Grafisk profil styrande dokument. En manual från Rikspolisstyrelsen

Transkript

1 Grafisk profil styrande dokument En manual från Rikspolisstyrelsen

2 avdelning I den här manualen finns information om den grafiska profil som används för styrande dokument inom Polisen. Det kan vara strategier, riktlinjer eller handlingsplaner. Manualen ingår i Polisens grafiska profil, som innehåller mer information om bland annat typografi, färg och grafiska måttangivelser. Produktion: RPS / PVS Informationsenheten Box 12256, Stockholm Grafisk design: Alenäs Grafisk Form Manual för Rps styr- och policydokument

3 Innehåll Typografi Polisens teckensnitt... 4 Färg Polisens färger... 5 Bild Vilka bilder används... 6 Grid Format, spaltmodell etc... 7 Layout Exempelsidor... 8

4 Typografi Polisen använder teckensnitten Times New Roman och Frutiger till broschyrer och foldrar. Brödtext Times New Roman abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Rubrik omslag och mellanrubriker Frutiger 75 Black abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Rubriker och ingress omslag Frutiger 45 Light abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö 4 Manual för Rps styr- och policydokument

5 Färg C: 0% M: 0% Y: 0% K: 27% C: 32% M: 10% Y: 0% K: 0% C: 8% M: 8% Y: 10% K: 56% C: 45% M: 5% Y: 0% K: 12% C: 0% M: 0% Y: 0% K: 10% C: 0% M: 20% Y: 90% K: 0% C: 0% M: 0% Y: 35% K: 0% C: 0% M: 90% Y: 80% K: 10% C: 22% M: 0% Y: 10% K: 0% C: 100% M: 50% Y: 0% K: 0% Manual för Rps styr- och policydokument 5

6 Bild Bilder har en viktig roll i Polisens kommunikation. Genom ett medvetet bildspråk förstärks Polisens identitet och igenkänningen bland målgrupperna ökar. Polisens hantering av bilder ska ske på ett ur genus- och mångfaldsperspektiv medvetet sätt. Förekomsten av kvinnor och personer med annan etnisk bakgrund än svensk ska stödja Polisens ambition att personalens sammansättning ska vara representativ för befolkningen. Övergripande mål för Polisens kommunikation Enligt Polisens kommunikationspolicy ska kommunikationen förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat för att skapa förväntningar som motsvarar vad Polisen ska och kan göra. Kommunikationen ska värna och stärka förtroendet för Polisen. Bilden ska vara att Polisen: är professionell och effektiv i sitt sätt att arbeta skapar trygghet genom tillgänglighet och närvaro är engagerad, rättvis och bemöter alla människor på ett bra sätt uppmärksammar och stödjer människor i utsatta situationer ger människor god service. Mål för Polisens kommunikation genom bilder Målen är att kommunikationen genom bilder ska: påverka bilden av Polisens verksamhet för att bidra till ett fortsatt högt förtroende för Polisen bidra till att Polisen uppfattas som en tydlig avsändare. Strategier De bilder som används i Polisens kommunikation ska spegla verkliga förhållanden och vara anpassade till målgruppen. Polisens bilder ska förstärka de budskap som ska förmedlas och bidra till att kommunikationens övergripande mål nås Polisens bilder ska vara medvetna val och bildspråket ska vara aktivt, modernt och intressant. Polisen ska använda bilder och illustrationer av hög kvalitet när de ska användas i publika sammanhang. Fotografier: bör visa polisanställda i aktiv verksamhet i sin arbetsmiljö bör visa polisanställda i möten med andra människor ska skapa en känsla av delaktighet, närvaro och trygghet ska alltid visa aktuella och enligt föreskrifterna korrekta polisuniformer, teknisk utrustning och fordon ska inte vara aggressiva, hotfulla eller visa människor i utlämnade situationer. Grafiska illustrationer: kan Rikspolischefens användas för att förklara och förtydliga innehållet i en text inriktning kan användas i informationsmaterial, eller på I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson webbplatser, som riktar sig till specifika målgrupper sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. kan användas som bildmanér i kampanjer eller andra begränsade och riktade kommunikationsinsatser. Allmänhetens förtroende vår största tillgång olisen har ett stort förtroende hos allmänheten. Det ska vi vara stolta över, men sam- P tidigt ska vi vara medvetna om att förtroende är något som ständigt måste förtjänas. Att vårda och stärka Polisens förtroende är en nyckelfråga för vår verksamhet. Vi ska ha en välgrundad kunskap om allmänhetens bild av oss och vi ska bedöma hur den bilden påverkas av beslut vi tar i verksamheten. Att allmänheten har förtroende för oss är nödvändigt om vi ska klara vårt trygghetsskapand e uppdrag. En förtroendefull relation till allmänheten är också ofta en förutsättning för att klara upp brott. Rättstryggheten förutsätter att människor som utsätts för brott vågar anmäla och fullfölja sitt ärende. Den som blir vittne till ett brott ska med fullt förtroende kunna vända sig till Polisen och berätta vad hon eller han har sett. Det är därför viktigt att vi inom Polisen alltid bemöter brottsoffer och vittnen med stor medmänsklighet och yrkesmässig skicklighet. Människors bild av Polisen formas till betydande del i kontakten med vår serviceverksamhet. Vi ska de kommande åren fortsätta att utveckla Polisens service och tillgänglighet. Allt fler ska vara nöjda med Polisens tillgänglighet och bemötande. Den gemensamma värdegrunden för Polisen är en angelägen del av vårt arbete med att stärka och vårda förtroendet för Polisen. Värdegrunden ska ge alla medarbetare stöd och vägledning i hur vi utför vårt uppdrag. 6 Manual för Rps styr- och policydokument

7 Grid Kapitel Stödlinje Format A5, 148 x 210 mm 180 x 260 mm (ex Rikspolischefens inriktning) A4, 210 x 297 mm I inlagan används 2-spalt. Satsyta Utfall 4 mm Manual för Rps styr- och policydokument 7

8 Layout 15 mm 15 mm Rikspolischefens inriktning I detta dokument beskriver rikspolischef Bengt Svenson sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Omslag Polisvapnet och logotyp 2u + POL_cmy.eps H: 25,2 mm Rubrik omslag Frutiger 75 Black Blå C:100 M:50 Y:0 K:0 Grå C:8 M:8Y:10 K:56 40/40 pt, avstånd till ingress 4 mm Ingress omslag Frutiger 45 Light 14/19 pt Gula bandet H: 24 mm Avstånd ovankant: 111 mm 180 x 260 mm 8 Manual för Rps styr- och policydokument

9 Layout Polisens medarbetarpolicy Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Alla medarbetare har ett ansvar för verksamheten och medverkar till att Polisen genomför uppdraget professionellt. Rubriken skall vara kort, tydlig och funktionell. Ingressen skall ytterligare förtydliga innehållet. All text ligger ovanför det gula bandet, bilder placeras under. Exempel bild, foto (utfallande), foto collage. A5, 148 x 210 mm Gula bandet H: 22 mm Avstånd ovankant: 85 mm Riktlinjer för arbets tider vid Polisen Mångfald Polisens nationella policy och plan för mångfald och likabehandling Nationell policy och handlingsplan Duplex kan vara ett bra sätt att färglägga sv-vita foton, skapa en enhetlighet i stället för att använda allt för olika färgfoton eller skilja ut duplexbilder mot färgfoton. Be ert tryckeri (repro eller bildretuschör) färga bilderna. RPS-riktlinjer-arbetstid_P2.indd A4, 210 x 297 mm Gula bandet H: 26 mm Avstånd ovankant: 127 mm Manual för Rps styr- och policydokument 9

10 Layout Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D nr: KA /08 ISBN 13: Omslag: Rikspolischef Bengt Svenson, poliser från mobila enheten i Stockholm. Fotografer: Denny Lorentzen alla bilder utom personal på passcentralen s. 4, foto: Anna Dahl. DNA-prov s. 6, foto: Marcus Andrae. Grafisk design: Alenäs Grafisk Form Upplaga: ex Tryck: Sörmlands Grafiska, Stockholm 2008 Rikspolischefens inriktning olisens uppdrag från medborgarna är tydligt: Pvi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Uppdraget preciseras i bland annat riksdagens beslut om statsbudget och regeringens regleringsbrev till Polisen. Som rikspolischef har jag ansvar för att tillsammans med länspolismästarna leda Polisen mot våra mål och tydliggöra målen för medarbetarna. I detta dokument redovisar jag min syn på Polisens uppdrag och hur jag tycker att uppdraget ska genomföras. Min inriktning är skriven hösten 2008 och har ett långsiktigt perspektiv som sträcker sig över flera år. Jag kommer att uppdatera texten varje år för att den ska vara anpassad till förändringar i vår omvärld och i vår verksamhet. Rikspolischefens inriktning ska ligga till grund för arbetet med andra styrdokument inom Polisen, som till exempel Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar för polismyndigheterna. Inriktningen ska även vara ett stöd för polismyndigheterna liksom för Polishögskolan, Statens kriminaltekniska laboratorium och Rikskriminalpolisen i arbetet med verksamhetsplanerna. Jag vill att du som medarbetare ska läsa detta dokument. Det är min förhoppning att det ska ge dig en god beskrivning av Polisens mål och de utmaningar vi står inför. Om alla vet vad vi ska åstadkomma ökar våra förutsättningar att lyckas. Var vi än jobbar och vare sig vi är poliser eller civilanställda, så ska vi bidra till att vi når våra gemensamma mål. Inom Polisen måste vi ha en ständigt levande dialog om hur vi på bästa sätt fullgör vårt uppdrag. Innan denna text skrevs bad jag länspolismästarna att lämna sina synpunkter på hur Polisen ska utvecklas de närmaste åren. Har du som läser dokumentet synpunkter och förslag, så är du välkommen att skriva till mig. Använd gärna e post och adressen rikspolischefen@polisen.se. Bengt Svenson Rikspolischef inledning»jag vill att du som medarbetare ska läsa detta dokument. Om alla vet vad vi ska åstadkomma ökar våra förutsättningar att lyckas.«inlaga Exempel Rikspolis. chefens inriktning. S. 2 Tryckortssida Heltäckande färg Tryckort Frutiger 55 Roman 7/9,5 pt Rubrik Frutiger 45 Light 34/35 pt Brödtext Times New Roman Regular 9,75/12 pt RIKSPOLIScheFeNS INRIKTNING Målen Vänstersida: Exempel på ett helsides bildcollage. högt ställda mål goda förutsättningar att lyckas PoliSenS uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Genom vårt brottsförebyggande arbete ska vi medverka till att färre brott begås. Genom vår brottsutredande verksamhet ska fler brott klaras upp. Polisen ska bedriva verksamheten med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet. Kravet på kvalitet innebär bland annat att vi ska leva upp till människors förväntningar på god tillgänglighet, korrekt bemötande och snabb handläggning av ärenden. Vi har fått ökade resurser under senare år och fler poliser har anställts. Under åren kommer cirka 3000 polisaspiranter att anställas och vid halvårsskiftet 2010 kommer vi att vara poliser. Det är fler poliser än någonsin. De nya poliserna gör det möjligt att bedriva mer verksamhet. Arbetet med att på bästa sätt ta till vara de nya poliserna måste göras lokalt i polismyndigheterna. Där finns kunskapen om var de gör störst nytta. Prioriteringarna ska dock ligga i linje med de övergripande mål som gäller för Polisen. inom de ekonomiska ramar som har beslutats. Detta krav gäller för Polisen som helhet och för varje polismyndighet. Därför ska de resurser vi får användas på ett effektivt sätt. Att effektivisera vår verksamhet handlar i grund och botten om att frigöra mer resurser till kärnverksamheten att förebygga och utreda brott. Högersida: Exempel på 1-spalts bild. aldrig tidigare har det krävts så omfattande insatser för att introducera nya medarbetare. De nya poliserna är många och även om de är välutbildade så är de under sin första tid i yrket mindre erfarna. God handledning och en balanserad sammansättning av arbetslag är nödvändigt. Även i en växande verksamhet sätter ekonomin gränser. Det uppdrag vi har fått ska genomföras Yrkesrollerna är många inom Polisen. Tillsammans ska vi öka vår tillgänglighet och service. RIKSPOLIScheFeNS INRIKTNING 10 Manual för Rps styr- och policydokument

11 Layout StyRning Brottsplatsundersökning fingeravtryck och DNA.»Det trygghetsskapande perspektivet ska vara en naturlig del i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten.«pum och Pnu utgör grunden Vårt brottsförebyggande och brottsutredande arbete ska självfallet utföras på bästa sätt. Det är därför viktigt att vi med kraft inför och använder metoder som tagits fram och att vi strävar efter att utveckla dem vidare. För ledning och styrning av polisverksamheten tillämpar vi sedan några år Polisens underrättelsemodell, PUM. Modellen beskriver hur vi ska arbeta med brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet baserad på kunskap och underrättelser. Vi ska identifiera och analysera orsakerna till brott, ordningsstörningar och otrygghet. Med utgångspunkt från analyserna ska vi vidta åtgärder. Vår brottsutredande verksamhet bygger även på Polisens nationella utredningskoncept, PNU. Viktiga delar i PNU är att brott ska utredas i nära anslutning till händelsen och att den kriminaltekniska verksamheten ska hålla hög kvalitet. För att vårt brottsförebyggande och brottsutredande arbete ska bli allt bättre måste vi använda PUM och PNU effektivt. De bägge metoderna ska därför tillämpas fullt ut och det är med utgångspunkt i dem som metodutvecklingen ska bedrivas inom Polisen. Denna utveckling ska ske både lokalt och genom Rikspolisstyrelsen, men alltid i ett nationellt perspektiv. Jag är mycket engagerad i detta arbete och följer det noga. Ökad trygghet en uppgift för Polisen Vi måste arbeta strukturerat och genomtänkt med vårt trygghetsskapande uppdrag. Det är fler faktorer än brottslighetens utveckling som påverkar tryggheten. Brottsförebyggande rådet beskriver i nationella trygghetsundersökningar människors upplevelser av otrygghet och oro för att utsättas för brott. Den kunskap som samlas i dessa undersökningar måste bättre tas till vara i ledning och styrning av polisverksamheten på alla nivåer. Vi ska också ha en egen god kunskap om hur vårt arbete påverkar människors trygghet. Det trygghetsskapande perspektivet ska vara en naturlig del i planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. Uniformerad polis i yttre tjänst skapar trygghet och förebygger brott. Polisen ska bli mer synlig och mer närvarande Synlighet PoliSen Ska uppträda synligt i högre utsträckning och bli mer tillgänglig för allmänheten. De poliser som nu tillförs verksamheten ska i allt väsentligt användas i yttre tjänst för att öka Polisens synlighet. År 2010 ska hälften av allt polisarbete utföras i yttre tjänst. Närvarande och uniformerade poliser förbättrar den brottsutredande verksamheten samtidigt som de skapar trygghet och förebygger brott. Det brottsförebyggande arbetet ska inriktas mot synliga och relevanta åtgärder. Fungerande arbetsmetoder ska dokumenteras och spridas mellan polismyndigheterna. Det krävs även andra åtgärder för att öka synligheten. Bland annat måste målet om en synligare polis finnas med i styrningen och ledningen av all verksamhet inom Polisen. Viktigt är också att den yttre verksamheten utformas på ett sätt som gör det möjligt att rekrytera och behålla personal. Dessutom måste polismyndigheterna ta tillvara de möjligheter som det nya arbetstidsavtalet ger att förlägga arbetstider utifrån verksamhetens behov. Kampen mot brottsligheten kräver samverkan över såväl myndighets som nationsgränser. De kommande åren ska Polisen särskilt öka sin samverkan med landets kommuner. Polisen och kommunerna ska tillsammans ta fram lägesbilder av lokala problem och utifrån dessa problembilder komma överens om gemensamma åtgärder. en avgörande fråga för att öka Polisens synlighet och närvaro är att utveckla de IT baserade verksamhetsstöden. Polisen ska senast vid utgången av 2011 börjat införa ett nytt verksamhetsstöd för avrapportering och utredning. Stödet ska vara mobilt så att det blir möjligt att enkelt och effektivt avrapportera och inhämta information ute på fältet. Utvecklingen av IT stödet ska omfatta hela brottmålsprocessen. Det ska vara möjligt att utbyta information i rättskedjan från anmälan om misstänkt brott till verkställd dom. Vänstersida: Exempel på 1-spalts bildserie. Högersida: Exempel på 2-spalts bild. Citat Times New Roman Semibold italic 12/14 pt Alt. Frutiger 56 italic 12/14 pt RIKSPOLIScheFeNS INRIKTNING RIKSPOLIScheFeNS INRIKTNING Fetingång Frutiger 75 Black 6,7/12 pt Versaler +40 Fem mål vi gemensamt ska arbeta för Punktlista inledningsord Frutiger 75 Black 9,5/12 pt, Ingripande en stökig helgnatt anställda med gemensamma mål Polisverksamhet bedrivs lokalt och formas efter lokala förutsättningar. Problembilder och förutsättningar varierar i olika delar av landet och även i olika delar av en stad. Därför ska polisoperativa beslut fattas så långt ut i organisationen som det är lämpligt och möjligt. Samtidigt är målen för Polisen desamma överallt. Människor har rätt att känna sig trygga oavsett var de bor. Jag ser som min och Rikspolisstyrelsens uppgift att bidra till att skapa bästa möjliga förutsättningar för en bra polisverksamhet i hela landet. De 21 polismyndigheterna har ansvar för polisverksamheten inom respektive distrikt. Rikspolisstyrelsen är den centrala förvaltningsmyndigheten med ansvar för att bland annat granska, följa upp och stötta polismyndigheternas verksamhet. Vi måste ständigt säkerställa att vi har en ändamålsenlig fördelning av arbetsuppgifter mellan centralt och lokalt. Sådant som bäst görs gemensamt ska hanteras av Rikspolisstyrelsen och det som bäst görs lokalt ska hanteras av polismyndigheterna. De kommande åren ska Rikspolisstyrelsen framför allt arbeta med följande områden: u Ändamålsenligt stöd till kärnverksamheten. Högt på dagordningen står arbetet med ett nytt IT baserat verksamhetsstöd för utredning och avrapportering. Rikspolisstyrelsen ska även stödja polismyndigheterna med att genomföra och utveckla arbetet med Polisens underrättelsemodell och Polisens nationella utredningskoncept. Rikspolisstyrelsen ska dessutom ge stöd åt utvecklingen av effektiva polisiära och administrativa arbetsmetoder samt främja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan polismyndigheterna. u En tydligare verksamhetsstyrning. Rikspolisstyrelsen ska utveckla Polisens verksamhetsstyrning och ekonomistyrning. Polisen ska klara målet om en ekonomi i balans med en effektiv resursanvändning. De krav som ställs på organisationens olika delar och dess medarbetare ska vara tydliga. Polisen ska arbeta med såväl kvalitativa som kvantitativa mål. Verksamhetsmålen ska följas upp så att vi vet om målen nås och om vårt verksamhetsresultat förbättras. u Utvecklat ledarskap inom Polisen. För att Polisen ska nå sina mål krävs goda ledare och engagerade medarbetare. Chefs och ledarutveckling ska prioriteras de kommande åren. Det behövs en tydligare uppföljning på alla nivåer, med återkommande återkoppling på varje medarbetares prestation. Polisens chefer ska utveckla sin förmåga att använda kommunikation för ledning och styrning, och kunna skapa förståelse och förankring för de mål som finns. Jag vill utveckla svensk polis tillsammans med länspolismästarna och alla medarbetare. Jag anser att vi har mycket goda förutsättningar att lyckas. Det finns stor kompetens och stort engagemang inom Polisen. De kommande åren blir vi dessutom ännu fler och får därmed möjlighet att bedriva mer och allt bättre verksamhet. Jag har arbetat inom Polisen i snart 30 år och har nu fått förtroendet att som rikspolischef leda verksamheten de kommande sex åren. Efter den tiden vill jag kunna konstatera att Polisen tagit stora steg framåt. Jag vill i fem punkter sammanfatta de mål jag vill uppnå de kommande åren: u Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. u Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin utredande verksamhet bidra till att fler brott klaras upp. u Människor ska känna sig trygga. Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. u Vi ska bli synligare. Polisen ska vara synligare och mer tillgänglig för allmänheten. u Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. Jag är övertygad om att vi alla kan ställa oss bakom dessa mål och gemensamt fullgöra medborgarnas uppdrag. 10 RIKSPOLIScheFeNS INRIKTNING RIKSPOLIScheFeNS INRIKTNING 11 Manual för Rps styr- och policydokument 11

12 Layout Våra viktigaste utmaningar olisen har många viktiga uppgifter. Jag vill P lyfta fram några områden där det är särskilt angeläget att vi gör framsteg de närmaste åren. Våldet ska minska. En av Polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Riktade insatser mot dessa brott ger resultat och det ska vi fortsätta med. Fler mängdbrott ska klaras upp. Många människor drabbas av tillgreppsbrott och skadegörelse, men för få gärningsmän lagförs. Brotten är integritetskränkande och upprepad utsatthet är vanlig. Genom att använda bättre utredningsmetoder ska vi klara upp fler mängdbrott. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot inbrott i bostad. Organiserad brottslighet ska bekämpas. Grov organiserad brottslighet drabbar människor och företagsamhet. Den grova organiserade brottsligheten visar också beteenden som utmanar grunden för vår rättsstat. Vi ska göra det allt svårare att bedriva grov organiserad brottslig het i Sverige. Insatserna ska ske på bred front, och i samverkan med andra berörda myndigheter. Ungdomars brottslighet ska vara i fokus. Tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi ska utreda ungdomsbrott snabbare och vi ska utveckla vår förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell bana och göra insatser för dem. Brott i nära relationer ska utredas bättre. Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska även klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning samt våldsoch sexualbrott mot kvinnor och barn. Trafiken ska bli säkrare. Vårt arbete för säkrare trafik har utvecklats de senaste åren och vi ska fortsätta att bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken minskar. Alla poliser i yttre tjänst deltar i trafiksäkerhetsarbetet. Kontroller ska genomföras på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurs. Alkoholutandningsprov ska normalt tas vid alla möten med förare. narkotikan ska bekämpas. Det övergripande målet i regeringens narkotikahandlingsplan är ett narkotikafritt samhälle. Vi ska de kommande åren bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika med ökat fokus på överlåtelsebrott. Vårt samarbete med andra aktörer ska utvecklas såväl nationellt som internationellt. Allmänhetens förtroende vår största tillgång olisen har ett stort förtroende hos allmänheten. Det ska vi vara stolta över, men sam- P tidigt ska vi vara medvetna om att förtroende är något som ständigt måste förtjänas. Att vårda och stärka Polisens förtroende är en nyckelfråga för vår verksamhet. Vi ska ha en välgrundad kunskap om allmänhetens bild av oss och vi ska bedöma hur den bilden påverkas av beslut vi tar i verksamheten. Att allmänheten har förtroende för oss är nödvändigt om vi ska klara vårt trygghetsskapand e uppdrag. En förtroendefull relation till allmänheten är också ofta en förutsättning för att klara upp brott. Rättstryggheten förutsätter att människor som utsätts för brott vågar anmäla och fullfölja sitt ärende. Den som blir vittne till ett brott ska med fullt förtroende kunna vända sig till Polisen och berätta vad hon eller han har sett. Det är därför viktigt att vi inom Polisen alltid bemöter brottsoffer och vittnen med stor medmänsklighet och yrkesmässig skicklighet. Människors bild av Polisen formas till betydande del i kontakten med vår serviceverksamhet. Vi ska de kommande åren fortsätta att utveckla Polisens service och tillgänglighet. Allt fler ska vara nöjda med Polisens tillgänglighet och bemötande. Den gemensamma värdegrunden för Polisen är en angelägen del av vårt arbete med att stärka och vårda förtroendet för Polisen. Värdegrunden ska ge alla medarbetare stöd och vägledning i hur vi utför vårt uppdrag. Anfang 2-rader Frutiger 75 Black alt. Times New Roman Bold. Högersida: Exempel på utfallande bild nedåt. 8 rikspolischefens InrIktnIng Bra polisverksamhet i hela landet Uppslag: Exempel på bild som löper över bunten. olisverksamhet bedrivs lokalt och formas P efter lokala förutsättningar. Problembilder och förutsättningar varierar i olika delar av landet och även i olika delar av en stad. Därför ska polisoperativa beslut fattas så långt ut i organisationen som det är lämpligt och möjligt. Samtidigt är målen för Polisen desamma överallt. Människor har rätt att känna sig trygga oavsett var de bor. Jag ser som min och Rikspolisstyrelsens uppgift att bidra till att skapa bästa möjliga förutsättningar för en bra polisverksamhet i hela landet. De 21 polismyndigheterna har ansvar för polisverksamheten inom sina gränser. Rikspolisstyrelsen är den centrala förvaltningsmyndigheten med ansvar för att bland annat granska, följa upp och stötta polismyndigheternas verksamhet. Vi måste ständigt säkerställa att vi har en ändamålsenlig fördelning av arbetsuppgifter mellan centralt och lokalt. Sådant som bäst görs gemensamt ska hanteras av Rikspolisstyrelsen och det som bäst görs lokalt ska hanteras av polismyndigheterna. De kommande åren ska Rikspolisstyrelsen framför allt arbeta med följande områden: Ändamålsenligt stöd till kärnverksamheten. Högt på dagordningen står arbetet med ett nytt IT baserat verksamhetsstöd för utredning. Det nya stödet kommer att vara mobilt och göra det möjligt för poliser i yttre tjänst att utreda direkt på plats. Rikspolisstyrelsen ska även stödja polismyndigheterna med att genomföra och utveckla arbetet med Polisens underrättelsemodell och Polisens nationella utredningskoncept. Rikspolisstyrelsen ska dessutom ge stöd åt utvecklingen av effektiva polisiära och administrativa arbetsmetoder samt främja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan polismyndigheterna. En tydligare verksamhetsstyrning. Rikspolisstyrelsen ska utveckla Polisens verksamhetsstyrning och ekonomistyrning. Polisen ska klara målet om en ekonomi i balans med en effektiv resursanvändning. De krav som ställs på organisationens olika delar och dess medarbetare ska vara tydliga. Polisen ska arbeta med såväl kvalitativa som kvantitativa mål. Utvecklat ledarskap inom Polisen. För att Polisen ska nå sina mål krävs goda ledare och engagerade medarbetare. Satsningar på chefs och ledarutveckling ska ske de kommande åren. Det behövs en tydligare uppföljning på alla nivåer, med återkoppling på varje medarbetare. ag vill utveckla svensk polis tillsammans med Jlänspolismästarna och alla medarbetare. Jag anser att vi har mycket goda förutsättningar att lyckas. Det finns stor kompetens och stort engagemang inom Polisen. Vi blir dessutom ännu fler och får därmed möjlighet att bedriva mer och allt bättre verksamhet. Jag vill i fem punkter sammanfatta de mål jag vill uppnå de kommande åren: Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin utredande verksamhet bidra till att fler brott klaras upp. Människor ska känna sig trygga. Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Vi ska bli synligare. Polisen ska vara synligare och mer tillgänglig för allmänheten. Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. 10 rikspolischefens inriktning rikspolischefens inriktning Manual för Rps styr- och policydokument

13 Layout Baksida Polisvapnet och logotyp 2h + POL_cmy.eps Adress Frutiger 55 roman 6,5 /9,5 pt Ring till Polisen Manual för Rps styr- och policydokument 13

14 Ring till Polisen