevhälsan främst vara förebyggande och hälsofrämjande och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 276) betonas att arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan. Det anges även att elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör bland annat elevemas arbetsmiljö och skolans värdegrund. Enligt läroplanen har rektor ett särskilt ansvar för att elevhälsan utformas så att elever i behov av särskilt stöd eller andra stödåtgärder får det. På Säbyskolan finns en lokal elevhälsa som utgörs av de kompetenser skollagen föreskriver. I intervjuer med rektorn och representanter för elevhälsan framkommer att det inte finns någon gemensam planering och strategi för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan. De insatser som trots allt sker är utifrån enskilda elevers behov och är riktade insatser. Det saknas däremot en analys utifrån vilka elevemas behov är som grupp. Detta medför att det som kan vara aktuellt att arbeta med på skolan i ett nulägesperspektiv, i syfte att skapa en trygg och god lärandemiljö som främjar elevernas personliga utveckling och kunskapsutveckling inte genomförs. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att skolans elevhälsa inte utgör ett verktyg i skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Verksamheten uppfyller därmed inte författningamas krav och Salems kommun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 2 kap. 25 skollagen Magdalena Molin Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

10 Skolinspektionen Bilaga (10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.