De äldres hälsoutveckling

Relevanta dokument
Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv?

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg

UTVECKLINGEN AV DE ÄLDRES HÄLSA OCH LEVNADSLÄNGD. Mårten Lagergren. Rapporter / Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2004:9 ISSN

Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

4. Behov av hälso- och sjukvård

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Hur mår egentligen de äldre? Motstridiga forskningsresultat tyder på både förbättrad och försämrad hälsa

SCB: Sveriges framtida befolkning

Prognos över äldreboende i Nacka kommun 2008 till 2016 avser permanent äldreboende med heldygnsomsorg

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

Anmälan av framskrivning av äldreomsorgsbehovet perioden , rapport från Sweco EuroFutures AB

Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg?

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Kris i befolkningsfrågan (Myrdal & Myrdal 1935)

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

ÄLDRE PERSONER MED OCH UTAN ÄLDREOMSORG

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

Vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län Olle Ahlberg,

Kapitel 15 Förändringar i de äldres hälsotillstånd från 1988/89 till 2002/03 bortfallets betydelse

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Vad valdebatten 2010 bör handla om! Kommunfrågorna

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

Ohälsa vad är påverkbart?

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september Sid 1

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

Hur mår unga i Gävleborg?

Prevention och folkhälsoarbete

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Regionens Kunskapsunderlag Mathias Karlsson & Nina Öhrn Karlsson

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Alternativ pensionsålder

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Äldres hälsa. Äldres hälsa. Sammanfattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

De senaste årens utveckling

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Andel UVAS 2014 i åldersgrupper

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Befolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( )

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Inriktningsplan för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde

Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans

Om äldre (65 och äldre)

Framtidens äldreomsorg en nationell kvalitetsplan

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

Lidingö stad hälsans ö för alla

Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Kriterier för stöd för närståendevård. för vård av vuxna 2015

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

Arbetsmarknadsutsikter

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Den ljusnande framtid är vård. Delresultat från LEV-projektet. Den ljusnande framtid är vård

Hälsan. i Kalmar län år

Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Vad vill morgondagens äldre ha för stöd i sitt boende?

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

SJUKVÅRDSKONSUMTION BLAND ÄLDRE PERSONER

Vård av äldre i livets slut

Sveriges framtida befolkning Lena Lundkvist

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016

DE MEST SJUKA ÄLDRE. SNAC-K rapport nr 20. Mårten Lagergren. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2012:7 ISSN

Metodstöd BILAGA TILL RAPPORT PROGNOS AV SÄRSKILDA BOENDEN. Metodstöd 1

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av januari månad 2014

UTVECKLING AV VÅRDBEROENDE I VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE PÅ KUNGSHOLMEN

Framtida utmaningar för äldrevården?

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

Frågeområde allmänt hälsotillstånd

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,

Lidingö stad hälsans ö för alla

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg äldre

Långtidsutredningen 2015 Långsiktiga makroekonomiska scenarier

Studiedesign: Observationsstudier

Friskt satsat. För en bättre hälsa i halländska företag ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN REGION HALLAND OCH FÖRSÄKRINGSKASSAN I HALLAND

Sjukvårdens framtida utmaningar Anders Ekholm Analyschef

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Öppna jämförelser Folkhälsa 2019

Välfärds- och folkhälsoprogram

Föräldrars förvärvsarbete

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 3 juni 2014 (OR. en) 10406/14 SOC 403 ECOFIN 525

Äldre personers hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Liv & hälsa 2008 Södermanlands och Örebro län

Transkript:

Framtidens äldreomsorg behov och finansiering De äldres hälsoutveckling Mårten Lagergren Gysinge 5 oktober 2011

De fyra åldrarna Funktionsförmåga Nivå för oberoende 1:a 2:a 3:e 4:e åldern åldern åldern åldern

Tre hypoteser angående den framtida livslängden och hälsan hos de äldre Nuläge Sammanpressad sjuklighet Utvidgad sjuklighet Uppskjuten sjuklighet Friska år År med ohälsa

Förväntat antal återstående levnadsår (HLE),kvinnor 25,0 20,0 15,0 10,0 LE65 LE70 LE75 LE80 LE85 5,0 0,0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Förväntat antal återstående levnadsår (HLE),män 25,0 20,0 15,0 10,0 LE65 LE70 LE75 LE80 LE85 5,0 0,0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Ohälsa och funktionsnedsättning kan mätas på många olika sätt I ULF-studien mäts ADL / IADL-beroende Självskattad hälsa Hinder i sysselsättningar (GALI) Förekomst av kronisk sjukdom SCB-ohälsoindex Rörelsehinder

Förväntat antal återstående levnadsår (HLE) - skillnad mellan kvinnor och män 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 LE65 LE70 LE75 LE80 LE85 1,00 0,50 0,00 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med nedsatt förmåga, kvinnor 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Kvinnor 65-74 Kvinnor 75-84 Kvinnor 85 - Kvinnor 65-74 trend Kvinnor 75-84 trend Kvinnor 85 - trend 0,1 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med nedsatt förmåga, män 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Män 65-74 Män 75-84 Män 85 - Män 65-74 trend Män 75-84 trend Män 85 - trend 0,1 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med dålig självskattad hälsa, kvinnor 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kvinnor 65-74 Kvinnor 75-84 Kvinnor 85 - Kvinnor 65-74 trend Kvinnor 75-84 trend Kvinnor 85 - trend 5% 0% 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med dålig självskattad hälsa, män 40% 35% 30% 25% 20% 15% Män 65-74 Män 75-84 Män 85 - Män 65-74 trend Män 75-84 trend Män 85 - trend 10% 5% 0% 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med svår ohälsa, SCB hälsoindex kvinnor 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Kvinnor 65-74 Kvinnor 75-84 Kvinnor 85 - Kvinnor 65-74 trend Kvinnor 75-84 trend Kvinnor 85 - trend 0,1 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Hälsoutveckling enl.ulf - Andel med svår ohälsa, SCB hälsoindex män 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% Män 65-74 Män 75-84 Män 85 - Män 65-74 trend Män 75-84 trend Män 85 - trend 10% 5% 0% 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Hälsoutveckling enl.ulf Förväntat antal år med hälsa (HLE) enligt olika hälsoindikatorer, kvinnor 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Återstående medellivslängd (LE) HLE - ADL-beroende HLE - IADL-beroende HLE - Självskattad hälsa HLE - Nedsatt förmåga (GALI) HLE - Svår ohälsa (SCB index) HLE - Rörelsehinder

Hälsoutveckling enl.ulf Förväntat antal år med hälsa (HLE) enligt olika hälsoindikatorer, män 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Återstående medellivslängd (LE) HLE - ADL-beroende HLE - IADL-beroende HLE - Självskattad hälsa HLE - Nedsatt förmåga (GALI) HLE - Svår ohälsa (SCB index) HLE - Rörelsehinder

Hälsoutveckling enl.ulf Friska och sjuka levnadsår, kvinnor genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex 2006 1994 Kvinnor 85 1980 2006 1994 Kvinnor 75 1980 Friska år Sjuka år 2006 1994 Kvinnor 65 1980 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00

Hälsoutveckling enl.ulf Friska och sjuka levnadsår, män genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex 2006 1994 Män 85 1980 2006 1994 Män 75 1980 Friska år Sjuka år 2006 1994 Män 65 1980 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00

Ökning av antalet återstående levnadsår vid 65 års ålder fördelat på friska och sjuka genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex 4,0 3,5 3,64 3,0 2,72 2,5 2,0 1,5 1,71 1,99 1,65 LE65 - tillagda år med hälsa LE65 - tillagda år med ohälsa 1,0 1,01 0,5 0,0-0,5 0,18 Kv 1980-94 -0,15 Kv 1994-06 0,03 Kv 1980-06 -0,25 Män 1980-94 -0,03 Män 1994-06 -0,27 Män 1980-06

Ökning av antalet återstående levnadsår vid 75 års ålder fördelat på friska och sjuka genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex 2,5 2,0 2,01 2,12 1,5 1,36 1,0 1,07 1,06 LE75 - tillagda år med hälsa 0,64 LE75 - tillagda år med ohälsa 0,5 0,0 0,18-0,03 0,15 0,10-0,05 0,05-0,5 Kv 1980-94 Kv 1994-06 Kv 1980-06 Män 1980-94 Män 1994-06 Män 1980-06

Ökning av antalet återstående levnadsår vid 85 års ålder fördelat på friska och sjuka genomsnitt indikatorerna självskattad hälsa, nedsatt förmåga och SCB hälsoindex 1,2 1,0 0,97 0,98 0,8 0,74 0,6 0,4 0,2 0,13 0,23 0,44 0,30 0,54 LE85 - tillagda år med hälsa LE85 - tillagda år med ohälsa 0,0 0,02 0,02-0,2-0,11-0,4 Kv 1980-94 Kv 1994-06 Kv 1980-06 Män 1980-94 -0,28 Män 1994-06 Män 1980-06

Hälsoutveckling enligt SESIM-modellen Förväntat antal år med hälsa från 65 års ålder,2010 2040, kvinnor 30 25 Återstående livslängd 20 HLE- ADL o demens HLE -IADL-beroende 15 HLE - Demens 10 5 HLE - Svår SCB ohälsa HLE - Svår el. medelsvår SCB ohälsa 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040

Hälsoutveckling enligt SESIM-modellen Förväntat antal år med hälsa från 65 års ålder,2010 2040, män 25 20 Återstående livslängd HLE- ADL o demens 15 HLE -IADL-beroende HLE - Demens 10 HLE - Svår SCB ohälsa 5 HLE - Svår el. medelsvår SCB ohälsa 0 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040

Ökningen av antalet återstående levnadsår efter 65 års ålder fördelad på år utan resp. med ohälsa, perioden 2010-2040, genomsnitt samtliga indikatorer, SESIM. 2,50 2,00 1,50 1,00 LE65 - tillagda år med hälsa LE65 - tillagda år med ohälsa 0,50 0,00-0,50 Kv 2010-2025 Kv 2025-2040 Kv 2010-2040 Män 2010-2025 Män 2025-2040 Män 2010-2040

Ökningen av antalet återstående levnadsår efter 85 års ålder fördelad på år utan resp. med ohälsa, perioden 2010-2040, genomsnitt samtliga indikatorer, SESIM. 0,80 0,60 0,40 0,20 LE85 - tillagda år med hälsa LE85 - tillagda år med ohälsa 0,00-0,20-0,40 Kv 2010-2025 Kv 2025-2040 Kv 2010-2040 Män 2010-2025 Män 2025-2040 Män 2010-2040

Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden 1980 2006

Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden 1980 2006 Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra

Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden 1980 2006 Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat

Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden 1980 2006 Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat Tillkommande återstående levnadsår under perioden har till allra största delen varit friska, d v s stödjande hypotesen uppskjuten ohälsa.

Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden 1980 2006 Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat Tillkommande återstående levnadsår under perioden har till allra största delen varit friska, d v s stödjande hypotesen uppskjuten ohälsa. Andra studier, såsom SWEOLD, ger ett samstämmigt resultat

Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden 2010 2040

Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden 2010 2040 Huvuddelen av de tillkommande levnadsåren förväntas bli år med hälsa till och med från 85 års ålder

Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden 2010 2040 Huvuddelen av de tillkommande levnadsåren förväntas bli år med hälsa till och med från 85 års ålder Behov av vård och omsorg för de äldsta kommer ändå att öka beroende på större överlevande kohorter

Slutsatser De äldres hälsoutveckling sedan 1980 Hälsan hos de äldre har enligt ULF utvecklats i positiv riktning under perioden 1980 2006 Utvecklingen under den första delen av perioden verkar ha varit något med positiv än under den andra Olika indikatorer ger ett samstämmigt resultat Tillkommande återstående levnadsår under perioden har till allra största delen varit friska, d v s stödjande hypotesen uppskjuten ohälsa. Andra studier, såsom SWEOLD, ger ett samstämmigt resultat

Slutsatser Utvecklingen av de äldres ohälsa och vårdbehov under kommande decennier Analyser med hjälp av SESIM-modellen pekar på fortsatta hälsoförbättringar under perioden 2010 2040 Huvuddelen av de tillkommande levnadsåren förväntas bli år med hälsa till och med från 85 års ålder Behov av vård och omsorg för de äldsta kommer ändå att öka beroende på större överlevande kohorter