Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras. Foto: Daniel Wadenius



Relevanta dokument
Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nyheter inom offentlig upphandling. Mora 5 oktober 2017 Birgitta Laurent

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

Nya LOU vad ger den för nya möjligheter till fler och lönsammare affärer? Eva Sveman

Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma

Nya upphandlingsregler. Upphandlingskonferens oktober 2015 Eva Sveman

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Gråa hår av offentlig upphandling?

Viktiga nyheter i upphandlingslagarna. Upphandling 24 Göteborg 2 mars 2017 chefsjurist Anders Asplund

Nya upphandlingsregler

Strategisk upphandling Så upphandlar du kommersiellt hållbara avtal med de nya reglerna

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet?

Nya upphandlingslagar. Upphandlingsmyndighetens konferens den 21 november 2016 chefsjurist Anders Asplund

Arkitekturfrukost. Välkomna! Dagens ämne: Allt om nya LOU. #arkfrukost.

ONORMALT LÅGA ANBUD STOCKHOLM DEN 23 FEBRUARI 2016

DE NYA UPPHANDLINGSLAGARNA OCH AKTUELLA RÄTTSFALL. Upphandlingsdagen 2016 HBV Per-Ola Bergqvist Foyen advokatfirma

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Vad innebär de nya reglerna om offentlig upphandling för Dig och Ditt företag? Gävle 28 september 2017 Birgitta Laurent

Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer

Hur kan affären utvecklas under avtalsperioden?

På gång inom lagstiftningen Aktuella rättsfall. Advokat Roger Hagman Förbundsjurist Eva Sveman, SKL

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Upphandlingsutredningens analys

Så blir den nya lagstiftningen om hållbar upphandling. Hållbar upphandling 14 mars 2016 Lisa Sennström

Kriminalvården avtal gällande organisationskonsulttjänster

Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket

Så påverkar de nya EU-direktiven dig som är leverantör. Stockholm den 8 oktober 2015 Advokat Jimmy Carnelind

Offentlig upphandling. Stockholm Digital Care 10 mars 2017 Therese Hellman

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Utökade möjligheter att förhandla med 2016 (2017?) års lagar Olof Hallberg och Lukas Granlund 27 januari 2016

EU:s nya upphandlingsdirektiv vad ändras? Ajankohtaista EU-asioista Kommunmarknaden

Dynamiska inköpssystem

Politikerutbildning 29 mars Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun

NYA GRUNDER FÖR UTVÄRDERING AV ANBUD MALMÖ DEN17 FEBRUARI 2016

Specimen. Meddelande om tilldelning av kontrakt Resultat av upphandlingsförfarandet. Avsnitt I: Upphandlande myndighet

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun?

1 kap. 9 och 12 kap. 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

Coompanion remissvar på nya upphandlingsregler (SOU 2014:51och DS 2014:25)

Sociala hänsyn enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv. Sjuhärads samordningsförbund Mathias Sylwan

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Hjälpmedelskonferens Eva Sveman

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV

Reform av EU:s direktiv om offentlig upphandling

Remissyttrande avseende betänkandet Innovationsupphandling, SOU 2010:56

DOM Meddelad i Stockholm

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25

OFFENTLIGA UPPHANDLINGSAVTAL

Nya regler om upphandling av välfärdstjänster Hampus Allerstrand Eva Sveman

DOM Meddelad i Stockholm

REGERINGSRÄTTENS DOM

Ny lagstiftning om offentlig upphandling

Märken i offentlig upphandling

Vad är på gång inom LOU/LUF?

Offentlig upphandling. LOU och LUF

PRIMES. [2] Juridiska ramar och policyramar för hållbar upphandling. Energikontor Sydost

Upphandlingslagen 2016 Enligt betänkandet av den 13 maj 2015 av beredningsgruppen för totalrevideringen av upphandlingslagen

Nästa steg i skapandet av en gemensam vuxenutbildningsregion - Införande av auktorisationssystem för kommunal vuxenutbildning mm

Stockholm den 1 oktober 2014

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket

Erfarenhetsdagarna. SMS:a frågor till

ATT TÄNKA PÅ I SAMBAND MED DE NYA UPPHANDLINGSLAGARNA

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 2 Förändringar i den nya upphandlingslagstiftningen: inköpscentraler och leverantörsperspektivet

Upphandling av: Lokalvård och fönsterputs i enskilda hem inom hemtjänsten i Norrmalms stadsdelförvaltning.

Aktuellt från Avfall Sverige

Förhandling inom ramen för den offentliga affären. Stockholm, den 9 mars 2017

Rimliga och relevanta krav. Senaste nytt på upphandlingsområdet

NYA UTVÄRDERINGSKRITERIER VID TILLDELNING AV KONTRAKT UPPHANDLINGSJURIDIK I PRAKTIKEN 20 SEPTEMBER 2016

Rättsfall m.m. på upphandlingsområdet. September 2017

Specimen. Meddelande om tilldelning av kontrakt försörjningssektorerna Resultat av upphandlingsförfarandet. Avsnitt I: Upphandlande enhet

Myter och fakta om LOU och LUF vägen till enklare och bättre upphandlingar

Leverantörsperspektivet i IT-upphandlingar Gabriel Svedberg, Advokatfirman Lindahl Caroline Appelberg, Advokatfirman Lindahl 8 oktober 2014

Möjligheterna i LOU Presentation av gällande juridik och regelverk. Mathias Sylvan UHC-dagen Folkets Hus i Säter

UPPHANDLINGSKRÖNIKA ELEKTRONISK AUKTION

Lagen om offentlig upphandling

Tillämpning av ramavtal rättigheter och skyldigheter

De väsentligaste ändringarna i nya LOU för leverantörer inom byggoch anläggningssektorn. Fredrik Linder 8 november 2016

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Hållbar Upphandling. Nätverket Renare Mark Seminarium om upphandling inom förorenade områden Luleå 13 februari 2013

12 kap. 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 september 2019 följande dom (mål nr ).

Nya regler om upphandling

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Svensk författningssamling

Nya regler för ramavtal. Advokat Ulf Yxklinten 17 februari 2016 i Malmö

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar?

DOM Meddelad i Stockholm

Upphandlingens möjligheter. Plusenergiforum 12 sept 2016 Charlotta Frenander

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Ur: Upphandling 24 nr Nya lagen är bästa julklappen 2009

Ramavtal (SKI) Konsulttjänster (Affärsconcept) Media & HR

Nya upphandlingsdirektiv på gång vilka förändringar innebär de? SOI:s Årskonferens den 10 april 2013 Kristian Pedersen / Advokat / Partner

Offentlig upphandling en affärsmöjlighet?

Dialogmöten. Innehåll METODER FÖR TIDIG DIALOG

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Övergångsperioden för implementering av EU-direktiven om offentlig upphandling. Janina Reitz Upphandlingsjurist Helsingfors,

Transkript:

Rapport: Så ska EU:s upphandlingsdirektiv implementeras Foto: Daniel Wadenius

Foto: Daniel Wadenius inköpscentraler och dynamiska inköpssystem ska användas. Direktiven anger också att e-upphandling ska användas så långt det går för att förenkla processerna. Ett verktyg kan vara just dynamiska inköpssystem som är en helt elektronisk process för upphandling. En av nyheterna som ska ge ökad flexibilitet är innovationspartnerskap. En myndighet ska kunna skapa ett långvarigt partnerskap med en leverantör för att skapa en ny produkt eller tjänst som inte finns på marknaden. På så sätt kan en myndighet driva utvecklingen inom ett område där marknadskrafterna inte står för den utveckling som behövs. Följande text är en rapport från Visma, baserad på konferensen Framtidens upphandling - de nya EU direktiven som anordnades av Upphandling24 den 29 september på Grand Hotel i Stockholm. Bakgrund Regeringen beställde 2012 en utredning som skulle ge förslag på hur direktiven ska genomföras i svensk lag. Den utredningen är nu klar och på plats för att presentera förslaget fanns utredaren justitierådet Eskil Nord som tillsammans med Jonatan Wahlberg, rådman och ämnessakkunnig, höll det första passet. De sammanfattade syftet med de nya direktiven i fem punkter. Förenkling och ökad flexibilitet Strategisk användning av upphandling Underlätta för SME Sunda förfaranden Tillsyn, vägledning och rapportering Strategisk användning av upphandling Tanken med strategisk användning av upphandling är att upphandlarna ska kunna lägga större vikt vid annat än pris, om de så önskar. Ett exempel är hanteringen av så kallade nollbud, där exempelvis ett konsultbolag kan erbjuda vissa tjänster för noll kronor för att få avtalet. Upphandlaren kan då kräva in en förklaring från leverantören hur de kan vara Förenkling och ökad flexibilitet Även om det knappast blir färre regler med de nya direktiven ska de bli tydligare och det ska exempelvis vara klart hur 2

Upphandlaren ska också enklare kunna välja exempelvis kvalitet eller livscykelkostnad som främsta bedömningspunkt och då kunna ge större tyngd till andra kriterier än priset. så billiga och utredningen vill skärpa de krav som upphandlaren kan ställa på leverantören för att förklaringen ska godtas. På så sätt ska det bli enklare att avvisa rena skambud. Upphandlaren ska också enklare kunna välja exempelvis kvalitet eller livscykelkostnad som främsta bedömningspunkt och då kunna ge större tyngd till andra kriterier än priset. Underlätta för SME-företag Vid offentliga upphandlingar kan det ofta vara svårt för mindre och medelstora företag, SME, att konkurrera med de större leverantörerna eftersom de inte har förmågan att hantera de stora kontrakt det ofta rör sig om. Nu vill EU underlätta för SME att delta i upphandlingar genom att reglera hur en upphandlande myndighet kan dela upp kontrakt i mindre delar. Om kontrakten inte delas upp ska upphandlaren kunna motivera varför det behövs ett stort odelat kontrakt vid just den upphandlingen. Det här kan leda till att både små och stora leverantörer kräver överprövning när de inte är nöjda så rådet från scenen var att man som upphandlare alltid ska dokumentera vad man gör, när man gör det. Det måste gå att visa hur upphandlaren tänkt och det får inte se ut som en efterkonstruktion i syfte att en mindre eller större leverantör ska få kontraktet. Sunda förfaranden EU vill i möjligaste mån få bort företag som inte sköter sina åtaganden från offentlig upphandling. Ett sätt är att ge den upphandlande myndigheten ökad skyldighet att undersöka om leverantörerna betalar sina skatter och avgifter. Det kan också eventuellt vara möjligt för en myndighet att hävda att en leverantör, som år efter år slarvar med skatter och avgifter, inte är pålitlig och därför utesluta leverantören från en upphandling av det skälet. Tillsyn, vägledning och rapportering Enligt vad som framkom på seminariet lär det inom detta område inte behövas några större förändringar mot idag. Utredningen har varit ute på remiss och arbetet med den nya lagstiftningen fortsätter. I april 2016 ska den nya lagen vara färdig; utredningens förslag är än så länge endast ett förslag, men visar ändå åt vilket håll lagstiftarana är på väg. 3

Sedan var det dags för advokaterna Carl Bokwall på advokatfirman Cederquist och Eva-Maj Mühlenbock på advokatfirman Lindahl att kommentera utredningen och förslagen till en ny LOU. Dynamiska inköpssystem och innovationspartnerskap Eva-Maj Mühlenbock började med att gå igenom de fem punkterna och berättade bland annat att hon i likhet med de flesta av åhörarna haft stora förväntningar på att det nu ska bli enklare att genomföra upphandlingar. Hon trodde att dynamiska inköpssystem och innovationspartnerskap skulle kunna underlätta för upphandlarna. Inte så mycket för att det blir enklare utan mer för att upphandlingarna kan bli mer flexibla. Eva-Maj Mühlenbock fortsatte med att säga att hon var orolig för hur den strategiska användningen av offentlig upphandling ska fungera i praktiken. Här krävs det en stor tydlighet för att tanken ska fungera i praktiken. Hon menar att det saknas riktlinjer från politiskt håll om exakt hur exempelvis kommunerna ska arbeta för att följa direktiven och få in fler anbud utan att öka antalet överprövningar. Godbitar ur rådande praxis Carl Bokwall pekade på att utredningen inte presenterade något helt nytt utan snarare ska ses som en uppdatering av de lagar som redan finns. Mycket av det som verkar nytt är helt enkelt godbitar ur rådande praxis som EU nu tydliggjort i sitt direktiv, vilket i sig är en nyhet och en klar förbättring. Han berättade att han många gånger slogs av att domstolar, motparter och kunder inte alltid förstod att det som förvisso inte står i lagen, men som EUdomstolen beslutat, faktiskt gäller. Med de nya förslagen blir detta tydligare. Utredningen ger också, enligt Carl Bokwall, större möjligheter att ta större hänsyn till sociala aspekter och möjligen även miljömässiga hänsynstaganden. Nu råder det heller inget tvivel om att politiska mål kan genomdrivas vid anskaffning av vara eller tjänst. Till exempel att tillvarata långtidsarbetslösas möjligheter att få jobb vid tilldelning av ett kontrakt. Det ger upphandlarna mer flexibilitet, men kan också göra upphandlingarna mer komplexa i och med att nya krav införs och ska motiveras. Carl Bokwall höll med Eva-Maj Mühlenbock om att de nya direktiven knappast gör det Foto: Daniel Wadenius 4

enklare för upphandlarna, men ger dem ökad flexibilitet. Ökat ansvar att nagelfara nollbud Vad gäller nollbuden vill säkert många ha en enkel regel där de direkt kan utesluta onormalt låga bud om de vill, men så enkelt lär det inte bli med de nya direktiven heller, menade Carl Bokwall. Det är snarare så att myndigheterna nu får ett ökat ansvar att nagelfara leverantörens förklaring till varför de kan lägga ett så lågt anbud. Något som han menade många myndigheter är bra på redan idag. Carl Bokwall poängterade också att det inte finns någon ökad möjlighet för myndigheter att förkasta ett anbud som man tycker är onormalt. Frågan är också hur man ska definiera onormalt i sammanhanget? Det kan till exempel vara fullt normalt för en leverantör att bjuda på någonting i syfte att vinna något annat. Är det ett seriöst anbud kan det inte förkastas och det kan ju vara ett bra bud även ur beställarens perspektiv. Carl Bokwall tipsade också om att upphandlarna väsentligen kan begränsa nollbuden genom att exempelvis ange golvpriser i förfrågningsunderlaget. Men då ska upphandlaren också vara medveten om att de stoppar även de seriösa leverantörer som har fullt rimliga skäl till att lämna väldigt låga anbud. Betyg: B Slutligen pressade moderatorn Bo Nordlin de båda att sätta betyg på utredningen och både Eva-Maj Mühlenbock och Carl Bokwall tyckte att utredarna gjort ett bra jobb och gav utredningen betyget B. Efter de bägge advokaterna var det dags för Eva Sveman, förbundsjurist på SKL, att gå igenom nya och nygamla upphandlingsförfaranden. En nyhet är att öppet och selektivt förfarande pekas ut som huvudregeln medan det krävs att särskilda förhållanden ska vara uppfyllda för att de andra förfarandena ska få användas. En nyhet i de nya direktiven är innovationspartnerskap. Som namnet antyder är tanken att partnerskapen ska göra det möjligt för myndigheter att driva innovationer, men här finns också en rad oklarheter. En första fråga man kan ställa sig är vad en innovation är egentligen? Det visade sig inte vara helt enkelt att reda ut. Eva Sveman läste upp den officiella definitionen från EU, vilken bestod av en De nya EU-direktiven gör det knappast enklare för upphandlarna, men ger dem ökad flexibilitet. 5

En nyhet i de nya direktiven är innovationspartnerskap. Som namnet antyder är tanken att partnerskapen ska göra det möjligt för myndigheter att driva innovationer, men här finns också en rad oklarheter. väldigt lång och inte helt tydlig mening. Även i betänkandet beskrivs EUs definition som oklar och otydlig. Ett exempel på oklarhet som Eva Sveman tog upp gäller att innovationen inte får röra sig om en vara eller tjänst som redan finns på marknaden. Man kan då fråga sig vad som gäller vid en förbättring eller utveckling av en existerande vara eller tjänst? Kan det vara en innovation om förändringen är tillräckligt stor? Det går inte att säga säkert idag. Eva Svemans slutsats var att det i och för sig är bra att EU vill driva på innovation, men frågan är om innovationspartnerskap verkligen gynnar innovation. Direktivet är helt enkelt för krångligt och borde ha kunnat göras enklare. Upphandling underlättar för SME-företag Nästa föredrag hölls av Fredrik Rogö, upphandlingsjurist på Upphandlingsbolaget, som berättade hur upphandlare kan underlätta för SME att ta del av kontrakten. Han började med att berätta att 99,9 procent av Sveriges företag är SME, det vill säga att de har mindre än 250 anställda. Det mest intressanta i det nya direktivet för dessa bolag är möjligheten för upphandlarna att dela upp avtalen i syfte att underlätta för mindre leverantörer. Redan idag finns det möjlighet att dela upp kontrakt, men det nya består i att upphandlaren nu kan bestämma att leverantörerna endast får lägga anbud på ett begränsat antal kontrakt. En leverantör kan till exempel lämna anbud på fem kontrakt, men får bara vinna två av dem även om den leverantören kanske är bästa valet för fyra kontrakt. På så sätt går det att förhindra att en stor leverantör ändå får alla kontrakt. Rätta fel i efterhand Andra nyheter som ska förenkla för SME är att omsättningskravet nu inte får vara högre än dubbla det uppskattade kontraktsvärdet samt att det ska bli mindre administration för SME. Dessutom ska alla leverantörer få bättre möjligheter att komplettera och rätta felaktigheter i sina anbud i efterhand. Efter Fredrik Rogö fick deltagarna lyssna till Mattias Sylwan, förbundsjurist på SKL. Mattias Sylwan berättade om hur de nya direktiven kan ge upphandlarna nya möjligheter att ställa krav på leverantörerna och använda upphandlingen som ett styrmedel. Det är förvis- 6

Den centrala skillnaden är att en upphandlande myndighet idag får förkasta ett anbud som är onormalt lågt, medan de enligt utredningens förslag i framtiden ska förkasta anbudet i fråga. so redan nu möjligt för upphandlarna att ställa krav på miljö och social hållbarhet, men den rättigheten ska stärkas. Bland nyheterna i direktivet nämnde Mattias Sylwan att det ska gå att kräva en viss märkning av en vara (exempelvis Krav- och/eller rättvisemärkning) och att även livscykelkostnader kan vara en utvärderingsgrund istället för lägsta pris. Överlag var Mattias Sylwan nöjd med utredningen, men var besviken över att det inte finns mer förslag på hur Sverige skulle kunna ha mer tillåtande regler för upphandling av sociala och andra särskilda tjänster typiskt vård, omsorg och utbildning. Något som i högre grad skulle sätta brukarna i fokus och inte främst se till leverantörernas rättigheter, vilket är fallet idag. Förkasta onormalt låga bud Sista talare på seminariet var Anna Ulfsdotter Forsell, advokat på Delphi, som talade om direktivets ökade fokus på sunda upphandlingar. Ämnesområdet handlar bland annat om möjligheterna för upphandlaren att förkasta bud som är onormalt låga. Den centrala skillnaden är att en upphandlande myndighet idag får förkasta ett anbud som är onormalt lågt, medan de enligt utredningens förslag i framtiden ska förkasta anbudet i fråga. Detta under förutsättning att leverantören fått lämna en förklaring och att den förklaringen inte varit tillfredsställande. Tillfredsställande förklaringar kan vara att leverantören har väldigt kostnadseffektiva metoder eller hittat nya tekniska lösningar som ger dem möjlighet till ett så lågt bud. Konsulter risk för jäv Anna Ulfsdotter Forsell gick också igenom direktivets förslag på hur leverantörer, som anlitats som konsulter inför planeringen av upphandlingen, ska kunna delta med anbud i själva upphandlingen. Här finns det risk för jäv i och med att leverantören ofta har information som konkurrenterna inte har tillgång till. Enligt direktivet ska det vara möjligt att ta med leverantören som agerat konsult vid marknadsanalysen även i upphandlingen, förutsatt att konkurrenterna informeras om vilka upplysningar av relevans för upphandlingen som under arbetet med marknadsanalysen har lämnats till konsulten. Läs mer om elektronisk upphandling på www.tendsign.com 7