Centrala riktlinjer för övergångar inom och mellan skolformer 1
Innehållsförteckning Centrala riktlinjer för övergångar inom och mellan skolformer Gemensamma riktlinjer... 3 Riktlinjernas funktion... 3 Bakgrund... 4 Övergång och samverkan uppdraget enligt läroplanerna... 5 Forskning... 5 Övergångar som en del i det systematiska kvalitetsarbetet... 6 Faktorer för att lyckas i ett 0 19 års perspektiv... 6 Dokumentation... 7 Barn- och elevgrupper att särskilt beakta... 7 Sekretess... 8 Bilagor Tids- och aktivitetsplan avseende övergångar från för till förskoleklass... 9 Tids- och aktivitetsplan avseende övergångar från förskoleklass till årskurs 1... 11 Tids- och aktivitetsplan avseende övergång till årskurs 5/6 eller 6/7... 13 Tids- och aktivitetsplan avseende övergångar från grund till gymnasiet... 15 skolform Stadiebyte Stadiebyte 19 år 0 år För Grund skolform Gymnasium 2
Centrala riktlinjer för övergångar inom och mellan skolformer Gemensamma riktlinjer Riktlinjerna är framtagna på uppdrag av förvaltningsledningen och har arbetats fram av en central arbetsgrupp med representanter från enheten för utveckling, enheten för uppföljning och analys, konsultativt stöd, resursenheterna, för, grund, gymnasie samt fristående skolor. I bilagorna framgår hur arbetet med barns/elevers övergångar ska gå till samt vilka olika aktörer som ansvarar för de olika delarna i övergångsprocessen. I riktlinjerna finns fotnoter till det stödmaterial som är framtaget av Skolverket vilket ingår i deras insatser för en förstärkt elevhälsa. Här finns stöd och idéer om hur för och kan ge barn och elever kontinuitet i skolgång oberoende av skolbyten. Övriga fotnoter hänvisar till styrdokument och aktuell forskning. Dessa riktlinjer avser förn, förskoleklassen, fritidshemmet, pedagogisk omsorg, de obligatoriska skolformerna, gymnasien och gymnasiesärn. Riktlinjernas funktion Riktlinjerna är bindande för de kommunala verksamheterna och en rekommendation för fristående skolor. Riktlinjerna ska stödja de olika verksamheterna vad gäller barn och elevers övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Riktlinjerna ska säkerställa en väl fungerande övergång för samtliga barn/elever inom och mellan skolformerna från för till gymnasie. Fokus ska ligga på det livslånga lärandet sett ur tre perspektiv: Barnet/eleven Grupp/verksamhetsnivå Vårdnadshavaren. Riktlinjerna omfattar både etiska och pedagogiska aspekter, t.ex. samarbetet med vårdnadshavare och vikten av att överföra relevant information/dokumentation som ger förutsättningar för barns/elevers fortsatta skolgång och livslånga lärande. Alla skolformer ansvarar för att följa de framtagna rutinerna, tids- och aktivitetsplanerna och för att samarbetsformerna följer de centrala riktlinjerna. 3
För att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens/elevernas utveckling och lärande ska arbetet med övergångarna säkerställa: _att kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen utbyts mellan personal i berörda skolformer vad gäller individ, verksamhet och vårdnadshavare. att skapa ett förtroendefullt samarbete mellan samtliga aktörer i för, förskoleklass, grund samt gymnasie att utgå från en syn på barnet/eleven som kompetent med fokus på barns/elevers rätt att få utveckla sina förmågor i perspektivet av ett livslångt lärande att vårdnadshavares och barnets/elevens synpunkter kring övergången ska efterfrågas och tas tillvara Bakgrund För och har i uppdrag att samarbeta för att stödja barns och elevers allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de mål och riktlinjer som gäller för respektive skolform. Det är viktigt att ta tillvara och bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som barn och elever har med sig från tidigare verksamhet. Vid byte av verksamhet ska samverkan ske för att stödja barns och elevers övergångar. Särskild uppmärksamhet ska ägnas de barn och elever som är i behov av särskilt stöd. 1 Uppsala kommun är ansvarig för ett stort antal förskolor, skolor och gymnasieskolor. Barn/elever från en fortsätter genom utbildningssystemet till olika enheter. Barn/elever byter även för/ under terminens gång och framväxten av fristående skolor har skapat ett flertal möjligheter när det gäller val av verksamhet. Sammantaget har förutsättningarna för att ge barn och elever en bra och välfungerande övergång mellan verksamheterna som styrdokumenten förordar komplicerats. Signaler från såväl för, grund som gymnasie har påvisat att den kommunikation som ska ske i samband med övergångar samt överföring av dokumentation av barns/elevers tidigare lärande har minskat. Att övergången fungerar är en betydelsefull faktor för en fungerande skolgång. Om den inte genomförs i enlighet med styrdokumentens intentioner, hamnar skolorna i ett läge där värdefull tid går bort innan rätt insats kan identifieras och verkställas. 1 Skolverket, Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm, 2014. Sid 8. 4
Övergång och samverkan uppdraget enligt läroplanerna När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förn den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (Lpfö 98, reviderad 2010) Samarbetsformer mellan förskoleklass, grund, grundsär och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska grundn sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förn samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamheter (Lgr 11) Samarbetet med de obligatoriska skolformerna och med universitet och högskolor ska utvecklas liksom samverkan mellan gymnasien och gymnasiesärn. Skolan ska även samverka med hemmen när det gäller elevernas lärande och utveckling. (Lgy 11) Forskning Forskning visar att överlämningar görs i första hand för att ge barnen en trygg övergång snarare än för att gynna kontinuerligt och långsiktigt lärande. 2 Genom att kommunicera verksamhetsinnehåll mellan skolformer kan undervisningen konstrueras utifrån de erfarenheter barnen har med sig från tidigare skolformer. Det behövs gemensamma arenor där lärare kan mötas för att förstå och utmana varandras verksamheter samt skapa en samsyn kring uppdraget. 3 Barns perspektiv behöver höras om vi vill underlätta eller förenkla övergångarna. Barnen framhåller en önskan om kontinuitet i relationer, gemenskaper och i undervisningen. Flera av barnen önskar däremot en förändring i den fysiska miljön och den kulturella inramningen av verksamheterna. Barnen ska stå i centrum, inte traditioner och yrkeskulturer. 4 I Vetenskapsrådets sammanställning av forskningsresultat belyses kommunikation som en framgångsfaktor i samarbetet mellan olika yrkesgrupper. Genom att utgå från gemensamma, konkreta erfarenheter och bygga på förenande beröringspunkter och idéer från både förns och ns traditioner kan man både utmana föreställningar om varandras verksamheter och skapa en gemensam förståelse för uppdraget. 5 2 Alatalo, T, Meier, J & Frank, E (2014), Överlämningar från för till förskoleklass 3 Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008 Forskning om villkor för yngre barns lärande i för, förskoleklass och fritidshem & Lumholdt, H (2015) Perspektiv på övergångar för, förskoleklass, 4 Ackesjö, H (2014) Barns övergångar till och från förskoleklass gränser, identiteter och (dis)kontinuiteter & Lumholt, H (2015) Perspektiv på övergångar- för, förskoleklass,. 5 Vetenskapsrådets rapportserie 11:2008 Forskning om villkor för yngre barns lärande i för, förskoleklass och fritidshem. 5
Övergångar som en del i det systematiska kvalitetsarbetet Förutom individperspektivet skall ett övergripande pedagogiskt perspektiv och ett perspektiv för systematiskt kvalitetsarbete vara en del av vår helhetssyn när det gäller överlämnande. Med ett övergripande pedagogiskt perspektiv menar vi ett kunskapsutbyte mellan våra skolformer avseende skolformernas uppdrag, förutsättningar och arbetssätt. Genom en större kunskap om varandras skolformer på alla nivåer skapar vi en grund för ett lärande samtal som kommer att gynna våra elevers måluppfyllelse. En viktig dimension av det systematiska kvalitetsarbetet är att fånga upp tidigare framgångsfaktorer genom att återkoppla lärdomar från mottagande skolformer. Härigenom skapar vi också strukturer för återkoppling av resultat för att synliggöra utfall av insatta åtgärder och identifiera utvecklingsbehov. Strukturerad och kvalitetsäkrad återkoppling optimerar möjligheterna att anpassa och utveckla verksamheten hos den överlämnande verksamheten. Återkopplingen blir en diagnos på både enheternas utvecklingsområden och de områden de behärskar. Återkopplingen ska ske systematiskt och i ett ramverk som tagits fram gemensamt. Ett gemensamt förhållningssätt och en modell för återkoppling ska initieras i form av ett pilotprojekt för att sedan utvecklas och genomföras i större skala. Faktorer för att lyckas i ett 0 19 års perspektiv Av läroplanerna framgår att undervisningen ska anpassas till varje barns och elevs förutsättningar och betonar deras rätt att utöva inflytande och vara delaktiga i skapandet av en lärande gemenskap. Barns och elevers bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper ska vara en utgångspunkt i att främja fortsatt lärande och kunskapsutveckling. Tre faktorer har visat sig vara extra framgångsrika vid övergångar. Vikten av ett förtroendefullt samarbete mellan våra tre skolformer och vårdnadshavare. Betydelsen av samverkan och synkronisering. Vikten av att dokumentationen om barn och elever behöver hålla en hög professionell nivå. 6 Övergångar bör genomsyras av en kontinuitet som sträcker sig genom de olika skolformerna. En gemensam syn på barn och elever, där kunskap och utveckling av förmågor sker i enlighet med samtliga skolformers läroplaner. Arbetet ska präglas av en syn på barn och elever som kompetenta att föra över sin egen berättelse vid övergångar. Ett medvetet förhållningssätt där barns och elevers rättigheter tas tillvara främjar också utvecklingen av barns och elevers demokratiska kompetens. Demokratisk kompetens är en pedagogisk fråga som är knuten till förns och ns uppdrag att främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt deras livslånga lust att lära. 7 6 Skolverket, Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm, 2014. Sid 26. 7 Lpfö 98, Lgr 11 och Lgy 11 6
Dokumentation Dokumentationen ska omfatta de tre perspektiven barn/elev, verksamhet/gruppnivå och vårdnadshavare. För att få en så bred och tydlig bild som möjligt vid övergångar, är det av största vikt att förskollärare/lärare och vårdnadshavare, barnet/eleven får ge sin egen bild utifrån det senaste årets utveckling samt förväntningar på det fortsatta lärandet. Förskollärare/lärare säkerställer att relevant och saklig information överförs. Med saklig information menas att den inte innehåller värdeladdade ord eller personliga egenskaper. IT-perspektiv Ur ett IT-perspektiv är intentionen att vi inte ska förvalta fler system än nödvändigt. Varje system skall därför stödja en tydlig beskrivningsprocess och ett tillämpningsområde. I första hand skall system utnyttjas som vi redan äger. Barn/elev Det kontinuerliga och systematiska dokumentationsarbete som bedrivs för att följa upp varje barn/elevs utveckling och lärande, utgör underlaget för den dokumentation som ska överlämnas. Varje barns och elevs erfarenheter är viktiga för att stödja deras allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Verksamhet/grupp Genom dokumentationen av de arbetsformer/arbetssätt som barnet/eleven medverkat i skapa förutsättningar för både kontinuitet och progression i lärandet. Vårdnadshavare Vårdnadshavare ska enligt Skollagen kap 4 12 ges möjlighet till inflytande över utbildningen. För att skapa optimala förutsättningar för varje barns/elevs övergång ska vårdnadshavare ges möjlighet att i dokumentationen ge sitt perspektiv på barnets/ elevens utveckling och lärande. Barn- och elevgrupper att särskilt beakta 8 Alla barn och elever påverkas av hur överlämnandet fungerar och hur väl den mottagande verksamheten är rustad för att möta dem utifrån deras behov och förutsättningar. För de allra flesta är övergångarna oproblematiska, men det finns också barn och elever som är extra sårbara och utsatta. För dem är det av särskild vikt att övergångarna sköts på ett genomarbetat och bra sätt, för att de ska kunna få likvärdiga möjligheter att utvecklas mot n mål. Barns/elevers behov av särskilt stöd kan inte förstås som en egenskap hos barnet utan är alltid situationsbundet. Behovet av särskilt stöd är relaterat till vad som händer i mötet mellan barnet och de människor och den miljö som finns samt de aktiviter som sker i förn/n. Det betyder till exempel att barn/elever kan behöva särskilt stöd i en miljö men inte i en annan. 8 Skoverket, Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm, 2014. Sid 22-27. 7
Det handlar också alltid om bemötande, att se barn/elevers i behov av särskilt stöd i sin utveckling som subjekt, med samma rättigheter och skyldigheter som andra, och inte som objekt för specialpedagogiska insatser, kompensatorisk träning eller som endast föremål för omsorg och omhändertagande. 9 Viktigt att dokumentationen inte utgörs av en problemlista, där barn/elever benämns utifrån sina svårigheter eller behov. Förskolechef/rektor har ett särskilt ansvar för att rutiner och former som rör övergången garanterar dessa barn och elever det stöd som de behöver utifrån sina behov. Sekretess I de kommunala förskolorna gäller sträng sekretess (s.k. omvänt skaderekvisit) enligt 23 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400, OSL). För de kommunala skolorna gäller däremot en svagare form av sekretess (s.k. rakt skaderekvisit) enligt 23 kap. 2 OSL. Inom en kan det finnas sekretessgränser, t.ex. i förhållande till ns medicinska elevhälsa. Rättsläget får betraktas som oklart beträffande frågan om det föreligger sekretess mellan skolformerna för och förskoleklass. I avvaktan på att rättsläget klargörs finns det anledning att vara försiktig i informationsutbytet mellan för och och utgå från att informationsöverföring kräver vårdnadshavarnas samtycke. Beträffande de fristående förskolorna och skolorna gäller inte OSL utan istället bestämmelserna om tystnadsplikt i 29 kap. 14 skollagen (2010:800). Mot bakgrund av de olika grader av sekretess/tystnadsplikt som gäller på förskole- och skolområdet bör vårdnadshavarnas samtycke till att bryta sekretessen inhämtas innan information lämnas vid övergångar. 9 Skolverkets allmänna råd med kommentarer Förn, 2013 sid 30. 8
Bilaga Övergångar från för till förskoleklass Tids- och aktivitetsplan avseende övergångar från för till förskoleklass Syftet med tidsplanen är att få en överblick över de moment som ska planeras in under året och därigenom skapa goda förutsättningar för ett förtroendefullt samarbete mellan skolformer/skolor. Genom en god framförhållning skapar vi möjligheter att redan från start kunna erbjuda barn en tillgänglig undervisning. När barnet byter verksamhetsform från för, pedagogisk omsorg till förskoleklass är det viktigt att se handlingsplanen/processen utifrån barnens upplevelser. Att barnet är det nav kring vilket allting kretsar och att barnet är själva orsaken till att årshjulet snurrar. Punkter som ska vara med; Val av grund Nätverksträffar Övergångsunderlag Skolplacering Övergångssamtal med vårdnadshavare för barn att särskilt beakta Besök i grundn Informationsmöte/besök i grundn Föräldramöte Utvärdering övergångsarbetet Ansvariga för de olika aktiviteterna är; Förskollärare i förn, förskolechef, lärare i förskoleklass och rektor. Tid Aktivitet Hur Ansvarig Anteckning Fördelat under läsåret Dec/ Januari Januari Nätverksträffar mellan skolformer Val av grund Planering tidsoch aktivitetsplan Möte förskollärare och lärare. Fokus: Det pedagogiska uppdraget med utgångspunkt i läroplanerna. Vårdnadshavare till blivande sexåringar informeras om ansökningsförfarande och övergångsprocesser via brev/mail/föräldramöte. Vårdnadshavare besöker skolor/förskoleklasser Stämma av tids- och aktivitetsplanen. Bestämma datum i läsårets aktivitetsplan. Förskolechef ebarnungdom Förskolechef 9
Bilaga Övergångar från för till förskoleklass Januari/ Mars Övergångsunderlag Blankett: Enskilt barn Grupp Övergångsunderlagen sammanställs för skolstart i augusti. Gruppövergång sammanställs innan samtal med barn och vårdnadshavare. Särskild uppmärksamhet ägnas elever att särskilt beakta. Mars Skolplacering Skolplaceringarna klara. Utskick till vårdnadshavare 1/3. Mars Övergångssamtal För barn att särskilt beakta med vård- nadshavare Mars/Juni Överlämningsunderlag Blankett: Enskilt barn Grupp Överlämning av underlagen sker Förskollärare i förn Personal i pedagogisk omsorg ebarnungdom kallar Förns specialpedagog Biträdande förskolechef Förskollärare Personal pedagogisk omsorg Specialpedagog (gr) Förskollärare i förn Personal i pedagogisk omsorg Lärare i förskoleklass April/Maj Besök i grundn Barn från för/pedagogisk omsorg besöker grundn. Förskollärare i förn. Personal i pedagogisk omsorg. Lärare i förskoleklass April/Maj Informationsmöte/besök i grundn Vårdnadshavare besöker tillsammans med sina barn grundn och förskoleklass inför skolstart i augusti alternativt ett informationsmöte för endast vårdnadshavare. Lärare i förskoleklass Aug/ September Föräldramöte Föräldramöte på grundn Lärare i förskoleklass November Utvärdering övergångsarbetet Blanketten utvärdering av övergångsarbetet används Förskolechef 10
Bilaga Övergångar från förskoleklass till årskurs 1 Tids- och aktivitetsplan avseende övergångar från förskoleklass till årskurs 1 Syftet med tidsplanen är att få en överblick över de moment som ska planeras in under året och därigenom skapa goda förutsättningar för ett förtroendefullt samarbete mellan skolformer/skolor. Genom en god framförhållning skapar vi möjligheter att redan från start kunna erbjuda elever en tillgänglig undervisning. Om en är organiserad så att eleverna byter lärare när de lämnar förskoleklassen och börjar årskurs 1 innebär det två lärarbyten inom ett år. Desto viktigare blir det att se handlingsplanen/processen utifrån barnens upplevelser. Att barnet är det nav vilket allting kretsar och är själva orsaken till att årshjulet snurrar. Punkter som ska vara med; Utvecklingssamtal i förskoleklassen Övergångskonferens och dokumentation Pedagogiskt utbyte mellan skolformerna Information till vårdnadshavare Övergångssamtal med vårdnadshavare gällande elever att särskilt beakta Lärarbesök (Karuselldagen), aktiviteter av blivande årskurs 1 -lärare med förskoleklasserna Inskolningssamtal Föräldramöte årskurs 1 Uppföljningsmöte med vårdnadshavare gällande elever att särskilt beakta Utvärdering och revidering av övergångsarbetet Ansvariga för de olika aktiviteterna är; lärare i förskoleklass, lärare i årskurs 1, specialpedagog/speciallärare och rektor/biträdande rektor. 11
Bilaga Övergångar från förskoleklass till årskurs 1 Tid Aktivitet Hur Ansvarig Anteckning Mars/april Utvecklingssamtal Sker i förskoleklassen där Förskollärare övergången aktualiseras April (slutet) Maj Maj Maj Juni Augusti Augusti/ september September/ Oktober November Övergångskonferens Dokumentation utifrån riktlinjernas tre perspektiv Övergångssamtal med vårdnadshavare Besök i förskoleklasserna Barnen i förskoleklass har aktiviteter med blivande årskurs 1 lärarna Information till vårdnadshavare inför årskurs 1 Inskolningssamtal Föräldramöte i årskurs 1 Uppföljningsmöte Utvärdering övergångsarbetet Personal från förskoleklass, fritidshem, årskurs ett och specialpedagog. Fokus på förmågor, kunskapsutveckling, elever att särskilt beakta och ev justering av grupper För elever att särskilt beakta De mottagande årskurs 1 lärarna besöker förskoleklasserna De mottagande årskurs 1 lärarna genomför aktiviteter med förskoleklassbarnen Föräldrar till blivande årskurs 1 inbjuds till ett informationsmöte; att börja i utbildningssystemet och info om vår fritidsverksamhet Erbjudande om inskolningssamtal Information om innehåll och arbetssätt För elever att särskilt beakta Blanketten utvärdering av övergångsarbetet används Elevhälsoteamet Förskollärare och lärare i årskurs 1 Förskollärare och lärare i årskurs 1 Lärare årskurs1 Lärare årskurs1 Elevhälsoteam 12
Bilaga Övergång till årskurs 5/6 eller 6/7 Tids- och aktivitetsplan avseende övergång till årskurs 5/6 eller 6/7 Syftet med tidsplanen är att få en överblick över de moment som ska planeras in under året och därigenom skapa goda förutsättningar för ett förtroendefullt samarbete mellan skolformer/skolor. Genom en god framförhållning skapar vi möjligheter att redan från start kunna erbjuda elever en tillgänglig undervisning. Om en är organiserad så att eleverna byter lärare när de lämnar årskurs 5/6 och börjar årskurs 6/7 innebär det lärarbyte/skolbyte. Desto viktigare blir det att se handlingsplanen/processen utifrån elevens upplevelser. Att eleven är det nav vilket allting kretsar och är själva orsaken till att årshjulet snurrar. Punkter som ska vara med; Föräldramöte med information om n Utvecklingssamtal Ansökan till ny Övergångsdokumentation Övergångskonferens (rekommendation) Elever att särskilt beakta Fördjupad överföring Elever besöker mottagande Överlämnande av digital dokumentation Introduktionssamtal Föräldramöte Utvärdering Ansvariga för de olika aktiviteterna är; lärare i avlämnande och mottagande, specialpedagog/speciallärare, elevhälsoteam och skolledning. 13
Bilaga Övergång till årskurs 5/6 eller 6/7 Tid Aktivitet Hur Ansvarig Anteckning Januari Föräldramöte från grundns högre årskurser presenterar och svarar på frågor Januari februari Januari Mars april Mars maj Mars maj Maj Juni/ augusti August september Utvecklingssamtal Ansökan till ny Övergångsdokumentation Övergångskonferens (rekommendation) Elever att särskilt beakta Fördjupad överföring Elever besöker mottagande Överlämnande av digital dokumentation Introduktionssamtal Skolverkets överlämnandeblankett fylls i tillsammans med vårdnadshavare E-barn ungdom Skolverkets överlämnandeblankett lämnas över till mottagande. Fokus på förmågor, kunskapsutveckling och elever att särskilt beakta Mottagande elevhälsoteam bjuder in avlämnande elevhälsoteam Mottagande bjuder in de vårdnadshavare som har meddelat det på överlämnandeblanketten. De nya eleverna får träffa sin nya klass och lärare. Måluppfyllelse, åtgärdsprogram, basutredningar mm Vårdnadshavare bjuds in till n September Föräldramöte Föräldramöte på mottagande November Utvärdering av övergångsarbetet Skolverkets utvärderingsblankett används Klasslärare avlämnande /elev/vårdnadshavare Vårdnadshavare -avlämnande och mottagande, mottagande och avlämnande Elevhälsoteam Mottagande rektor och vårdnadshavare och mottagande lärare/elever på avlämnande Klasslärare på mottagande / vårdnadshavare och elev, klasslärare/ vårdnadshavare, personal- avlämnande och mottagande 14
Bilaga Övergångar från grund till gymnasiet Tids- och aktivitetsplan avseende övergångar från grund till gymnasiet Syftet med tidsplanen är att få en överblick över de moment som ska planeras in under året och därigenom skapa goda förutsättningar för ett förtroendefullt samarbete mellan skolformer/skolor. Genom en god framförhållning skapar vi möjligheter att redan från start kunna erbjuda våra elever en anpassad undervisning. När eleven byter skolform från grund till gymnasium är det viktigt att se handlingsplanen/processen utifrån ungdomens allt större ansvarstagande. Det är viktigt att eleven själv reflekterar kring sitt lärande och själv blir bärare av den information som mottagande lärare behöver få. Olika elever klarar av detta ansvarstagande i olika hög utsträckning. En väl fungerande överlämning ger ett nödvändigt kompensatoriskt stöd till den elevgrupp som har svårast att formulera sig. Punkter som ska vara med; Övergångsdokumentation Arbetsrutin med tidsplan Ansvarsfördelning Avskedssamtal i åk nio för elever att särskilt beakta. Välkomstsamtal i åk ett Föräldramöte i åk ett Utvärdering av övergångsarbetet 15
Bilaga Övergångar från grund till gymnasiet Tid Aktivitet Hur Ansvarig Anteckning Maj Övergångssamordnare Utifrån central på gymnasien utses Augusti 1)Möten i gy- arbetslag, överföring av information. 2)Planering utifrån överlämnad information Enligt skolrutin Klasslärare avlämnande /elev/vårdnadshavare September Oktober-nov Föräldramöte/föräldra-samtal Välkomstsamtal Övergångssamordnaren utvärderar läsårsstarten avseende övergångar, tids- och aktivitetsplan, arbetsrutinen och aktuella blanketter. Enligt skolrutin Formulering av rapport som bifogas gy-ns enhetsanalys. Mentor * Återkoppling direkt till enskild grund med fokus på att eventuella brister i överlämningen rättas till inför nästkommande år. Övergångssamordnaren Dec-jan Återkoppling till systemstöds ledning om brister på systemnivå Grund- och gymnasiens ledning bjuds in till möte Systemstöds ledning Vid behov samlas övergångsgruppen April-Maj 1) Grundn dokumenterar överlämnandeblankett i kommunens digitala system 2) Avskedssamtal för elever att särskilt beakta I förekommande fall med specialpedagog eller annan elevhälsofunktion medverkande. Mentor och/eller elevhälsa enligt skolrutin Vårdnadshavare, elev, mentor och/ eller elevhälsa enligt skolrutin Avlämnande grundskolerektor Grundskolerektor Blanketten: Pedagogisk överlämning Elever att särskilt beakta är styrande. Juli Efter slutlig antagning äger överföring rum till mottagande gymnasie dentifiering av elever för digital spårning och kategorisering, per mottagande och klass Kommunal IT-resurs Ca 100 elever byter innan 15/9 dessa måste säkerställas informationsmässigt. Antagningsenheten/kommunal IT-resurs har ansvar för detta. 16
Centrala riktlinjer för övergångar inom och mellan skolformer skolform Stadiebyte Stadiebyte 19 år 0 år För Grund skolform Gymnasium 17