INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Underlag för diskussioner i arbetsgrupper

Transkript

1 INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 Underlag för diskussioner i arbetsgrupper

2 HÄR ÄR VI I ARBETET I och med att inriktningsbeslutet fattades i oktober 2013 är fas 3 och 4 avslutat. Ungefär 3000 anställda inom Polisen har på olika sätt bidragit med underlag till inriktningsbeslutet. Bland annat i dialogresor, arbetsgrupper och reformstödsgrupper. Genomförandekommittén har lärt av andra myndigheter i Sverige som har samordnats till en nationell myndighet. De har också tagit del av erfarenheter från liknande förändringar inom polisen i andra nordiska länder.

3 Här är vi i arbetet

4 NÄRMARE MEDBORGARNA OCH ÖKAD ENHETLIGHET Inriktningsbeslutet innebär att den nya Polismyndigheten både ska komma närmare medborgarna och samtidigt skapa förutsättningar för mer enhetlighet i sättet vi arbetar inom Polisen. Tanken är att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, där chefer får ansvar för verksamhet, ekonomi och kompetens. Och där medarbetare kan fatta beslut som är baserade på de nationella målen men utifrån sina lokala förutsättningar. Stödfunktionerna organiseras i nya nationella avdelningar, så att arbetsmetoderna i den nya organisationen kan bli mer enhetliga. Men praktiskt stöd i ekonomi, HR, IT, juridik, kommunikation och utveckling kommer att finnas inom alla polisregioner, på flera orter i landet.

5 Närmare medborgarna och ökad enhetlighet

6 NÄRMARE MEDBORGARNA Idag finns ett starkt fokus på det interna. Det har bland annat fördjupningsdialogerna och arbetet i reformstödsgrupperna visat. Den nya Polismyndigheten ska ha ett ökat fokus på medborgarna. Det är därför som resurser och mandat att fatta beslut kommer att flyttas till lägsta ändamålsenliga nivå. Lokala problembilder ska vara utgångspunkten för verksamheten. Vi ska arbeta mer med lokala trygghetsundersökningar, brottsofferundersökningar och att utveckla fler och bättre kontaktmöjligheter med medborgarna. Korta och snabba beslutsvägar skapar möjligheter att anpassa verksamheten efter de lokala förutsättningarna.

7 Närmare medborgarna FRÅN FOKUS PÅ OSS SJÄLVA TILL FOKUS PÅ MEDBORGARNA

8 TA ANSVAR FÖR HELHETEN Idag har vi en organisation som består av fristående myndigheter. Det ingår inte i uppdraget att ta ansvar för helheten. Den nya Polismyndigheten är EN myndighet. När rikspolischefen med stöd av sin ledningsgrupp fattar beslut kommer det inte att finnas några formella organisatoriska hinder för att verkställa dem enhetligt i hela Sverige. Färre beslutsnivåer skapar också förutsättningar för snabba och tydliga beslut. Det kommer att gå enklare att ta ansvar för helheten.

9 Ta ansvar för helheten FRÅN ATT TA ANSVAR FÖR DELAR TILL ATT TA ANSVAR FÖR HELHETEN

10 TYDLIGA BESLUTSNIVÅER Idag ser de olika polismyndigheterna olika ut: beslutsnivåerna är olika många och beslutsvägarna ibland otydliga. Generellt finns det för många beslutsnivåer. Detta har lyfts fram som ett hinder i dagens organisation. Det skapar otydlighet och bidrar till ineffektivitet. Forskning och erfarenhet visar att organisationer på medarbetare kan organiseras i sex tydliga nivåer. Detta är utgångspunkten också för den nya Polismyndighetens struktur.

11 1 Tydliga beslutsnivåer FRÅN MÅNGA OCH OTYDLIGA NIVÅER TILL FÄRRE OCH TYDLIGA BESLUTSNIVÅER

12 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN I SEX BESLUTSNIVÅER Den nya Polismyndigheten har alltså sex beslutsnivåer. I den yttersta grå ringen, närmast medborgarna, finns medarbetarna. Innanför, i den svarta ringen finns arbetsgrupper. Om man fortsätter uppåt i organisationen så följer lokalpolisområden. Därefter följer polisområden, som varierar från tre till nio i antal. De mörkblå små cirklarna i mitten av bilden visar de sju polisregionerna. I kärnan på bilden finns rikspolischefen med nationella avdelningar: en nationell operativ avdelning och de nationella stödavdelningarna ekonomi, HR, IT, juridik, kommunikation och utveckling. I ledningsgruppen ingår regionpolischeferna och cheferna för de nationella avdelningarna.

13 Den nya Polismyndigheten i sex beslutsnivåer MEDARBETARE ARBETSGRUPPER LOKALPOLISOMRÅDEN POLISOMRÅDEN NATIONELLA AVD. REGIONER RIKSPOLISCHEF

14 RIKSPOLISCHEFENS LEDNINGSGRUPP Den nya Polismyndigheten leds av rikspolischefen. Rikspolischefen leder också den nationella strategiska ledningsgruppen där följande chefer ingår: samtliga regionpolischefer chefen för ekonomiavdelningen chefen för HR-avdelningen chefen för IT-avdelningen chefen för juridikavdelningen chefen för kommunikationsavdelningen chefen för utvecklingsavdelningen chefen för nationella operativa avdelningen, NOA chefen för nationella operativa avdelningen är rikspolischefens ställföreträdare.

15 Rikspolischefens ledningsgrupp

16 NATIONELLA AVDELNINGAR Bilderna visar rikspolischefen och de nationella avdelningarna. Den mörkblå minsta cirkeln visar den nationella operativa avdelningen, NOA. De sex ljusblå cirklarna visar de nationella stödavdelningarna ekonomi, HR, IT, kommunikation, juridik och utveckling. NOA ska inte bedriva någon egeninitierad operativ verksamhet utan ska: i första hand stötta regionerna i komplex verksamhet, eller verksamhet som är sällan förekommande ansvara för bland annat nationell och internationell operativ kommunikation och samordning dygnet runt vara nationell kontaktpunkt mot Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt ha processansvar för bland annat underrättelseverksamhet, internationellt polisarbete och gränspolisverksamhet ha funktionsansvar för bland annat bombskyddsverksamhet och nationella insatsstyrkan. De sex nationella stödavdelningarna ska: stötta polisregionerna och bidra till att den nya Polismyndigheten arbetar som EN myndighet: enhetligt, rättssäkert och med hög kvalitet.

17 Nationella avdelningar

18 POLISREGIONERNA Den vänstra bilden visar rikspolischefen och de sju polisregionerna. Den högra visar att det inom varje polisregion kommer att finnas medarbetare med kompetens inom bland annat ekonomi, HR, juridik och kommunikation. Stödverksamheterna kommer alltså organisatoriskt att höra till de nationella stödavdelningarna. Varje region leds av en regionpolischef med ansvar för: utredningar av grova våldsbrott, regional brottssamordning och regional underrättelseverksamhet samordning av brottsofferverksamhet och viss teknikspaning att dygnet runt ha ett vakthavande befäl och minst en kvalificerad förundersökningsledare för regionen att samordna och utreda brottstyper som vinner på att hanteras regionalt. Ett antal polisregioner får också nationellt ansvar för viss verksamhet.

19 Polisregionerna ÄLVSBORG REG KRIM REG OP ENHET STOR- GÖTEBORG EKONOMI SKARABORG REGIONPOLISCHEF VÄST HR HALLAND JURIDIK FYRBODAL NATIONELLT OMRÅDE KOMMUNIKA- TION

20 POLISREGIONER MED POLISOMRÅDEN De sju polisregionerna är samma som dagens samverkansområden. Polisregionerna består i sin tur av mellan tre och nio polisområden. Bilden visar vilka polisområden som hör till vilken polisregion. Polisregionerna ska, så långt det är möjligt och effektivt, ha en liknande organisatorisk grundstruktur. Detta underlättar ledning och styrning av hela Polisen.

21 Polisregioner med polisområden

22 NYA POLISOMRÅDEN De sju polisregionerna är de sju mörkblå cirklarna under rikspolischefen i bilden till vänster. Under dem finns polisområden. Polisområdena ska: leda, samordna och följa upp den operativa verksamheten inom sitt ansvarsområde på områdesnivå ansvara för brottssamordning och ärendefördelning leda och genomföra initiala utredningsåtgärder och ansvara för utredningsverksamhet som av olika skäl inte bör handläggas i lokalpolisområdena genom till exempel ett yttre befäl ha förmåga att dygnet runt leda den yttre verksamheten på fältet inom polisområdet erbjuda viss service till allmänheten och samordna planering av personaluttag till områdesgemensamma åtaganden inom regionen. Polisområdet leds av en polisområdeschef (bilden till höger).

23 Nya polisområden

24 NÄRMAST MEDBORGARNA LOKALPOLISOMRÅDEN Närmast medborgarna finns lokalpolisområden. Ett lokalpolisområde kan bestå av en eller flera kommuner eller del av kommun i storstäder. Lokalpolisområdena ansvarar för: ingripandeverksamhet viss utredningsverksamhet trafiksäkerhetsarbete arbete mot grov och organiserad brottslighet i ett lokalt perspektiv trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete åtgärder mot ungdomsbrottslighet och arbete med stöd till brottsoffer att säkerställa och utveckla samverkan med kommunerna viss service. Chefen för lokalpolisområdet får helhetsansvar för verksamhet, ekonomi och kompetens. Det är också denna chef som i de flesta fall tecknar samverkansavtal med kommunerna.

25 Närmast medborgarna lokalpolisområden

26 ARBETSGRUPP Inom lokalpolisområdet finns ett antal chefer och medarbetare. Medarbetarna kommer att få ett ökat individuellt ansvar att agera utifrån målbilder och förståelse för konsekvenser.

27 Arbetsgrupp

28 NÄSTA STEG Arbetet fortsätter i fas fem och sex. I fas fem utvecklas hur den nya Polismyndigheten ska organiseras, ledas och styras. I fas fem ska också ytterligare nationella och regionala avdelningar och funktioner beslutas. Arbetet beräknas vara avslutat i april I fas sex tillsätts de högsta cheferna inom den nya Polismyndigheten. En ny vision, detaljorganisation och arbets- och delegationsordning tas fram. Budgetunderlag för arbetas fram. Arbetet utförs av Genomförandekommittén, arbetsgrupper och den nya nationella ledningsgruppen. Arbetet ska vara slutfört 31 december Den nya Polismyndigheten startar 1 januari 2015.

29 Nästa steg

30