Centralförvaltningen godkänner utredningsplanen för utveckling av Kivimo färjplats som följande:

1 (10) Utveckling av Kivimo färjplats på Mossala bygdeväg nr 12003 Houtskär Åbo vägdistrikt har sänt (28.11.2002) utredningsplanen för utveckling av Kivimo färjplats (daterad 1.1.2000) för godkännande och framför som sin åsikt, att färjan ersätts med en bro enligt principerna i utredningsplanen. Beslut Centralförvaltningen godkänner utredningsplanen för utveckling av Kivimo färjplats som följande: Den nuvarande Kivimos färjan ersätts med en öppningsbar bro som placeras väster om färjelägena. Brons totala längd (inkl. landfästet) är ca 240 m, fri bredd 8,0 m, fri höjd i mittspannet 8,0 m (mätt från medelvattenståndet MW 2000) på minst 20 m bredd och fria bredden vid klaffdelen är 13 m. Ny bygdeväg (körbanan 6 m) i anknytning till bron behövs på land ca 0,5 km. Före beslutet att bygga bron utarbetar vägdistriktet en vägplan för projektet där man bestämmer brons exakta läge. Enskilda vägars anslutningar regleras enligt principerna i utredningsplanen och de preciseras i vägplanen liksom också förändringarna av de administrativa klasserna. Före byggandet behövs tillstånd enligt vattenlagen och markeringarna i anknytning till farleden görs enligt Sjöfartsverkets anvisningar. I tillståndshandläggningen i enlighet med vattenlagen avgörs brons fria höjd, den öppningsbara delens exakta läge och andra nödvändiga detaljer. Kostnader Undersökta alternativ De totala kostnaderna för projektet (kostnadsberäkning inkl. ersättningarna enligt väglagens 9. kapitel) har beräknats uppgå till 4,7 milj. euro (jb-ind. 119,8; 1995 = 100). För utveckling av färjplatsen undersöktes preliminärt som huvudalternativ utvecklingen av den nuvarande färjeförbindelsen genom att skaffa en ny färja med större bärighet eller bygga en fast förbindelse. Den kalkylerade livslängden för den nuvarande färjan (anskaffats 1972) med en bärighet på 44 ton slutar omkring 2010. Som alternativ för en fast förbindelse har man undersökt en öppningsbar bro, en fast bro med hög fri höjd samt en tunnel och som färjealternativ en ny färja med en bärighet på 70 ton. Tunnelalternativet gallrades bort som Keskushallinto Opastinsilta 12 A Puhelin Telefaksi Sähköposti www.tiehallinto.fi PL 33 0204 22 11 0204 22 2236 keskushallinto@tiehallinto.fi 00521 HELSINKI etunimi.sukunimi@tiehallinto.fi

2 (10) orealistiskt. Alternativen fanns i form av utkast till påseende (2. 27.3. 2000) och för utlåtande. Utgående från ställningstagandena beslutade vägdistriktet 15.12.2000 att som bästa utvecklingsalternativ välja en bro försedd med en öppningsbar del. Effekterna av projektet Man har inte tillämpat bedömningsförfarandet enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning på projektet. Västra Finlands miljöcentral har i sitt utlåtande 20.5.1998 bedömt att projektet inte tycks ha sådana betydande och skadliga miljökonsekvenser som skulle förutsätta, att bedömningsförfarandet enligt den aktuella lagen borde tillämpas. Väg- och trafikförhållanden, trafiksäkerhet och trafikekonomi I utredningsplanen har man granskat Mossala bygdeväg nr 12003 på en ca 0,8 km lång sträcka vid Kivimo sund samt vägarna i anknytning till den. Bygdevägen är en ca 6,0 m bred förbindelseväg och en del av den s.k. Skärgårdens ringväg (största delen med bashastigheten 80 km/h). Beläggningen är oljegrus på båda sidorna om färjsträckan. Den genomsnittliga trafikmängden på färjan är under 200 fordon/dygn (1998: 173 fordon/dygn, 12 % tung trafik). På sommaren är trafikmängden ca 100 fordon/dygn större (1998: 268 fordon/dygn). Dröjsmålet för bilisterna på grund av färjan är i medeltal 8 minuter och inte ens på sommaren förekommer några längre köer. Trafikmängden antas öka på ett sätt som är betecknande för förbindelsevägar. Färjrutten korsar den 3 m farleden Lillpensor Kumlinge, som är en del av Houtskärs förbindelsebåtsfarled. Förbindelsebåten kör tre gånger i veckan via sundet och den övriga sjötrafiken består huvud-sakligen av fritidsbåtar sommartid. Farleden är dock en betydande rutt för skärgårdsborna mellan kommunens centrum och skärgården öster och väster om Houtskär. Under trafikräkningsveckan 1998 använde 650 båtar och fartyg farleden, vilket kan anses mycket livligt i Åbo skärgård. I och med bron kommer dröjsmålet på minst 4 minuter dagtid på grund av färjan och de besvärliga arrangemangen på nätterna att försvinna för vägtrafiken. Eftersom viktbegränsningarna försvinner, kan transporter som överstiger 44 ton ta sig över sundet utan att transporten måste lastas om i mindre delar (inbesparingar i transportkostnaderna). På vintern är en öppningsbar bro nästan som en fast förbindelse för vägtrafiken om klaffen öppnas för förbindelsebåten tre gånger i veckan. På sommaren är det tänkt att klaffen öppnas enligt tidtabell (dröjsmålet för trafikanterna 5 10 minuter). Förhållandena för den lätta trafiken förbättras bl.a. tack vare bredare väg, och säkerhetsnivån för vägtrafiken bibehålls. Sjöbevakningens, flottans, brandverkets och övriga myndigheters mindre fartyg samt motorbåtar och fiskefartyg kan röra sig i sundet utan att klaffen öppnas (omfattar ca 2/3 av trafiken sommartid). Förbindelsebåten, segelbåtarna och andra över 8 m höga fartyg kör via

3 (10) klaffen (tidtabellsenliga öppningar fjärrstyrt/övervakat, annars öppning för förbindelsebåten eller enligt beställning). Säkerheten sköts med hjälp av informationsmärken, styrsystem för den öppeningsbara brodelen och kollisionsskydd. De största kalkylmässiga inbesparingarna i broalternativet uppstår tack vare att drifts- och underhållskostnaderna (ca 0,25 milj. euro) minskar till under hälften. I fråga om trafikantkostnaderna uppstår nyttan främst av inbesparing av den tid som använts för färjsträckan. Nyttokostnadskvoten för projektet är 1,3 (granskningsåret 2005, beräkningsperioden 30 år, diskonteringsräntan 6 % år 2000). Bosättning, markanvändning, näringar och miljö Vägsträckningen i utredningsplanen stämmer överens med generalplanen som kommunfullmäktige godkänt. Stränderna nära broplatsen har huvudsakligen reserverats för bosättning eller fritidsbosättning och bryggan för förbindelsebåten jämte omgivningen har märkts ut som sjötrafikområde. En fast vägförbindelse kan göra kommunens interna verksamhet lite livligare, men områdets skärgårdskaraktär bevaras eftersom det saknas fast förbindelse till fastlandet. Om Mossala färja samtidigt ersätts med en fast förbindelse kan öarna bli mera lockande som boendemiljö och plats för sommarboende. Enligt enkäten antas bron förbättra verksamhetsbetingelserna för företagen i Kivimo och den förbättrade turistservicen öka områdets dragkraft som semester resmål. De fem arbetsplatserna (färjförare 1999) som färjan erbjuder försvinner. Bron med sina bankar dominerar lanskapet på långt håll och ändrar vyerna från de närbelägna strandtomterna. Vägkonstruktionerna i anknytning till bron finns på en ca 0,5 km lång sträcka på torr och ung moskog i en ny terrängkorridor. Inga områden med sällsynta naturförhållanden eller arter blir under eller i närheten av väglinjen. Bron har bara små verkningar på strömningsförhållandena och byggandet av brons mellanstöd orsakar bara kortvarig, lokal grumling av vattnet. Under byggtiden (drygt ett år) orsakar arbetsplatstrafiken samt schaktnings- och pålningsarbetena störningar för människorna och miljön. Planläggningssituationen Enligt utlåtandet av Egentliga Finlands förbund har man i den fastställda regionplanen reserverat sig för att ersätta Kivimo färja med en fast förbindelse (Egentliga Finlands regionplan etapp 1, lagakraftvunnen -86; Regionplan 2, lagakraftvunnen -86; tätortsregionplan, lagakraftvunnen -88, kompletterande regionplan, fastställd av miljöministeriet -91; kombination av regionplaner -93). För området finns en generalplan som kommunfullmäktige godkänt 27.9.2000 (lagakraftvunnen 1.1. -01, kopia som bilaga till kommunens utlåtande 14.4.-01).

4 (10) Hörande Vid utarbetandet av planen har markägare och andra sakägare samt de vilkas boende, arbete eller andra förhållanden planen kan inverka på beretts tillfälle att framföra sin åsikt i ärendet. Vid presentationerna under utredningsplaneringen 11.6.1998 (Vesterlid i Näsby) och 5.10. 1998 hade sakägarna möjlighet att ge sin syn på projektet. Kungörelsen om att utredningsplanen var framlagd till påseende har varit på kommunens anslagstavla 2.1. 2.2.2001. Under den tiden hade de vilkas rätt eller fördel planen berör beretts tillfälle att framställa anmärkningar. Utlåtande om utredningsplanen har enligt 14 förordningen om allmänna vägar begärts av Houtskärs kommun, Västra Finlands miljöcentral och Egentliga Finlands förbund. Dessutom har man (15.12.2000) begärt utlåtande av följande: Sjöfartsverket/Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt, Skärgårdshavets sjöförsvarsområde, Skärgårdshavets sjöbevakningsektion, Museiverket/Finlands sjöhistoriska museum/åbo landskapsmuseum, Finlands Båtförbund rf och Finlands Seglarförbund rf. Av alla ovannämnda har dessutom redan på förhand begärts (16.2. 2000) utlåtande speciellt om broalternativen i utredningsplanen (planerna offentligt framlagda i kommunen 2. 17.3.2000). Förhandsutlåtandena (inkl. två åsikter om planen) ingår i planhandlingarna och de har behandlats här bara till den del som det hänvisas till dem i de färskaste utlåtandena. Anmärkningar Under den tid planen varit till påseende har det lämnats in två anmärkningar mot den till kommunen och dessutom har en åsikt framförts direkt till vägdistriktet. Erik och Liisa Åstrand konstaterar i sin anmärkning (6.1.2001) att deras tomt (5 000 m 2 ) är sammansatt av områden på båda sidorna om vägen och att de har byggnadslov på bägge områdena (kartkopia som bilaga, på det sydligare området finns en bastu). Den nya vägdragningen kommer mycket närmare den tänkta byggplatsen än i detta nu, vilket därmed avsevärt försämrar deras planer. Tomtens storlek får inte minska (sänker tomtens värde), områdets användningsmöjligheter skall bibehållas och dessutom krävs skälig, full ersättning om yrkanden inte kan tillgodoses. Åstrands vill ha möjligheter att påverka detaljutförandet med avseende på sina väganslutningar och den gamla vägstumpen (det gamla vägområdet bör delvist anslutas till tomten för att tomtarealen inte skall understiga 5 000 m 2 ) och de vill inte att projektet förorsakar dem tilläggskostnader. Kommunen förordar att hänsyn bör tas till de i anmärkningen framförda synpunkterna. Vägdistriktet konstaterar, att det är möjligt att justera vägsträckningen och balanslinjen en aning vid den fortsatta planeringen. Vägsträck-

5 (10) ningen har i utredningsplanen planerats så, att den nuvarande vägen utnyttjas så mycket som möjligt och att den fasta bosättningen och semesterbosättningen orsakas så lite olägenhet som möjligt (bl.a. ganska branta kurvor). Bygdevägen har vid den ifrågavarande fastigheten planerats att nå markytans nivå och vägens bredd motsvarar den nuvarande vägens bredd, men de trygga långsluttande slänterna och vägens höjdnivå breddar vägområdet en aning även om man vid den fortsatta planeringen skulle kunna minska vägens kurva. För eventuella olägenheter betalas i sinom tid ersättning utgående från behandlingen vid vägförrättningen. Lasse Reunanen (ägare till lägenheten Strandudd 3:13) önskar i sin anmärkning (29.1.2001) anföra följande: Reserveringen för en ny brygga för förbindelsebåten väster om den planerade bron (ritning nr 9) bör slopas. Reserveringen drabbar hans strand oskäligt och behovet av dylig brygga torde i dagens läge vara litet. Strömningsöppningen (ritning nr 5, högt broalternativ) bör också byggas i det fall bron förverkligas som öppningsbar (öppningen saknas i ritning nr 10). Den nu befintliga högspänningsledningen bör bevaras i samma sträckning på östra sidan om brobanken, eftersom det vore oskäligt för fastigheten att placera den på den västra sidan. Det nuvarande vägområdet bör återanslutas till lägenhet till den del det inte berörs av det nya väg- och broprojektet. Kommunen stöder de av Lasse Reunanen framförda anmärkningar. Vägdistriktet konstaterar, att flyttningen av förbindelsbåtens brygga har betraktats så att det är möjligt att bygga bryggan med beaktande av brokonstruktionerna. Man fattar särskilt beslut om behovet att förbättra och förnya bryggan samt om planeringen och byggandet, varvid nyttan och olägenheterna med flyttningen kommer till ny granskning vid den fortsatta planeringen. Om byggandet av strömningsöppningen konstateras, att man i samarbete med miljöcentralen har utrett miljökonsekvenserna av bankarna i vattendragen inom vägdistriktet. Det har konstaterats att vägbanken till Kivimo färja har orsakat betydande miljökonsekvenser för vattendraget (rapport 2002). I utredningsplanen har framställts en parkeringsplats vid den vassbevuxna viken som blir mellan den gamla och den nya vägbanken. Det vore dyrt att bygga ett strömningsrör under dessa. Dessutom kan det vassbevuxna vattenområdet vara så grunt att det inte är möjligt att bygga ett rör som är tillräckligt stort för att förbättra strömningen. Eftersom man har konstaterat att den befintliga vägbanken har stora olägenheter på vattenområdet, bör man vid den fortsatta planeringen granska, om helheten med parkeringsplatsen och bryggan kan ordnas så, att det med tanke på nyttan vore lönsamt att bygga ett rör. Önskemålet om elledningens läge beaktas vid den fortsatta planeringen i mån av möjlighet. Vägförbind-

6 (10) elsen till den nuvarande bryggan för förbindelsebåten jämte parkeringsplatsen kvarstår som vägområde. De onödiga vägområden som blir på sidan om i samband med vägregleringarna, överförs utanför detaljplansområdet i den bredvidliggande fastighetsägarens besittning. Dessutom framför Heljä Jokelainen i sitt brev till vägdistriktet (12.1. 2001) att det är onödigt att ersätta Kivimo färjplats med en bro, eftersom en bro gör det lättare för onödiga och på många sätt störande gäng att ta sig till den yttre skärgården, men gör det inte lättare för invånarna att röra sig inom Näsby och till fastlandet. Genom att inte bygga bron sparas Vägförvaltningens också i övrigt knappa medel för andra behov och dessutom uppstår det knappast några driftsinbesparingar eftersom underhållet av bron fordrar pengar. Det är skäl att bibehålla färjan som en sevärdhet för turisterna och i och med bron skulle färjans sysselsättande effekt försvinna. Vägdistriktet konstaterar, att bron gör det lättare för invånarna att röra sig inom kommunen och att det faktum att en färjsträcka försvinner inom Houtskär inte gör Kivimo något mera tillgängligt från fastlandet, varför också rädslan för ökad skadegörelse torde vara onödig. Också efter att Kivimo färjan försvinner finns det många färjförbindelser kvar som turistsevärdheter på Skärgårdens ringväg. Det är trafikekonomiskt lönsamt att bygga bron. Det är svårt att bedöma Vägaffärsverkets färjrederis möjligheter att ta hand om färjförarnas sysselsättning i enstaka fall (bl.a. byggtidpunkten, pensioneringar). Man har inte heller ansett att det finns förutsättningar att bedöma byggnadsindustrins sysselsättningseffekter i utredningsplanen (bl.a. byggtidpunkten i förhållande till konjunkturväxlingarna inom jordbyggnadsbranschen). Utlåtanden Houtskärs kommun hänvisar i sitt utlåtande (6.2.2001 / kommunstyrelsen) till sitt tidigare utlåtande (4.4.2000) och konstaterar, att det inte har kommit fram någonting sådant nytt som skulle föranleda ändring av tidigare ställningstagande. Kommunen meddelar att kommunstyrelsen har beslutat godkänna utredningsplanen för utveckling av Kivimo färjplats med anmärkningen att vägrätt till förbindelsebåtsbryggan bör garanteras. Kommunen hade i sitt utlåtande 4.4.2000 framfört sina synpunkter på ställningstagandet om utvecklingsalternativet och stannat för, att av två broalternativ är det mera realistiskt att bygga en öppningsbar bro än en hög bro. Sydvästra Finlands miljöcentral hänvisar i sitt utlåtande (27.2.2001) till sitt tidigare utlåtande (14.7.2000), där miljöcentralen konstaterar att om man med tanke på utvecklingen av kommunen och lönsamheten inom väghållningen vill ersätta färjan med en bro anser miljöcentralen, att av de föreslagna alternativen är en låg öppningsbar bro det bästa alternativet. Vägdistriktet har stannat för (enligt projektgruppens val) att

7 (10) som alternativ föreslå en låg öppningsbar bro så, att brons klaff jämte maskinutrymme placeras vid den nuvarande farleden nära brons mittpunkt. Miljöcentralen anser att det är förmånligt med tanke på naturen och miljön att placera maskinutrymmet för klaffen nära brons mitt (sundet behöver inte muddras, litet behov av bankfyllnad och brokonstruktionens effekt på vattenströmningen är liten). Men det här inverkar ändå på brons utseende, vilket kan inverka på vyn (landskapsbilden) om man inte fäster tillräcklig uppmärksamhet på maskinutrymmets storlek och utformning. I övrigt hänvisar man till det tidigare utlåtandet och anser att en låg öppningsbar bro är det bästa av de föreslagna alternativen för att ersätta färjan, eftersom den stör naturen och miljön minst och är också det förmånligaste alternativet med beaktande av kostnaderna och den uppnådda nyttan. Egentliga Finlands förbund (Utlåtandesektionen) hänvisar i sitt utlåtande (2.2.2001) till sitt tidigare utlåtande (17.3.2000) och meddelar att förbundet förordar vägdistriktets förslag till lösning för att utveckla Kivimo färjplats, vilken baserar sig på en öppingsbar bro. Förbundet har ingenting att anmärka mot utredningsplanen och den föreslagna utvecklingslösningen och man har reserverat sig i den fastställda regionplanen för att ersätta färjan med en fast förbindelse. Förbundet anser att de tydliga grunderna för lösningen är: - en låg bro passar väl in i det känsliga skärgårdslandskapet - färdmöjligheterna för båttrafiken och utvecklingsmöjligheterna för turistnäringarna i anknytning till den bibehålls - byggnadskostnaderna är lägre för en öppningsbar bro och nyttokostnadskvoten är bättre för den än för en hög fast bro - majoriteten av dem som gett utlåtande förordar en öppningsbar bro. Museiverket / Finlands sjöhistoriska museum konstaterar i sitt utlåtande (26.2.2001) att Museiverket kommenterar utredningsplanen för undervattnets och det arkeologiska kulturarvets del och att Åbo landskapsmuseum ger utlåtande om den bebyggda miljön och kulturlandskapet. Sjöhistoriska museet anser, att en förhandsinventering (bl.a. side scan sonarlodning av havsbottnen, granskning av eventuella objekt genom dykning, genomgång av historiskt material vid behov, rapportering om arbetet) är en viktig åtgärd enligt fornminneslagen för att säkerställa submarint kulturarv, eftersom brobyggnadsarbetet utförs på gammalt bosättnings- och sjötrafikområde. Sjöhistoriska museet känner till två undervattensfornlämningar nära färjplatsen. Det finns en gammal farled vid färjplatsen men det har inte gjorts någon undervattensinventering, varför det inte finns några exakta uppgifter om kulturarvet under vattnet (jfr Museiverkets utlåtande 31.3.2000). Om det höga broalternativet genomförs måste man före byggnadsarbetena undersöka tidsbestämningen och funktionen av stenrös som blir under alternativet (Museiverkets Arkeologiska avdelnings ställningstagande).

8 (10) Vägdistriktet konstaterar, att de nödvändiga undersökningarna görs för att säkerställa att man förfar på det sätt som förutsätts i fornminneslagen. Det är skäl att påbörja de praktiska arrangemangen för undersökningen först i samband med den fortsatta planeringen (vägplanen) om det verkar sannolikt att projektet tas med i brogyggnadsprogrammet. Åbo landskapsmuseum hänvisar i sitt utlåtande (20.2.2001) till sitt tidigare ställningstagande (3.4.2000) om utvecklingsalternativen för färjplatsen och konstaterar, att det bästa alternativet med tanke på kulturmiljön är att utveckla den nuvarande färjan. I de planer för en fast förbindelse, som man har begärt utlåtande om av landskapsmuseet, har man i grunderna för samtliga fasta förbindelser använt rent ekonomiska motiveringar, hur dyra färjorna blir för väghållaren. Om man i fortsättningen i samband med byggandet av en fast förbindelse också beaktar effekterna på kulturmiljön, för man också i detta sammanhang fram att det med tanke på kulturmiljön är omöjligt att bygga en fast förbindelse mellan Björkö och Mossala (riksomfattande betydande kulturmiljö, bäst bevarad i Åbo skärgård). Om de nuvarande alternativen för Kivimo bro konstaterar landskapsmuseet, att man inte anser det nödvändigt att motivera varför det ena alternativet är mindre dåligt än det andra av två alternativ som är sämre än den nuvarande färjeförbindelsen. Sjöfartsverket / Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt hänvisar i sitt utlåtande (15.2.2001) till sitt tidigare utlåtande (29.3.2000) om utvecklingsalternativen för färjplatsen och konstaterar: Sjöfartsdistriktet motsätter sig inte projektgruppens alternativ ALT 2D (klaffbro, fri höjd 8,0 m) men förutsätter att de fria höjder, spannbredder, övervakningsanordningar och kollisionsskydd som föreslås i planerna också genomförs. Eventuella sjötrafikbegränsningar för den tid bron byggs skall ansökas särskilt av sjöfartsdistriktet, likaså eventuella nödvändiga begränsningar efter att bron har färdigställts. I utlåtandet 29.3.2000 är åsikten den, att alternativet V0+ (utveckling av färjan) är den bästa möjliga lösningen med tanke på sjötrafiken. Vägdistriktet konstaterar, att de grundlösningar som ingår i beslutet om godkännande av utredningsplanen är riktgivande för den fortsatta planeringen och att de i sista hand avgörs i tillståndet enligt vattenlagen. Vid den fortsatta planeringen av övervakningsanordningar och kollisionsskydd iakttas principerna i utredningsplanen och utnyttjas den teknik och de metoder som finns att tillgå vid tidpunkten för den fortsatta planeringen.

9 (10) Skärgårdshavets sjöförsvarsområde föreslår i sitt utlåtande (31.1. 2001) en öppningsbar bro för Kivimo färjplats. I utlåtandet konstateras dessutom att man inte har någonting att anmärka mot utvecklingen av Saverkeits färjplats. Skärgårdshavets sjöbevakningssektion konstaterar i sitt utlåtande (15.2.2001) att man inte har någonting att anmärka mot planen, eftersom den öppningsbara brons fria höjd är minst 8 meter på tillräcklig bredd. Finlands Båtförbund rf hänvisar i sitt brev (svarsbrev 5.9.2001 på vägdistriktets förfrågan 3.9.2001 om utlåtande om utredningsplanen för att utveckla Kivimo och Saverkeits färjplatser) till sitt tidigare utlåtande och konstaterar, att båtförbundet inte har ansett det nödvändigt att svara på begäran om utlåtande 15.12.2000, eftersom förbundet redan tidigare (30.3.2000) har gett utlåtande i samma ärende. Förbundets åsikt har inte ändrat och beslutet i ärendet stämmer överens med förbundets ställningstagande. Av de föreslagna broalternativen är det bästa alternativet en öppningsbar bro, vars fria höjd är 8 m och vars klaffmaskineri placeras enligt alternativ ALT 2D i utredningsplanen. Förbundet konstaterar dessutom att man inte heller har gett något särskilt utlåtande om utredningsplanen för att utveckla Saverkeits färjplats på grund av att beredningen av utlåtandet försenades. Det bästa broalternativet vid Saverkeits färjplats är en öppningsbar bro (fri höjd 8 m). Förbundet är berett att ge egentliga utlåtanden om utvecklingen av de båda färjplatserna om det är nödvändigt. Finlands Seglarförbund rf anser i sitt utlåtande (31.1.2001) att det valda alternativet är lämpligt med tanke på seglarna. Fria bredden är tillräcklig, men man borde fästa uppmärksamhet vid trafiken nattetid (belysning av klaffarnas övre konstruktioner). På båda sidorna om bron skall säkerställas en skyddad, tillräckligt djup (ca 2,5 m) vänteplats helst försedd med bojar, och djupgåendet vid eventuella viloplatser (brygga/ankring) skall i närheten av strandbankarna vara minst 2,5 m. Klaffen bör öppnas tillräckligt ofta och det är viktigt att informera om öppningstiderna så att en färd som framskrider med god fart, inte avbryts i onödan när man närmar sig bron. Det skall alltid av särskilda orsaker vara möjligt att öppna bron genom beställning per telefon (t.ex. nödsituationer). Vägförvaltningens centralförvaltning har ingenting att kommentera till vad vägdistriktet har konstaterat om utlåtandena, anmärkningarna och de andra ställningstagandena. Centralförvaltningen konstaterar dock om utlåtandet av Åbo landskapsmuseum, att där inte tas någon ställning till vilket av de två föreslagna broalternativen som är bättre, liksom inte heller förs fram några sådana konkreta synpunkter som kunde ut-

10 (10) göra något hinder om man beslutar sig för att bygga bron utgående från principerna i utredningsplanen. Tillämpade bestämmelser Lagen om allmänna vägar 3, 10, 24, 24a, 24b, 24c, 25a och 26a. Förordningen om allmänna vägar 11-14, 17 och 18. Delgivning Fastighetsägarna och övriga sakägare kommer att underrättas om detta beslut i enlighet med 106 lagen om allmänna vägar och dessutom underrättas de myndigheter som förutsätts i 18 förordningen om allmänna vägar. Samtidigt underrättas de, som framställt anmärkningar mot planen och vilkas adress man känner till. Planeringschef Vägingenjör Matti Hämäläinen Matti Hämäläinen Pentti O. Karvonen Pentti O. Karvonen BILAGA FÖR ÅTGÄRDER Besvärsanvisning Åbo vägdistrikt Pentti O. Karvonen / ELL