VÄNERSBORGS KOMMUN Personalekonomisk redovisning Hälsobokslut 2011
Omslagsbild: Musiklärare Anna Bornander leder nybörjarblåsorkestern, BON, under höstkonserten 2011 i Huvudnässkolans aula (Foto Olle Gustafsson). Under 2011 valdes Vänersborg till Årets jazzkommun 2012.
Innehållsförteckning Sammanfattande fakta 3 Metod 4 Förkortningar 4 Definitioner 5 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 7 Anställda per förvaltning 7 Årsarbetare 8 Timavlönade 8 Inhyrd personal 8 Arbetstider 9 Ej övertidsberättigade 9 Arbetstidsmått 9 Sysselsättningsgrad 10 Medelsysselsättningsgrad per förvaltning 10 Procentuell fördelning av förvaltningarnas sysselsättningsgrad 10 Övertid 11 Övertid per förvaltning 11 Deltidsanställningar 11 Övertid per anställd 11 Mertid 12 Mertid per förvaltning 12 Mertid per anställd 12 Löner 13 Medellön per kön och ålder 13 Medianlön per kön 13 Anställningar per lönekategori 13 Ålder 14 Medelålder per förvaltning 14 HÄLSOBOKSLUT 17 Sjukfrånvaro 19 Sjukfrånvaro för kommunen i procent 19 Sjukfrånvaro per åldersgrupp 19 Sjukdagar 19 Sjukfrånvaro över 60 dagar 20 Sjukfrånvaro uppdelat per kön 20 Sjukfrånvaro per förvaltning 20 Kostnad för sjuklön 21 Sjukperioder Rehabilitering 21 Fördelning av sjukfrånvaron 21 Rehabiliteringsärenden 22 Upprepad korttidsfrånvaro 22 Hälsosamtal - Rehabilitering 22 Företagshälsovård 22 Arbetsskador och tillbud 23 Antal anmälda arbetsskador per förvaltning 23 Antal anmälda tillbud per förvaltning 23 Anmälda arbetsskador och tillbud per yrkesgrupp 23 Jämställdhetsuppföljning 24 Lönerelaterade skulder 26 Lönerelaterade intäkter kostnader 27 Personalresultat för respektive nämnd 28 Bilagor 40 Vad kostar sjukfrånvaron? 40 Rekryteringsekonomi 42 Förvaltningsorganisation Pensionsavgångar 14 Procentuell fördelning av anställda per åldersgrupp 14 Personalomsättning 15 Avgångsorsaker 15 Antal personer som slutat inom respektive åldersgrupp 15 Antal avslutade anställningar och rekryteringar 16 Externa rekryteringar 16 1
Sammanfattande fakta Anställda Vänersborgs kommun hade 3 120 anställda vid mättillfället den 1 november 2011 vilket är en minskning med 29 personer jämfört med ifjol. Liksom tidigare år bestod kommunens anställda av 81 procent kvinnor. Årsarbeten Antalet årsarbeten, som beräknas utifrån summerad sysselsättningsgrad upp till heltid, var 2980. Det är en minskning med 15 årsarbeten från 2010. Timvikarierna ökade med 46 och uppgick till 186 årsarbeten. Sysselsättningsgrad 82 procent av de tillsvidareanställda kvinnorna har heltid i sin grundanställning. Motsvarande siffra bland männen är 91 procent. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden uträknad på tillsvidareanställda var 96 procent. Åldersstruktur Medelåldern för kommunens medarbetare var 46 år. Drygt 45 procent av kommunens anställda 2011 var över 50 år. Den yrkeskategorin med lägst medelålder, bland de med fler än 15 anställda, var personliga assistenter med 39 år. Högst medelålder med samma urval återfanns bland rektorer och dagbarnvårdare, båda med 55 år. Avgångar 2011 slutade 162 personer i kommunen. Av dessa avgick bland annat 74 personer på egen begäran och 64 personer med pension. Kommande femårsperiod, till och med år 2016, beräknas 356 personer att gå i ålderspension om de inte väljer att fortsätta arbeta efter 65 år, vilket 20 personer valde att göra förra året. Den verkliga pensionsåldern 2011 var i kommunen 64 år. Mertid Andelen mertidstimmar ökade med cirka 11 600 timmar och uppgick till 41 500 timmar. Kostnaden för mertiden var cirka 5,5 Mkr, vilket motsvarar ungefär tolv årsarbeten. Det är en ökning med ett årsarbete i jämförelse med 2010. Övertid Övertidskostnaden ökade med cirka 0,3 Mkr och uppgick till 4,7 Mkr. Kostnaden för övertid motsvarade oförändrat cirka tio årsarbeten. Andelen övertidstimmar uppgick till cirka 17 200 timmar vilket är en ökning med 1 000 timmar. Löneläget Ögonblicksbilden av medellönen för tillsvidareanställd personal i kommunen var 1 november 24 550 kronor. För kvinnorna låg genomsnittslönen på 24 152 kronor och för männen 26 373 kr. Ökningen jämfört med 2010 var i genomsnitt 558 kronor. Friska medarbetare Under året har cirka 1 020 av medarbetarna, vilket motsvarar 33 procent, inte haft någon sjukfrånvaro alls. För kvinnorna var siffran 30 procent och för männen 43 procent. Cirka 770 personer har dessutom inte haft någon sjukdag alls på två år, vilket var cirka 150 personer färre än 2010. Sjukfrånvaron minskade Sjukfrånvaron har under året fortsatt att minska i kommunen. I procent av tillgänglig arbetstid utgör minskningen 0,3 procentenheter till 5,5 procent för kommunen som helhet. Kvinnornas sjukfrånvaro var 6,0 procent och männens 3,4 procent. Rehabilitering Under året fanns 450 pågående rehabiliteringsärenden. Den vanligaste frånvaroorsaken var övriga orsaker vilka stod för 38 procent av ärendena. Den näst vanligaste orsaken var besvär i rörelseorganen med 14 procent. Sammanlagt hade 145 personer upprepad korttidsfrånvaro, vilket innebär sex eller fler sjukfrånvaroperioder under ett år. 3
Metod Den 1 april 2011 införde kommunen ett nytt personal- och lönesystem, Heroma, från Logica. Därför är viss statistik till denna ekonomiska redovisning hämtad från två system, både från det nya Heroma och det gamla systemet ecompanion från Systeam. Personalkostnaderna är hämtade från ekonomisystemet Raindance. Ändringen till ett annat statistiksystem har inneburit att vissa rapporter inte finns att tillgå samt att viss data inte redovisas på samma sätt som tidigare. För att kunna jämföra data från föregående år har vissa siffror räknats om utifrån det nya beräkningssättet. Det innebär i sin tur att viss data inte stämmer jämfört med 2010 års redovisning. Den statistik och de bearbetningar som redovisas vad gäller anställda avser i samtliga fall det förhållande som gällde vid mättillfället den 1 november 2011. Materialet är, om inte annat anges, avgränsat till de anställda som är månadsavlönade på avtal 01, det vill säga de som arbetar både heltid och deltid med anställningsform tillsvidare samt för viss tid. Definitionen för visstidsanställning är om en person är anställd på vikariat eller på allmän visstidsanställning, AVA, där individen finns registrerad med månadsutbetalning. Det sker oftast om den tidsbegränsade anställningen är tre månader eller längre. Övrig statistik är baserad på helår. Observera att avrundningsprincipen används vid framräknade av procenttal samt till exempel årsarbetstid. De medför att differensen inte alltid blir noll eller 100 procent vid addering. En anställd kan ha flera anställningar. Dessa räknas då istället för personen. Antalet anställningar i kommunen är därför högre än antalet anställda. Förkortningar I tabellerna är förvaltningarnas namn förkortade enligt följande: Barn- och ungdomsförvaltningen Bou Byggnadsförvaltningen BF Gymnasieförvaltningen GF Kommunstyrelseförvaltningen KS Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen MoH Samhällsbyggnadsförvaltningen SB Socialförvaltningen Soc 4
Definitioner AID AID är en förkortning av Arbetsidentifikation. Det är ett statistikavtal från 2008 som tecknades mellan SKL, Sveriges kommuner och landsting och de fackliga organisationerna. Befattningskoden (etiketten) utgår ifrån arbetsinnehåll snarare än det tidigare systemet BefattningsSystem- Kommuner (BSK) som byggde på titel. Chefer tilldelas en bokstav utefter ansvarsnivå. I Vänersborgs kommun motsvarar A Kommunchef och förvaltningschefsnivå. Under B sorteras avdelnings-, verksamhets- och områdeschefer. Enhetschefer har bokstaven C och personer med ledarfunktion exempelvis arbetsledare har bokstaven L. Medellön Totallön omräknad till heltidslön och dividerad med antalet anställningar. I totallönen ingår lönetillägg och i vissa fall yrkestillägg. Ersättning för övertid, obekväm arbetstid med mera ingår inte. Mertid Arbetstid som vid deltidsanställning fullgjorts utöver arbetstagarens ordinarie arbetstid, upp till arbetstidsmått för heltidsanställning. Okompenserad övertid/mertid Kommunens skuld till den enskilde i form av ännu inte uttagen övertid/mertid. Pensionsskuld Kommunens skuld till de anställda i form av kommande pensionsutbetalningar utifrån beräkningar av Kommunernas pensionsanstalt (KPA). Sjukfrånvaro Redovisningen omfattar alla arbetstagare som har en ordinarie arbetstid. Timavlönade ingår ej på grund av att de inte arbetar enligt i förväg fastställt schema. Enligt Kommunförbundets rekommendationer används följande beräkning för arbetstid beträffande sjukfrånvaron: Ordinarie arbetstid avser den ordinarie arbetstiden enligt avtal, med hänsyn tagen till frånvaro utan lön, t ex tjänstledighet för annat arbete och partiell tjänstledighet för vård av barn. Denna definition benämns tillgänglig ordinarie arbetstid. I den ordinarie arbetstiden ingår semester och de 45 första dagarna för ferieoch uppehållsanställda. Timavlönade Personer som ej har i förväg fastställd arbetstid så kallade timvikarier. Årsarbetare En årsarbetare består av de anställdas sammanlagda sysselsättningsgrad. Två 50- procentiga anställningar blir en årsarbetare. För timanställda räknar Heroma ut en årsarbetare genom att summera arbetad tid och dividera med schablonen 165 timmar per månad. Tidigare har det räknats årsarbeten utefter Kommunförbundets rekommendation med 1 700 närvarotimmar, ett mått som ej hanteras i Heroma. Övertid Arbetstid som fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för heltidsanställning. Semesterlöneskuld Kommunens skuld till den enskilde i form av ännu inte uttagen semesterledighet (sparad semester) och/eller semesterlön. 5
Tabell 1. Personalnyckeltal Personalnyckeltal Kvinnor Män Totalt Diff. 2010 Procentuell fördelning kvinnor/män 81% 19% 100% Oför. Antal tillsvidare- och visstidsanställda 2 538 582 3 120-29 Antal tillsvidareanställda 2 384 522 2 906 +11 Antal visstidsanställda 154 60 214-40 Antal årsarbeten (uträknat av summerad ssg) 2 415 566 2 980-15 Antal heltidstjänster (bland tillsvidareanställda) 1 951 476 2 427-1 Genomsnittlig sysselsättningsgrad 95% 98% 96% +1 Övertid (genomsnitt per månadsanställd) 3,7 tim 13,3 tim 5,5 tim +0,4 Mertid (genomsnitt per månadsanställd) 14,3 tim 10,1 tim 13,5 tim +4,0 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 6,0% 3,4% 5,5% -0,3 Anställda med 0-5 sjukdagar 59% 69% 61% -1 Långtidsfrånvaro (frånvaro över 60 dagar) 54,7% 43,8% 52,5% -0,3 Sjuklönekostnad 14,8 Mkr 2,8 Mkr 17,4 Mkr +0,1 Medellön, tillsvidareanställda 24 152:- 26 373:- 24 550:- +402 Medelålder, månadsanställda 46 år 47 år 46 år Oför. Antal tillsvidare och visstidsanställda per 1000 invånare 84-1 6
Personalekonomisk redovisning Antalet anställda var vid mättillfället den 1 november 3 120 anställda vilket är en minskning med 29 jämfört med ifjol, se tabell 1 och 2. Av dessa var 2906 tillsvidareanställda och 214 visstidsanställda. Förändringen utgjordes av en ökning med elva tillsvidareanställda och en minskning av 40 visstidsanställda. Kommunen hade även 74 personer anställda på beredskapsavtalet (BEA) vilket är en ökning med 16 personer från året innan. Av de beredskapsanställda var 29 kvinnor och 45 män. Antalet anhörigvårdare och personliga assistenter anställda på PAN-avtalet var 45 personer vilket är en ökning med 13 personer. Av dessa var 30 kvinnor och 15 män. I Lagen om anställningsskydd, LAS, står att den som vikarierat eller haft en allmän visstidsanställning, AVA, under sammanlagt två år inom den senaste femårsperioden erhåller en tillsvidareanställning (med undantag av obehöriga lärare). I det nya lönesystemet kan vi inte urskilja exakt hur många dessa personer är men de är uppskattningsvis cirka 40 personer. De finns i stor utsträckning inom socialförvaltningen men också inom barn- och ungdomsförvaltningen. Anställda per förvaltning Tabell 2 visar antalet anställda uppdelat per förvaltning. Siffrorna är baserade på tillsvidare- och visstidsanställda. Tabellen visar att antalet anställda minskat mest inom utbildningsförvaltningarna, barn- och ungdomsförvaltningen och gymnasieförvaltningen. I övriga förvaltningar är förändringen marginell. Tabell 2. Anställda per förvaltning Tillsvidareanst. Visstidsanst. Förv. Kv. Män Kv. Män Totalt Diff. Bou 839 148 27 16 1030-19 BF 16 9 0 1 26-1 GF 141 77 23 20 261-14 KS 48 35 3 2 88 +1 MoH 9 4 1 0 14 Oför. SB 166 105 14 6 291 +1 Soc 1165 144 86 15 1410 +3 Totalt 2 384 522 154 60 3 120-29 Nedan visas antalet anställda per förvaltning i diagram för att ge en överskådlig bild av hur medarbetarna är uppdelade per förvaltning. Anställda per förvaltning Bou BF GF KS MoH SB Soc 7
Årsarbetare Antalet årsarbetare baseras på summerad sysselsättningsgrad, se definition sidan 5. Det totala antalet årsarbetare i kommunen var 2980, vilket är en minskning med 15 årsarbeten jämfört med 2010. Det var framförallt gymnasie- och barn- och ungdomsförvaltningen som minskat i antal årsarbetare, 36 respektive 12 årsarbetare. Socialförvaltningen däremot ökade antalet årsarbetare med 17 stycken, se tabell 3. Tabell 3. Antal årsarbeten per förvaltning Förv. Kvinnor Män Årsarb. Diff. Bou 828 154 982-26 BF 16 10 26 Oför. GF 158 96 254-12 KS 51 37 88 Oför. MoH 10 4 14 Oför. SB 162 109 271 +6 Soc 1191 156 1 347 +17 Totalt 2415 566 2 980-15 Socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen är de förvaltningar som nyttjar vikarier i störst utsträckning med 124 respektive 38 årsarbeten. De yrkeskategorier som används flitigast som timvikarier är vårdbiträden, undersköterskor och habiliteringsassistenter. Inhyrd personal Under 2011 var kostnaden för anlitande av tillfälligt inhyrd personal drygt 0,4 Mkr. I summan inkluderas bemanningsföretag och andra aktörer. Jämfört med året innan så var det en minskning med cirka 50 000 kr. Socialförvaltningen står för i stort sett hela kostnaden med ca 390 Tkr och det består till största delen av inköp av sjukskötersketjänster. Resterande del återfinns inom gymnasieförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen. Timavlönade Utöver de ordinarie anställda så har kommunen timanställd personal. Totalt anlitades timvikarier motsvarande nästan 370 000 timmar. Vid omräkning till årsarbeten nyttjades timvikarier motsvarande 186 årsarbeten. Det är vid jämförelse med föregående år en ökning med 46 årsarbeten eller nästan 93 000 timmar. Däremot så redovisades i år även feriearbetande ungdomar och timanställda på beredskapsavtalet (BEA) bland timanställda. De utgör tillsammans cirka åtta årsarbeten. 8
Arbetstider Kommunen har flera olika typer av arbetstidssystem såsom årsarbetstid och Hel/Del. Vissa modeller ger bättre nyttjande av personalresurserna i samband med verksamhetens behov, andra ger ökad flexibilitet för medarbetaren att förlägga arbetstiden och få inflytande över sin egen arbetstid. För kontorsanställd personal tillämpas flexibel arbetstid. Inarbetning av tid sker individuellt och kan nyttjas för avkortad arbetstid samt till klämdagar med mera. Flextidssaldots plustimmar får uppgå till högst 100 timmar och minussaldot får inte understiga 20 timmar. Inom ramen för flextidsavtalet utges ingen obekväm- och övertidsersättning. I samband med införandet av nytt personaloch lönesystem har kommunen introducerat tidredovisningsmodulen kom och gå som finns i Heroma. Det har inneburit att anställda använder tidsredovisning och självservice via dator eller stämpelklocka. Lärarkåren och delar av socialförvaltningen är ännu inte inne i systemet men kommer att kopplats på under 2012. Ej övertidsberättigade I enlighet med löne- och personalpolitiken så har kommunen personer anställda med oreglerad arbetstid. Det bygger på att medarbetarna anpassar sin arbetstid utifrån verksamhetens behov utan rätt till övertidsersättning. Anställningsformen förutsätts gälla från och med organisationsnivån resultatenhetschef och högre samt för specialister. I samband med införandet av Heroma erbjöds dock samtliga personer som tidigare haft oreglerad arbetstid att övergå till flextidsavtalet. Individerna har fortfarande bortskriven övertidsrätt men arbetstiden registreras och individerna har rätt att få ut eventuell plustid. Det resulterade i att alla utom elva personer tackade ja till erbjudandet. Arbetstidsmått För nattpersonalen inom kommunals avtalsområde sänktes 2011 veckoarbetstiden för heltid till 33,33 timmar/vecka istället för tidigare 36,33 timmar/vecka. Det gjordes ur arbetsmiljöhänseende och var en överenskommelse i löneöversynen 2010/2011. I tabell 4 nedan redovisas de vanligaste arbetstidsmåtten bland tillsvidare- och visstidsanställda. Det är framför allt personal inom vårdsektorn som har förkortad arbetstid enligt avtal. Tabell 4. Arbetstidsmått inom kommunen samt vilka befattningar de innefattar Heltidsmått Antal tim/vecka anställda Verksamhet/befattning 40 1 405 Administrativ personal 38,25 85 Sjuksköterskor 37 24 Boende, sjukhem 36,75 791 Hemtjänst, Hemsjukvård 36,33 12 Nattjänst 33,33 136 Nattjänst, kommunal 1 360* 463 Lärare *Reglerad årsarbetstid inklusive förtroendetid för lärare är 1 767 timmar. Den 1 november var det 139 personer som hade bortskriven övertid mot 151 personer 2010. Flest personer återfanns inom barn- och ungdomsförvaltningen (49 personer) följt av kommunstyrelseförvaltningen och socialförvaltningen på 31 respektive 30 personer. 9
Sysselsättningsgrad I kommunens personalpolicy anges målet att arbetet ska organiseras så att det i huvudsak bygger på heltidsanställningar, men att de anställda ska ges den omfattning av arbetstid som de önskar. Ett delmål till 2012-12-31 är att andelen heltidsanställningar bland kvinnorna minst ska bibehållas i förhållande till 2009 års nivå, vilket var 78 procent. Läs vidare under sysselsättningsgrad i jämställdhetsuppföljningen sidan 24. Under 2011 var andelen personer som hade en heltidsanställning bland de tillsvidareanställda i stort sett oförändrad och låg på 84 procent för kommunen som helhet, se tabell 5. För kvinnorna var det en ökning med en procentenhet men den utgörs till stor del i skillnad i avrundningsprincipen. Positivt är att andelen personer som har en sysselsättningsgrad under 75 procent minskade mest. Tabell 5. Andel tillsv.anst. i procent inom respektive sysselsättningsgrad Kvinnor 2010 2011 Diff. Heltid 81% 82% +1 75 99 % 10% 11% +1 Under 75 % 9% 7% -2 Män Heltid 91% 91% Oför. 75 99 % 7% 6% -1 Under 75 % 2% 3% +1 Totalt Heltid 84% 84% Oför. 75 99 % 9% 10% +1 Under 75 % 7% 6% -1 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda inom kommunen var 96 procent, en ökning med en procentenhet. Både kvinnorna och männen hade oförändrat 95 procent respektive 98 procent i genomsnitt. Motsvarande siffra för visstidsanställda var 88 procent, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med i fjol. Medelsysselsättningsgrad per förvaltning Tabell 6 redovisar medelsysselsättningsgraden per förvaltning. Jämfört med föregående år så har den genomsnittliga sysselsättningsgraden inom byggnadsförvaltningen stigit med två procentenheter och inom kommunstyrelsen och socialförvaltningen med en procentenhet vardera. För övriga förvaltningar var sysselsättningsgraden oförändrad. Tabell 6. Medelssg per förvaltning Förv. Bou BF GF KS MoH SB Soc Ssg 95% 99% 97% 98% 100% 92% 96% Procentuell fördelning av förvaltningarnas sysselsättningsgrad Tabell 7 visar den procentuella fördelningen av tillsvidareanställda som arbetar inom respektive sysselsättningsgrad per förvaltning. Störst positiv förändring bland kvinnorna står byggnadsförvaltningen för som ökat andelen heltider för kvinnor med sju procentenheter och samhällsbyggnadsförvaltningen med fyra procentenheter. Gymnasieförvaltningen minskade andelen heltider bland kvinnorna med tre procentenheter. Bland männen återfanns den mest positiva utvecklingen inom socialförvaltningen där andelen heltider ökat med fyra procentenheter. Tabell 7. Andel procent inom respektive sysselsättningsgrad Kvinnor Män Förv. -74 75-99 Heltid -74 75-99 Heltid Bou 5 11 84 5 7 88 BF 6 0 94 0 0 100 GF 5 7 88 2 3 95 KS 4 2 94 0 6 94 MoH 0 0 100 0 0 100 SB 17 28 55 3 2 95 Soc 7 10 83 1 11 88 Totalt 7 11 82 3 6 91 10
De yrkeskategorier med lägst genomsnittlig sysselsättningsgrad, om man bortser från nattarbetande personal, finns inom barn- och ungdomsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Lägst sysselsättningsgrad har ekonomibiträden med 76 procent, måltidsbiträden, 81 procent följt av skolassistenter, 82 procent och lokalvårdare, 83 procent i genomsnitt. Övertid 2011 fanns inget beslut om extraordinära åtgärder för övertids- och mertidsstopp vilket funnits under 2009 och 2010 på grund av den ekonomiska situationen. Under 2011 hade kommunen som helhet cirka 17 200 övertidstimmar, vilket är 1 000 timmar mer än föregående år. Kostnaden ökade med 0,3 Mkr och uppgick till cirka 4,7 Mkr. Övertid per förvaltning Övertiden per förvaltning är baserad på totalt antal timmar övertid för tillsvidare- och visstidsanställda. Samhällsbyggnadsförvaltningens har haft en hög andel övertidstimmar i samband med bland annat snöröjning de senaste svåra vintrarna. 2011 års mildare väderlek syntes positivt i deras statistik med en minskning av drygt 2 200 övertidstimmar, se tabell 8. De förvaltningar som ökade andelen övertidstimmar mest var socialförvaltningen med cirka 1 400 timmar och kommunstyrelseförvaltningen med cirka 1 100 timmar. Ökningen för kommunstyrelsen, hela 89 procent mot föregående år, beror till största delen på extraarbete av löneavdelningens personal i samband med införandet av det nya personal- och lönesystemet. För att schematisera hur många årsarbeten förvaltningen kan erhålla för kostnaden av övertid så är övertidstimmarna omräknade till årsarbeten i tabell 8. Uträkningen är gjord genom att dividera kostnaden med genomsnittslönen för en heltidsanställd (24 550 kr samt PO-avgifter). Deltidsanställningar Totalt arbetar knappt 500 personer eller cirka 17 procent av de tillsvidareanställda i kommunen deltid. Av dessa utgör kvinnorna 91 procent. En anställd med partiell tjänstledighet, till exempel föräldraledighet räknas inte som deltidsanställd. Fyra personer erhöll deltidsanställning på grund av ändrad tjänst efter beslut om varaktig sjukersättning på deltid (sex personer 2010). Tabell 8. Övertidstimmar per förvaltning samt årsarbete Övertids- Diff. Ersättn. Förv. timmar timmar Tkr Årsarb. Bou 3 272 +319 816 1,8 BF 17 +17 8 0 GF 405 +382 74 0,2 KS 1 281 +1 135 413 0,9 MoH 35-5 13 0 SB 5 833-2 248 1 815 4 Soc 6 379 +1 420 1 524 3,3 Totalt 17 222 +1 020 4 663 10,2 Övertid per anställd En person anställd i kommunen arbetar i genomsnitt 5,5 övertidstimmar. Det är dock skillnad mellan kvinnor och män i statistiken. Delar man upp det per kön så arbetar mannen i snitt 13,3 timmar och kvinnan 3,7 timmar övertid. Tabell 9. Övertidstimmar per anställd Förvaltning Tim./ anställd Diff. 2010 Bou 3,2 +0,4 BF 0,7 +0,7 GF 1,6 +1,5 KS 14,6 +12,9 MoH 2,5-0,4 SB 20.0-7,9 Soc 4,5 +1,0 Totalt 5,5 +0,4 De tre mest övertidsarbetande yrkesgrupperna, med fler än fem anställda, sett till timmar per anställd var 2011 drifttekniker med 76 timmar, anläggningsarbetare, 66 timmar samt löneassistenter med 64 timmar i genomsnitt per anställd. 11
Mertid Andelen mertidstimmar ökade kraftigt i kommunen och uppgick till cirka 41 500 timmar, vilket är en ökning med cirka 11 600 timmar. Kostnaden för mertid var totalt cirka 5,5 Mkr, vilket är en kostnadsökning med drygt 0,4 Mkr. Samtliga förvaltningar ökande antalet mertidstimmar utom miljö- och hälsoskyddsförvaltningen som inte hade några mertidstimmar alls. Det är svårt att helt förklara den stora ökningen av mertidstimmar men en förklaring tros till stor del vara konverteringen till det nya personal- och lönesystemet. Detta då gammal redan utförd tid som sparats i byrålådan nu registrerats in i systemet. Det kan styrkas genom att kostnaden för mertiden inte har ökat i proportion till det ökade antalet inregistrerade timmar, samtidigt som all tid efter införandet i april nu registreras in på rätt sätt i systemet. Mertid per förvaltning I tabell 10 redovisas totalt antal mertidstimmar för tillsvidare- och visstidsanställda per förvaltning samt en omräkning av hur många årsarbeten mertiden motsvarar. Uträkningen är gjord genom att dividera utbetald ersättning med medellönen för en heltidsanställd (24 550 kronor samt POavgifter). De tre mest mertidsarbetande yrkesgrupperna, med mer än fem anställda, är personliga assistenter med 59 timmar per anställd i genomsnitt följt av måltidspersonal 35 timmar och habiliteringsassistenter med 31 timmar. Tabell 10. Andelen mertidstimmar per förvaltning Förv. Antal tim. Diff. -10 Ers. Tkr Årsarbete Bou 8 482 +3 466 1 349 2,9 BF 23 +23 6 0 GF 1 227 +1 010 207 0,5 KS 139 +139 38 0,1 MoH 0 Oför. 0 0 SB 3 545 +1 364 403 0,9 Soc 28 072 +5 627 3 534 7,7 Totalt 41 488 +11 630 5 538 12,1 Mertid per anställd Mertiden utgör i snitt 13,5 timmar per anställd vilket är en ökning med 4,0 timmar mot föregående år, se tabell 11. Kvinnorna arbetar i genomsnitt 14,3 timmar och männen 10,1 timmar mertid per anställd. Jämfört med föregående år är det en dubblering av männens mertid (fem timmar 2010). Troligen har det ett samband med inrapporteringen av tidigare inarbetad tid i Heroma i samband med övergången. Samtliga förvaltningar, som har haft mertid, ökade antalet mertidstimmar. Flest mertidstimmar per anställd görs i socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen med 19,9 respektive 12,2 timmar per anställd. Tabell 11. Mertidstimmar per anställd Förvaltning Tim/anst. Diff. 2010 Bou 8,2 +3,4 BF 0,9 +0,9 GF 4,7 +3,9 KS 1,6 +1,6 SB 12.2 +5,2 Soc 19,9 +3,9 Totalt 13,5 +4,0 12
Löner I enlighet med kommunens riktlinjer så ska de anställda inom Vänersborgs kommun uppleva att lönesättningen sker rättvist och objektivt. Grunden för lönesättningen är en värdering av befattningen och den anställdes arbetsresultat. Lönen bestäms med hänsyn till befattningens ansvarsnivå, svårighetsgrad och kompetenskrav samt arbetstagarens prestation, duglighet och bidrag till verksamhetsförbättringar. Lönepolitiken strävar mot individuell och differentierad lön som stimulerar till goda prestationer och hög produktivitet. Alla anställda ska ha medarbetar- och lönesamtal med chef årligen. Likt tidigare år så genomfördes löneöversynen 2011 genom tillämpning av den så kallade lönesamtalsmodellen med samtliga personalorganisationer. Medellön per kön och ålder 2011 var den genomsnittliga lönen 24 550 kr i månaden vilket var en höjning med 558 kr jämfört med 2010, se tabell 12. Kvinnorna ökade sin medellön med 554 Kr till i genomsnitt 24 152 kr/månad. Männens medellön var 26 373 kr/månad vilket innebar en ökning med 579 kr. Medellönen baseras på de tillsvidareanställda som var registrerade vid ögonblicksbilden den 1 november och utgår från den totala lönen för en heltidsanställd. Eftersom man jämför vid ett visst datum är det svårt att helt jämföra mellan åren då faktorer som vakanser och till exempel organisationsförändringar påverkar utfallet. Tittar man på löneutfallet vid löneöversynen 2011 så erhöll både män och kvinnor ett genomsnittligt lönepåslag om 580 kronor vardera. En del av förklaringen till att kvinnor annars generellt sett har en lägre lön än männen, i vår kommun 2 221 kr lägre i snitt, är att de flesta kvinnor är verksamma i yrkeskategorier för vilka löneläget är lägre. Kommunen utför regelbundet en lönekartläggning vars syfte är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Se resultatet av åtgärderna under rubriken löneskillnader i jämställdhetsuppföljningen på sidan 25. Tabell 12. Medellön uppdelat per kön och ålder Ålder Kvinnor Män Totalt 29 år 20 449 19 988 20 378 30 39 år 23 217 23 666 23 304 40 49 år 24 130 25 744 24 371 50 59 år 25 117 27 276 25 463 60 år 25 166 30 032 26 445 Totalt 24 152 26 373 24 550 Medianlön per kön Nedan visas medianlönen och percentilerna för tillsvidareanställda vilket ger en uppfattning av hur lönespridningen är bland kommunens anställda. Tabell 13. Medianlön per kön Kön 10:e perc. Median 90:e perc. Kvinnor 20 121 22 575 29 825 Män 20 305 24 808 33 271 Totalt 20 150 22 825 30 647 Anställningar per lönekategori Tabell 14 visar andelen anställda inom respektive löneintervall, baserad på heltidslön, samt hur stor procentandel av de anställda som återfinns i lönekategorin. Tabellen visar att drygt hälften, 53 procent, av kommunens anställda har en lön mellan 20 000 25 000 kronor. Tabell 14. Samtliga anställda per lönekategori Heltidslön Kv. Män Totalt Proc. 19 999 277 68 345 11% 20 000 24 999 1 434 244 1 678 53% 25 000 29 999 612 142 754 24% 30 000 34 999 184 88 272 9% 35 000 39 999 26 17 43 1% 40 000 44 999 13 18 31 1% 45 000 9 7 16 1% 13
Ålder Den genomsnittliga medelåldern i kommunen är oförändrat 46 år. I år redovisas medelåldern för samtliga anställda (exklusive timanställda) istället för att bara titta på de tillsvidareanställda. Detta för att det ger en mer rättvisande bild av hur det ser ut och det skiljer sig inte nämnvärt. Timavlönade hade en snittålder på 33 år. Medelålder per förvaltning Siffrorna i tabell 15 utgår från kommunens månadsanställda och visar att socialförvaltningen innehar den lägsta medelåldern med 43 år i genomsnitt och att gymnasie- och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har den högsta medelåldern med 49 år. Tabell 15. Medelålder per förvaltning Förv. Kvinnor Män Totalt Bou 48 48 48 BF 44 51 47 GF 48 50 49 KS 47 48 48 MoH 46 55 49 SB 47 49 48 Soc 44 41 43 Totalt 46 47 46 De yrkeskategorier med lägst medelålder, bland de med fler än 15 anställda, var personliga assistenter 39 år och undersköterskor inom hemvård, habiliteringsassistenter och socialsekreterare, samtliga med 42 år i medelålder. Högst medelålder med samma urval återfanns bland yrkeskategorierna rektorer och dagbarnvårdare, båda med 55 år samt enhetschefer inom äldreomsorgen med 54 år. Procentuell fördelning av anställda per åldersgrupp Tabell 16 visar, i procent, andelen medarbetare inom respektive ålderskategori. Flest antal anställda återfinns i ålderskategorin 50 59 år och minst antal anställda anträffas i kategorin under 29 år. 43 procent av kommunens kvinnliga anställda var över 50 år och 48 procent av männen var 50 år och äldre. Tabell 16. Procentuell fördelning av kommunens anställda Ålder Kvinnor Män Totalt Under 29 år 9% 8% 8% 30-39 år 19% 20% 19% 40-49 år 29% 24% 28% 50-59 år 30% 26% 29% Över 60 år 13% 22% 15% Pensionsavgångar Pensionsåldern är rörlig mellan 61 och 67 år och medelåldern för anställda som slutat med någon form av pension i kommunen 2011 var 64 år (63 år 2010). Medelåldern för de som slutade med sjukersättning var 55 år (54 år 2010). Inom kommande femårsperiod, 2012 2016, förväntas 356 anställda att gå i pension, om de ej väljer att arbeta efter fyllda 65 år, vilket 20 personer valde att göra 2011 mot 22 personer 2010. Årtal 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 65-åringar 41 65 78 73 79 De yrkeskategorier där de flesta kommande pensionsavgångarna finns är inom lärarkategorin med olika inriktningar cirka 80 personer samt 20 förskollärare, följt av undersköterskor cirka 60 personer och habiliteringsassistenter 20 personer. 14
Personalomsättning Personalomsättning i sig behöver inte vara något negativt eftersom det också är en förutsättning för att såväl kommunen som individen ska ha möjlighet att utvecklas. Intern rörlighet ger personalen möjlighet att gå in på nya tjänster och pröva nya arbetsuppgifter eller projekt. Under året avslutades totalt 162 anställningar vilket var 28 färre än 2010. I kommunen ska det genomföras systematiska avgångssamtal i samband med att en anställd avslutar sin anställning. Det är viktigt att analysera varför medarbetare väljer att avsluta sin anställning för att kunna utveckla organisationen samt upptäcka eventuella ohälsofaktorer. En hög personalomsättning kan leda till stor omkostnad i form av ökad arbetskraftskostnad såsom upplärning och rekrytering av ny personal (se bilaga 2). Avgångsorsaker Tabell 17 visar antalet tillsvidareanställda personer som slutat fördelade på avgångsorsaker. Av de 74 personer som slutat på egen begäran har bland annat 29 personer fått anställning i annan kommun, sex personer har fått anställning inom landstinget, fyra personer har fått en statlig tjänst och tio personer har gått till privat verksamhet. Utöver detta erhöll 72 medarbetare (100 st. år 2010) en annan anställning inom kommunen. Tabell 17. Avgångsorsaker Avgångsorsak 2010 2011 På egen begäran 68 74 Pension 86 64 varav avtalspension 15 1 varav sjukersättning 10 8 Annan orsak 36 24 Totalt 190 162 Antal personer som slutat inom respektive åldersgrupp Tabell 18 visar antalet personer som avslutat sin anställning under året inom respektive ålderskategori. Flest avgångar, 27 personer, återfinns i kategorin över 60 år. Det var också inom den kategori som flest personer slutade föregående år. Tabell 18. Avslut fördelat per åldersgrupp Ålder 2010 2011 Under 29 år 9 9 30 39 år 33 35 40 49 år 21 21 50 59 år 26 23 60 år och äldre 101 74 Totalt 190 162 I samband med övertaligheten i kommunen erbjöds det under 2010 olika avgångserbjudanden av det tillfälliga konjunkturstödet för att minska antalet uppsägningar. Det ekonomiska stödet fanns inte 2011, vilket syns i statistiken. Detta genom att det nu påvisas en skillnad från att 15 personer erhöll avtalspension 2010 till endast en person 2011. Under rubriken Annan orsak sorteras andra överenskommelser om avslut av anställning samt till exempel dödsfall. 15
Antal avslutade anställningar och rekryteringar Tabell 19 visar andelen avslutade anställningar bland de tillsvidareanställda, vilka 2011 uppgick till 162 personer. I underlaget ingår ej den personal som fått en annan tjänst inom kommunen. De nyanställningar som redovisas gäller enbart externrekryteringar. Tabell 19. Personalomsättning bland tillsvidareanställda Avslutade anställningar Externa nyanställningar Förv. Kv Män Tot. Kv Män Tot. Bou 36 11 47 11 5 16 BF 3 3 6 3 1 4 GF 9 6 15 4 0 4 KS 5 2 7 1 0 1 MoH 0 0 0 0 0 0 SB 11 6 17 1 1 2 Soc 56 14 70 19 1 20 Totalt 120 42 162 39 8 47 Externa rekryteringar Under året nyrekryterades 47 tillsvidareanställda externt, vilket är fem personer fler än föregående år, se tabell 19. I siffran kan det finnas personer redovisade som erhållit en tillsvidare anställning genom att blivit konverterade genom lagen om anställningsskydd, LAS, genom vad som brukar kallas Vik 2000. Det innebär att personen varit anställd i mer än två år på en visstidsanställning, det vill säga vikariat eller allmän visstidsanställning (AVA). I det nya personaloch lönesystemet går det inte att urskilja vilka, eller hur många, personer som blivit konverterade med eller utan fast placering i kommunen, men de är uppskattningsvis cirka 40 personer. Nedan redovisas en sammanställning av kommunens externa rekryteringar under året. I gruppen lärare är flera olika lärarkategorier samlade. Tabell 20. Externa rekryteringar Befattning Nyanst. Män Assistent 1 Bibliotekarie 1 Bygglovsanläggare 1 Enhetschef 2 Förskolechef 1 Gatuchef 1 GIS-ingenjör 1 Habiliteringsassistent 1 Lärare 9 2 Personlig assistent 10 Planarkitekt 2 Projekteringsingenjör 1 Rektor 1 2 Sjuksköterska 1 Skolpsykolog 1 Skolsköterska 1 Socialpedagog 2 Socialsekreterare 2 Utvecklingschef 1 Verksamhetspedagog 2 1 Totalt 39 8 16
Hälsobokslut Hälsobokslutet syftar till att påvisa de ekonomiska vinsterna med god hälsa och arbetsmiljö samt utröna och analysera sjukfrånvaron inom den egna verksamheten. Som arbetsgivare är det viktigt att ha en hälsofrämjande och hållbar personalpolitik som till stor del handlar om att skapa balans mellan verksamhetens behov, resurser och de krav som ställs på alla medarbetare. Detta för att både kunna behålla kompetent personal samt kunna rekrytera ny. Under året har personalkontoret arbetat för att uppnå de av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen satta personalpolitiska målen: Vänersborgs kommuns chefer utövar ett medvetet och utvecklat ledarskap. Arbetsplatserna har dialog och samverkan som är väl utvecklad och där såväl chefer som medarbetare tar ansvar för arbetsmiljön, verksamhetens resultat och kompetensutveckling. Arbetsplatserna har utvecklas så att de bidrar till ett hållbart arbetsliv. De anställda har utvecklats i sina yrkesroller. Stödet i de personaladministrativa processerna har förbättrats genom införande av ett komplett PA system. Kunskaper finns om olika verksamhetsutvecklingsmetoder och hur de kan användas i verksamheterna. Ledarskap Ett introduktionsprogram för nya chefer startade under hösten. Likaså har planering och rekrytering till nästa ledarförsörjningsprogram, karriärprogrammet, genomförts. Programmet har till syfte att identifiera och utbilda tänkbara chefer bland våra medarbetare i kommunen. Arbetsmiljö För att utveckla arbetsplatserna att nå målen har arbetsmiljöutbildningar genomförts för politiker, nämnder, skyddskommittéer och nya chefer. Tillsammans med fackliga representanter har även en arbetsmiljöutbildning för nya skyddsombud tagits fram. Det har genomförts en mängd riktade arbetsmiljöinsatser i form av utbildningar inom belastningsergonomi, förflyttningsteknik och systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Arbetet med att utbilda instruktörer inom hjärt- och lungräddning (HLR) har påbörjats. Arbetet ska pågå under två år där målet är att all personal ska ha grundkunskap i hjärt- och lungräddning. Individinriktad friskvård En annan utgångspunkt för att nå hälsa är att utgå från den enskilde individen genom att öka personalens hälsomedvetande och inspirera till ansvarstagande och engagemang kring den egna hälsan. Personalklubben utgör basen för det individinriktade friskvårdsarbetet, främst vad gäller att erbjuda ett lättillgängligt utbud av aktiviteter. Kommunens 120 hälsoinspiratörer och/eller personalklubbsombud, medverkar för god hälsa på arbetsplatsen samt att få ut information på arbetsplatsen. De har under året fått kompetensutveckling via temaföreläsningar. Vänersborg var 2011 värd för en konferens med landets fritidsföreningar då personalklubben vann pris som Årets fritidsförening 2010. Kommunen har under året haft samarbete med Motionspalatset och Friskis och svettis där medarbetare erbjudits att teckna ett förmånligt avtal gällande träningskort varav kommunen också subventionerat kostnaden. Intresserad personal har även erbjudits ett livsstilsförändringsprogram, Avstampet, med syfte att motivera den enskilde att ta ökat ansvar för sin hälsa. Tillsammans med företagshälsovården Previa har kommunen haft utbildning för medarbetare i stressreducering och avspänning, det så kallade KI-programmet. 17
Friska medarbetare WHO (World health organization) har definierat friskt som frånvaro av ohälsa och sjukt som närvaro av ohälsa. Oavsett hur man definierar hälsa så är viktiga faktorer för friska medarbetare att medarbetaren ska kunna påverka arbetssituationen, veta vad som förväntas utföras, och att känna sig behövd. Faktorer som också följs upp via personalenkäten som görs vart annat år. I denna redovisning belyser vi även antalet sjuktillfällen och följer upp statistiken bland samtliga månadsanställda, och inte bara bland de tillsvidareanställda mot föregående år. Skillnaden i statistiken är marginell men samtliga som varit anställda under ett helår redovisas vilket ger en mer rättvisande bild. Under året var det 1016 medarbetare som inte haft någon sjukfrånvaro alls, vilket motsvarar 33 procent av de anställda. För kvinnorna var siffran 30 procent och för männen 43 procent. Sammanlagt har även 768 medarbetare varit långtidsfriska, det vill säga inte haft någon sjukfrånvaro alls på två år. Sjukfrånvaron har minskat i kommunen sett i timmar och kopplat mot arbetad tid. Emellertid visar ovanstående siffror att det är ett färre antal medarbetare som varit helt utan frånvaro, oavsett om vi jämför siffran mot tillsvidare- eller visstidsanställda. All sjukfrånvaro registreras dock tyvärr inte då det finns medarbetare som tar ut semester alternativt kompledigt i stället för att sjukskriva sig eller jobbar fast de är sjuka, så kallad sjuknärvaro. Dessa siffror döljs i begreppet frisk. Sjuknärvaron och den dolda sjukfrånvaron beräknas uppgå till en procent utöver den fastställda sjukfrånvaron. En viss begränsad sjukfrånvaro är naturlig eftersom alla kan drabbas av en förkylning eller magsjuka. Därför redovisas även hur många som haft en sjukfrånvaro upp till fem dagar, vilket anses vara ett normalt antal sjukfrånvarodagar under ett år. I tabell 21 kan det utläsas att 61 procent av kommunens anställda hade en sjukfrånvaro understigande fem dagar. En minskning mot fjolårets 66 procent. Skillnaden är en procentenhet sämre för både männen och kvinnorna i jämförelse med föregående år. Störst förändring har skett inom byggnadsförvaltningen där 96 procent av personalen hade en sjukfrånvaro understigande fem dagar mot 79 procent ifjol. Den största negativa utvecklingen är inom miljö- och hälsoskyddsförvaltningen som gått från 92 till 64 procent. Den förvaltningen är dock liten till antalet anställda vilket gör att en liten förändring direkt syns i statistiken. Tabell 21. Max fem dagar sjukfrånvaro i procent med uppdelning per förvaltning Förv. Kvinnor Män Totalt Bou 59% 71% 61% BF 94% 100% 96% GF 66% 60% 65% KS 75% 73% 74% MoH 60% 75% 64% SB 52% 67% 57% Soc 58% 71% 59% Totalt 59% 69% 61% 18
Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i procent i förhållande till tillgänglig arbetstid är ett av de lagstadgade sjukfrånvarosiffrorna som ska redovisas årligen. Den visade även i år på sjunkande siffror. Under året var i genomsnitt 190 medarbetare frånvarande på grund av sjukdom varje dag mot 208 personer 2010. Statistiken baseras på all personal med undantag för timavlönade. Sjukfrånvaro för kommunen i procent I tabell 22 redovisas antalet sjuktimmar för kvinnor respektive män samt andelen procent sjukfrånvaro av tillgänglig ordinarie arbetstid. Tabellen visar att sjukfrånvaron minskat inom samtliga områden. Totalt är minskningen 0,3 procentenheter för kommunen och uppgår till 5,5 procent. För kvinnorna är sjukfrånvaron 6,0 procent och för männen 3,2 procent. Det innebär en minskning med 0,3 respektive 0,9 procentenheter. Tabell 22. Sjukfrånvaro i procent per kön Tillgänglig Sjuk antal Sjuk & Sjuk i Diff. mot Kön ord arb.tid timmar akt.ers Proc. 2010 Kv. 3 604 402 259 409 10 563 6,0% -0,3 Män 949 926 34 879 197 3,2% -0,9 Totalt 4 554 328 294 288 10 760 5,5% -0,3 I diagrammet nedan utläses förändringen av kommunens totala sjukfrånvaro i procent de senaste tre åren för både den totala sjukfrånvaron samt i uppdelning per kön. 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sjukfrånvarons utveckling 2009-2011 2009 2010 2011 Kvinnor Män Totalt Till SKL (Sveriges kommuner och landsting) rapporterar 264 kommuner in statistik för den totala sjukfrånvaron i procent. Medelvärdet för landets kommuner var 5,1 procent för den totala frånvaron, 5,6 procent för kvinnorna och 3,4 procent för männen. I jämförelse med övriga kommuner så ligger alltså Vänersborgs kommun 0,4 procentenheter över medelvärdet vad gäller den totala frånvaron samt bland kvinnorna. Männen ligger 0,2 procentenheter under medelvärdet. Sett till västra Götalandsregionen ligger Vänersborg 0,5 procentenheter över genomsnittet för den totala sjukfrånvaron, 0,6 över för kvinnorna och på genomsnittet avseende männens sjukfrånvaro. Tyvärr är det dock svårt att göra en helt korrekt jämförelse då flera kommuner lägger ut viss verksamhet på entreprenad, vilket innebär att kommunernas hela verksamhet inte finns redovisade i statistiken. Sjukfrånvaro per åldersgrupp Antalet sjuktimmar av tillgänglig ordinarie arbetstid minskade i kommunen inom samtliga åldersgrupper. Förra året fanns det en ökning bland medarbetarna som var under 29 år. I år däremot så finns den största minskningen i den åldersgruppen. Tittar man på antalet sjuktimmar så är det en ökning i ålderskategorin, dock har antalet arbetade timmar ökat markant vilket innebär att sjukfrånvaron som helhet blir mindre procentuellt. Det är heller inte så många anställda upp till 29 år, cirka 250 personer, vilket gör att ett fåtal sjukfall påverkar utfallet i större utsträckning än i en större grupp. Tabell 23. Sjukfrånvaro i procent per åldersgrupp Ord. Sjuk Sjukers/ % Diff. Ålder arb.tid timmar akt.ers. sjuk 2010 29 år 653 310 25 596 0 3,9-1,3 30 49 2 456 126 134 381 4 929 5,5-0,1 50 år 2 280 543 134 311 5 831 5,9-0,3 Sjukdagar Genom att dividera antalet sjuktimmar med åtta timmar (normal arbetsdag) får man fram att varje medarbetare var frånvarande i snitt 12 dagar, kvinnorna 13 dagar och männen åtta dagar under 2011. 19
Sjukfrånvaro i procent per förvaltning Utvecklingen av sjukfrånvaron bland kommunens förvaltningar varierar. Den mest positiva utvecklingen står socialförvaltningen för vars sjukfrånvaro sjunkit med 0,7 procentenheter, följt av barn- och ungdomsförvaltningen som minskat med 0,4 enheter och gymnasieförvaltningen med 0,1 procentenheter. Övriga fyra förvaltningar har en negativ utveckling av sjukfrånvaron. Den största förändringen står miljö- och hälsoskyddsförvaltningen för med en ökning med 1,1 procentenheter. Förvaltningen har ett fåtal medarbetare vilket gör att en individs sjukfrånvaro ger ett stort utfall i statistiken. Samma gäller byggnadsförvaltningen som ökade med 1,0 procentenhet. Kommunstyrelseförvaltningen ökade sjukfrånvaron med 0,6 procentenheter och samhällsbyggnadsförvaltningen med 0,4 mot föregående år. Sjukfrånvaro över 60 dagar Andelen sjuka 60 dagar eller mer är ett sjuktal kopplat till långtidssjukskrivning som man enligt lag ska redovisa som arbetsgivare. Sjukfrånvaro uppdelat per kön Andelen långtidssjukskrivna över 60 dagar ökade med 0,6 procentenheter till 53,4 procent totalt, se tabell 24. Männen stod för ökningen med plus 4,5 procentenheter. Kvinnorna däremot minskade med 0,5 procentenheter. Kvinnorna utgör däremot en större andel individer vilket gör att männens ökning inte ger så stort utslag. Tabell 24. Sjukfrånvaro 60 dagar eller längre Sjuktim. Långtids- Långtids- Diff. Kön totalt sjuka i tim. sjuka i % 2010 Kvinnor 259 409 141 782 54,7% -0,5 Män 34 879 15 274 43,8% 4,5 Totalt 294 288 157 056 53,4% +0,6 20 Diagrammet nedan visar sjukfrånvaron i procent i förhållande till tillgänglig arbetstid per förvaltning för åren 2009 2011. 10% 8% 6% 4% 2% 0% Bou Förv. Bou BF GF* KS MoH SB* SoC Sjukfr. 4,8% 2,7% 4,0% 2,6% 1,9% 6,7% 6,1% *Exkl OSA Sjukfrånv aro per förvaltning BF GF KS MHF För att se sjukfrånvarofördelningen och analys för respektive förvaltning, läs mer under personalresultatet fördelat på nämndsområden från sidan 28. Sjukfrånvaro per förvaltning I tabell 25 syns förändringen av andelen långtidssjukskrivna uppdelat per förvaltning. Samhällsbyggnadsförvaltningen och socialförvaltningen har den högsta andelen långtidssjukskrivna med 57,1 respektive 55,5 procent i förhållande till antalet sjuktimmar. Socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen har en positiv utveckling med en sjunkande långtidsfrånvaro över 60 dagar. Kommunstyrelse-, gymnasie- och samhällsbyggnadsförvaltningen har däremot ökat andelen långtidssjukskrivna över 60 dagar, där kommunstyrelseförvaltningen ökade mest med 11,3 procentenheter. Tabell 25. Sjukfrånvaro 60 dagar eller längre per förvaltning SB Antal Antal lång- Långtids- Diff. Förv. sjuktim. tidssjuka sjuka i % 2010 Bou 1 625 514 39 001 49,5% -2,1 BF 48 146 0 0,0% Oför. GF 475 981 8 348 41,5% +7,3 KS 164 634 1 389 32,9% +11,3 MoH 24214 0 0,0% Oför. SB 560 153 21 629 57,1% +7,7 Soc 2 577 992 86 872 55,5% -4,1 Soc Totalt 2009 2010 2011
Kostnad för sjuklön Från januari 2005 betalar arbetsgivaren sjuklön dag 2 14 motsvarande 80 procent av lönen. För dag 15 90 betalar arbetsgivaren 10 procent av lönen. Kommunens direkta kostnad för sjuklön ökade med cirka 220 Tkr och uppgick 2011 till drygt 17,5 Mkr. I tabell 26 redovisas utbetald sjuklön fördelat på respektive förvaltning. Socialförvaltningen stod för den största kostnadsökningen med cirka 420 Tkr mer än föregående år men kostnaden ökade i samtliga förvaltningar utom i barn- och ungdomsförvaltningen där minskningen är nästan 600 Tkr. Anledningen till att kostnaderna ökade är att inflödet vad gäller korttidssjukfrånvaron dag 2 14 ökat. Det har också skett en ökning i sjukfrånvaron över 60 dagar även fast inflödet totalt inom den gruppen 15-90 dagar har minskat. I tabell 26 redovisas även en jämförelse av hur kostnaden är i proposition till kostnaden för ett årsarbete. Antalet årsarbeten har beräknats utifrån medellönen i kommunen (24 550 kr plus PO-pålägg). Tabell 26. Kostnad för sjuklön per förvaltning Förv. Sjuklön Tkr Diff. 2010 Årsarbete Bou 4 782-586 10,4 BF 127 +39 0,3 GF 1 303 +3 2,8 KS 380 +63 0,8 MoH 55 +37 0,1 SB 1 683 +238 3,7 Soc 9 213 +423 20,1 Totalt 17 543 +217 38,3 Den totala kostnaden för sjukfrånvaron är mer omfattande än de direkta kostnaderna som anges här. Exempel på hur man kan räkna på kostnader vid sjukfrånvaro finns i bilaga 1. Sjukperioder Rehabilitering Fördelning av sjukfrånvaron I diagrammen ges en överblick av hur sjukfrånvaroperioderna är fördelade inom kommunen. I statistiken ingår från i år all frånvaro för månadsanställda, det vill säga både tillsvidare- och visstidsanställda. Tidigare har de med arbetsskada, sjukersättning, sjuk/aktivitetsersättning, medicinsk behandling, rehabilitering och smittspridning exkluderats. Det gör att statistiken inte är jämförbar med föregående års redovisning. Däremot har en jämförelse gjorts med samma urvalskriterier från 2010 vilket gör att vi kan se trenden mellan de två åren. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fördelning av sjukfrånvaron i kommunen Karens Dag 2-14 Dag 15-90 Dag 91- I kommunen totalt minskade sjukfrånvaron inom kategorierna dag 15-90 och dag 91 och uppåt. Korttidsfrånvaron under 14 dagar ökade jämfört med föregående år. Sett till fördelningen bland könen så följer både män och kvinnor den kommunövergripande fördelningen, se sidan 22. 2010 2011 21
60% 50% 40% 30% 20% Fördelning av sjukfrånvaron bland kvinnor 2010 2011 Upprepad korttidsfrånvaro När en medarbetare har haft frånvarotillfällen sex gånger under en 12-månadersperiod ska det genomföras en rehabiliteringsutredning. Sammanlagt hade 145 personer haft sex sjuktillfällen eller mer under 2011 vilket är en ökning med fem ärenden, se tabell 27 nedan. Av de 145 medarbetarna var 22 män. 10% 0% Karens Dag 2-14 Dag 15-90 Dag 91- Tabell 27. Upprepad korttidsfrånvaro 50% 40% 30% 20% 10% Fördelning av sjukfrånvaron bland män 2010 2011 Förvaltning Antal personer Diff. 2010 Bou 39 +3 BF 1 +1 GF 1-8 KS 2 Oför. MoH 1 +1 SB 18 Oför. Soc 83 +8 Totalt 145 +5 0% Karens Dag 2-14 Dag 15-90 Dag 91- Rehabiliteringsärenden I kommunen ska det genomföras en rehabiliteringsutredning när en medarbetare varit sjukskriven fyra veckor, haft upprepad korttidsfrånvaro eller när en medarbetare själv begär det. För att kvalitetssäkra rutinen har cheferna tillgång till ett databaserat system, Adato, som underlättar hanteringen. Under 2011 fanns 450 pågående rehabiliteringsärenden i kommunen, vilket är åtta ärenden mer än föregående år. Det avslutades 306 ärenden jämfört med 196 ärenden föregående år. Åtta personer erhöll varaktig sjukersättning mot tio året innan. I ett rehabiliteringsärende ges möjligheten att definiera frånvaroorsaken utefter kategorierna rörelseorgan, cancerdiagnos, hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och övrigt. Även i år var den vanligaste frånvaroorsaken övrigt som stod för 38 procent av ärendena. I begreppet övrigt återfinns bland annat allergier, dödsfall och fall där det finns fler än en diagnos. De följande flest anmälda frånvaroorsakerna var i rörelseorganen med 14 procent och psykisk ohälsa med 10 procent. Utöver dessa hade 35 procent av ärendena inte någon vald frånvaroorsak alls. 22 Hälsosamtal - Rehabilitering För att tidigarelägga rehabiliteringsinsatserna och stärka medarbetarens hälsa samt kunna kvalitetssäkra arbetet vad gäller rehabilitering så påbörjades ett projekt, Hälsosamtal - Rehabilitering. Projektet har som syfte att skicka medarbetaren på hälsosamtal hos företagshälsovården om en individ varit frånvarande fyra sjukfrånvaroperioder under sex månader. Projektet startade 1 januari 2011 och pågår 18 månader. Därefter ska det utvärderas för eventuell implementering. Företagshälsovård Under året har arbetet med upphandling av ny företagshälsovårdsleverantör pågått, då avtalstiden med nuvarande leverantör löper ut. Insatserna från företagshälsovården 2011 har till stor del handlat om psykosociala insatser som till exempel stödsamtal på individ-, grupp- och organisationsnivå. Som ett led i kommunens ambitioner om tidig rehabilitering har en speciell gruppaktivitet kallat KI-programmet genomförts med syftet stressreducering och avspänning. Programmet har utförts tre omgångar med åtta träffar gången.