BALANSBOK 2013 INNEHÅLL sida I VERKSAMHETSBERÄTTELSE KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT...1 1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning...2 1.2 Den allmänna ekonomiska utvecklingen...4 1.2.1 Läget inom nationalekonomin...4 1.2.2 Det allmänna läget inom kommunalekonomin...4 1.3 Utvecklingen av verksamheten och ekonomin i Sibbo kommun...5 1.3.1 Allmän utveckling...5 1.3.2 Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin...5 1.3.2.1 Väsentliga förändringar i inkomstgrunderna...5 1.3.2.2 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi...6 1.3.2.3 Investeringar...6 1.3.3 De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget...6 1.3.4 Sibbo kommuns personal...7 1.3.5 Intern kontroll och riskhantering...8 1.3.6 Bokslutets inverkan på innevarande års budget och bedömning av den sannolika framtida utvecklingen... 10 2 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT... 11 2.1 Resultaträkning och nyckeltal... 11 2.2 Analysering av resultaträkningen... 12 2.2.1 Resultaträkningens innehåll... 12 2.2.2 Intäkter... 12 2.2.3 Kostnader... 13 2.2.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag... 13 2.2.5 Resultat och överskott... 13 3 FINANSIERING AV VERKSAMHETEN... 14 3.1 Finansieringsanalys och nyckeltal... 14 3.2 Analysering av finansieringsanalysen... 15 3.2.1 Finansieringsanalysens innehåll... 15 3.2.2 Kassaflödet i verksamheten och för investeringarnas del... 15 3.2.3 Finansiell verksamhet... 15 3.2.4 Förändring av likvida medel... 15 4 KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN 4.1 Balansräkning och nyckeltal... 16 4.2 Analysering av balansräkningen... 17 4.2.1 Balansräkningens innehåll... 17 4.2.2 Den totala balansräkningen... 17 4.2.3 Balansräkningens aktiva poster... 17 4.2.4 Balansräkningens passiva poster... 17
5 INKOMSTER OCH UTGIFTER TOTALT... 19 6 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 6.1 Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet... 20 6.2 Väsentliga händelser inom koncernen... 20 6.3 Koncernens ekonomi... 21 6.4 Koncernresultaträkning och nyckeltal... 22 6.5 Koncernfinansieringsanalys och nyckeltal... 23 6.6 Koncernbalansräkning och nyckeltal... 23 6.7 Koncernens finansiella ställning och förändringar i den... 24 6.8 Koncernbalansräkning och nyckeltal... 25 7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPS- PERIODENS RESULTAT... 26 8 BUDGETUTFALLET... 26 8.1 Driftsekonomidelen... 27 Centralvalnämnden... 28 Revisionsnämnden... 28 Kommunstyrelsen... 29 Social- och hälsovårdsutskottet... 36 Bildningsutskottet... 50 Utskottet för teknik och miljö... 65 Kommunen totalt... 79 8.2 Resultaträkningsdelen... 80 8.3 Investeringsdelen... 82 8.4 Finansieringsdelen... 89 8.5 Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster som fullmäktige godkänt... 91 II BOKSLUTSKALKYLER 1 RESULTATRÄKNING... 93 2 FINANSIERINGSANALYS... 94 3 BALANSRÄKNING... 95 4 KONCERNRESULTATRÄKNING... 97 5 KONCERNFINANSIERINGSANALYS... 98 6 KONCERNBALANS... 99 NOTER... 101 UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR... 119 FÖRTECKNINGAR OCH UTREDNINGAR... 121 BEKRÄFTANDE HANDLINGAR Balansspecifikation... 123
KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT Sibbos nya fullmäktige började sin mandatperiod 1.1.2013 med ett kommunbesvär hängande över nacken. I juni 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att valresultatet bibehålls. Fullmäktige i Sibbo bestod av 43 medlemmar 29 män och 14 kvinnor. I kommunens fullmäktige var 2013 följande grupper representerade: Svenska folkpartiet (17 ledamöter), Samlingspartiet (9), Vårt gemensamma Sibbo (5), Socialdemokraterna (5), Gröna förbundet (3) och Sannfinländarna (4). Som fullmäktiges ordförande fungerade Christel Liljeström (SFP) och det fanns 3 viceordförande (Heikki Vestman, Kasper Nyberg och Sini-Pilvi Saarnio). Styrelseordförande var Ari Oksanen (Saml). Sibbo var en av de 14 kommuner som hörde till en metropolförvaltnings förstudieområde. Denna studie, som ordnades och finansierades av Finansministeriet, blev färdig i slutet av februari och där föreslogs 3 modeller för en metropolförvaltning och 3 modeller för en ny kommunstruktur inom Helsingforsregionen. I alla dessa kommunstrukturalternativ hade Sibbo kopplats till Helsingfors. Sibbo beslöt i maj, utgående från den nya kommunstrukturlagen som förutsätter kommuner att utreda möjligheter till kommunsammanslagning, att påbörja två parallella och likvärdiga kommunstrukturutredningar. Den ena med de mellannyländska kommunerna Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Träskända och Tusby. Och den andra med de östnyländska kommunerna Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa och Mörskom. I båda fallen valde kommunerna att hålla utredningen i egna händer och inte anlita en utomstående utredningsperson. Under höstens lopp påbörjades nulägesutredningarna för de båda utredningsområdena. Under första hälften av året jobbade kommunfullmäktige med uppdateringen av kommunens strategi Sibbo 2025. Den godkändes av fullmäktige i september. Strategin utgår från en kraftig befolkningstillväxt och arbetsplatsutveckling. Strategin definierade tillväxtområdena som Nickby Tallmo i början av planeperioden och sedan Sibbesborg Majvik mot slutet av planeperioden. Byautveckling och gemenskaplighet hör även till de strategiska tyngdpunkterna. Kommunens värderingar är tjänstvillighet, öppenhet och uppfinningsrikedom. Sibbo väckte nationell positiv uppmärksamhet genom att som första kommun i Finland börja marknadsföra sina hälsovårdstjänster till grannkommunernas invånare. Resultatet för kommunens räkenskapsperiod 2013 var 2,3 miljoner euro negativt. Årsbidraget i resultaträkningen uppvisar ett överskott på 6,9 miljoner euro och efter stora nedskrivningar av engångsnatur var räkenskapsperiodens underskott 1,9 miljoner euro. Utan dessa nedskrivningar av engångsnatur skulle kommunens resultat ha uppvisat ett överskott. Verksamhetskostnaderna ökade med 5,4 %, dvs. nästan fyrdubbelt i jämförelse med årets inflationstakt (1,5 %). Personalkostnaderna ökade med 5,6 % och de köpta tjänsterna med 4,6 %. Skatteinkomstökningen var 7,8 %, vilket var 1,0 % mera än landets medeltal. Kommunens lånebelopp i slutet av året uppgick till 2 791 euro/invånare och förblev nästan oförändrat i jämförelse med året innan. Ekonomi- och förvaltningsdirektör Minna-Marja Jokinen avgick från sin post 27.11.2013 för att jobba på Finansministeriet. Mikael Grannas kommundirektör 1
1. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 1.1 Sibbo kommuns förvaltning Kommunens förtroendeorganisation ändrades 1.1.2013 enligt bifogade schema. KOMMUNFULLMÄKTIGE REVISIONSNÄMNDEN CENTRALVALNÄMNDEN KOMMUNSTYRELSEN Markanvändningssektionen Ungdomsfullmäktige SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS- UTSKOTTET BILDNINGS- UTSKOTTET TEKNISKA UTSKOTTET BYGGNADS- OCH MILJÖ- UTSKOTTET Individsektionen Svenska utbildningssektionen Sektionen för enskilda vägar Finska utbildningssektionen Fritidssektionen De sammanlagt 43 fullmäktigeplatserna fördelade sig partivis enligt följande: Svenska folkpartiet 17 platser Samlingspartiet 9 platser Vårt gemensamma Sibbo 5 platser Socialdemokraterna 5 platser Gröna förbundet 3 platser Sannfinländarna 4 platser Som fullmäktiges ordförande fungerade Christel Liljeström. Kommunstyrelsen bestod av 11 ledamöter fördelade partivis enligt följande: Svenska folkpartiet 5 Samlingspartiet 2 Socialdemokraterna 2 Vårt gemensamma Sibbo 1 Sannfinländarna 1 Ari Oksanen fungerade som kommunstyrelsens ordförande. 2
Tjänsteinnehavarorganisationen framgår av följande schema: Ledningsgruppen KOMMUNDIREKTÖREN UTVECKLINGS- OCH PLANLÄGGNINGSCENTRALEN Förvaltnings- och planeringsenheten Mätnings- och fastighetsenheten Generalplaneenheten Planläggningsenheten EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSCENTRALEN Ekonomitjänster Förvaltningstjänster IT-tjänster Personaltjänster Gemensamma kundtjänster SOCIAL- OCH HÄLSO- VÅRDSAVDELNINGEN BILDNINGS- AVDELNINGEN AVDELNINGEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Förvaltning och ekonomi Tjänster för barn, unga och familjer Tjänster för befolkningen i arbetsför ålder Tjänster för äldre Kostservice Tjänster för småbarnsfostran Utbildningstjänster Idrotts-och ungdomstjänster Kulturtjänster Ekonomi och förvaltning Byggnadstillsyn Miljövård Gator och grönområden Vattentjänster Administrationstjänster Lokalitetsförvaltning 3
1.2 Den allmänna ekonomiska utvecklingen 1.2.1 Läget inom nationalekonomin Även om förväntningarna på euroområdets ekonomiska tillväxt under den senaste tiden har varit måttligt positiva, ser läget fortfarande dystert ut för den finländska ekonomin. Under 2013 krympte ekonomin med uppskattningsvis 1,2 procent och under 2014 uppnår vi endast en måttlig tillväxt på 0,8 procent. Under prognosperiodens sista år, 2015, kommer bruttonationalprodukten att växa med 1,8 procent. Tillväxten är svag i historiskt perspektiv och den kumulativa tillväxten under 2013 2015 förblir endast 1,4 procent. Den inhemska efterfrågan räcker inte till för att driva tillväxten år 2014. Företagens investeringar beräknas minska med 3,6 procent, vilket sänker investeringsgraden till mindre än 16 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Hushållens utsikter ser svåra ut. De offentliga investeringarna beräknas också minska med 0,7 procent. Inflationsförväntningarna är måttliga, klart under 2 procent, vilket möjliggör en fortsatt lätt penningpolitik. Det svaga konjunkturläget som pågått länge avspeglas nu tydligt på arbetsmarknaden. Sysselsättningen minskade under hela 2013 och nedgången accelererade efter sommaren. Sysselsättningen försämras under 2014 och arbetslöshetsgraden stiger till 8,4 procent. Exporten börjar växa långsamt och bytesbalansunderskottet minskar. Tillväxten sker tack vare att ekonomin i Finlands viktigaste exportländer förstärks och världshandeln blir livligare så småningom. Utgiftskvoten, dvs. de offentliga utgifterna i relation till den totala produktionen stiger till en högre nivå än på 15 år. Den svaga ekonomiska tillväxten under de närmaste åren räcker inte allena till för att rätta till obalansen i den offentliga ekonomin. Den offentliga skulden kommer att fortsätta att öka under prognosperioden både nominellt och i förhållande till totalproduktionen. Skuldsättningsgraden kommer att stiga till 60 procent år 2014. Prognosens risker är fortfarande i huvudsak negativa och relaterade främst till ekonomin både i euroområdet och i Finland. Trots de uppmuntrande nyheterna från euroområdet under senaste tid står tillväxten dock på en bräcklig grund. Källa: FM Konjunkturöversikt 19.12.2013 1.2.2 Det allmänna läget inom kommunalekonomin Enligt de preliminära bokslutsuppgifterna för 2013 var kommunernas sammanlagda resultat positivt, cirka 300 miljoner euro på plus. Resultatet förbättrades från föregående år med cirka 600 miljoner euro. Det här beror på att verksamhetskostnadernas tillväxt halverades och att skatteinkomsterna ökade till följd av engångsposter i beskattningen. I fjol var årsbidraget negativt i sammanlagt 36 kommuner. År 2012 var motsvarande siffra mer än dubbelt så stor. Kommunernas skatteinkomster ökade med 6,8 procent jämfört med föregående år. Resultatet har krävt stor målmedvetenhet av kommunerna, eftersom statsandelarna skars ner med över 800 miljoner euro i fjol. Förutom engångsposterna i beskattningen har kommunernas egen stramt hållna ekonomi inverkat på resultatet. Förra årets resultat stärktes av att kommunerna effektiverade sina funktioner så att minst 400 miljoner euro sparades in genom minskade personalutgifter, enligt en utredning av KT Kommunarbetsgivarna. Dessutom förbättrades resultatet till följd av engångsposterna i beskattningen på 400 miljoner euro och höjningarna av inkomst- och fastighetsskattesatserna, som gav cirka 170 miljoner euro. Faktorer som däremot inverkade negativt på resultatet var statsandelsnedskärningarna samt den ökade efterfrågan på kommunernas uppgifter och tjänster. Då man betraktar de preliminära bokslutsuppgifterna för 2013 bör man beakta att år 2012 var det svagaste året i den kommunala ekonomin sedan år 1997. Att situationen är bättre jämfört med året innan betyder därför inte att de ekonomiska problemen skulle vara ur världen, utan att den kommunala ekonomin temporärt befinner sig på en genomsnittlig, åtstramad nivå. 4
Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag uppgick till 2,7 miljarder euro, vilket var en ökning på cirka 900 miljoner euro jämfört med året innan. För kommunernas del har den interna finansieringen ändå inte varit tillräcklig, eftersom årsbidraget inte räckt till för att täcka avskrivningarna. Av kommunernas och samkommunernas investeringar finansierades mindre än 60 procent med årsbidraget. Kommunernas och samkommunernas beräknade sammanlagda lånebestånd var 15,6 miljarder euro i slutet av år 2013. Ökningen jämfört med året innan var cirka 13 procent. Finlands fastlandskommuners genomsnittliga lånebestånd var 2 553 euro/invånare. År 2014 beräknas tillväxthastigheten för kommunernas inkomstbas att sakta ner betydligt, bland annat statsandelarna minskar med cirka 100 miljoner euro på grund av de nedskärningar som gjorts. Skatteinkomstökningen uppskattas bli långsammare än i fjol och avta från 6,8 procent till 2,1 procent i år. Det här leder till ett tryck på att höja kommunalskattesatserna. Kommunförbundet uppskattar att kommunernas skatteinkomster kommer att öka mindre än verksamhetsutgifterna år 2014. Källa: Finlands Kommunförbund 27.2.2014 1.3 Utvecklingen av verksamheten och ekonomin i Sibbo kommun 1.3.1 Allmän utveckling Den jämna befolkningstillväxten under de senaste åren fortsatte även år 2013. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter ökade kommunens invånarantal med 181 personer och uppgick i slutet av år 2013 till 18 920 personer. Även tillväxten i de flesta grannkommunerna fortsatte i måttlig takt. Nettoflyttningen mellan kommuner ökade kommunens befolkning med 55 personer och nettomigrationen med 36 personer. Födelseöverskottet uppgick till 90 personer. Sysselsättningsläget i kommunen var bra, fastän arbetslöshetsgraden ökade med 1,2 procent i jämförelse med föregående räkenskapsperiod. I slutet av år 2013 var arbetslöshetsgraden i Sibbo 5,9 procent. Hela landets arbetslöshetsgrad var vid samma tidpunkt 12,6 procent. Sibbos arbetslöshetsgrad är således över hälften lägre än landets medeltal och är 3,9 procentenheter lägre än arbetslöshetsgraden i Nyland. Antalet arbetslösa i Sibbo uppgick till 552 personer och ökade under året med 120 personer. I december fanns det 60 personer under 25 år som var arbetslösa, vilket är 21 personer fler än för ett år sedan. Antalet personer som varit arbetslösa en längre tid än ett år uppgick till 147, vilket är 57 personer fler än vid motsvarande tid i fjol. I slutet av år 2013 fanns det 45 lediga arbetsplatser i Sibbo, vilket är 15 mer än för ett år sedan. Arbetskraften ökade med 113 personer och uppgick i slutet av år 2013 till sammanlagt 9 289 personer. Antalet beviljade bygglov ökade med 10 procent och antalet åtgärdstillstånd med 20 procent i jämförelse med år 2012. Budgeten för år 2013 strävade efter att hålla utvecklingen av verksamhetskostnaderna under kontroll. Man planerade att avdelningarnas nettoutgifter skulle öka med 5,3 procent jämfört med föregående års budget. I bokslutet för år 2013 är verksamhetsområdenas nettoutgifter, dvs. verksamhetsbidragen (driftsekonomiutgifterna minskade med verksamhetsintäkterna) 4,8 procent större än i bokslutet för år 2012. Enbart driftsutgiftsökningen är 5,3 procent jämfört med året innan. 1.3.2 Väsentliga förändringar i verksamheten och ekonomin 1.3.2.1 Väsentliga förändringar i inkomstgrunderna Statsandelarna minskade med 1,7 miljoner euro jämfört med bokslutet år 2012. Den exceptionellt stora minskningen berodde på statsandelslagens bestämmelse om att statsandelarna höjs i kommuner där invånarantalet under tre år förändrats med minst sex procent, vilket betydde att kommunen år 2012 fick motta en engångspost på 1,8 miljoner euro. Kommunens andel av skatteutjämningen ökade jämfört med år 2012 med ca 0,5 miljoner euro och är nu 6,0 miljoner euro. 5
Skatteinkomsterna ökade med 6,1 miljoner euro (+7,8 %) jämfört med året innan. En stor del av ökningen hänförde sig till kommunalskatterna, som ökade med 6,1 miljoner euro (+8,8 %). Samfundsskatteintäkterna fortsatte att minska. Utfallet av samfundsskatterna var 3,1 miljoner euro (-11,2 %). Att utfallet av samfundsskatten blev märkbart mindre än budgeterat berodde till stor del på den allmänna recessionen i landet. Som en följd av det ökade antalet fastigheter ökade fastighetsskatteinkomsterna med cirka 0,4 miljoner euro (+7,0 %). 1.3.2.2 Väsentliga förändringar i kommunens verksamhet och ekonomi Budgeten för år 2013 gjordes upp med fokus på kommunens primära uppgifter. Årsbidraget uppskattades till 6,5 miljoner euro. Årsbidraget blev 0,34 miljoner euro bättre än uppskattat. Räkenskapsperiodens resultat uppskattades till 0,07 miljoner euro, men på grund av de stora nedskrivningarna på 2,1, miljoner euro blev det slutliga resultatet 2,0 miljoner sämre än beräknat. Verksamhetens kostnader var 135,7 miljoner euro, vilket var en ökning med 6,8 miljoner euro eller 5,3 procent jämfört med föregående år. Skatteinkomsterna var 84,9 miljoner euro. I den ursprungliga budgeten var uppskattningen 1,7 miljoner euro lägre. Såsom ovan konstaterats berodde skillnaden jämfört med budgeten på att samfundsskatteintäkterna ökade mer än beräknat. Skatteinkomsterna ökade dock med 6,1 miljoner euro, dvs. 7,8 procent jämfört med föregående år. 1.3.2.3 Investeringar Den största investeringsgruppen år 2013 var nybyggen. De mest betydande projekten var utbyggnaden av Nickby hälsostation och utvidgningen av Hansaksen päiväkoti. Kommunen köpte sammanlagt 20,2 hektar markområden för cirka 2,0 miljoner euro i Söderkulla, Nickby och Mårtensby. Tomter såldes till ett värde av cirka 6 miljoner euro. Saneringarnas tyngdpunkt låg på husbyggnad. Tyngdpunkten inom investeringsgruppen Nyinvesteringar låg på husbyggnad, trafikleder och vattentjänstprojekt. De mest betydande projekten inom dessa var anläggande av gator på planområdena Tasträsk II, Tasträsk III, Hassellunden och Herrgårdsbrinken. Vatten- och avloppsledningar byggdes bl.a. på planområdena Hassellunden, Herrgårdsbrinken och Bastukärr. Vattentjänstarbeten i glesbygdsområden utfördes i Södra Paipis och Borgby. De största saneringsprojekten inom husbyggnad som genomfördes under räkenskapsåret var saneringen av servicebostäder för åldringar i Nickby samt saneringen av Nickby hälsostation. 1.3.3 De mest betydande avvikelserna från bokslutsårets budget Skatteinkomsterna blev 1,7 miljoner euro större än beräkningarna i den ursprungliga budgeten. Kommunens inkomstskatteberäkning överskreds med 2,4 miljoner euro. Samfundsskatteberäkningen underskreds med 0,8 miljoner euro, medan fastighetsskatteberäkningen överskreds med 0,1 miljoner euro. Statsandelarna blev cirka 0,4 miljoner euro mindre än beräkningarna i den ursprungliga budgeten. Betydande överskridningar eller underskridningar av verksamhetens intäkter skedde på följande bruttobudgeterade uppgiftsområden eller bruttobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Överskridningar Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,26 milj. euro) Tjänster för personer i arbetsför ålder (0,28 milj. euro) Tjänster för äldre (0,39 milj. euro) Tjänster för barn, unga och familjer (0,24 milj. euro) Kostservicetjänster (0,12 milj. euro) Gator och grönområden (0,11 milj. euro) Lokaliteter (0,42 milj. euro). 6 Underskridningar Allmän förvaltning och kommunens ledning (1,10 milj. euro) Tjänster för småbarnsfostran (0,11 milj. euro) Utbildningstjänster (0,23 milj. euro)
Betydande underskridningar eller överskridningar av verksamhetens kostnader skedde på följande bruttobudgeterade uppgiftsområden eller bruttobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Underskridningar Gator och grönområden (0,96 milj. euro) Miljövård (0,13 milj. euro). Överskridningar Ekonomi- och förvaltningscentralen (0,35 milj. euro) Tjänster för personer i arbetsför ålder (0,77 milj. euro) Tjänster för äldre (0,81 milj. euro) Tjänster för barn, unga och familjer (0,13 milj. euro) Lokaliteter (0,93 milj. euro). Verksamhetsbidragen blev betydligt sämre eller bättre än budgeterat på följande nettobudgeterade uppgiftsområden eller nettobudgeterade uppgiftsområdesdelar: Bättre än budgeterat Utvecklings- och planläggningsenheten (0,13 milj. euro) Tjänster för barn, unga och familjer (0,11 milj. euro) Kostserviceenheten (0,16 milj. euro) Miljövård (0,16 milj. euro) Gator och grönområden (1,06 milj. euro) Sämre än budgeterat Allmän förvaltning och kommunledning (1,00 milj. euro) Tjänster för personer i arbetsför ålder (0,49 milj. euro) Tjänster för äldre (0,42 milj. euro) Utbildningstjänster (0,22 milj. euro) Lokaliteter (0,51 milj. euro). Edellä mainittujen poikkeamien syyt on esitetty tehtäväalueiden kohdalla käyttötalousosassa. 1.3.4 Sibbo kommuns personal I slutet av år 2012 uppgick antalet anställda inom Sibbo kommun till 1 217 personer, vilket är 8 personer mindre än i slutet av föregående år. Den ordinarie personalens andel var 944 personer och den visstidsanställda personalens andel 257 personer. Andelen visstidsanställda minskade med 7 personer och antalet personer anställda med sysselsättningsstöd var sammanlagt 16, dvs. 10 fler än år 2012. Vid årsskiftet var antalet kommunalanställda per tusen invånare 64,3 personer, vilket är 0,2 mindre än år 2012. Om antalet anställda omvandlas till årsverken så att obetald frånvaro inte tas med i beräkningen, utfördes arbetet med 1 121 årsverken. Det totala antalet sjukfrånvarodagar minskade till i medeltal 13,1 dagar/person, vilket är 0,6 dagar mindre än år 2012. Inom kommunsektorn är det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar 17,2 dagar/person, vilket betyder att Sibbo ligger klart under den genomsnittliga nivån för kommunsektorn. Situationen har utvecklats i en positiv riktning och åtgärderna för att minska sjukfrånvaron har varit effektiva. Den stigande trenden för sjukfrånvaron, som fortsatte fram till år 2012, har brutits. För att sjukledigheterna även i fortsättningen ska hållas i styr och inte på nytt börja öka, krävs planenlig satsning på personalens välmående, uppföljning av sjukfrånvaron och tidigt ingripande. Av hela personalantalet år 2013 var 473 personer, dvs. 32,6 procent, inte alls frånvarande från arbetet på grund av sjukdom. År 2013 uppgick de direkta kostnaderna för personalutbildningen till sammanlagt cirka 207 000 euro, vilket utgör 222 euro per ordinarie anställd och 0,52 procent av lönesumman. Under 2012 användes 166 000 euro på utbildning, 146 euro per ordinarie anställd och 0,43 % av lönesumman. Antalet utbildningsdagar uppgick år 2013 till 2 532. I slutet av 2013 hade kommunen 26 läroavtalsstuderande. De vanligaste yrkena som man studerar till via läroavtal är fortfarande närvårdare och barnskötare. Sammanlagt 16 personer i chefsställning utbildar sig för att få specialyrkesexamen i ledarskap. År 2013 gick sammanlagt 21 personer i pension, varav 17 personer avgick med ålderspension och 4 med invalidpension. Antalet personer som gick i pension år 2013 var nio mindre än år 2012. Medelåldern bland dem som avgick med pension var samma som år 2012, dvs. 62,8 år, då medelåldern bland dem som avgick med pension inom hela kommunsektorn år 2010 i genomsnitt var 59,7 år. 7
År 2013 uppgick arbetsgivarens pensionsavgifter till sammanlagt 6 814 347 euro, vilket är 235 406 euro mera än år 2012. Kostnaderna för de pensionsutgiftsbaserade arbetsgivaravgifterna var 2 375 297 euro (år 2012: 2 090 083 euro). Lönekostnaderna år 2013 var ca 39,9 miljoner euro. De totala personalkostnaderna ökade år 2013 med 5,3 procent. Löneförhöjningarna enligt de inkomstpolitiska avtalen höjde lönenivån år 2013 med i genomsnitt 2,06 procent. Totallönen för en heltidsanställd person med månadslön i Sibbo kommun är 2 711 euro i månaden. Enligt det kommunala arbetsmarknadsverket var medellönen inom kommunsektorn 3 015 euro år 2012. Personalkostnadernas andel av verksamhetskostnaderna var 51,3 miljoner euro, vilket i procent är 44,6. 1.3.5 Intern kontroll och riskhantering Helheten som omfattar den interna kontrollen och riskhanteringen baseras på organiseringen av administrationen, ledningsansvar, kontrollåtgärder, rapportering, uppföljning och utvärdering. Målet är att åstadkomma en kontinuerlig process som utvecklas årligen för att främja verksamhetsätten. Den interna kontrollens aktörer och ansvar beskrivs i Sibbo kommuns anvisningar för intern kontroll och riskhantering. Beslutsfattanderätten finns beskriven i detalj i förvaltningsstadgan samt i kommunstyrelsens och utskottens beslut. Kommunstyrelsen ska i samband med bokslutet redogöra för hur den interna kontrollen och riskhanteringen har ordnats i kommunen, om brister i kontrollen har uppdagats under räkenskapsperioden och hur man har för avsikt att utveckla den interna kontrollen och riskhanteringen. Läget inom den interna kontrollen och riskhanteringen har bedömts av externa revisorer och på basis av avdelningarnas bedömningsuppgifter. Under 2013 ordnades inga enkäter om den interna kontrollen för tjänsteinnehavarna. Man har utnyttjat den information som erhölls i samband med kartläggningen av den interna kontrollen år 2012. Riskerna som hotar Sibbo kommuns mål har kartlagts för varje förvaltningsgren under hösten 2013. Dessutom har kommunens ledningsgrupp identifierat och prioriterat de viktigaste riskerna och utarbetat en åtgärdsplan för dessa. Produktionssättet för funktionerna och tjänsterna samt kostnadsstrukturen i relation till den förväntade inkomstutvecklingen bedömdes utgöra en stor utmaning i framtiden. Även tydliggörandet av kommunens interna samarbete samt tillgängligheten på kunnig arbetskraft bedömdes behöva utvecklingsåtgärder. Dessutom identifierades interna och externa risker i förverkligandet av strategin som godkänts av kommunfullmäktige. Operativa risker Om den utdragna ekonomiska lågkonjunkturen fortsätter ytterligare, kan den öka kostnaderna särskilt för social- och hälsovårdsväsendet. Det ökade antalet uppsägningar och permitteringar har redan orsakat en ökning av antalet personer som behöver utkomststöd. När samhället mår illa kan även volymen på olika socialtjänster öka, varvid det kan bli utmanande att skapa tillräckligt med tjänster för att tillfredsställa efterfrågan. Personalrekryteringen ses inte för tillfället som en särdeles stor risk. Risken att kostnaderna för utlagda tjänster stiger är också betydande. Riskhanteringen kräver därför fortsättningsvis satsningar och noggrannhet inom upphandlings- och avtalsverksamheterna samt inom uppföljningen av avtalsrelaterade kostnader. Finansierings- och skaderisker Målet med kommunens finansierings- och ränteriskförvaltning är att skydda kommunen från ogynnsamma förändringar på finansieringsmarknaden. Kredittagningskostnaderna och växlingarna i dem påverkas i första hand av euroområdets allmänna räntenivå och dess förändringar. Man påverkar kostnaderna främst genom att kontrollera skuldens ränterisknivå och förverkliga en så kostnadseffektiv kredittagning som möjligt för kommunen. 8
Man håller finansieringsrisken under kontroll genom att undvika att lån som ska refinansieras i allt för stor mån koncentreras tidsmässigt och enligt medelanskaffningskälla. År 2013 kunde den långsiktiga medelsanskaffningen ordnas på rimliga villkor. I kommunens låneportfölj ingår ingen valutakursrisk. På grund av den låga räntenivån har låneportföljens sammansättning i någon mån ändrats från lån med rörlig ränta till lån med fast ränta. Man har även förberett organiserandet av kommunens finansierings- och ränteriskförvaltning samt skyddets metoder och omfattning. I samband med detta har kommunstyrelsen godkänt en anvisning om användning av derivatavtal i hanteringen av Sibbo kommuns ränte- och låneportfölj. Skade- och ansvarsrisker har begränsats genom försäkringar. Till de delar som kommunens försäkringar inte ersätter egendomsskador, täcks de ur skadefonden som förvaltas av finansieringens resultatområde. Rättegångar och förvaltningsdomstolsprocesser Sibbo kommun har inga skadestånds- eller övriga rättegångar anhängiga vid allmänna domstolar. Vid högsta förvaltningsdomstolen behandlas 3 plan- eller fastighetsärenden och 2 besvär i anknytning till skolbusstransporter. Vid Helsingfors förvaltningsdomstol behandlas 2 besvär i anknytning till skolbusstransporter. Vid justitieombudsmannens kansli behandlas ett besvär. Kontroll av anskaffning, överlåtelse och skötsel av egendom I bokslutet har bokförts extra nedskrivningar på totalt 2,1 miljoner euro. Den största nedskrivning på 1,0 miljoner euro hänför sig till Administrationsbyggnad nr 31 som är belägen i Östanåparken och vars försäljningsvärde är lägre än bokföringsvärdet. De övriga nedskrivningarna hänför sig till rivningsbyggnader. Avtalsverksamhet Avtalen bör upprättats så att de skyddar kommunens intressen och för varje avtal ska utses en instans som ansvarar för kontrollen. Bindande anvisningar för avtal finns både i upphandlingsanvisningarna samt i anvisningarna för budgetens genomförande. Avtalsverksamheten kommer att utvecklas ytterligare under år 2014 och avtalsregistret kommer att uppdateras. Intern kontroll Den interna kontrollen är underställd kommundirektören. Den interna kontrollen rapporterar till kommundirektören och kommunstyrelsen. Sibbo kommun har ingen intern revisor i sin organisation. Tjänsterna för intern revision konkurrensutsattes, och som resultat gjordes ett tidsbundet avtal med BDO Audiator Oy. Under räkenskapsperioden utarbetades en riskanalys genom att intervjua ledningens representanter, och kommunstyrelsen godkände anvisningarna för intern kontroll och riskhantering. Det interna revisionsprogrammet för 2014 kommer att utarbetas som ett samarbete mellan revisionsnämnden, den externa revisorn, den interna revisorn och den ekonomiska ledningen. De väsentligaste iakttagelserna Inga egentliga brister i ordnandet av intern kontroll och riskhantering uppdagades under räkenskapsperioden. Social- och hälsovårdsavdelningen beviljades ett tilläggsanslag (300 000 euro) under räkenskapsåret. Överskridningshoten kostaterades redan i ett mycket tidigt skede och man rapporterade om dem i samband med kommunstyrelsens månadsrapporter och fullmäktiges delårsöversikter. Både Socialoch hälsovårdsavdelningen och Bildningsavdelningen överskred nettoanslagen i budgeten. 9
Framtida utveckling inom riskhanteringen och den interna kontrollen Kommundirektören har utsett en arbetsgrupp för riskhantering för att utveckla och koordinera kommunens riskhantering. Arbetsgruppen har utarbetat en anvisning om intern kontroll och riskhantering som har godkänts av kommunstyrelsen. Arbetet med att förankra anvisningen i avdelningarnas sedvanliga verksamhet fortsätter. I synnerhet bedömningen av de operativa riskerna bör i fortsättningen utvecklas avsevärt, och bedömningen bör inkluderas i det vanliga beredningsarbetet. Även dokumentationen i samband med riskhantering och intern kontroll bör vidareutvecklas. Arbetet med att förtydliga tjänsteinnehavarnas befogenheter fortsätter. Avdelningarnas verksamhetsstadgor uppdaterades under 2013 och väntar på godkännande. Avdelningarna har fått uppdaterade anvisningar för uppgörande av budget och de kommer att ses över på nytt under räkenskapsåret. Processen för utarbetande av en investeringsplan förnyades under år 2013 och den kommer att vidareutvecklas under år 2014. Genom att förtydliga anvisningarna och uppdatera stadgorna minskar man sannolikheten för att befogenheterna överskrids samt att verksamheten strider mot bestämmelserna. Beredskapsplaneringen för undantagssituationer under normala förhållanden fortsatte på alla avdelningar år 2013. Datasäkerhetsprojektet fortsatte år 2013 med en kampanj riktad till personalen. Projektet anknyter för sin del även till kommunens beredskapsplanering. Målet är att öka personalens kunnande i och medvetenhet om datasäkerhetsfrågor. Under 2014 kommer det också att lanseras en självstudiekurs i datasäkerhet. Inom arbetarskyddet och riskbedömningen på arbetsplatsen togs ett program som planerats för ändamålet i bruk i stället för det manuella system som använts tidigare. 1.3.6 Bokslutets inverkan på innevarande års budget och bedömning av den sannolika framtida utvecklingen Trots att skatteinkomsterna ökade försämrades kommunens ekonomi år 2013 på grund av att verksamhetsområdenas utgifter ökade med 5,3 procent och extra nedskrivningar gjordes på ca 2,1 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat visar ett underskott och i balansräkningen finns ett ackumulerat överskott från tidigare år. För finansieringens del ökade det långfristiga lånebeståndet med 1,7 miljoner euro och de likvida medlen ökade med 6,2 miljoner euro. I budgeten 2014 beräknas inflyta 87,2 miljoner euro i skatteinkomster, vilket är en cirka 4,9 procents ökning jämfört med budgeten 2013. Avkastningen av kommunalskatten har beräknats vara 76,5 miljoner euro, vilket innebär en 4,9 procents ökning jämfört med budgeten 2013. I fjol inflöt det cirka 3,1 miljoner euro i samfundsskatt och i budgeten 2014 beräknas kommunen få 3,3 miljoner euro i samfundsskatt. I budgeten för år 2014 har statsandelarnas andel uppskattats till 15,7 miljoner euro, vilket innebär en minskning på cirka 1,3 miljoner euro jämfört med budgeten för år 2013. Kommunens nettoutgifter ökar i budgeten för år 2014 med 2,7 procent jämfört med budgeten för år 2013. I budgeten 2014 har resultaträkningen ett underskott på 1,7 miljoner euro och de egna internt tillförda medlen täcker endast 30,0 procent av investeringarna i tillgångar bland bestående aktiva. Man strävar efter att hålla ökningen i nettoupplåningen år 2014 på en nivå som godkänts i budgeten. Skattefinansieringen förutspås bli enligt budgeten. För att ekonomin ska kunna hållas i balans bör nya utgiftsökningar täckas med lika stora utgiftsbesparingar. År 2014 bör man hela tiden fästa speciell uppmärksamhet vid utgiftsutvecklingen för att garantera budgetens hållbarhet. Målet bör vara att budgeten är bindande. Kommunens finansiella ställning ser ut att bli en aning bättre år 2014, men kommunalekonomin är fortsättningsvis kärv. Den stora utmaningen under kommande år är fortsättningsvis att stävja ökning av driftsutgifterna. 10
2. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT 2.1 Resultaträkning och nyckeltal 2013 2012 1 000 1 000 Verksamhetsintäkter 20 146 18 536 Verksamhetskostnader -114 095-108 225 Verksamhetsbidrag -93 949-89 690 Skatteinkomster 84 862 78 726 Statsandelar 16 669 18 393 Finansiella intäkter och kostnader -695-838 Årsbidrag 6 888 6 592 Avskrivningar och nedskrivningar -9 193-6 450 Extraordinära intäkter 0 33 000 Extraordinära kostnader 0-98 Räkenskapsperiodens resultat -2 305 33 044 Bokslutsdispositioner 388-32 211 Överskott (Underskott) -1 917 833 RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL 2013 2012 Verksamh.intäkter/Verksamh.kostn., % 17,7 17,1 Årsbidrag/avskrivningar, % 74,9 102,2 Årsbidrag, /invånare 364 352 Invånarantal 18 920 18 739 Verksamhetens intäkter i procent av verksamhetens kostnader = 100 x Verksamhetens intäkter / (Verksamhetens kostnader Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procent av avskrivningarna = 100 x Årsbidrag/Avskrivningar 11
2.2 Analysering av resultaträkningen 2.2.1 Resultaträkningens innehåll Resultaträkningens uppgift är att visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för produktionen av tjänsterna. I en officiell resultaträkning upptas s.k. externa poster, dvs. intäkter som har erhållits utifrån kommunen och kostnader som har uppstått genom anskaffningar utifrån kommunen. 2.2.2 Intäkter År 2013 uppgick Sibbo kommuns totala intäkter till sammanlagt 121,9 miljoner euro. Intäkternas belopp minskade med 28,6 miljoner euro (19,2 %) från föregående räkenskapsperiod. Verksamhetens intäkter ökade med 1,6 miljoner euro (+8,6 %) medan statsandelarna minskade med 1,7 miljoner euro (-19,4 %). Den viktigaste orsaken till förändringen i de totala intäkterna var de extraordinära intäkter som uppstod till följd av markaffären med Helsingfors stad år 2012. Kommunens viktigaste inkomster, skatteinkomsterna, ökade från 78,7 miljoner euro till 84,9 miljoner euro (+7,8 %). De ökade skatteinkomsterna berodde speciellt på den ökade kommunalskatten. Intäkter år 2013 Statsandelar 14 % Finansiella intäkter 0 % Försäljningsintäkter 3 % Avgiftsintäkter 5 % Övriga intäkter 7 % Understöd och bidrag 1 % Skatteinkomster 70 % Skatteinkomstberäkningens utfall 1 000 Budget Budgetändring Budget + Ändring Utfall Förv-% Avvikelse Förv. 2012 Ändr-% 12/13 Kommunalskatt 72 950 72 950 75 308 103,2 2 358 69 204 8,8 Samfundsskatt 3 900 3 900 3 105 79,6-795 3 496-11,2 Fastighetsskatt 6 300 6 300 6 449 102,4 149 6 027 7,0 Skatter totalt 83 150 83 150 84 862 102,1 1 712 78 727 7,8 Statsandelarnas utfall 1 000 Budget Budgetändring Budget + Ändring Utfall Förv-% Avvikelse Förv. 2012 Ändr-% 12/13 STATSANDELAR 23 068 23 068 22 700 98,4-368 23 959-5,3 - skatteutjämning -6 003-6 003-6 030 100,4-27 -5 565 8,3 STATSANDELAR SAMMANLAGT 17 065 17 065 16 670 97,7-395 18 393-9,4 12
2.2.3 Kostnader År 2013 uppgick beloppet av Sibbo kommuns totala kostnader till 124,2 miljoner euro, vilket är en ökning på 8,3 miljoner euro (7,2 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. De ordinarie verksamhetskostnaderna ökade med 5,9 miljoner euro (5,4 %). Den mest betydande posten bland kostnaderna är personalkostnaderna, som år 2013 uppgick till sammanlagt 51,2 miljoner euro (41,2 % av de totala kostnaderna). Kostnader år 2013 Övriga kostnader 2 % Material, förnödenheter och varor 6 % Finansiella kostnader 1 % Understöd 5 % Avskrivningar 7 % Köp av tjänster 38 % Personalkostnader 41 % 2.2.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag Verksamhetsbidraget, som utgör skillnaden mellan verksamhetens intäkter och verksamhetens kostnader, berättar hur mycket av kostnaderna för den egentliga verksamheten som ska täckas med skatteinkomster och statsandelar. I kommunerna är verksamhetsbidraget negativt. På grund av ökade verksamhetskostnader minskade verksamhetsbidraget år 2013 med 4,3 miljoner euro (+4,8 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. År 2013 täckte verksamhetens intäkter 17,6 procent av verksamhetens kostnader. Årsbidraget beskriver om kommunens totala internt tillförda medel är tillräckliga. I årsbidraget beaktas förutom verksamhetsbidraget även skatteinkomster, statsandelar samt finansiella intäkter och kostnader. År 2013 var årsbidraget 6,9 miljoner euro, 364 euro räknat per invånare. Årsbidraget ökade med 0,4 miljoner euro (+4,4 %) jämfört med föregående räkenskapsperiod. Det förbättrade verksamhetsbidraget, de ökade skatteinkomsterna och de lägre finansieringskostnaderna ledde till att årsbidraget utföll bättre än budgeterat. 2.2.5 Resultat och överskott Räkenskapsperiodens resultat beskriver skillnaden mellan alla intäkter och kostnader som hör till räkenskapsperioden. I resultatet beaktas även avskrivningar som beskriver användningen av produktionsfaktorer med lång verkningstid samt extraordinära poster. År 2013 är räkenskapsperiodens resultat 2,3 miljoner euro negativt, då motsvarande mellanresultat år 2012 var 33,0 miljoner euro positivt. Med poster för behandling efter resultatet avses bokföringsmässiga poster med vars hjälp det med vissa förutsättningar går att påverka att resultatet fördelas mellan olika räkenskapsperioder. För år 2013 blev underskottet efter posterna för behandling efter resultatet 1,9 miljoner euro, då överskottet för år 2012 var 0,8 miljoner euro. 13
3. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 3.1 Finansieringsanalys och nyckeltal 2013 2012 1 000 1 000 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 6 888 6 592 Extraordinära poster 0 32 902 Korrektivposter till internt tillförda medel -4 835-36 146 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -18 074-17 555 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 7 215 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 6 012 37 031 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -10 002 23 038 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Minskning av utlåningen 1 16 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 12 000 14 000 Minskning av långfristiga lån -9 883-10 341 Förändring av kortfristiga lån -359-8 096 Förändringar i eget kapital -1 385 Övriga förändringar i likviditeten 15 781-19 618 Kassaflödet för finansieringens del 16 155-24 040 Förändring av likvida medel 6 153-1 002 Likvida me de l 31.12 8 255 2 102 Likvida me de l 1.1 2 102 3 104 FINANSIERINGSANALYSENS NYCKELTAL 2013 2012 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, t.euro -398 2 080 Intern finansiering av investeringar, % 38,1 38,0 Låneskötselbidrag 0,7 0,7 Likviditet, kassadagar 21 6 Invånarantal 18 920 18 739 Intern finansiering av investeringar = 100 x Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Med egen anskaffningsutgift för investeringar avses det belopp som man får när posten investeringsutgifter i finansieringsanalysen minskas med finansieringsandelarna i samma analys. Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 dgr x Likvida medel 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden 14
3.2 Analysering av finansieringsanalysen 3.2.1 Finansieringsanalysens innehåll I finansieringsanalysen upptas kommunens samtliga tillförda medel och deras användning. Finansieringsanalysen beskriver de bokförda affärshändelsernas inverkan på kommunens likvida medel, dvs. om kommunens likvida medel ökade eller minskade under räkenskapsperioden. Liksom resultaträkningen innehåller finansieringsanalysen endast externa poster. 3.2.2 Kassaflödet i verksamheten och för investeringarnas del Kassaflödet i verksamheten beskriver de i resultaträkningen angivna intäkternas och kostnadernas inverkan på de likvida medlen. År 2013 uppgick kassaflödet i verksamheten till +2,0 miljoner euro, en minskning med 1,3 miljoner euro jämfört med föregående räkenskapsperiod. Kassaflödet för investeringarnas del i finansieringsanalysen utgörs av investeringsutgifter, finansieringsandelar och försäljningsinkomster. År 2013 var investeringsutgifternas belopp sammanlagt 18,1 miljoner euro, vilket är 0,5 miljoner euro mer än året innan. På grund av försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva minskade medelsanvändningen för investeringar med sammanlagt 6,0 miljoner euro, dvs. till 12,1 miljoner euro. Mellanresultatet räknat som skillnaden mellan kassaflödet i verksamheten och kassaflödet för investeringarnas del var 10,0 miljoner euro positivt under räkenskapsperioden. År 2012 var motsvarande belopp 23,0 miljoner euro negativt. Förändringen av kassaflödet berodde på en ökning i kassaflödet i verksamheten. 3.2.3 Finansiell verksamhet Finansieringens nettokassaflöde år 2013 var sammanlagt 17,4 miljoner euro, år 2012 var motsvarande kassaflöde -24,0 miljoner euro. År 2013 lyftes långfristiga lån till ett sammanlagt belopp av 12 miljoner euro, vilket är 2 miljoner euro mindre än föregående år. Amorteringarna på lång- och kortfristiga lån uppgick till sammanlagt 10,2 miljoner euro. Finansieringens totala kassaflöde blev 41,5 miljoner större än föregående år. 3.2.4 Förändring av likvida medel Förändringen av de totala likvida medlen, som utgörs av kassaflödet i verksamheten samt kassaflödet för investeringarnas och för finansieringens del, blev 6,2 miljoner euro positivt. År 2012 var motsvarande förändring av de likvida medlen -1,0 miljoner euro. Årsbidragets och nettoinvesteringarnas utveckling 15
4. KOMMENTARER TILL BALANSRÄKNINGEN 4.1 Balansräkning och nyckeltal AKTIVA 31.12.2013 31.12.2012 1 000 1 000 BESTÅENDE AKTIVA 169 324 161 669 Immateriella tillgångar 292 533 Materiella tillgångar 154 546 146 725 Placeringar 14 486 14 411 FÖRVALTADE MEDEL 331 362 RÖRLIGA AKTIVA 25 514 31 661 Omsättningstillgångar 93 92 Fordringar 17 167 29 466 Finansiella värdepapper 121 121 Kassa och bank 8 134 1 981 AKTIVA SAMMANLAGT 195 169 193 692 PASSIVA EGET KAPITAL 61 213 64 515 Grundkapital 51 986 51 986 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 11 144 11 695 Räkenskapsperiodens över-/underskott -1 917 833 AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER 45 007 45 395 AVSÄTTNINGAR 70 112 FÖRVALTAT KAPITAL 331 362 FRÄMMANDE KAPITAL 88 547 83 308 Långfristigt 52 888 49 781 Kortfristigt 35 659 33 527 PASSIVA SAMMANLAGT 195 169 193 692 BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL 31.12.2013 31.12.2012 Ackumulerat över-/underskott, 1000 9 227 12 529 Ackumulerat över-/underskott, /invånare 488 669 Soliditetsgrad, % 58,0 60,4 Relativ skuldsättningsgrad, % 63,0 61,9 Lånebestånd 31.12, milj 52,8 51,1 Lånestocken 31.12, /invånare 2 791 2 724 Lånefordringar 31.12, 1000 6,3 7,8 Invånarantal 18 920 18 739 Ackumulerat över-/underskott = Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder och räkenskapsperiodens Över-/underskott. Soliditetsgrad, % = 100 x (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet Erhållna förskott) Finansieringsförmögenhet euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och bank (Främmande kapital Erhållna förskott) / Invånarantal Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 x (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster Lånebestånd 31.12 = Främmande kapital (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Anslutningsavgifter och övriga skulder) Lånefordringar 31.12 = Masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som bokförts bland placeringar 16
Passiva Reserver Avsättnigar Förvaltat kapital Aktiva Immateriella tillgångar Placeringar Förvaltade medel Rörliga aktiva 4.2 Analysering av balansräkningen 4.2.1 Balansräkningens innehåll Balansräkningen innehåller kommunens förmögenhets- och kapitalposter vid räkenskapsperiodens utgång grupperade efter sin karaktär. 4.2.2 Den totala balansräkningen Balansomslutningen 31.12.2013 var 195,2 miljoner euro. Jämfört med år 2012 ökade balansomslutningen med 1,5 miljoner euro. Materiella tillgångar Eget kapital Främmande kapital 4.2.3 Taseen vastaavien erät På balansräkningens aktiva sida är de materiella tillgångarna, som hör till bestående aktiva, den mest betydande posten, vars storlek är 154,5 miljoner euro (79,2 % av balansomslutningen). De materiella tillgångarna ökade med 7,8 miljoner euro (5,3 %) jämfört med föregående år. Av de bestående aktiva posterna ändrades byggnaderna mest. Under räkenskapsperioden steg deras värde i balansräkningen från 80,1 miljoner euro till 92,4 miljoner euro (+15,4 %). Mark- och vattenområdenas värde steg från 27,1 miljoner euro till 27,9 miljoner euro, vilket berodde på markköp som gjordes under räkenskapsperioden. De fasta konstruktionernas och anordningarnas värde ökade med 2,8 miljoner euro (+16,3 %) och maskinernas och inventariernas värde med 0,03 miljoner euro (+2,2 %). Bland de långfristiga fordringarna minskade övriga fordringar till 11 miljoner euro på grund av att köpesumman från markaffären med Helsingfors stad fördelades på tre år. Totalbeloppet av kommunens likvida medel ökade med 6,2 miljoner euro jämfört med föregående år. 4.2.4 Balansräkningens passiva poster På balansräkningens passiva sida bildar det egna kapitalet den största gruppen, vars andel av balansomslutningen är 31,4 procent. Vid uträkningen av nyckeltalet för soliditeten jämställs även avskrivningsdifferensen och reserverna med det egna kapitalet. Soliditetsgraden blir 58,0 procent. Av posterna på balansräkningens passiva sida ökade det långfristiga främmande kapitalet mest, 5,2 miljoner euro; anslutningsavgifter och övriga skulder ökade med 3,5 miljoner euro, medan det egna kapitalet minskade med 3,3 miljoner euro. 17
Det långfristiga lånebeloppets utveckling 3 500 70,0 3 000 60,0 2 500 50,0 2 000 40,0 1 500 30,0 1 000 20,0 500 10,0 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0,0 Lånebestånd, euro/inv. Lånebestånd 31.12, mn euro 18
5. INKOMSTER OCH UTGIFTER TOTALT I kalkylen över totala inkomster och utgifter framläggs liksom i finansieringsanalysen inkomster och utgifter av den ordinarie verksamheten och investeringarna samt för finansieringsverksamhetens del tillförda medel och medelsanvändning. De tillförda medlen (inkomsterna) och medelsanvändningen (utgifterna) har dock lagts fram som egna grupper och posterna för den ordinarie verksamheten är noggrannare indelade än i finansieringsanalysen. År 2013 var kommunens totala utgifter 143,0 miljoner euro och totala inkomster 134,8 miljoner euro. De totala inkomsterna underskred de totala utgifterna med 8,2 miljoner euro. Eftersom de övriga externa förändringarna av likviditeten i finansieringsanalysen var 14,4 miljoner euro, ökade de likvida medlen med 6,2 miljoner euro. 2013 2012 INKOMSTER 1000 1000 Verksamhet Verksamhetsintäkter 20 146 18 536 Skatteinkomster 84 862 78 726 Statsandelar 16 669 18 393 Ränteintäkter 1 41 Övriga finansiella intäkter 258 379 Extraordinära intäkter 0 33 000 Korrektivposter till internt tillförda medel - Vinst på försäljning av anläggningstillgångar -4 835-36 146 Investeringar Finansieringsandelar för investeringsutgifter 7 215 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 6 012 37 031 Finansieringsverksamhet Ökning av långfristiga lån 1 16 Ökning av kortfristiga lån 12 000 14 000 Ökning av eget kapital -359-8 096 Totala inkomster, sammanlagt 134 762 156 094 UTGIFTER 1000 1000 Verksamhet Verksamhetskostnader - Tillverkning för eget bruk -114 095-108 225 Räntekostnader -949-1 250 Övriga finansiella kostnader -4-8 Extraordinära kostnader 0-98 Investeringar Investeringsutgifter -18 074-17 555 Finansieringsverksamhet Minskning av eget kapital -9 883-10 341 Totala utgifter, sammanlagt -143 006-137 478 Kalkylen Totala inkomster och utgifter kan avstämmas mot finansieringsanalysen på så sätt att differensen mellan totala inkomster och totala utgifter (8,2 miljoner euro) ska vara lika stor som summan av det absoluta värdet av finansieringsanalysens poster Övriga förändringar av likviditeten och Förändring av likvida medel när dessa poster har olika förtecken i finansieringsanalysen och skillnaden mellan de absoluta värdena när de har samma förtecken i finansieringsanalysen. I finansieringsanalysen: Övriga förändringar av likviditeten, absolut värde 14,4 miljoner euro Förändring av likvida medel, absolut värde 6,2 miljoner euro Summa 8,2 miljoner euro 19