Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Transkript

1 Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel Stockholm Karlavägen 100

2 1 Promemoria Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Bakgrund och nuläge Genomförandekommittén har i uppdrag från regeringen att leda sammanslagningen av dagens 21 länspolismyndigheter, SKL och Rikspolisstyrelsen till en polismyndighet. Den nya myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari Kommittén har formulerat två avvägningsfrågor om förslag till en ambitionsambitionshöjning i den lokala polisverksamheten med målet att komma närmare medborgarna. Kommittén har gett i uppdrag till reformstödsgrupperna för polisanställda, för arbetstagarorganisationer och för länspolismästare att svara på frågorna. Syftet är att använda konkreta förslag från reformstödsgrupperna som underlag till beslut. I denna promemoria redovisas huvuddragen i de sammanlagt 23 svar som inkommit från reformstödsgruppen för polisanställda. Svaren har tagits fram i tvärgrupper i respektive polismyndighet. Generellt lyfts i promemorian svar av konstruktiv och problemlösande karaktär. Svaren från reformstödsgrupperna för arbetstagarorganisationerna och länspolismästarna redovisas i egna promemorior. En sammanställning av samtliga gruppers svar redovisas i en särskild promemoria.

3 2 Avvägningsfråga 1 Vad krävs för att få kontinuitet och kvalitet i det lokala brottsförebyggande, trygghetsskapande och kontaktskapande polisarbetet? Är kommunpoliser och områdespoliser rätt metod för att skapa ett långsiktigt arbete? Tillräckliga resurser är enligt de svarande den viktigaste framgångsfaktorn för det lokala brottsförebyggande, trygghetsskapande och kontaktskapande polisarbetet. Ökad status och specifik kompetens för arbetet samt ökad tillgänglighet lyfts också fram som viktigt. I övrigt är svaren relativt varierade. En övervägande majoritet av de svarande stödjer införandet av kommun- och områdespolis. Ingen av grupperna uttrycker sig helt negativa till idén, även om några få grupper är tveksamma eller negativa till att områdespolis ska gälla alla områden. För kontinuitet och kvalitet krävs Tillräckliga resurser Ökad status och specifik kompetens Ökad tillgänglighet, genom t ex: o förbättrade svarstider på o ökad närvaron på sociala medier o utökade öppettider på mindre polisstationer o bättre system för avrapportering (som ger tid) o bemanning av strategiska platser (istället för obemannade kontor) Samverka med kommun, landsting, kvinnojourer, skola, elevråd, bevakningsbolag, frivilligorganisationer, ungdomsgårdar Arbete med evidensbaserade modeller (utvecklingscentrum kan bidra med forskningsresultat) Tydlig ledning och styrning Långsiktighet och uthållighet Ta lärdom från tidigare projekt Införande kunskapsbank för operativ personal Minimering av sidouppdrag för chefer och medarbetare Utvecklad volontärverksamheten Rekrytering av personal som vill stanna länge Rekrytering även av civilanställda som kommunpolis Väl förankrad målbildsformulering Områdes- och kommunpoliser ges stor eget ansvar Lokalpolischef har beslutsmandat Kommunpolis i ledningsgrupp Ökat förtroende Förbättrad dialog mellan det nationella, regionala och lokala

4 Resurser Resurser och tid beskrivs som avgörande för att nå kontinuitet och kvalitet i det brottsförebyggande, trygghetsskapande och kontaktskapande arbetet. Många grupper menar att verksamheten behöver prioriteras och fredas från andra uppdrag. RPS huvudkontor skriver Förutsättningar för verksamheten, exempelvis relevanta resurser i förhållande till uppdraget, behövs för att säkra uppdraget. Polismyndigheten i Blekinge län beskriver att dagens närpolis är många gånger en personalpool till annan verksamhet och måste i fortsättningen fredas från detta. Samspelet mellan den ingripande verksamheten och den brottsförebyggande verksamheten gällande resurser lyfts särskilt fram. Det är svårt att arbeta med brottsförebyggande frågor om det inte finns tillräckligt med medarbetare i ingripandeverksamheten. skriver Polismyndigheten i Västmanland. Polismyndigheten i Gävleborg beskriver att det måste till resurser på lokal nivå så att båda delarna [IGV och BF] klaras av, annars äts det från båda hållen. Några de svarande menar att resurser även under till exempel semesterperioder är avgörande för kontinuitet och kvalitet. Polismyndigheten i Östergötlands län beskriver att en bristande kontinuitet ger förluster i förtroende och kontakt, vilket kan ta lång tid att återfå. Status och specifik kompetens Ökad status för det brottförebyggande, trygghetsskapande och kontaktskapande arbete lyfts fram av flera svarande. Polismyndigheten i Dalarna skriver: Arbetet i lokalpolisområdet nära medborgaren måste ha hög status. Utifrån erfarenhet från motsvarande funktioner i nuvarande organisation anser RPS huvudkontor att uppmärksamhet behöver riktas mot att tillse att områdespolisfunktionen de facto blir attraktiv. Även Polismyndigheten i Värmland betonar vikten av att tjänsterna görs attraktiva så att det inte kan bli någon befattning som man placerar folk på. För att det brottsförebyggande arbetet ska upplevas som mer attraktivt behöver det lyftas fram av cheferna, anser Polismyndigheten i Västernorrlands län. Vikten av områdes- och kommunpolisens specifika kompetens betonas av flera grupper. Polismyndigheten i Östergötland uttrycker att vara områdespolis är en specifik kompetens som inte alla besitter efter polisutbildningen. Rikskriminalpolisen betonar vikten av vidareutveckling: Funktionen ska vara meriterande och ge goda förutsättningar till att vidareutvecklas. Polismyndigheten i Jönköping föreslår att det ska finnas en utbildning för områdespolisfunktionen med inriktning på ett problembaserat och kommunikativt arbetssätt, vilket skulle leda till både höjd kompetens och ökad status. Kommunpolis och områdespolis Kommunpolis och områdespolis anses av en övervägande majoritet av de svarande som en mycket bra metod för att skapa långsiktighet och kontinuitet i arbetet med att komma närmare medborgarna. Polismyndigheten i Kalmar län ser till exempel att ett etablerat och kontinuerligt samarbete mellan polis, landsting, kommun och frivilligorganisationer kan lösas med en kommunpolis. 3

5 Några få grupper är tveksamma eller negativa till att områdespolis ska införas i hela landet. Polismyndigheten i Norrbotten anser att funktionen områdespolis är mer lämpad för större städer med en mer komplex problembild. De menar även att behovet av att peka ut särskilda kommuneller områdespoliser är större i stora kommuner, eftersom varje polis i en mindre kommun automatiskt blir en kommun- eller områdespolis. Samtidigt utrycker de att förslaget gällande kommunpoliser och områdespoliser anser vi vara rätt och bra metod. Polismyndigheten i Jönköping menar att det bör utredas vilka områden som områdespoliser ska finnas i och hur stor numerären ska vara. Att tillsätta en områdespolis per 8000 invånare över hela ytan anses inte vara baserat på Polisens underrättelsemodell (PUM), eftersom behovet kan variera utifrån till exempel demografisk sammansättning. I övrigt anser den övergripande majoriteten att införandet av kommunpolis och områdespolis är bra. Frågor och reflektioner från grupperna Polismyndigheten i Kalmar län ställer sig kritiska till avvägningsfrågorna. De menar att de har adekvata lösningar på praktiska problem som uppstår i vardagen, medan Genomförandekommittén endast har frågor som berör brottsförebyggande arbete och bara lägger vikt vid samverkan och kontakten med medborgare. Polismyndigheten i Norrbotten, Uppsala och Dalarna efterlyser tydligare definitioner av trygghetsskapande, synlighet, brottsförebyggande och kontaktskapande. Polismyndigheten i Dalarna ställer också en fråga om ökat brottsförebyggande arbete kommer att innebära ökade eller minskade volymer av IGV- och UL-verksamhet. 4 Avvägningsfråga 2 Vilka tre områden bör prioriteras i verksamhetsplanen för 2015? Ungdomar och narkotika sticker ut som det område som absolut flest grupper identifierar som en av de viktigaste prioriteringarna i verksamhetsplanen för Den övre delen av listan tas upp av ett flertal grupper, medan den nedre delen av listan endast nämns av ett fåtal svarande. Ungdomar och narkotika Tillgänglighet och närvaro Utredningsverksamhet Vardagsbrottslighet/mängdbrottslighet Brottsförebyggandeverksamhet och samverkan Trafiksäkerhet Implementering av den nya organisationen Organiserad brottslighet Lokal polisverksamhet Trygghet

6 5 Ingripandeverksamhet Brott i nära relationer Effektivitet Utanförskapsområden Ungdomar och narkotika Ungdomar och narkotika är det område som flest grupper ser som en av de viktigaste prioriteringarna i verksamhetsplanen för Några grupper slår samman dessa två kategorier medan andra presenterar dem separat. Genom att prioritera narkotikabrottslighet menar de svarande att man samtidigt prioriterar flera områden då narkotika många gånger är bakomliggande orsak till andra former av brottslighet. Ungdomar som löper risk att rekryteras in i livsstilskriminalitet är enligt Polismyndigheten i Stockholm det som medborgarna berörs mest av. Polismyndigheten i Östergötlands län beskriver att arbetet mot brott bland unga antagligen är det mest brottsförebyggande arbetet. Polismyndigheten i Jönköpings län anser att en av de viktigaste prioriteringarna är att arbeta med ungdomar i riskzonen eftersom det är avgörande för att påverka framtida brottslighet. Några förslag gällande arbetet med ungdomar i riskzonen är enligt Polismyndigheten i Jönköpings län samverkansöverenskommelser med kommunerna och sociala insatsgrupper. Polismyndigheten i Östergötlands län menar att ett sätt att resurssäkra arbetet med unga är att säkra organisationen med områdes- och kommunpoliser. Tillgänglighet och närvaro Kontakten med människor ses av flera svarande som centralt, dels för att bygga förtroende men även för att Polisen i många fall är beroende av information från medborgarna. Polishögskolan anser till exempel att det ska vara prioriterat att skapa förutsättningar för närvaro av polis och återkoppling till medborgaren och att detta ställer höga krav på servicenivån. Rikspolisstyrelsen förslår att utvecklingen av verksamheten vid Polisens kontaktcenter, utifrån ett tillgänglighetsperspektiv, kan vara ett lämpligt fokusområde. Polismyndigheten i Västernorrlands län menar att långa väntetider i telefonen är en mycket besvärande faktor som kan leda till urholkat förtroende. Många förslag för ökad tillgänglighet och närvaro presenteras. Polismyndigheten i Västerbottens län uttrycker att Polisen ska arbeta för att vara mer tillgängliga både på fältet, på våra polisstationer, via telefon och sociala medier. Även Polismyndigheten i Västernorrlands län föreslår att Polisen behöver följa utvecklingen genom användandet av sociala medier. Polismyndigheten i Kalmar län föreslår ökad tillgänglighet för allmänheten genom att skapa bättre förutsättningar och snabbare/effektivare avrapporteringssystem, utgå från leantänket och öka samarbetet mellan krim, tekniska roteln och utryckningspolisen. Utredningsverksamhet Ökad uppklaring av brott, nöjdare målsägare och ökat förtroende beskrivs som positiva utfall av förkortade utredningstider. Polishögskolan skriver:

7 Prioritera utredningsverksamheten så att anmälda brott kan hanteras och återkopplas till anmälaren inom rimlig tid. Till exempel anser Polismyndigheten i Västerbottens län att Polisen bör klarar upp fler brott för att öka förtroendet. De förslår att merparten av de som gör en polisanmälan bör få kontakt med en polis, även om förundersökning inte inleds eller läggs ned. 6