Sid 1 (9) Projektnamn Tema Nyanlända Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektet Tema Nyanlända initierades den 1 september 2008 och finansierades av Europeiska socialfonden och Europeiska flyktingfonden. Syftet med projektet är att det ska fungera som en regional sammanhållen resurs för tillvaratagande av projekterfarenheter samt bygga en kunskapsbank. Projektet skulle möjliggöra erfarenhetsöverföring, skapandet av nätverk och utvecklingsarbete. Projektet skulle ha avslutats i juni 2011, men en förlängning begärdes med syftet att implementera och förankra de resultat som kom fram under projekttiden. Detta i och med etableringsreformen som gjorde att länets kommuner som var tilltänkta mottagare av projektresultaten fråntogs ansvaret för nyanlända som istället gick till Arbetsförmedlingen. Förlängningen bedrivs mellan 2011-07-01 och 2012-06-30. Dels skulle en starkare förankring av det tematiska arbetssättet ske under förlängningen, dels skulle en regional databas för kunskaps- och informationsspridning implementeras. Att skapa en strategisk omvärldsbevakning var ytterligare ett mål under förlängningen. Tema Nyanlända har under åren utvecklat en arbetsmetod som har rönt stor framgång med att samla för ändamålet relevanta aktörer inom integrationsarbetet i länet. Kopplingen till den strategiska nivån understryker även att rollen som kunskapsplattform inte endast består av att förmedla kunskap, utan om att förmedla relevant kunskap till rätt nivåer hos rätt aktörer. Det vill säga att den kunskap som förmedlas också är den som efterfrågas av aktörerna på området och härrör ur konkreta behov, och att kunskapen förankras på den nivå där det finns mandat att förändra verksamheten samt kanaler för att sprida kunskapen vidare. FRIRPT v.1 [1412608849591] d.frirpt v.1 Arbetssättet som projektet har utvecklat med att arbeta tematisk och arrangera begränsade och specialiserade aktiviteter har visat sig leda till både ett effektivt sätt att både inhämta resultat och för att öka möjligheten till samverkan mellan olika aktörer. Metoden medför att projektet kan fokusera på att systematisera och kommunicera behov och kunskap som framkommer i samråd med samverkanspartners såväl som att inhämta information om utvecklingsmöjligheter inom en rad olika linjeverksamheter. Arbetsmetoden att använda sig av tematisering för att belysa specifika ämnesområden har visat sig vara ett relativt enkelt och effektivt sätt att samla in kunskap. Att samla personer från olika aktörer och discipliner som alla, på ett eller annat sätt, arbetar med ett identifierat ämnesområde ger inte bara en djupare och bredare insyn för organisatören utan möjliggör även för kunskapsspridning och nätverksskapande mellan aktörer som kan utvecklas på ett dynamiskt sätt. Metoden kan även användas för att sprida kunskap på olika nivåer då målgrupperna kan variera beroende på ämne, fokus och syfte. Kännedomen om metoden och det tematiska arbetssättet är god hos dem som berörts av projektet det visar utvärderingen. Det finns också en tendens som visar att kunskap om metoden och arbetssättet har ökat under implementeringsåret. Det är metodens grundtanke om myndighetsövergripande samarbeten som verkar tilltala. Idén om att fokus ligger på dialog och samarbete är det som många har lyft fram som anledning till att man är positivt
Sid 2 (9) inställd till metoden, oavsett kunskap och erfarenheter. En grupp som intervjuade av utvärderarna uttryckte att de var så positiva till metoden att de anser att den är ett helt nytt tillvägagångssätt som har möjlighet att reformera arbetet inom offentliga myndigheter. Nackdelar i metoden som har framkommit under arbetet har varit att den känns komplicerad vilket ökar risken att den används slentrianmässigt, att man uppger sig arbeta tematiskt (enligt metoden med expertgrupper och myndighetssamverkan) när man i själva verket endast arbetar i ämnesområden. En annan nackdel som kopplas samman med metodens komplexitet är att den är relativt långsam, det tar tid att genomföra den korrekt. Metodens komplexitet medför vidare att de personer som arbetar med den måste vara insatta i den för att kunna göra ett kvalificerat arbete. Det fortsatta arbetet med arbetsmetoden ser relativt bra ut flera organisationer ämnar fortsätta med metoden. De anser att metoden är ett bra sätt att närma sig problemområden på och att en vidare spridd användning av metoden skulle kunna få många positiva effekter. Tema Nyanlända har tagits fram en projektdatabas. I databasen återfinner man presentationer av de regionala utvecklingsprojekt som bedrivs i Stockholms län inom området nyanländas etablering. Kontaktpersoner och metoder är de saker som besökarna främst har eftersökt, även om den tillika har använts som omvärldsbevakning. Dock finns det en önskan om att databasen borde innehålla information om fler projekt, vara mer heltäckande, vara nationell men även titta på europeisk nivå. Under det sista året har två nya teman Planeringen av temat ensamkommande barn fortsätter och kommer att innehålla tre delar, avvikande barn, familjeåterförening för ensamkommande barn samt validering. Alla tre delar ägs gemensamt av Länsstyrelsen och Kommunförbundet Stockholms län och drivs i samverkan med bl.a. länets kommuner, boenden för ensamkommande barn, Migrationsverket, Polisen, Rädda barnen m.fl. Tillsammans med Arbetsförmedlingen har projektet arbetat tematiskt med en förstudie rörande tolk och tolkning. Det för att Arbetsförmedlingen ser att de behöver förbättra sin kompetens i frågan. Arbetet har resulterat i ett internt och nationellt projekt på förmedlingen som ska titta brett på frågan och som kommer att även under projektets gång använda sig av ett tematiskt arbetssätt. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Arbetsmetoden Kännedomen om metoden och det tematiska arbetssättet är god hos dem som berörts av projektet det visar utvärderingen. Det finns också en tendens som visar att kunskap om metoden och arbetssättet har ökat under implementeringsåret. Även om inte alla som kommit i kontakt med projektet kan beskriva arbetsmetoden i detalj anser de att det tematiska arbetssättet är bra eller till och med väldigt bra. Det är metodens grundtanke om myndighetsövergripande samarbeten som verkar tilltala. Idén om att fokus ligger på dialog
Sid 3 (9) och samarbete är det som många har lyft fram som anledning till att man är positivt inställd till metoden, oavsett kunskap och erfarenheter. En grupp som intervjuade av utvärderarna uttryckte att de var så positiva till metoden att de anser att den är ett helt nytt tillvägagångssätt som har möjlighet att reformera arbetet inom offentliga myndigheter. Nackdelar i metoden som har framkommit under arbetet har varit att den känns komplicerad vilket ökar risken att den används slentrianmässigt, att man uppger sig arbeta tematiskt (enligt metoden med expertgrupper och myndighetssamverkan) när man i själva verket endast arbetar i ämnesområden. En annan nackdel som kopplas samman med metodens komplexitet är att den är relativt långsam, det tar tid att genomföra den korrekt. Metodens komplexitet medför vidare att de personer som arbetar med den måste vara insatta i den för att kunna göra ett kvalificerat arbete. Vidare har det varit uppenbart att de olika organisationernas beslutsstruktur och uppbyggnad medfört en viss skevhet i vilken fart ett tema kan drivas. Det fortsatta arbetet med arbetsmetoden ser relativt bra ut flera organisationer ämnar fortsätta med metoden. De anser att metoden är ett bra sätt att närma sig problemområden på och att en vidare spridd användning av metoden skulle kunna få många positiva effekter. Den måste dock bli mer verksamhetsintegrerad samtidigt som det finns behov av en stödfunktion, den som idag är Tema Nyanlända. Majoriteten av dem som känner till att det inom projektet Tema Nyanlända har tagits fram en projektdatabas. I databasen återfinner man presentationer av de regionala utvecklingsprojekt som bedrivs i Stockholms län inom området nyanländas etablering. Trots att kännedomen är stor har knappt hälften av respondenterna använt databasen. Anledningarna till att man inte använt projektdatabasen varierar från att man anser att den riktar sig till tjänstemän på en annan nivå, till att man inte har haft ett behov av den. Trots att användandet inte är vida spritt är de flesta positiva till databasen och de som använt den har främst kollat vilka projekt som är igång och vad man gör i de olika projekten. Kontaktpersoner och metoder är ytterligare saker som har eftersökts. Arbetet med att hitta problem och lösningar tycks dock överlag ha fungerat bra, speciellt arbetet med att identifiera problemen var speciellt framgångsrikt. Nyckeln till det framgångsrika arbetet med att finna problem och sedan hitta deras lösningar var enligt en respondent just det metodiska arbetssättet. Projektdatabasen Projektet Tema Nyanlända har tagits fram en projektdatabas. I databasen återfinner man presentationer av de regionala utvecklingsprojekt som bedrivs i Stockholms län inom området nyanländas etablering. Det stora flertalet som använt projektdatabasen är positiva till den och ser att den fyller en lycka i integrationsarbetet. Att det går att kolla vilka projekt som är igång och vad man gör i de olika projekten, hitta kontaktpersoner och metoder. Dock finns det en önskan om att databasen borde innehålla information om fler projekt, den borde vara mer heltäckande. Vissa som projektet har kommit i kontakt med vill att databasen ska vara nationell, något som diskuterats med både AF och Länsstyrelsen i Västra Götaland, så att man kan se hur andra delar av landet arbetar med de här frågorna. Andra menar att databasen borde innehålla information om hur man arbetar med projekt i andra delar av Europa och någon menar att den inte borde begränsas till ESF-projekt. Omvärldsbevakning
Sid 4 (9) Vid uppgraderingens början fanns omvärldsbevakning som en del i uppdraget, men vid det första styrgruppsmötet framgick det att ingen av de organisationer som var en del av projektet hade något behov av det. Det flesta organisationer hade själva omvärldsbevakning och såg inte idé med att Tema Nyanlända skulle göra det jobbet på nytt. Omvärldsbevakning bestämdes utgöras av hemsidan och i att genomföras i samband med de olika temana. Dock kom inte arbetet med temana att komma så pass långt att omvärldsbevakning varit nödvändig. Omvärldsbevakningen var därför nära knuten till projektdatabasen. Databasen används för att skapa sig en bild av vilka projekt som bedrivs i regionen, vilka metoder som används och för att hitta kontaktpersoner. Projektdatabasen är emellertid inte hela svaret utan vissa utmaningar kvarstår. Problemet är fortfarande att föra vidare den kunskapen man kommer fram till och hitta en mottagare. Tillvaratagandet av information och erfarenheter var en av grundtankarna i projektet Tema Nyanlända. Att det fortfarande upplevs som problematiskt kan dels kopplas till att projektdatabasen inte innehåller all information som respondenterna önskar finna. Dels kan det bero på att även om informationen finns samlad på ett ställe så kan man aldrig vara säker på att den används. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Syftet med en uppgradering av projektet Tema Nyanlända består av tre delar 1. Att fortsätta förankra det tematiserande arbetssättet. Projektet har arbetat inom tre teman och behöver nu förankra och förbättra arbetsmetoden som ska bli en del i det regionala samarbetet 2. Förstärka den regionala omvärldsbevakningen. Då förändringar håller på att ske vad gäller flyktingmottagandet både på europeisk och nationell nivå finns det ett behov att på regional nivå genomföra en omvärldsbevakning för att se hur dessa förändringar påverkan regionen. 3. Implementera informations- och kunskapsbanken i regionen Målsättningen med uppgraderingen var att de olika aktörerna som varit kopplade till Tema Nyanlända skulle implementera den arbetsmetod som projektet arbetat fram under de tre tidigare åren. Implementeringsarbetet har påbörjats under projektets gång men kommer inte att färdigställas under projektettiden. Arbetet med Länsstyrelsen har resulterat att Tillväxtavdelingen kommer att söka använda sig av arbetsmetoden under kommande integrationsarbetet tillsammans med andra avdelningar på Länsstyrelsen. Även samverkan mellan KSL och Länsstyrelsen har använt sig av metoden även om det arbetet inte kommer att kunna utvärderas under Tema Nyanländas projekttid. Metoden kan bedömas som tillfredsställande förankrad inom det regionala samarbetet för introduktion av nyanlända. Dock är förankringen och implementeringen inte total, inom vissa organisationer/myndigheter finns det brister i kunskapen om metoden och dess arbetssätt. Även de som har brister i sin kunskap om metoden är dock i huvudsak positivt inställda till
Sid 5 (9) metoden. Att metoden är krävande kan ha försvårat dess implementering i och med att myndigheter och organisationer kan ha svårt att inom ramen för den ordinarie verksamheten avsätta nödvändiga resurser. Det kan vara svårt att överblicka fördelarna med arbetssättet för den icke insatte som istället väljer att satsa på den metodologi han/hon känner till. Ytterligare en indikation på att implementeringen varit framgångsrik är att flera myndigheter/organisationer har konkreta planer på att använda metoden i framtiden. Trots enstaka respondenters oror över att en implementering inte kan ske genom ett projekt, verkar metoden vara förankrad hos majoriteten av de deltagande myndigheterna/organisationerna. Projektdatabasen är implementerad och är dessutom ett av de elementen av projektet Tema Nyanlända som har uppskattas högst. Trots att projektdatabasen är implementerad och är vida uppskattad bör man hålla i minnet att den av många anses för ytlig för att kunna fungera som en användbar databas. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Den metod som använts har utvecklats från ett grundantagande om att kunskapen finns. Det finns hos såväl projektet som dess styrgrupp en tydlig idé om att mycket av den kunskap som behövs för ett effektivare flyktingmottagande redan är framtagen. Det som saknas är en samlad bild, en tydlig analys och spridning av såväl problemdefinitioner som förslag till lösningar. Genom att utgå ifrån existerande och tidigare utvecklingsprojekt har Tema Nyanlända kunnat identifiera problembilder som kan sägas vara generella för ett visst tema och skilja dessa från mer specifika problemställningar som kanske bara är aktuella för en viss grupp eller en viss kommun. Syftet är att inspirera till ett ökat idéutbyte och för att få uppslag till hur olika aktörer kan främja samarbete kring frågor som rör integration och flyktingmottagande. Det är speciellt viktigt att bidra till gränsöverskridande perspektiv och till transnationella samarbeten och till ett bättre samspel t.ex. med och emellan EU:s fonder och andra program. Målsättning Arbetssättet strävar efter att främja en tvärsektoriell dialog mellan myndigheter och andra aktörer kring prioriteringar inom flykting- och integrationsfrågor. Frågor och problemställningar diskuteras, i syfte att främja samsyn, skapa synergieffekter över myndighetsgränser samt att identifiera eventuella samverkansfördelar eller målkonflikter. Genom att arbeta tematiskt kan erfarenhetsöverföring och nätverks- och utvecklingsarbete underlättas. Genomförande Val av tema Valet av ett prioriterat område eller samverkanstema kan komma från en enskild aktör som identifierat en problemställning som spänner över fler än ett verksamhetsområde, eller som en del i ett strukturerat samarbetssystem där innehåll, roller och ansvar inte är tydliggjorda. Expertgrupp
Sid 6 (9) Till varje temaområde knyts en expertgrupp. Expertgruppen sammansätts av områdesexperter från olika aktörer och discipliner. Gruppen engageras inför varje aktivitet för att, utifrån identifierade problem eller utvecklingsmöjligheter, diskutera vad som bör belysas i just det temat. Expertgrupperna kan ge förslag på infallsvinklar och medverkande till de olika aktiviteterna. Efter varje genomförd aktivitet tar expertgruppen del av det material och den analys som gjorts i samband med aktiviteten och ger sina synpunkter på analysen. Fokusseminarier Ett antal fokusseminarier genomförs inom varje temaområde. Målgruppen kan variera, beroende på seminariets fokus. Seminarierna har skilda ingångar till den identifierade problematiken för att få en så mångfacetterad bild som möjligt. Varje fokusseminarium ska identifiera några centrala problem, belysa olika möjligheter och utvecklingsvägar, samt ge möjlighet att etablera nätverk mellan relevanta aktörer. Temarapport För varje temaområde publiceras en rapport med beskrivning av arbetssätt, deltagande parter samt slutsatser i temarapporten där utmaningar och möjligheter beskrivs. Rapporten kan också kompletteras med beskrivning av pågående insatser. Temakonferens Eventuellt kan en temakonferens genomföras för varje tema. Temakonferensen har då som syfte att sprida den temarapport som samlat de utmaningar och lösningar som insamlats vid fokusseminarierna, och som sedan analyseras i samråd med expertgruppen. Aktiviteten syftar till att påverka beslut hos berörda aktörer genom spridningen av de slutsatser som framkommer i rapporten. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Tema Nyanländas styrgrupp har bestått av representanter för Länsstyrelsen i Stockholms län, Kommunförbundet i Stockholms län, Stockholms läns landsting, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, kommunerna Stockholm, Täby, Huddinge, Järfälla samt Södertörnskommunerna. Representanten för projektägaren, Länsstyrelsen i Stockholms län, har varit ordförande i styrgruppen. Styrgruppens främsta uppgift har varit att säkerställa att projektplanens mål genomförts och att beställda produkter eller tjänster har tagits fram och levererats. Styrgruppen har haft ansvar för att förmedla Tema Nyanländas erfarenheter och resultat för implementering i sina respektive ordinarie verksamheter. De som ingått i styrgruppen har haft en mycket gedigen kompetens och bred erfarenhet inom verksamhetsområdet. Styrgruppen har utgjort den strategiska nivån för Tema Nyanlända och har bidragit dels till omvärldsbevakning/ omvärldsanalys, dels till att underlätta för att framkomna resultat ska kunna nå tänkta mottagare. Styrgruppen har träffats kontinuerligt under hela projekttiden. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång.
Sid 7 (9) Jämställdhetsarbetet har under uppgraderingen har legat på de organisationer som har ägt och drivit de temana som startat. Tema Nyanlända har med sin kontakt med Länsstyrelsens jämställdhetsexpert samt de erfarenheter som projektet har skaffat sig kunnat stå till förfogande i frågan. Dock har det varit de drivande organisationernas roll att i deras arbete inkorporera jämställdhetsfrågan på ett bra sätt. Tema Nyanlända har inte på egen hand drivit några teman och har således haft en begränsad påverkansmöjlighet i frågan. Dock har, i temat tolk, mycket tid gått till att se på kvinnor och mäns olika behov av tolkning diskuterats. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Likt frågan om jämställdhetsintegrering har frågan om tillgänglighet legat till på de organisationer som drivit temana. Frågan har varit ständigt närvarande i de diskussioner som förts som till exempel när det rör temat om tolk och tolkning som är en fråga om tillgänglighet. Stor vikt har lagts på att öka tillgängligheten till etableringsinsatser genom att via tolk få korrekt och relevant information för att individen ska vara i centrum. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Projektet är ett regionalt projekt, vilket understryks av att det är länsstyrelsen som var ägare till projektet, så prioriteringarna har till största del varit på den regionala nivån och samverkan med regionala aktörer. Undantaget är samverkan med Arbetsförmedlingen som har haft en mer nationell karaktär som dock tog avstamp i en regional samverkan med AF Huddinge. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Tema Nyanlända valde att avgränsa sitt strategiska påverkansarbete till spridning av information, i form av kunskap och erfarenheter som genererats från utvecklingsprojekt i länet. Projektets grundantagande är att om aktörerna får ökade kunskaper om utvecklingsområden inom introduktionen, samt vilka arbetssätt som fungerat bra respektive mindre bra, så kommer det på sikt att leda till en bättre introduktion för nyanlända flyktingar i länet. Påverkans arbete har främst gått genom de organisationer som beställt projektet och handlat om att träffa olika aktörer och berätta om projektet och den arbetsmetod som har arbetats fram. Den egentliga påverkans arbete genomfördes under projektets tidigare år. Då skedde det genom en strategisk kommunikatör och en skribent för att sprida Tema Nyanländas kunskaper. Tema Nyanlända har genom att arbeta med att implementera sitt arbetssätt, genom strategisk kommunikation och, tidigare genom sin referensgrupp, ökat både sina kontaktytor men även sitt anseende som ett projekt som besitter värdefull kunskap om
Sid 8 (9) sakfrågor men även om utvecklingsprojekt som bedrivits i länet. Detta medförde att man från olika håll inbjudit projektet att presentera sitt arbete. Tema Nyanlända fyllde ett behov som regional kunskapsbas och kan genom sina många kontaktytor snabbt förmedla kunskap om vilket arbete som pågår i länet när det gäller integrationsfrågor. Under implementeringsarbetet har förutom att stå som metodstöd till de organisationer som valt att genomföra ett tema även blivit kontaktat om intervjuat av EU kommissionens projekt IMPART, Riksrevisionen, Linköpings Universitet och Sensus. De olika intervjuerna har fokuserat på lite olika delar av projektet men måste ses som en stor del av det strategiska påverkansarbetet. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Utvärderingen av projektet har gjorts av Trivector och startade 2012. Då en större utvärdering genomfördes av Ramböll och levererades juni 2011 fick Trivector ett mindre omfattande uppdrag som begränsades till att genomföra telefonintervjuer med dem som närmast hade arbetat med implementeringsarbtetet. Intervjuerna ämnade ge en bild av hur projektet skapat genomslag och hur arbetssättet samt kunskapsbanken spridits inom organisationerna. Fördelarna med detta förfaringssätt var att varje respondent kan utveckla sitt resonemang mera, eftersom de får mer taltid. Utvärderingen har inte varit en del av projektet på så att utvärderarnas arbete har påverkat projektets sätt att bedriva sin verksamhet, utan har varit en del i att se hur väl implementeringsarbetet har gått. Det var snarare den tidigare utvärderingen av Ramböll som påverkade projektets verksamhet och till del även användes som underlag inför uppgraderingen av projektet. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Den interna utvärderingen har bestått av regelbunda styrgruppsmöteten och möten med Tillvästavdelningen på Länsstyrelsen för att diskutera projektets arbete. Då mycket av arbetet under 2011-2012 har legat på de organisationer som implemnenterat arbetsmodellen har egenutvärderingen skett genom dialog med dessa. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? De tips som projektet kan ge för framtiden är inte revolutionerande och är allmängods. Det handlar om att göra ett grundligt förarbete, välj rätt fond för ditt projekt, se till att ha starkt stöd från projektägaren som kan hjälpa till att sätta press på medverkande personer och organisationer att leverera. A och O är att alla inom projektet har en samsyn på vad projektet ska göra, leverera, och till vem när projektet är slut. En klar exit är ett krav för att projektet ska kunna leverera det som projektplanen ämnar. För att skapa legitimitet för ett projekt ligger inte endast på projektledaren och projektgruppen utan stöd från ägare och andra samarbetsparter är nödvändigt. En ökad legitimitet skapar större förutsättningar att nå rätt aktörer och motverkar bilden av projektet som en isolerad företeelse.
Sid 9 (9) Kopplingen till en strategisk nivå handlar mycket om att förmedla relevant kunskap till rätt nivåer hos rätt aktörer. Det vill säga att den kunskap som förmedlas också är den som efterfrågas av aktörerna på området och härrör ur konkreta behov, och att kunskapen förankras på den nivå där det finns mandat att förändra verksamheten samt kanaler för att sprida kunskapen vidare. Att ha professionell hjälp med att använda rätt språk i sin kommunikation och att använda sig av siffror och statistik för att lättare synliggöra sina projektresultat sågs som klart avgörande. I detta arbete kan med fördel ett samarbete med de olika processtöd som ESF tillhandahåller. Den samverkan ska komma in tidigt i projektarbetet, med fördel redan i arbetet med att skriva en projektplan. Att definiera vad som menas med, för projektets måluppfyllelse, relevanta begrepp är av största vikt. Det kan handla om vad projektet menar med strategisk påverkan, vilka resultat som ska implementeras, vem som är mottagaren av dessa resultat och hur resultaten ska paketeras för bästa påverkanseffekt. Att göra ett gediget arbete i början av ett projekt gör att arbetet senare kommer att gå smidigare. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Christian Foster, Enhetschef Enheten för kompetens, arbetsmarknad och flyktingmottagande Christian.Foster@lansstyrelsen.se 08-785 40 00