Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Relevanta dokument
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Barnhälsoplan Blentarps Förskoleenhet

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Barnhälsoplan. -plan för främjande barnhälsoarbete på förskolorna i Askeby, Bankekind, Örtomta och Vårdsberg. Upprättad:

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

BARNHÄLSOPLAN. Plan för främjande barnhälsoarbete Förskolorna i Lugnvik/Orrviken

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Barnhälsoplan. Piratenområdets förskoleenhet Upprättad Gäller till Fastställd av Förskolechef BHT i Piratenområdet

Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Barnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun

Elever i behov av särskilt stöd

Beslut efter kvalitetsgranskning

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Elevhälsoplan. för. Körfältsskolan

Beslut efter kvalitetsgranskning

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

Barn- och elevhälsoplan

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolhagens förskola

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Elevhälsoplan Fröviskolan

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN I FORM AV BARNHÄLSOTEAM

Barn- och elevhälsoplan

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län

Handlingsplan gällande barn i behov av särskilt stöd i Nässjö kommun.

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut efter kvalitetsgranskning

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Centrums Förskoleenhet Barnhälsoplan Centrums förskoleenhet 2017/2018

Barn och elevhälsa Björkrisspåret

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kopparholmen 2015

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2017/2018

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan

Barnhälsoplan. Regnbågens förskola

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Kommunikation. Utmaning. Sammanhang. Motivation. Förväntningar. Östra Göinge kommun

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Myrstacken Trygghetsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klassarbete -återkoppling till dessa. För att arbeta med studiero och relationer för ett fungerade klassrum- och

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Barn och elevhälsoplan i Gullspångs kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen

Barn- och elevhälsoteamet

Riktlinjer för elevhälsoarbete. Fastställda av barn- och utbildningsnämnden den 11 februari

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2018/19

Barn- och elevhälsoplan UN-2012/288

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN

Elevhä lsoplän

Beslut efter kvalitetsgranskning

Reviderad Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

för Rens förskolor Bollnäs kommun

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut efter kvalitetsgranskning

Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Plan för - att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

EHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013

Elevhälsoplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

Handlingsplan för Ormbergsskolans elevhälsoarbete. (uppdaterad maj 2018 av Elevhälsoteamet)

Elevhälsoplan Uvengymnasiet Läsåret

Förskolan Bjursens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hågadalsskolan 2015/16

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsoplan för PeterSvenskolan 2

Syfte. Metod. [Skriv text]

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018

Transkript:

Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1

Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen förmåga och lust att lära. Bakgrund till barnhälsoarbete Att främja barns och elevers hälsa, är det övergripande målet för arbetet med hälsa, i de nationella styrdokumenten för förskola och skola. "Hälsobegreppet kännetecknas av ett helhetstänkande som innebär mer än bara frånvaro av sjukdom. Hälsa definieras som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande." Prop. 2001/02:14; Hälsa, lärande och trygghet. Barnhälsa är således alla de insatser som görs för att främja hälsa, samt skapa en gynnsam lär- och arbetsmiljö. Barnhälsoplan För att uppnå en god hälsa bland alla barn ska varje förskolechef utarbeta en barnhälsoplan. Planen syftar till att vara ett resursstöd i att bemöta barn utifrån ett salutogent förhållningssätt. Med detta menar man ett förebyggande och hälsofrämjande arbete, där tankar och planerade insatser utgår från det friska och fungerande. Barn ska ha inflytande över barnhälsoplanen och den ska utvärderas en gång om året. Barnhälsoteam Att arbetslag har en hög kompetens och en tilltro till barns förmåga och lust att lära, skapar förutsättningar att möta varje barn där det befinner sig. Arbetslaget utgör grunden i detta arbete. "Barnhälsoteamet ska verka för att det i vardagsarbetet ska vara balans mellan akuta insatser utifrån det enskilda barnets behov och långsiktigt förändringsarbete för ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt i hela verksamheten. Barnhälsoteamet ska bedriva sitt arbete i nära samarbete med förskolans personal." Barn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun, Nämnden för Förskola & Grundskola, 2013-04-25. Som en kompletterande resurs, finns inom Fjärås-Gällinge förskolor ett Barnhälsoteam. Förskolans barnhälsoteam i Fjärås-Gällinge består av förskolechefer, psykolog, logoped och specialpedagog och sammankallas två gånger per månad. Teamet arbetar tvärprofessionellt, vilket betyder att man använder sig av samtliga representerade kompetenser. För att man ska kunna prioritera och samarbeta kring de insatser som ska göras, behöver medlemmarna ta utgångspunkt i ett prestigelöst förhållningssätt gentemot varandras kompetenser. I teamet ska medlemmarna kunna delge varandra erfarenheter och kunskaper, som tillsammans kan ge en bild av vilka insatser som är nödvändiga. Det behöver också tydligt klargöras vem som har ansvar för respektive insats och hur återkoppling till teamet ska ske. Barnhälsoteamets möten ska inledas med en dagordning, där tiden ska prioriteras mellan planering, utvärdering och analys av teamets förebyggande arbete, samt enskilda ärenden och uppföljning/återkoppling kring dessa. 2

Syfte Syftet med arbetet i Fjärås-Gällinge barnhälsoteam; - Att bidra till utveckling i förskolan och att arbeta utifrån en helhetssyn för ökad kvalitet och likvärdighet i förskolans verksamhet. Mål Barnhälsoteamet ska utifrån det behov som utvärdering och analys ger, tillsammans utarbeta mål för det kommande året. Målen för verksamhetsår 2014/15; - Alla i den pedagogiska verksamheten ska känna till Barnhälsoplanen. - Alla i den pedagogiska verksamheten ska kunna rutinen för samarbete mellan arbetslag och Barnhälsoteam. - Barnhälsoplanen ska finnas med i Kvalitetsåret. Analys Utvärdering och analys av vad Barnhälsoteamets samarbete med arbetslagen givit under året, sammanställs i en verksamhetsberättelse som görs under maj/juni. Teamets professioner Förskolechefens ansvar Förskolechefen har ansvar för organisation och ledning av arbetet på den egna enheten. Förskolechefen har ansvar för förskolans resultat och har därför inom givna ramar ett särskilt ansvar för att: verksamheten och barnarbetet utformas så att barnen får det stöd och den hjälp de behöver kontakt upprättas mellan förskola och hem, om det uppstår svårigheter för barnet i förskolan, externa kontakter, såsom kontakt med Socialtjänst och BUP, sker i samarbete mellan aktuellt arbetslag på förskolan och förskolechef, upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera/revidera förskolans barnhälsoplan en gång per år, utvärdera barnhälsans verksamhet, resursfördelning och stödåtgärder anpassas till den värdering av barnens utveckling som pedagoger gör Psykologens roll Psykologen kan erbjuda specifik kompetens till förskolan inom olika områden, som utvecklingspsykologi, pedagogisk psykologi, neuropsykologi, kunskap om barns och ungdomars psykiska störningar samt kunskaper om grupper och grupputveckling. Psykologen erbjuder handledning, konsultation och rådgivning på individ och gruppnivå till personal i förskolan. Samtal är psykologens viktigaste verktyg i allt stödjande arbete. Psykologen kan även göra observationer i förskolan, för att stötta arbetslag i det fortsatta arbetet. På organisationsnivå kan psykologen bland annat delta i förändringsarbete i barnhälsoteamet och vid utbildning av personal. 3

Logopedens roll Att i kontakten med barn, stödja dem i deras utveckling av kommunikation, språk och tal. Detta sker t ex genom observation på individ och gruppnivå, samt testning och träning av specifika förmågor på individnivå. Att i kontakten med förskolans personal, stödja dessa i deras dagliga arbete med att utveckla barnens kommunikation, språk och tal. Detta sker t ex genom specifika förslag på åtgärder och handledning i fråga om olika typer av språkstimulerande material Specialpedagogens roll Att tillsammans med förskolans personal arbeta förebyggande, för att undanröja hinder för lärande. Genom dialog skapa ett förhållningssätt och en lärandemiljö som stimulerar alla barn och som får dem att utvecklas optimalt i sitt eget lärande, oavsett individuella förutsättningar. Specialpedagogen verkar för detta på organisations-, grupp- och individnivå. I förskolan arbetar specialpedagogen med observation och/eller pedagogisk kartläggning av verksamheten, för att sedan handleda arbetslag utifrån detta underlag. Vid upprättande av handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd, stödjer specialpedagogen arbetslaget. Specialpedagogen samarbetar med barnhälsoteamet för att utveckla förskolans arbete och rutiner när det gäller förebyggande och stödjande insatser. Samarbete mellan arbetslag och barnhälsoteam (se bild på nästa sida) 1. UPPTÄCKA - Ett ärende aktualiseras på förskolan. 2. KARTLÄGGA All barnhälsa startar i arbetslaget. Arbetslaget diskuterar förutsättningar, såsom den pedagogiska miljön och de rutiner som arbetslaget har för att möta det aktuella ärendet. Arbetslaget diskuterar utifrån det aktuella ärendet vad som fungerar väl och vad som inte fungerar. 3. ANSÖKAN - Arbetslaget sammanfattar behovet av samarbete med barnhälsoteamet med hjälp av blankett, som sedan lämnas till förskolechef. Vid behov av individuella insatser för ett barn, kontaktar arbetslaget först de berörda föräldrarna Med föräldrars godkännande lämnas blankett till förskolechef. Ärendet tas upp i barnhälsoteamet, där det beslutas vem/vilka ur teamet som återkopplar och erbjuder insats till arbetslaget. 4. BEDÖMNING Barnhälsoteamet strävar efter att lyfta ärendet på nästkommande möte. Vid behov inhämtar representant från BHT mer information. Lämplig insats diskuteras. OBSERVERA! Om det är relevant att arbeta med individuella insatser för ett barn, kan en handlingsplan kring förskolans strävansmål och arbetssätt sedan upprättas tillsammans med föräldrarna. Förskolechefen har det yttersta ansvaret för att barn i behov av särskilt stöd får det stöd och de resurser som behövs. 5. INSATS - Insatser påbörjas. Exempel på resurser kan vara kompetenshöjande insatser för pedagoger, såsom handledning och fortbildning, samt förstärkning av arbetslaget. 4

6. UPPFÖLJNING - Barnhälsoteamet följer vid varje möte upp de ärenden som pågår. Om handlingsplan har upprättats, följs denna upp och utvecklas tillsammans med berörd personal och föräldrar minst en gång per termin. Efter avslutad handledning görs en uppföljning ca 6 månader senare. 7. BARNHÄLSA verksamheten är i en ständig lärandeprocess där barnhälsoteamet kan bidra. Rutiner vid överlämning av barn i behov av särskilt stöd, till skolan Under våren, då klasslistor och personalplacering i skolan är klara, sammankallar förskolechef de berörda till överlämningsmöte. På detta möte kan berörda föräldrar, personal från förskolan och skolan, specialpedagog, psykolog och logoped medverka. Föräldrar och förskola informerar då mottagande verksamhet om barnets behov och de arbetssätt som förskolan funnit gynnsamma för barnet, att arbeta utifrån. Om föräldrar och personal kommer överens om att det kan gynna barnets fortsatta skolgång att även skriftlig information kring arbetssätt lämnas över från förskola till skola, kan detta ske. 5