Beslut för förskoleklass och grundskola

Transkript

1 _y Skolinspektionen Ludvika kommun Rektorn vid Lorensberga skola F-3 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Lorensberga skola F-3 i Ludvika kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2(12) Tillsyn i Lorensberga skola F-3 Skolinspektionen genomför tillsyn i Ludvika kommun under hösten Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Lorensberga skola F-3 besöktes av Skolinspektionen den 12 november Fakta om skolan Lorensberga skola ligger i centrala Ludvika. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-3 samt fritidshem. Vid tiden för Skolinspektionens besök har skolan totalt 180 elever, varav 47 elever i förskoleklassen. Årskurs 1, 2 och 3 är indelade i vardera tre grupper med en lärare i respektive grupp. Även förskoleklassen är indelad i tre grupper. Skolan leds av en rektor. Två utvecklingsledare är kopplade till arbetslagen för skola respektive fritidshem. I skolans fritidshem är 130 elever inskrivna. Fritidshemmets verksamhet granskas inte i denna tillsyn utan kommunens ansvarstagande för fritidshemmen redovisas i ett separat beslut. Kunskapsresultat Årskurs 3 Enligt Skolverkets statistik (SIRIS) för de nationella ämnesproven i årskurs 3 läsåret 2012/2013 nådde 65 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov i matematik. Detta resultat ligger under snittet för riket (68 procent). Motsvarande resultat för ämnet svenska var 86 procent, vilket ligger över snittet för riket (79 procent). Skolinspektionen har tagit del av Lorensberga skolas egen redogörelse över elevernas måluppfyllelse läsåret 2012/ svenska nådde 96 procent av eleverna i årskurs 3 kunskapskraven för ämnet och i matematik nådde 91 procent av eleverna kunskapskraven i slutet av läsåret. I svenska som andraspråk nådde 50 procent av eleverna kunskapskraven. I natur - och samhällsorienterande ämnen nådde enligt skolans egen statistik samtliga elever kunskapskraven.

3 3(12) Helhetsbedömning Tillsynen av Lorensberga skola F-3 visar att skolan behöver förbättra kunskapsresultaten och ge eleverna förutsättningar att nå kunskapskraven i alla ämnen för utbildningen och att utvecklas så långt som möjligt. Av Skolverkets statistik framgå att resultatet i matematik ligger under riksgenomsnittet medan resultatet i svenska ligger något över genomsnittet i riket. Skolans rutiner för kvalitetsarbetet behöver tydliggöras och stärkas. Rektorn behöver ta ett större ansvar för kvalitetsarbetet, det vill säga följa upp, analysera och initiera förändringar inom de områden som har betydelse för måluppfyllelsen. Exempelvis behöver det pedagogiska arbetet för de nyanlända eleverna utvecklas. Kartläggningsarbetet av dessa elevers tidigare kunskaper är centralt för elevernas och verksamhetens utveckling. Utvecklingsarbetet runt de nyanlända eleverna är ett nödvändigt och mycket viktigt långsiktigt strategiskt arbete för Lorensberga skola F-3 och för Ludvika kommun. Skolan behöver förbättra arbetet med åtgärdsprogram. Innehållet i programmen och dess koppling till kmiskapskraven och beskrivningen av hur utvärderingen ska ske behöver bli tydligare. Även elevernas individuella utvecklingsplaner behöver förbättras så att de utgör instrument för att följa upp och stödja varje elevs kunskapsutveckling. Skolinspektionen konstaterar att elevernas delaktighet i midervisningen behöver utvecklas och de behöver ges större möjligheter till ett reellt inflytande över utbildningen. Skolans lärare behöver utveckla samordningen av ämnesområden så att eleverna kan uppfatta kunskapsområden som en helhet och genom samverkan mellan lärarna i de olika årskurserna. Vidare behöver rektorn se till att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom skolans elevhälsoteam kommer igång. Avslutningsvis bedömer Skolinspektionen, trots de brister som identifierats, att rektorn har kunskap om det inre arbetet i skolan och tar ansvar som pedagogisk ledare för att skolans personal ska arbeta utifrån läroplanens och skollagens krav samt ser till att utbudningen utvecklas. Mot bakgrund av bland annat skolans resultat och att kartläggningen av nyanlända elever är bristfällig är det dock synnerligen viktigt att rektorn säkerställer att arbetet mot högre måluppfyllelse fortsätter.

4 4(12) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Ludvika kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 12 mars 2014 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Ludvika kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. Motivering Samordna undervisningen i olika ämnesområden så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. Se till att lärarna samverkar i arbetet med att nå utbudningens mål. Anpassa midervisningen efter elevers behov, fömtsättningar, erfarenheter och tänkande. Samordning i ämnesområden och samverkan mellan lärare För utbildningen i grundskolan gäller en läroplan som utgår från bestämmelserna i skollagen. Läroplanerna anger dels utbildningens värdegrund och uppdrag, dels mål och riktlinjer för hur utbildningen ska bedrivas. Enligt läroplanen ska midervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. I läroplanen anges vidare att lärarna ska samverka med andra lärare för att nå utbildningens mål. I Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisning (SKOLFS 2011:149) anges att rektorn bör utveckla former för samverkan och kunskapsutbyte mellan lärarna. I intervjuer och samtal med lärare och elever framkommer att det varierar i vilken grad lärare samarbetar kring olika ämnesområden och att tanken om att samordna ämnesområden behöver utvecklas. Till viss del saknas en gemensam tanke om att samordna ämnesområdena för att eleverna ska få en möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet. Rektorn och lärarna uppger att arbetet med att samordna undervisningen försvåras av att verksamheten bedrivs i två separata skolhus på skolgården.

5 5(12) Vidare visar tillsynen att samverkan mellan lärare behöver utvecklas. Vid intervjuer med lärare, och rektorn framkommer samstämmiga uppgifter gällande att samarbetet mellan lärama behöver bli tydligare. Samverkan sker visserligen inom varje årskurs men det saknas struktur och systematik för att samverka över hela skolan. Lärarna uppger att man visserligen arbetat ihop kring ett matteprojekt men att det finns mer att utveckla. Både rektorn och lärarna uppger dock att kollegialt lärande nu är infört på skolan, vilket innebär att lärarna ska delge varandra hur man arbetar. De har även påbörjat ett gemensamt arbete för att titta på samtliga ämnen och dess centrala innehåll för att öka samarbetet. Anpassning I läroplanen anges att undervisningen ska anpassas till varje elevs fömtsättningar och behov. Av Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (SKOLFS 2009:15) framgår att skolan bör kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning. Vidare är det viktigt att skolan organiserar midervisningen utifrån varje nyanländ elevs behov och förutsättningar, att skolan utgår från elevens förmågor, intressen och starka sidor samt tar till vara elevens ämneskunskaper och utvecklar dem vidare. Tillsynen visar att det i Lorensberga skola F-3 finns nyanlända elever som sedan vecka undervisas ute i de olika klassenia. I samtal och intervjuer med lärare och rektorn framgår att de tycker att de kan göra mer för dessa elever och att skolan har en stor utmaning i att anpassa undervisningen till varje elev, med hänsyn till de stora variationerna i bakgrundskunskaper hos de nyanlända eleverna. Ett viktigt redskap i detta arbete är kartläggning av de nyanlända elevemas kunskaper i alla ämnen. Av intervjun med lärarna framgår att skolan inte har kommit igång med en kartläggning av de nyanlända elevemas kunskaper i tillräcklig omfattning. Rektom bekräftar att det är ett utvecklingsarbete att i högre grad ta hänsyn till de nyanlända elevernas olika förutsättningar och behov vid planeringen av undervisningen. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister inom området undervisning och lärande. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ludvika kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 1 kap. 4,11, Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper, 2.8 Rektorns ansvar

6 6(12) Grundläggande värden och inflytande Bedömning Ludvika kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande. Motivering Ge eleverna ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hålls informerade i frågor som rör dem. Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbudningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. I förarbetena till skollagen (prop.2009/10:165 s 674) anges att det inte är tillräckligt att eleverna ges möjlighet att ta del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen utan att det krävs ett mer aktivt arbete från skolans sida. Av läroplanen framgår att lärarna har ett utpekat ansvar för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Av intervjuer och samtal med lärare och elever framgår att undervisningen i huvudsak planeras av lärarna utan ge eleverna möjlighet till inflytande. Rektorn och lärarna uppger att skolan har formaliserade forum som elevråd och klassråd men att det för det mesta är lärarna som anger ramarna för undervisningen i olika ämnesområden och den möjlighet eleverna ges är att välja inom dessa ramar. Eleverna uppger till Skolinspektionen att de till exempel kan få vara med och välja vad man ska göra på elevens val. Både lärarna och rektorn säger dock att det finns mer att göra när det gäller elevernas inflytande över utbildningen Tillsynen visar även att det saknas ett systematiskt sätt att ge eleverna möjlighet till ett aktivt inflytande över undervisningen. Utredningen visar sammanfattningsvis att det firms brister i elevernas inflytande över utbildningen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ludvika kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 4 kap. 9 skollagen Särskilt stöd Bedömning Ludvika kornmun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd.

7 7(12) Motivering Utarbeta åtgärdsprograirtmen så att de anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. I skollagen anges att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, så ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om en utredniiig visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd. Vidare ska enligt skollagen ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hm åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Vid intervjuer och samtal med rektorn, lärare och representanter för elevhälsan uppger dessa att eleverna på Lorensberga skola F-3 får det särskilda stöd som utredningarna visar att de behöver. Av de åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av samt i intervjun med lärarna framkommer att skolan har en tydlig arbetsgång gällande utarbetande av åtgärdsprogram. Dock är åtgärdsprogrammen av varierande kvalitet, vilket bekräftas av rektorn och representanter för elevhälsan. Utredningen visar att åtgärderna i programmen är allmänt hållna och inte alltid tydligt kopplade till kunskapskraven och i vissa fall saknas hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i skolans arbete med åtgärdsprogram. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ludvika kommmi föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 3 kap. 8-9 skollagen Bedömning och betygssättning Bedömning Ludvika kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Bedömning och betygssättning.

8 8(12) Motivering Se till att de skriftliga omdömena avser elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. Se till att det i de individuella utvecklingsplanerna framgår vilka insatser som behövs för at eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Enligt skollagen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. I Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen (SKOLFS 2012:16) anges att de skriftliga omdömena bör utformas så att eleven och vårdnadshavaren får tydlig information om elevens kunskaper och kunskapsutveckling i förhållande till läroplanen. Skolinspektionen har tagit del av ett urval av skolans skriftliga individuella utvecklingsplaner för årskurs 1-3. Av dessa framgår inte alltid tydligt vilka insatser skolan behöver vidta för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Även de skriftliga omdömena är av varierande kvalitet och är inte alltid tydliga gällande hur långt eleven har nått i sin kunskapsutveckling. Till exempel kan det stå "du är aktiv" eller "glad och positiv till ämnet". Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister när det gäller området bedömning och betygssättning. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ludvika kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 10 kap. 13 skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Ludvika kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen.

9 9(12) Motivering Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Vidare är det rektorns ansvar att se till att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att detta dokumenteras, mriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som fimis för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) följer att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) bör rektorn se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tillräckligt för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten. Av skolledningens redovisning till Skolinspektionen framgår att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på skolan. Arbetet är dokumenterat i skolans "Kvalitetsrapport för Lorensberga skola F-3 läsåret ". Enligt dokumentet pågår ett förankringsarbete för att utveckla målstyrningen som metod. För detta ändamål används i Ludvika kommun målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn och vuxen, process, medarbetare och ekonomi. Tillsynen visar att det finns en struktur för kvalitetsarbetet som bygger på rektorns uppföljning och utvärdering av bland annat skolans resultat samt resultat på nationella prov. Även personal, elev- och föräldraenkäter används. Av intervjuer och samtal med rektorn och lärare framgår dock att uppföljriing och utvärdering av elevernas kunskapsresultat behöver utvecklas. Rektorn bekräftar att det är ett utvecklmgsområde och att skolan ännu inte arbetat med resultaten av analysen och uppföljningen i samtliga ämnen. Det finns inte någon analys av kunskapsresultaten på skolnivå i samtliga ämnen där det finns nationella kunskapskrav vid tiden för Skolinspektionens tillsyn. Under arbetets gång med beslutet för Lorensberga skola F-3 inkommer dock rektorn med skolans egna resultat kring de ämnen där det finns nationella kunskapskrav. Det faktum att dessa resultat ännu inte har diskuterats och analyserats på skolnivå pekar på att kvalitetsarbetet behöver utvecklas. Mot bakgrund av detta och att skolans kunskapsresultat inom framförallt ämnet matematik ligger lågt gör

10 10(12) Skolmspektionen bedömningen att rektorn behöver ta ett större ansvar för att vidareutveckla skolans kvalitetsarbete, det vill säga följa upp, analysera och initiera förändringar inom de områden som har betydelse för måluppfyllelsen. Att synliggöra och utvärdera skolans samlade resultat är viktigt för att skolan ska kunna ompröva sina metoder med avsikt att öka måluppfyllelsen. Även skolans arbete med kartläggningen av nyanlända elever behöver bli tydligare. Sammanfatmingsvis visar utredningen att det finns brister i skolans systematiska kvalitetsarbete. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ludvika kommun föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning 4 kap. 4-5 skollagen, Lgr 11 punkt 2.8 Övergripande mål och riktlinjer, Rektorns ansvar Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Bedömning Ludvika kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro. Motivering Se till att elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Skollagen anger att det ska fiimas en elevhälsa för eleverna. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologisk, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbhdningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Vid intervjuer med rektorn och representanter för elevhälsan framkommer att Lorensberga skola F-3 har ett elevhälsoteam med de kompetenser som skollagen kräver. Vid samtal och intervju med representanter för elevhälsan framkommer dock att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på skolan inte har kommit igång ännu. Elevhälsan uppger att de inte hunnit med att gemensamt planera arbetet ännu eftersom de är relativt nya som grupp. De uppger vidare att detta är ett arbete som ska prioriteras.

11 11 (12) Utredningen visar att det hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbetet på Lorensberga skola brister. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ludvika kommun föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 2 kap. 25 skollagen På Skolinspektionens vägnar Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

12 Skolinspektionen Bilaga (12) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenlieter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspmikter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommmier bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmamien möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmamien ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.