Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2013:3 Införandet av PUST en uppföljning. Cecilia Woxblom

Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2013:3 Införandet av PUST en uppföljning Cecilia Woxblom

Införandet av PUST en uppföljning 2

Rikspolisstyrelsens utvärderingsfunktion Rapport 2013:3 Införandet av PUST en uppföljning Cecilia Woxblom Rikspolisstyrelsen

Denna rapport har upprättats vid Rikspolisstyrelsens funktion för utvärderingsverksamhet. Rikspolisstyrelsen har inte tagit ställning till innehållet. De åsikter som framförs är författarnas egna.

Förord 1 Förord Införandet av Pust, Polisens UtredningsStöd, påverkar och förändrar delvis rollen som polis. Med hjälp av ny teknik med mobila lösningar ska polisarbetet kunna effektiviseras bland annat genom att initiala utredningsåtgärder snabbt kan genomföras direkt på brottsplatsen av polispersonal i yttre tjänst. Alla poliser ska se sig som brottsutredare och med ökad polisiär närvaro ska tryggheten för allmänheten öka genom en högre grad av polisiär synlighet och tillgänglighet. Utvärderingsfunktionen vid Rikspolisstyrelsens verksledningskansli har bland annat i uppdrag att analysera och utvärdera eller följa upp införandet av nya arbetsmetoder inom svensk polis. I denna rapport beskrivs första etappen av införandet av Pust. Uppföljningen avser den pilotverksamhet som genomfördes vid Polismyndigheten i Östergötland samt det nationella införandet av Pust del 1, under tiden hösten 2010 till våren 2011. I rapporten redovisas iakttagelser som gjorts och material som samlats in under tiden som arbetet med införandet av Pust del 1 följdes. Studien bygger i hög grad på synpunkter och erfarenheter från de som var delaktiga i pilotverksamheten i Östergötland och från de som arbetade med införandet på myndigheterna runt om i landet. Arbetet med att följa införandet av Pust och samtidigt följa pilotverksamheten har med ett brett perspektiv gett inblick i polisens nya mobila utredningsstöd. Förhoppningen är att denna rapport ska kunna användas som underlag inför kommande delar av Pust, men också för att bidra till att bredda och fördjupa kunskapsunderlaget för polisverksamheten i allmänhet. Till alla som på något sätt medverkat till innehållet i rapporten riktas ett stort tack för värdefulla bidrag. Särskilt tack till Marie Torstensson Levander, professor vid Malmö högskola, samt Ulf Johansson, biträdande länspolismästare vid Stockholms polismyndighet, för värdefulla synpunkter i samband med granskning av rapporten. Stockholm i mars 2013 Cecilia Woxblom

Införandet av PUST en uppföljning 2 Innehåll Förord... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning.... 4 Uppdraget RPS funktion för utvärderingsverksamhet... 6 Bakgrund Pust, införandet... 7 Mål och syfte.... 9 Omfattning och begränsningar... 10 Metod... 11 Processen med införandet av Pust del 1.... 14 Kommunikationen kring Pust.................................... 16 Östergötland under pilottiden... 19 Östergötland efter pilottiden.... 21 Införandeansvariga... 23 Handledare... 24 Utredningsförfarandet.... 25 Östergötland under pilottiden... 25 Östergötland efter pilottiden.... 27 Införandeansvariga... 28 Handledare... 29 Mops-datorer och Pustapplikationen... 30 Östergötland under pilottiden... 30 Östergötland efter pilottiden.... 31 Införandeansvariga... 32 Handledare... 33 Arbetsmiljö... 34 Östergötland under pilottiden... 34 Östergötland efter pilottiden.... 35 Införandeansvariga... 36 Handledare... 36 Användande av Mops-dator under färd.... 37 Attityd, engagemang, kompetens.... 38 Östergötland under pilottiden... 38 Östergötland efter pilottiden.... 39 Införandeansvariga... 41

Innehåll 3 Tid och resurser.... 42 Östergötland under pilottiden... 42 Införandeansvariga... 43 Handledare... 43 Utbildning i Pust... 45 Erfarenheter och synpunkter från pilotverksamheten i Östergötland... 50 Ökad effektivitet, kvalitet... 50 Arbetsledning... 52 En förändrad roll som polis... 52 Att arbeta mobilt.... 53 Återkoppling Lärandeorganisationen... 54 Hur fungerar Pust i Östergötland idag?... 54 Införandet av Pust i Östergötland RPS införandegrupp... 55 Erfarenheter och synpunkter från införandeansvariga... 57 Uppdraget, mål och syfte... 57 Utbildning av personal... 58 Dialog med RPS.... 59 Diskussioner på myndigheterna.... 60 Dialog med Östergötland samt med andra myndigheter... 61 Fortsatt engagemang i Pust.... 61 Vad har fungerat bra respektive dåligt vid införandet av Pust.... 61 Övriga synpunkter.... 63 Erfarenheter och syn punkter från handledare... 64 Utbildning av personal... 64 Innehållet i handledarutbildningen... 65 Stödet från RPS... 67 Andra frågor som diskuterades i samband med handledarutbildningen i Pust.... 68 Framtida utbildningsinsatser samt engagemang... 68 Övriga synpunkter.... 69 Slutsatser.... 70 Rekommendationer............................................ 74 Referenser... 75

Införandet av PUST en uppföljning 4 Sammanfattning Införandet av Pust, Polisens mobila UtredningsStöd, har drivits som ett nationellt införandeprojekt under ledning av RPS införandegrupp och med införandeansvariga på samtliga polismyndigheter. Det nationella införandearbetet pågick under tiden september 2010 till och med augusti 2011, då driften övergick i linjeverksamhet. Delvis parallellt med det nationella införandearbetet pågick arbetet med pilotverksamhet i Östergötland. En pilotstudie pågick under tiden oktober 2010 till och med mars 2011. Under den perioden utvecklades Pustapplikationen successivt, prövades och förbättrades. Personalen fick samtidigt testa olika mobila enheter, Mops-datorer, och det nya mobila arbetssättet. Nya brottskategorier och funktioner lades stegvis till i Pustapplikationen under pilottiden. Utvärderingsfunktionen vid Rikspolisstyrelsens verksledningskansli har bland annat i uppdrag att analysera och utvärdera införandet av nya arbetsmetoder inom svensk polis. Funktionens uppdrag att följa arbetet med införandet av Pust startade i december 2010. I denna rapport redovisas iakttagelser och material som samlats in under den tid arbetet med införandet av Pust del 1 följts. En stor del av innehållet i rapporten grundar sig på synpunkter och erfarenheter från de som varit berörda av pilotverksamheten i Östergötland och det nationella införandearbetet. Arbetet med att följa införandet av Pust del 1 i hela landet och samtidigt följa pilotverksamheten i Östergötland har med ett brett perspektiv gett inblick i polisens nya, mobila utredningsstöd. Resultaten i rapporten presenteras områdesvis utifrån frågeställningar med berörd personal på olika funktioner. Områden som beskrivs är bland annat kommunikationen av budskapet om Pust, utredningsförfarandet, Mops-datorer och Pustapplikationen, arbetsmiljö, attityd, engagemang och kompetens, tid och resurser samt utbildning. Synpunkter och erfarenheter har främst inhämtats från de som deltog i pilotverksamheten i Östergötland, de införandeansvariga på myndigheterna samt handledare från samtliga myndigheter, som utbildades centralt av RPS och som sedan i sin tur utbildade personal på sina respektive myndigheter.

Sammanfattning 5 Till införandet av kommande delar av Pust, men också till andra projekt, har betydelsen av några områden framstått som särskilt viktiga. Dessa har framkommit ur intervjuer och enkätsvar samt återkommande dykt upp i flera sammanhang och diskussioner och ligger till grund för följande rekommendationer: Skapa förutsättningar för en pilotverksamhet genom att förbereda pilotmyndigheten och vid behov resursförstärka. Tydliggör uppdraget och dess mål, syfte och omfattning, liksom olika funktioner, ansvarsområden och mandat. En utbildningsmiljö som speglar det skarpa systemet och med e-learning som komplement krävs för att skapa förutsättningar för förståelse och kunskap. Kommunicera budskapet kring Pustkonceptet på ett konkret och relevant sätt så att de centrala budskapen blir tydliga.

Införandet av PUST en uppföljning 6 Uppdraget RPS funktion för utvärderingsverksamhet Utvärderingsfunktionen vid Rikspolisstyrelsens verksledningskansli har bland annat i uppdrag att analysera och utvärdera införandet av nya arbetsmetoder inom svensk polis. Det yttersta syftet med utvärderingsverksamheten är att den ska bidra till att bredda och fördjupa kunskapsunderlaget för polisverksamheten (RPS, 2010a). Utvärderingsfunktionens arbete har ett tydligt fokus på frågeställningar och teman som bidrar till att främja polisverksamheten, så att den kan bedrivas med god kvalitet och hög effektivitet. Verksamhetsnyttan och relevansen ska vara tydlig. Bland utvärderingsfunktionens uppdrag ligger att studera arbetet med införandet av Pust, Polisens mobila UtredningsStöd. Uppföljningen av detta nya arbetssätt kommer att bedrivas fortlöpande i etapper. Första etappen, som redovisas i denna rapport, behandlar pilotverksamheten i Östergötland samt det nationella införandet av Pust del 1. Framtida studier kommer att behandla införandet av kommande delar av Pust, då nya funktioner tillkommit, och fördjupningar inom olika delar av Pust, när införandearbetet övergått i linjeverksamhet. Avsikten är också att studera områden som direkt berörs av Pust och som kan behöva undersökas i en nära framtid, såsom bland annat frågor som rör organisation, ledarskap, arbetsmiljö, synlighet, tillgänglighet, brottsförebyggande aspekter och teknikens inflytande över arbetet, till exempel i förhörssituationen.

Bakgrund Pust, införandet 7 Bakgrund Pust, införandet Ur projektdirektivet för Pust framgår att: Rikspolischefen Bengt Svenson har i polisens planeringsförutsättningar för 2009-2011 beslutat att inriktningen för utvecklingen av svenskt polisväsende ska fokusera på de delar som leder till ökad polisiär synlighet och närvaro. Detta är en viktig del av Polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete, men är också en del av ett framgångsrikt brottsutredningsarbete. Målsättningen är att hälften av allt polisarbete ska äga rum i yttre tjänst. En avgörande fråga för såväl synlighet som för Polisens förmåga att klara sitt uppdrag i stort är att utveckla de IT-baserade verksamhetsstöden. Rikspolischefen har vidare beslutat att målet är att utveckla och införa ett ITbaserat verksamhetsstöd för Polisens arbete som fyller moderna krav på användarvänlighet, effektivitet och informationssäkerhet. Det nya verksamhetsstödet ska följa PUM och PNU i tillämpliga delar samt även stödja ett strukturerat informationsutbyte i brottmålsprocessen (RPS, 2009a). PUM, Polisens Underrättelsemodell, och PNU, Polisens Nationella Utredningskoncept, är arbetsmetoder som polisen sedan tidigare arbetar i enlighet med. Dessa metoder ska medverka till effektivitet och kvalitet i arbetet genom bland annat underrättelseverksamhet, brottssamordning, brottsförebyggande arbete samt utredningsarbete som bedrivs i nära anslutning till brottstid och brottsplats.

Införandet av PUST en uppföljning 8 I samband med införandet av Pust del 1 förmedlades budskapet om det nya utredningsstödet och det nya arbetssättet till personalen genom olika informationskanaler, bland annat genom presentationer på intrapolis (polisens interna kommunikationssystem, intranät). Nedan visas några exempel på detta. Uppdrag och förutsättningar Rikspolischefen har har beslutat att att Polisens utvecklingsarbete ska ska fokusera på påökad synlighet Uppdraget är är att att ta ta fram ett ett och tillgänglighet. mobilt IT-stöd och skapa förutsättningar för för gemensamma arbetssätt enligt PNU/PUM. Uppdraget är är också att att ta ta hand om om Polisens del del av av brottsmålsprocessen och skapa förutsättningar för för ett ettelektroniskt utbyte i i rättskedjan. Svensk polis i behov av förändring Utvecklingen:...innebär också att vi måste kunna ta till oss forskning och ny teknik snabbt och på ett likvärdigt sätt i hela viktigt att alla, oavsett polisorganisationen. funktion, ser sig som Kvaliteten i polisarbetet får brottsutredare och gör sin inte skilja sig avsevärt mellan del så att ärenden kan olika delar i landet. avslutas så snart och så Bengt Svenson, SvD 091102 framgångsrikt som möjligt. Bengt Svenson, Svensk Polis nr. 8/2009.. På sikt: Alla brott utreds med PUST Enbart ny teknik löser inte fler brott. Men när vi kombinerar bästa möjliga arbetssätt med bästa möjliga teknik kommer vi att kunna bli mer synliga och klara upp fler brott. ETT utredningsstöd som omfattar alla brott, även ordningsbot. Nuvarande system för avrapportering och utredning ersätts. PUST kommunicerar direkt med Åklagarmyndighetens system och vidare in in i i rättskedjan.

Mål och syfte 9 Mål och syfte Målet med denna rapport är att redovisa iakttagelser som gjorts och material som samlats in under tiden som arbetet med införandet av Pust del 1 följts. Detta innefattar i hög grad synpunkter och erfarenheter från de som varit berörda av pilotverksamheten i Östergötland och från de som arbetat med införandet på myndigheterna runt om i landet. I enlighet med fokus för arbetet vid utvärderingsfunktionen; att främja polisverksamheten så att den kan bedrivas med god kvalitet och hög effektivitet, är syftet med denna rapport att den ska kunna användas som underlag i samband med införandet av kommande delar av Pust, men också generellt sett, för att bidra till att bredda och fördjupa kunskapsunderlaget för polisverksamheten i allmänhet (RPS, 2010a).

Införandet av PUST en uppföljning 10 Omfattning och begränsningar Denna rapport behandlar pilottiden i Östergötland, oktober 2010 till och med mars 2011 samt det nationella införandet av Pust fram till och med 31 augusti 2011, då införandearbetet av Pust del 1 avslutades nationellt och verksamheten övergick i linjeverksamhet ute på myndigheterna. RPS utvärderingsfunktion etablerades i oktober 2010. Funktionens uppdrag att följa arbetet med införandet av Pust startade i december 2010. Vid den tiden var pilotverksamheten i Östergötland aktivt igång sedan ett par månader och det nationella införandearbetet hade pågått i omkring ett halvår. Arbetet på RPS/POA (Polisavdelningen) hade pågått betydligt längre tid än så. Nationellt hade informationsflödet kring Pust börjat synas såväl internt inom Polisen som i externa medier. I detta perspektiv hamnade fokus på att försöka etablera en bild av vad som dittills gjorts och parallellt med det fånga upp så mycket relevant information som möjligt kring det pågående arbetet. Det blev en komplex situation då arbetet med utvecklingen av Pustapplikationen, pilotverksamheten i Östergötland, det nationella införandearbetet och framtagandet av informations- och utbildningsmaterial bedrevs i ett högt tempo med agil metodik. Det agila arbetssättet präglades bland annat av täta leveranser med successiva ändringar och förbättringar under utvecklingstiden, för att verksamhetens krav och önskemål skulle kunna mötas (Highsmith, 2004; RPS, 2010b). Arbetet med uppföljningen av införandet av Pust del 1 försvårades i och med dessa förutsättningar. Att tala om traditionell utvärdering känns inte relevant, då utvärderingsmetoder kopplade till målsättningarna inte diskuterades från början, i samband med projektstart. För att kunna utvärdera målsättningarna som beskrivs i projektdirektivet, till exempel ökad synlighet fylla moderna krav på effektivitet verksamhetsstödet ska följa PUM och PNU i tillämpliga delar (RPS, 2009a), hade det krävts att definitionerna av dessa begrepp hade varit fastställda innan projektstart, så att en nollvärdesanalys hade kunnat genomföras. När nu omständigheterna var sådana att detta inte kunde göras, har studien av Pust del 1 mer fått karaktären av en kvalificerad uppföljning.

Metod 11 Metod Arbetet har bedrivits genom att följa pilotdriften i Östergötland och införandearbetet nationellt. Detta har skett genom deltagande vid möten och konferenser, genomförande av intervjuer och enkäter, litteraturstudier samt medverkan som instruktör i Pustutbildningen och arbete med Pust i såväl inre som yttre polisiär tjänst. Under våren 2011 följdes arbetet med pilotdriften i samband med tre pionjärmöten i Östergötland. Införandearbetet på myndigheterna följdes vid nationella införandekonferenser, cirka en per månad, samt vid den avslutande införandekonferensen i Göteborg, 31 augusti 2011, då det nationella införandearbetet av Pust del 1 avslutades och övergick i linjeverksamhet. Vid dessa möten och konferenser gavs tillfällen att knyta värdefulla kontakter med personer på samtliga myndigheter. I samband med intervjuer med personer på olika funktioner och med olika befattningar framkom erfarenheter från myndigheternas införandearbete och synpunkter gällande Pust i många aspekter. Detta har varit till stor nytta i arbetet med denna rapport, och kommer också att kunna komma till användning i den framtida uppföljningen av Pust. Sex enkätstudier har genomförts med olika grupper och befattningshavare, som på olika vis varit delaktiga i arbetet med pilotdriften och införandet av Pust. Enkäter lämnades ut till användare, pionjärer, stationsbefäl (sb)/förundersökningsledare (fu-ledare) och åklagare i Östergötland samt till införandeansvariga och handledare på samtliga myndigheter. Med användare avses här polispersonal i yttre tjänst. Likaså är de flesta av pionjärerna i Östergötland yttre tjänstgörande poliser. RPS beskriver pionjärerna som Rollbeskrivning: Pionjärerna ska ha en renodlad kunskap i applikationen och fungera som korridorstöd för användare (RPS, 2010b). De införandeansvariga är de som på respektive myndighet ansvarade för och drev införandet av Pust och som samarbetade med RPS införandegrupp bland annat i samband med de nationella införandekonferenserna. RPS beskriver de införandeansvarigas roll De införandeansvariga ska leda och styra införandearbetet på strategisk nivå (RPS, 2010b). Handledarna är representanter från samtliga myndigheter som genomgick en central, RPS-ledd, handledarutbildning och som sen i sin tur utbildade lokala instruktörer/pionjärer på sina respektive myndigheter. Enligt RPS beskrivning för Pusthandledarna ska dessa Stötta sina införandeansvariga genom att leda utbildningar (RPS, 2010b). Frågorna i enkäterna hade blandad karaktär, med såväl öppna som fasta svarsalternativ. Den första enkäten, som delades ut under pilottiden i Östergötland till samtliga berörda Pustanvändare inklusive åklagare, hade enbart öppna svarsalternativ. Antalet ifyllda och inlämnade enkäter i den första enkätstudien motsvarade

Införandet av PUST en uppföljning 12 inte alls förhoppningen, med endast sammanlagt ca 20 stycken besvarade enkäter. På åklagarsidan inkom endast svar från en åklagare. Övriga enkäter omformulerades därför och delades dessutom ut och samlades in vid ett och samma tillfälle, i samband med aktuell konferens eller möte. Detta gav helt andra svarsfrekvenser. Svaren i den första enkäten har inte strukturerats på grund av frågornas utformning och därmed svarens form. Dessa har studerats mer som en allmän orientering om uppfattningar och erfarenheter från pilotverksamheten. De övriga enkäterna till personalen i Östergötland lämnades ut i maj/juni 2011, det vill säga efter avslutad pilotverksamhet och efter införandet av den skarpa versionen av Pust del 1 i myndigheten. Frågorna inriktades dels på hur man uppfattade Pust under pilotverksamheten, dels på hur man uppfattade Pust efter att den skarpa versionen hade införts. I Östergötland var 22 stationsbefäl/förundersökningsledare involverade i pilotverksamheten. Enkäter delades ut till 18 av dessa och besvarades av samtliga 18. När det gäller pionjärerna var dessa 22 stycken. Enkäter delades ut till 21 av dem och besvarades av alla 21. Att enkäter inte delades ut till alla stationsbefäl/ förundersökningsledare och pionjärer hänger ihop med att några av dessa saknades i samband med de mötestillfällen då enkäterna delades ut och samlades in. När det gäller användarna, de yttre tjänstgörande poliserna, är antalet som berördes av pilotverksamheten osäkert. Enkäter delades ut och samlades in av pionjärerna i samband med utsättningar i respektive turlag. Totalt 19 enkäter delades ut och besvarades. Enkäterna till de införandeansvariga delades ut i samband med den sista nationella införandekonferensen i slutet av augusti 2011, då införandearbetet övergick i linjeverksamhet. Sammanlagt 25 enkäter delades ut; en per myndighet samt ytterligare en till storstadsmyndigheterna Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Östergötland, då dessa myndigheter också hade biträdande införandeansvariga. Totalt besvarades 18 enkäter, från 15 olika myndigheter. Enkäterna till handledarna lämnades ut i maj 2011, i samband med det sista tillfället som handledarna och införandegruppen från RPS samlades, efter det att skarpa versionen av Pust hade införts i hela landet. Enkäterna lämnades ut till 63 handläggare och besvarades och lämnades in av 62. Sammanlagt utbildades 72 handledare, men endast 63 av dessa deltog vid den sista träffen, då enkäten delades ut.

Metod 13 Tabell 1: Antal utlämnade och besvarade enkäter efter funktion: Funktion/befattning Antal personer i denna funktion Antal utlämnade enkäter Antal besvarade enkäter Användare i Östergötland 19 19 Pionjärer i Östergötland 22 21 21 Stationsbefäl/fu-ledare i Östergötland 22 18 18 Införandeansvariga (samt 25 25 18 biträdande införandeansvariga) i samtliga myndigheter Handledare i samtliga myndigheter 72 63 62 Svarsfrekvenserna som redovisas i rapporten baseras på antalet besvarade enkäter och inkluderar inte det externa bortfallet. Resultaten i rapporten presenteras områdesvis utifrån frågeställningar med berörd personal på olika funktioner. När det gäller svaren från Östergötland delas dessa upp mellan tiden då pilotverksamheten pågick och tiden efter pilotverksamheten, då Pust trätt i kraft i skarp version i myndigheten. Det kommer också tre avsnitt med ytterligare erfarenheter och synpunkter från personalen i Östergötland, de införandeansvariga på myndigheterna samt handledarna på myndigheterna. av materialet till denna rapport bygger på synpunkter som kommit fram i samband med enkäter och intervjuer av personal på olika funktioner/befattningar, som på olika vis varit involverade i arbetet med Pust del 1. En hel del citat presenteras därför i rapporten. Citaten är främst valda så att de ska representera vanligen förekommande åsikter och sådant som uppfattats som synpunkter som väsentligen präglat diskussioner i olika sammanhang. Citaten presenteras i kursiv stil i texten samt i punktlistor i anslutning till tabeller och återges såsom de uttryckts av de som intervjuats och besvarat enkäterna. Den litteratur som studerats är främst polisens interna styrdokument samt intern projektdokumentation. Även annan relevant litteratur med koppling till de olika delarna i Pustprojektet har studerats, bland annat angående processutveckling och e-learning som utbildningsform. Erfarenheter från Pustinförandet har också inhämtats genom att författaren, i sin funktion som polisinspektör vid Stockholmspolisen, kriminaljouren Norrmalm, under en period i mars 2011 medverkade som instruktör vid utbildningsinsatserna i Stockholm City. Vidare har hon arbetat en del med Pust, sedan det infördes skarpt i Stockholm den 17 maj 2011, inom ramen för sin ordinarie funktion vid kriminaljouren. Hon har också kommit i kontakt med Pust i samband med yttre tjänstgöring på Norrmalm. Reflektioner kring pilotverksamheten och införandearbetet redovisas i avsnitten Slutsatser följt av Rekommendationer, i slutet av rapporten. Här lyfts tolkningar och rekommendationer fram utifrån den inblick och de tankar som erhållits, då arbetet med Pust del 1 följts på nära håll men ändå utifrån.

Införandet av PUST en uppföljning 14 Processen med införandet av Pust del 1 Bakgrunden till och målsättningarna med införandet av Pust finns i planeringsförutsättningarna för 2009-2011 och beskrivs, som nämnts tidigare, i projektdirektivet (RPS, 2009a). I september 2009 skrevs projektkontraktet för Pust del 1 (RPS, 2009b). Införandet av Pust del 1 avslutades sista augusti 2011. Införandearbetet bedrevs nationellt genom bland annat införandekonferenser under ledning av RPS införandegrupp och med representanter/införandeansvariga från samtliga myndigheter och Polishögskolan (PHS). Dessa konferenser hölls en gång i månaden från och med september 2010 till och med maj 2011 samt en avslutande konferens i augusti 2011. Myndigheterna arbetade i sina respektive införandeorganisationer med att förbereda sin personal för det kommande utredningsstödet. Ur enkätsvaren från de införandeansvariga framgår att de allra flesta polismyndigheterna, nästan 90%, påbörjade arbetet med planeringen av införandet av Pust under perioden augusti november 2010. Det var också under denna tid som de flesta införandeansvariga, nästan 80%, tillträdde sin roll som myndighetens införandeansvarig. Under våren 2011 pågick en sju dagar lång RPS-ledd, nationell utbildning av handledare från samtliga polismyndigheter. Dessa utbildade därefter instruktörer och pionjärer ute på sina respektive myndigheter, vilka i sin tur utbildade användare i olika funktioner. Utbildningsorganisationerna och utbildningsinsatserna såg olika ut i de olika myndigheterna, men i samtliga myndigheter genomfördes utbildning. Parallellt med det nationella införandearbetet pågick arbetet med pilotverksamheten i Östergötland. Detta arbete påbörjades i början av 2010. I oktober 2010 till och med mars 2011 genomfördes en pilotstudie, då Pustapplikationen successivt utvecklades, prövades och förbättrades, samtidigt som personalen fick testa olika mobila enheter, i form av lap-top datorer eller så kallade Mops-datorer, och det nya mobila arbetssättet. Nya brottskategorier och funktioner lades stegvis till i Pust-applikationen under pilottiden. Den sista mars 2011 avslutades pilotverksamheten i Östergötland. Pust i skarp version infördes därefter successivt i hela landet, under perioden april till och med den 17 maj 2011. Under denna period startade polismyndigheterna upp den skarpa driften utifrån ett planerat schema, till dess att samtliga 21 polismyndigheter hade kommit igång i skarp drift den 17 maj. Införandearbetet och pilotverksamheten präglades av ett agilt arbetssätt genom att utvecklingen skedde i ett högt tempo i nära samarbete mellan RPS införandegrupp och kunderna, det vill säga användarna i Östergötland under pilotverksamheten och myndigheternas införandeansvariga under införandetiden.

Processen med införandet av Pust del 1 15 Att man valt en agil metodik tydliggjordes inte för kunderna förrän sent i processen, vilket skapade ovisshet och frustration. I samband med en införandekonferens, nr 8 i maj 2011, uttryckte en av de införandeansvariga detta som: Jag skulle vilja ha förklaringen om ett Agilt arbetssätt av utvecklingsprojektet tidigare. När man fick förklarat hur man nu gör med att man bygger hela tiden, rättar fel, tillsätter metodstöd, gör prioriteringar etc. så accepterade jag på ett annat sätt att det hela tiden blev omfall (RPS, 2011c). Agil metodik präglas bland annat av att kunden tillfredsställs genom att utveckling sker i nära samarbete mellan kund och utvecklare under hela utvecklingstiden, att man har regelbundna möten mellan kund och utvecklare samt att leveranser sker regelbundet och med löpande utvärderingar för att skapa förståelse och möta nya krav och önskemål (Highsmith, 2004). RPS införandegrupp konstaterade själva i sin utvärdering av införandet att budskapet om det agila förhållningssättet inte hade nått ut till användarna, Information om att verksamheten hade möjlighet att komma med förbättringsförslag gick inte fram ordentligt. Självklart uppstod frustration när användarna stötte på barnsjukdomar och inte hade klart för sig att applikationen var långt ifrån färdigutvecklad (RPS, 2010b).

Införandet av PUST en uppföljning 16 Kommunikationen kring Pust Budskapet kring Pust kommunicerades ut till myndigheterna från RPS på flera sätt; internt via intrapolis, APT-material (arbetsplatsträff), vid utbildningsinsatser och så vidare, men också i externa medier. Det var ett stort intresse för det nya arbetssättet och utredningsstödet. av kommunikationsmaterialet fokuserade på det nya arbetssättet. 90/10, med innebörden att Pust ska ses som ett nytt arbetssätt till 90% och ny teknik till 10%, var ett tydligt budskap som presenterades av RPS. Med det mobila stödet var målsättningen att synligheten och tillgängligheten skulle öka. Ett annat budskap var Kvar på plats, klar på plats med avsikten att så mycket som möjligt av en utredning ska göras klart ute på brottsplatsen, med inblandade personer närvarande och med kontakt med granskande befäl/förundersökningsledare i realtid. I enlighet med PNU ska poliser i yttre tjänst genomföra utredningsåtgärder på brottsplatsen och i vissa fall slutföra ärenden direkt på plats. Alla poliser ska se sig som brottsutredare. I och med förundersökningsledning i realtid, mobilt utredningsstöd och att poliser i yttre tjänst själva ska utreda och slutföra sina ärenden, var budskapet att effektiviteten ska öka i och med färre överlämningar av ärenden mellan befattningshavare och att genomströmningstiderna därmed ska minska.

Kommunikationen kring Pust 17 Några exempel på hur dessa budskap kommunicerades ut via intrapolis: Ett nationellt utredningskoncept: PNU Kvar på plats med mobilt it-stöd Där det händer, när det händer: Poliser i yttre tjänst som kan utreda brott direkt på plats. Snabb tillgång till bra brottsplatsundersökare. Stöd från FU-ledare som kan kvalitetssäkra utredningen. Samma utredare i ärenden med samma misstänkt. 17:15 En förundersökningsledare får upp utredningen på sin dator. Han/hon läser igenom och godkänner. Poliserna kan stanna kvar på plats. KLART! När all information är inlagd klarmarkerar polisen ärendet. Patrullen har tillgång till händelserapporten Informationen via PUST. finns inlagd när poliserna börjar arbeta på plats. LKC får samtalet, skriver en händelserapport och anropar en patrull. Vi ska klara upp fler mängdbrott I PUST del 1: Snatteri Brott mot knivlagen Brott vi vikan göra klart direkt Vissa narkotika- och och utan överlämningar! alkoholbrott Trafikbrott, till exempel Ofta finns gärningsmannen rattfylleri och olovlig kvar på platsen när polisen körning börjar utreda brottet. Ytterligare exempel på informationsmaterial som användes i samband med införandet av Pust: Nationellt stöd med två delar Flödesschema för PUST del 1- ärenden Gemensamma arbetssätt: Utred på plats Utred själv PNU Gör klart direkt Färre överlämningar Förenklad utredning och delgivning Ett mobilt IT-stöd: Arbeta nära händelsen Hämta, skicka och återanvänd information Metodstöd - lätt att göra rätt Mindre pappersarbete Utredare Trafikpatrull Näpopatrull Ordningspatrull FU-ledare Ärende klart Utredningsenheter Utredningsenheter Åklagare Kombinationen av mobilitet och arbetssätt gör att Polisen kan bli mer synlig, tillgänglig och effektiv. Kompl. Kompl. Budskapet var, liksom beskrivits tidigare, tydligt att med ett nytt arbetssätt tillsammans med ny teknik skulle Polisens arbete kunna bli mer effektivt. RPS införandegrupp beskrev i sin slutrapport Vi hade ett perspektiv där vi fokuserade på arbetssättet till 90% och tekniken till 10%. Detta vek vi inte från (RPS, 2010c).

Införandet av PUST en uppföljning 18 Vidare var budskapet att med ständig tillgång till förundersökningsledare och med yttre tjänstgörande poliser som själva utreder och slutför ärenden i större utsträckning, ska antalet överlämningar av ärenden mellan olika befattningshavare minska och därmed ska genomströmningstiderna förkortas och verksamheten bli mer effektiv. Detta illustreras tydligt i figuren nedan. Ett annat viktigt budskap som lyftes fram var vinsten av en lärandeorganisation, som innebär att kvaliteten på utredningarna blir allt bättre genom att poliserna i yttre tjänst själva utreder sina ärenden, får konstruktiv feedback från förundersökningsledarna och därigenom utvecklar sina kunskaper inom utredningsområdet.

Kommunikationen kring Pust 19 Östergötland under pilottiden Ur enkätsvaren från de som deltog i pilotverksamheten i Östergötland framgår att mycket av budskapet kring Pust inte nådde riktigt fram till personalen. Tabell 2: Fick du tillräckligt med information för att kunna använda Pust inledningsvis? Funktion Stämmer inte alls Stämmer en aning Stämmer något Stämmer mycket Stämmer helt Ej besvarat frågan Användare 7 (37%) 4 (21%) 6 (32%) 2 (11%) 0 (0%) 0 (0%) Pionjärer 3 (14%) 10 (48%) 5 (24%) 2 (10%) 0 (0%) 1 (5%) Sb/fu-ledare 7 (39%) 9 (50%) 2 (11%) 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) Samtliga 17 (29%) 23 (40%) 13 (22%) 4 (7%) 0 (0%) 1 (2%) dålig information. Endast ett väckelsemöte innan införandet. (användare) Gick att starta upp men fullt av brister. Ingen visste särskilt mycket. Gick knappt att använda. (användare) Ingen information alls av arbetsledningen. Jag skulle från början på ett informationsmöte om Pust och då var jag helt plötsligt pionjär. (pionjär) Allt hastades fram, ingen visste hur det skulle fungera, osäkerhet från början. (pionjär) Fu-ledarrollen hamnade i skymundan och fick ingen förberedelse. (sb/fu-ledare) Learning by doing. (sb/fu-ledare) Ur resultaten kan man utläsa att personalen, såväl inre som yttre tjänstgörande poliser, som deltog i pilotverksamheten, till mycket stor del upplevde att de inte fick tillräckligt med information innan pilotverksamheten påbörjades. Nästan 90% av stationsbefälen/förundersökningsledarna menade att man inte fick tillräckligt med information, det vill säga uppgav Stämmer inte alls eller Stämmer en aning, för att kunna arbeta med Pust inledningsvis. Motsvarande omkring 60% av pionjärerna och användarna delade denna uppfattning. Endast ett fåtal, 7% av samtliga, uttryckte att de fick tillräckligt med information angående Pust innan pilotverksamheten startade, det vill säga svarade Stämmer mycket eller Stämmer helt i enkäten. Tabell 3: I vilken mån var informationen om nytt arbetssätt 90/10 tillräcklig inledningsvis? Ej besvarat Funktion otillräcklig Otillräcklig Ok Tillräcklig tillräcklig frågan Användare 7 (37%) 9 (47%) 1 (5%) 0 (0%) 0 (0%) 2 (11%) Pionjärer 4 (19%) 6 (29%) 10 (48%) 0 (0%) 1 (5%) 0 (0%) Sb/fu-ledare 2 (11%) 6 (33%) 7 (39%) 3 (17%) 0 (0%) 0 (0%) Samtliga 13 (22%) 21 (36%) 18 (31%) 3 (5%) 1 (2%) 2 (3%)

Införandet av PUST en uppföljning 20 Aldrig hört 90/10 förrän i det här häftet. (användare) Vi har ändå inga befäl som hinner granska ute på plats så det har fungerat jättedåligt. (användare) Man skulle utbildat befälen som skulle granska innan man utbildade personalen. (användare) Vet fortfarande inte vad 90/10 är! (pionjär) info på intrapolis. (sb/fu-ledare) Enkätsvaren visar att en stor del av de som deltog i pilotverksamheten hade uppfattningen att de inte fick tillräckligt med information angående att Pust till 90% ska betraktas som ett nytt arbetssätt och till 10% avser ny teknik. Detta gällde främst användarna, vilka till nästan 85% hade denna uppfattning, det vill säga svarade med otillräcklig eller Otillräcklig. Motsvarande andel bland pionjärer och stationsbefäl/förundersökningsledare låg på cirka 50% respektive drygt 40%. Endast ett fåtal, 7% av samtliga, uttryckte att de fick tillräckligt med information kring detta, det vill säga svarade Tillräcklig eller tillräcklig i enkäten. Flera uttryckte att de aldrig hade hört talas om 90/10 förrän i enkäten. Tabell 4: I vilken mån var informationen om synlighet/tillgänglighet tillräcklig inledningsvis? Ej besvarat Funktion otillräcklig Otillräcklig Ok Tillräcklig tillräcklig frågan Användare 4 (21%) 6 (32%) 9 (47%) 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) Pionjärer 3 (14%) 6 (29%) 8 (38%) 4 (19%) 0 (0%) 0 (0%) Sb/fu-ledare 1 (6%) 8 (44%) 7 (39%) 2 (11%) 0 (0%) 0 (0%) Samtliga 8 (14%) 20 (34%) 24 (41%) 6 (10%) 0 (0%) 0 (0%) Att vi ska skriva ute på gatan fungerar inte. Synligheten ökar inte för att vi sitter i en källare och skriver ärenden. (användare) Synlighet genom att ses mer ute genom att avrapportera på fältet fungerar ej praktiskt. (användare) Synlighet och tillgänglighet; tanken var god, men det fungerar inte i praktiken. (pionjär) Synligheten har fått bli sekundär på bekostnad av att lära sig det ny arbetssättet. (pionjär) Uppfattningen om definition av värde av synlighet skiljer sig mellan RPS och användare. (sb/fu-ledare) Angående information kring synlighet och tillgänglighet tyder svaren i enkäterna på att detta budskap nådde fram till pilotdeltagarna i något större utsträckning. Men även här menade mellan 40% och 50% i samtliga tre kategorier att de inte fick tillräckligt med information, det vill säga uppgav otillräcklig eller Otillräcklig i enkätsvaret. Det var endast en mindre del, 10% av samtliga, som tyckte att de fick tillräckligt med information om synlighet/tillgänglighet.

Kommunikationen kring Pust 21 Många av kommentarerna från personalen i Östergötland antyder att informationsmaterialet kring Pust inte var tillräckligt färdigt inför pilotverksamhetens start. En synpunkt som framkom i samband med pionjärmötena under pågående pilotverksamhet var att personalen upplevde att deras myndighet inte var helt beredd på vad det skulle innebära för dem att vara pilotmyndighet. Flera av de som var inblandade i pilotverksamheten i Östergötland uttryckte att myndigheten inte var beredd på Pustinförandet, något som en pionjär beskrev på följande vis Medarbetarna var mycket engagerade och ville väl. RPS borde dock ställt krav på myndigheten att organisera sig för Pust; t ex fu-ledning, handläggning av ärenden, i stället för att tvinga in Pust i nuvarande organisation. Detta har medfört problem och en massa frågetecken. I sin utvärdering av införandet konstaterade också RPS införandegrupp detta Det hade varit en fördel om Östergötland varit involverade tidigare vad gäller det kommunikativa arbetet. Det var dock svårt för kommunikatörerna att börja sitt arbete innan införandegruppen på RPS fanns på plats. Det fanns inte heller någon tydlig mall för hur pilotkommunikation skulle genomföras, vilken var RPS uppgift och vilken var Östergötlands (RPS, 2010b). Östergötland efter pilottiden På fråga till de som deltog i pilotverksamheten i Östergötland angående hur de tyckte att det fungerade med Pust i dessa aspekter efter pilotverksamheten och införandet av det skarpa systemet, tyckte de flesta att det fortfarande inte fungerade. Man menade till och med att synligheten och tillgängligheten hade försämrats, bland annat på grund av dålig täckning för Mops-datorerna och dålig arbetsmiljö. Flera uttryckte också att de fortfarande inte kände till vad det innebär med ett nytt arbetssätt, 90/10. Tabell 5: Hur anser du att Pust fungerar i nuläget vad gäller nytt arbetssätt, 90/10? Funktion dåligt Dåligt Ok Bra bra Ej besvarat frågan Användare 3 (16%) 8 (42%) 5 (26%) 0 (0%) 0 (0%) 3 (16%) Pionjärer 3 (14%) 3 (14%) 10 (48%) 1 (5%) 0 (0%) 4 (19%) Sb/fu-ledare 3 (17%) 3 (17%) 5 (28%) 6 (33%) 0 (0%) 1 (6%) Samtliga 9 (16%) 14 (24%) 20 (34%) 7 (12%) 0 (0%) 8 (14%) Pust är bra. Att ändra arbetssättet är det dock inte tillräckligt bra för. (användare) Etiskt och moraliskt är det inte rätt att stå med mt [misstänkt] utanför en affär exempelvis. Blir inte synligare inne på ett lager heller. Kan bara göra en sak i taget. Är vi upptagna så är vi. (användare)

Införandet av PUST en uppföljning 22 Skulle behöva ett offline-läge, ofta dålig täckning vilket leder till att man skriver ner på papper och sen åker in till station och skriver. (användare) Det går fortast att skriva på station. Så tar man korta uppgifter på plats är vi mer synliga. (användare) Osäkerhet gör att ptr [patrull] hellre avrapporterar på station i stället för på stan. (pionjär) Man försöker skriva ute, men det fungerar inte alltid. (pionjär) Vad är 90/10? (fu-ledare) Vid en jämförelse mellan svaren under och efter pilottiden framkommer att uppfattningen om hur det nya arbetssättet fungerade efter pilottiden var något mindre negativ, än hur man inledningsvis uppfattade informationen om vad det nya arbetssättet innebar, jämför tabell 3. Tabell 6: Hur anser du att Pust fungerar i nuläget vad gäller synlighet/tillgänglighet? Funktion dåligt Dåligt Ok Bra bra Ej besvarat frågan Användare 5 (26%) 10 (53%) 4 (21%) 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) Pionjärer 3 (14%) 4 (19%) 11 (52%) 0 (0%) 0 (0%) 3 (14%) Sb/fu-ledare 4 (22%) 7 (39%) 6 (33%) 0 (0%) 0 (0%) 1 (6%) Samtliga 12 (21%) 21 (36%) 21 (36%) 0 (0%) 0 (0%) 4 (7%) Synlighet? Det funkar ju inte som det är tänkt. De flesta åker in och skriver inne. (användare) Många Pust görs på station. Gör man en Pust ute består synligheten i en tom rb [radiobil]. (användare) Synligheten ökar inte när vi står på ett lager och skriver. (pionjär) Vi skriver ofta inne så där försvinner en del av synligheten, men ärendet går fortare så det finns fördelar av det. (pionjär) Synlighet; ingen vill skriva ute pga arbetsmiljö och problem med täckning. (fu-ledare) Synligheten har minskat pga att utredningsarbete i större utsträckning sköts av yttre personal. (fu-ledare) Svaren på hur man tyckte att det fungerade med Pust avseende synlighet/tillgänglighet efter pilottiden tyder på att man menade att synligheten minskat i och med Pust. Ur kommentarerna framkommer möjliga förklaringar såsom bland annat dålig uppkoppling, osäkerhet och dålig arbetsmiljö. Kommentarerna visar på att man tyckte att systemet var bra vid avrapportering inne på station, men att det var problem av olika slag i samband med avrapportering ute, vilket man menade försämrade synligheten.

Kommunikationen kring Pust 23 Införandeansvariga När det gäller de införandeansvariga på myndigheterna föreföll dessa betydligt mer nöjda än vad personalen i Östergötland var, med informationen de fick av RPS för att kunna genomföra införandet av Pust. Cirka två tredjedelar av de införandeansvariga svarade att de var nöjda med informationen. En del menade att de fick för mycket information och att denna ändrades efter hand. Flera saknade genomgång av Pustapplikationen. Väldigt mycket information, nästan för mycket. Stor otydlighet, olika/förändrade besked. Informationen kom efterhand och blev bättre och tydligare. Luddiga, odetaljerade svar, svårt att förstå vad de menade ibland. Applikationen skulle ha gåtts igenom från början. Angående frågeställningar om informationen om nytt arbetssätt, synlighet och tillgänglighet till de införandeansvariga i hela landet ser svarsfördelningen också helt annorlunda ut jämfört med Östergötland, med betydligt fler nöjda. Tabell 7: I vilken mån var informationen om följande begrepp bra? dålig Dålig Ok Bra bra Ej besvarat frågan Nytt arbetssätt 90/10 1 (6%) 0 (0%) 2 (11%) 10 (56%) 4 (22%) 1 (6%) Synlighet/tillgänglighet 0 (0%) 0 (0%) 8 (44%) 7 (39%) 2 (11%) 1 (6%) Vill vända på procent-satsen fungerar tekniken bra så kommer personalen att använda mops-datorerna i enlighet med Pustkonceptet utan vidare. Nytt arbetssätt 90/10 så har vi redan arbetat i stor utsträckning. fokus på arbetssätt. Teknikfrågorna fick stå tillbaka i stor utsträckning. Mellan 50% och 80% av de införandeansvariga var nöjda med informationen om Pust som ett nytt arbetssätt, 90/10, samt om synlighet/tillgänglighet, det vill säga svarade Bra eller bra i enkäten. Endast några få var missnöjda med informationen. Att de införandeansvariga var så pass nöjda med informationen kring Pust kan hänga ihop med att informationsmaterialet utvecklades efter hand som införandearbetet och pilotverksamheten pågick och de införandeansvariga fick allt bättre information. I samband med pilotverksamheten i Östergötland var materialet inte alls klart när man satte igång. Det gjordes många erfarenheter under pilottiden, som kunde tas tillvara och vidarebefordras till de införandeansvariga. Bland de införandeansvariga uttrycktes synpunkter om att pilotverksamheten borde ha utvärderats i större utsträckning än vad som gjordes innan Pust infördes skarpt. Detta kom bland annat fram i ett par kommentarer i samband med en infö-

Införandet av PUST en uppföljning 24 randekonferens; Jag tycker att det är synd att vi alla har varit tvungna att skapa egna hjul eftersom Östergötland inte givit oss någonting. Jag skulle vilja ha haft en utvärdering av Östergötland på detaljnivå innan vi övriga skulle sätta igång respektive Att piloten skulle varit klar och utvärderad innan övriga landet börjat sitt arbete med införandet (RPS, 2011c). RPS införandegrupp konstaterade själva i sin utvärdering av införandet I det höga tempo som drev Pust införandeuppdrag framåt fanns tyvärr inte tillräckligt med tid för reflektion. Det hade varit önskvärt med ett uppehåll mitt i piloten samt ett mellan det att piloten avslutats och att resterande myndigheter införde Pust. Utan uppehållet var det svårt att dra nytta av alla lärdomar och göra en ordentlig utvärdering (RPS, 2010b). Handledare Även till handledarna nådde budskapet om ett nytt arbetssätt, synlighet och tillgänglighet ut på ett helt annat sätt än till personalen i Östergötland. Tabell 8: I vilken mån tycker du att du fått tillräcklig kunskap om dessa begrepp under Pusthandledarutbildningen? Nytt arbetssätt, 90/10 I stor Ej besvarat Inte alls En aning Något utsträckning frågan 2 (3%) 4 (6%) 4 (6%) 35 (56%) 15 (24%) 2 (3%) Synlighet 2 (3%) 6 (10%) 25 (40%) 24 (39%) 3 (5%) 2 (3%) Tillgänglighet 2 (3%) 5 (8%) 26 (42%) 24 (39%) 3 (5%) 2 (3%) Synlighet innebär INTE fler reflexvästar, även om vissa tror det. Bra diskussioner, men dessa ord måste diskuteras på myndigheterna, har ej med Pust i sig att göra. Av handledarna var en stor andel, omkring 80%, nöjda med informationen om ett nytt arbetssätt, 90/10, det vill säga de uppgav eller I stor utsträckning i enkätsvaret. När det gäller informationen angående synlighet och tillgänglighet tyder svaren, med omkring 45% nöjda, på att man hade önskat något mer information kring dessa delar, men att man i alla fall var betydligt mer nöjd än i Östergötland. Att handledarna liksom de införandeansvariga upplevde att de var mer nöjda med informationsmaterialet än vad personalen i Östergötland uttryckte, kan hänga ihop med att informationsmaterialet utvecklades efter hand som utbildningen av handledare pågick och att handledarna därför fick allt bättre information.

Utredningsförfarandet Utredningsförfarandet 25 Då tanken i Pustärenden är att förundersökningsledningen i möjligaste mån ska kunna ske i realtid, det vill säga att en patrull ute på brottsplatsen ska kunna ringa in till förundersökningsledaren för direkt granskning och förundersökningsbeslut, får förundersökningsledaren en nyckelroll. Detta ställer stora krav på en organisation med tillgängliga och behöriga förundersökningsledare. Genom denna direktkontakt med förundersökningsledaren ska avrapporterande polis direkt få återkoppling i utredningen och helst kunna slutföra den på plats. Härigenom ska kvaliteten på utredningarna öka och genomströmningstiderna minska. Östergötland under pilottiden Ur enkätsvaren från de som deltog i pilotverksamheten i Östergötland framgår att även när det gäller utredningsförfarandet och handläggningen av ärenden uppfattade personalen att de inte fick tillräckligt med information inledningsvis. Angående PNU och PUM visar enkätsvaren också att personalen upplevde att de inledningsvis inte fick tillräckligt med information. Tabell 9: I vilken mån var informationen om utredningsförfarandet/ handläggningen av ärenden tillräcklig inledningsvis? Ej besvarat Funktion otillräcklig Otillräcklig Ok Tillräcklig tillräcklig frågan Användare 5 (26%) 7 (37%) 7 (37%) 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) Pionjärer 6 (29%) 5 (24%) 7 (33%) 1 (5%) 0 (0%) 2 (10%) Sb/fu-ledare 5 (28%) 8 (44%) 4 (22%) 1 (6%) 0 (0%) 0 (0%) Samtliga 16 (28%) 20 (34%) 18 (31%) 2 (3%) 0 (0%) 2 (3%) Oklart vem som skulle äga ärendet. (användare) Inte ok att en polis i yttre tjänst ska lägga tid på att ringa runt för att t ex slutdelge. (användare) Handläggningen skulle ju se likadan ut i hela länet och ändå har alla städer sina egna rutiner. MÄRKLIGT. (användare) Ingen information eller samsyn angående organisation eller handläggning av ärenden. (pionjär) Som pilotmyndighet har vi fått uppfinna rutinerna efter hand, vilket varit otroligt påfrestande. (pionjär)

Införandet av PUST en uppföljning 26 För lite utbildning om olika ärenden, mest info om RB 23:22 [rättegångsbalken], inget om fu-ledning, rf [rattfylleri], drog-rf, ringa nark [narkotikabrott], grovis [grov olovlig körning] mm. (pionjär) Fortsatta handläggningen av ärenden ej klargjord. (fu-ledare) Över hälften av användarna och pionjärerna uppgav att de inte fick tillräckligt med information kring utredningsförfarandet, det vill säga svarade otillräcklig eller Otillräcklig i enkäten. Bland förundersökningsledarna var det motsvarande över 70% som uppgav att de upplevde att de inte fick tillräckligt med information om handläggningen av ärenden. Endast någon enstaka, 3% av samtliga, uppgav att de tyckte att informationen var tillräcklig, det vill säga svarade Tillräcklig. Av kommentarerna framgår bland annat att personalen tyckte att det rådde oklarheter i handläggningen av ärenden samt brist på utbildning. Tabell 10: I vilken mån var informationen om PNU tillräcklig inledningsvis? otillräcklig Otillräcklig Ok Tillräcklig tillräcklig Ej besvarat frågan Användare 6 (32%) 11 (58%) 2 (11%) 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) Pionjärer 5 (24%) 8 (38%) 5 (24%) 0 (0%) 0 (0%) 3 (14%) Sb/fu-ledare 6 (33%) 2 (11%) 7 (39%) 1 (6%) 0 (0%) 2 (11%) Samtliga 17 (29%) 21 (36%) 14 (24%) 1 (2%) 0 (0%) 5 (9%) Tabell 11: I vilken mån var informationen om PUM tillräcklig inledningsvis? otillräcklig Otillräcklig Ok Tillräcklig tillräcklig Ej besvarat frågan Användare 6 (32%) 11 (58%) 2 (11%) 0 (0%) 0 (0%) 0 (0%) Pionjärer 6 (29%) 10 (48%) 3 (14%) 0 (0%) 0 (0%) 2 (10%) Sb/fu-ledare 6 (33%) 3 (17%) 6 (33%) 0 (0%) 0 (0%) 3 (17%) Samtliga 18 (31%) 24 (41%) 11 (19%) 0 (0%) 0 (0%) 5 (9%) Fick ingen information angående detta. (användare) Vad har de för koppling till Pust? (pionjär) Inget som nämndes avsevärt. (pionjär) Har hört begreppen men vet ej vad de innebär. (fu-ledare) Togs inte alls upp. Har läst in själv. (fu-ledare) Vi behöver arbeta med införandet av PNU, med riktig samordning. (fu-ledare) Bland användarna uppgav 90% att man inte fick tillräckligt med information angående PNU och PUM inledningsvis, det vill säga svarade otillräcklig eller Otillräcklig i enkäten. För pionjärernas del svarade mellan 60% och 80% att