FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Dry Grapes Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 13 jenter og 4 gutter. Vi representerer Höglandsskolan Örnsköldsvik Type lag: Skolelag Lag nr: 9 Lagdeltakere: Elias Kristoffersson Gutt 11 år 0 Maja Ottander Jente 11 år 0 Elin Åström Jente 11 år 0 Nicole Flarke Jente 11 år 0 Emilia Hörnfeldt Jente 11 år 0 Nikita Trupp Jente 11 år 0 Erik Lindström Gutt 11 år 0 Niklas Wikman Gutt 11 år 0 Fanny Öberg Mårtensson Jente 11 år 0 Sara Bergström Jente 11 år 0 Jakob Olsson Gutt 11 år 0 Tove Kallin Jente 11 år 0 Johanna Holmgren Jente 11 år 0 Victoria Andersson Jente 11 år 0 Julia Hill Jente 11 år 0 Victoria Näslund Jente 11 år 0 Madeleine Nordin Jente 11 år 0
1a Forskningsoppgaven Lagets valg av problemstilling i forbindelse med årets oppdrag: Forklar kort hvordan og hvorfor dere landet på problemstillingen dere har valgt. Lagets løsning på problemet som er valgt: Beskriv lagets idé og forklar kort hva som er nyskapende ved deres løsning, er den realiserbar, hvordan kom dere fram til akkurat denne løsningen og litt om hvilken betydning vil denne løsningen ha for samfunnet vårt. Vårt arbete började med förklaring från våra lärare på vad uppgiften gick ut på. När vi visste vad vi skulle göra fick vi i läxa att skriva upp olika livsmedel som vi hade hemma. På skolan skrev vi sedan upp allas svar på tavlan och röstade fram ett lämpligt livsmedel. Det blev russin. Vi valde det för att vi tror att det är bra mat för människor som lever i fattiga länder. Det innehåller bra med näring och är inte så dyra att köpa. Eftersom vi skulle försöka hitta eventuella problem med livsmedlet fick vi en ny läxa som gick ut på att samla fakta om russin. Vi hittade en hel del intressanta saker. När vi sammanfattade alla fakta visade det sig att det livsmedel vi valt besprutas för att inte mögla och det kan orsaka cancer. Det tyckte vi var ett stort problem och det var så vi kom fram till vår problemformulering: Hur ska man kunna göra russin utan att bespruta de? Alla i laget samlades för att tillsammas klura ut olika lösningsförslag och vad det är som gör att russin möglar. För att få svar på vad det är som gör att russin möglar gjorde vi intervjuer med mataffärer, ringde till livsmedelsverket, sökte fakta på dator och experimenterade. Vi kom fram till att det är fukt som gör att russin möglar. Utifrån detta vile vi testa olika experiment för att se om vi kunde torka vindruvor fortare så att de inte är i fukt så att de möglar. De experiment vi gjorde var att: torka vindruvor i mikro frysa i frysbox elda för att få bort vattnet torka i torkskåp torka vindruvor i ugn ritning och vision på dammsugarslang för att torka vindruvor och också «rena vattnet» Resultat: det tar 5 minuter och 35 sekunder att torka vindruvor i mikro till russin och de blir goda och inte brända. Det tar längre tid att torka i torkskåp. Inget hände med vindruvan i frysen utom att den blev hård. När vi eldade på vindruvan blev den bara svart. Att torka i ugnen gick bra det tog 2 timmar om man hade metall genom vindruvan. Slutsats: Vi tror att det går att göra russin utan att bespruta de eftersom vi sett att det går när vi gjort experiment. Under tiden vi arbetat har vi också klurat på större lösningar. De vi kommit på är att bygga en «bastufabrik». I den torkas vindruvor fort och det gör också att det blir jobb som fattiga människor kan söka och då får de pengar eftersom de får lön. Då har man löst fler än ett problem. Det skulle också kunna gå att bygga «basturum» på tex båt eller flygplan för att torka vindruvorna på vägen till affärerna och det gör att det inte bildas fukt. Då blir det inget farligt mögel och ingen besprutning. Viktig att tänka på är att det är bra ventilation så att vattnet som blir ånga inte finns nära vindruvorna som ska bli russin. Ett annat sätt är att bygga en lång ugn för att torka vindruvorna. Alla sätt borde kunna ge mer arbete och alla som arbetar lika mycket ska ha lika stor lön.
2. Teknologioppgaven Robotens design og programmering: Sett inn bilde av roboten. Beskriv kort hvorfor den ser nettopp slik ut, hvilke overveielser ligger bak design og konstruksjon. Forklar kort om programmeringen deres, hvordan programmet er bygd opp og hvilke sensorer som er benyttet. Strategi på robotbanen: Forklar strategien deres på banen. Begrunn valgene. Hva har dere lært i arbeidet med roboten? Er det laget selv som har kommet frem til disse ideene eller har laget hentet inspirasjon andre steder? Vi började med att vara taktiska och se vilket uppdrag som måste göras först och kom fram till att det var råttrännan. Vi ville ta motståndarnas råtta innan de hann få ner den på sin bana. För att inte motståndarna skulle få tag i vår råtta så tänkte vi att det blir uppdrag nummer två. Efter detta tänkte vi ta de olika tippbrädorna eftersom de ger ganska många poäng. Sedan ville vi hitta enkla uppdrag att programmera så vi valde medicinbollen som ger mycket poäng och tar lite tid att genomföra. Vi har också försökt hitta uppdrag som går att programmera i ett och samma program. Byggandet av roboten startade med standardritningen och sedan har vi provat oss fram: 1. byggde en grundrobot som sedan skulle kunna ändras och byggas på så att det passar många uppdrag 2. vi byggde till gröna uppfångningshyllor på sidan av grundroboten. De är till för att fånga upp det som ramlar från tippbrädorna 3. för att lyckas med råttrännan byggde vi också en plog som sitter fram på roboten. Den ska trycka till rännan så att råttan ramlar och sitter kvar på roboten 4. för att råttan ska fastna på roboten så byggde vi taggar fram på roboten 5. något vi tyckte var svårt var att få roboten att starta på rätt ställe i basen. Vi byggde därför en rak baksida som kan stå mot kanten på banan 6. under roboten har vi byggt klor som kan fånga upp pizzan och glassen. När vi startade jobba tyckte vi att det var svårt att förstå hur vi skulle programmera och det tog ett tag innan vi fattade allt. Vi räkande ut hur långt roboten kom på en rotation och då kunde vi ställa in rätt längd för att roboten skulle komma på rätt ställe på banan. För att det skulle gå mätte vi också på banan. Vi har programmerat och testas oss fram och när roboten ska svänga har vi valt rotationer istället för grader för det har vi sett fungrat bättre för oss. Vi har använt alla motorer men inga sensorer för att det var lättare att klara programmen utan sensorer. Lista över våra program: 1. motståndarnas råttränna 2. egna råttrännana 3. «rosa» tippbrädorna 4. «röd» tippbräda 5. «lila» tippbräda 6. blå medicinboll 7. gul medicinbollen 8. skördetröskan 9. brun fisk 10. komma till kanten på andra sidan banan Vi har hela tiden pratat med varandra och hittat nya och bättre sätt för att roboten ska klara de olika uppdragen på kort tid. Vi pratade och bestämde att vi bara skulle arbeta med motorer och inga sensorer. Vi har lärt oss att bygga en robot från en ritning. Vi har lärt oss att arbeta tillsammans och hjälpas åt. Vi har lärt oss att programmera och tänka smart för att få många poäng. Vi har tränat på att lyssna på varandra och bry oss om varandra i gruppen. Vi har även hjälpt motståndarlaget på vår skola. Vi har tränat på att redovisa inför andra och att ta ansvar för att saker ska fungera. Vi har lärt oss att räkna omkretsen på ett hjul och hur det kan få roboten att röra sig.
3. Profileringsoppgaven Plan for profilering av lag og prosjekt: På hvilken måte har dere delt løsningen deres på prosjektoppgaven med andre? Har dere noen planer for markedsføring av det dere kom fram til etter turneringsdagen? Hvordan vil lage profilere seg/bli lagt merke til på turneringsdagen? Forklar litt rundt arbeidet deres med pit og det dere vil presentere der. Namnet: Dry Grapes heter vi för att vi forskar om russin och russin på engelska blir DRY GRAPES! Tidningar och TV: Vi har marknadsfört oss med hjälp av tidningar och vi har även ringt till TV och de skulle höra av sig om det fanns tid. Fredagen den 28 oktober var vi med i en stor artikel i tidningen 7. Där var vi med och visade vår robot och förklarade hur tävlingen gick till. Någon vecka tidigare kom lokaltidningen Örnsköldsviks Allehanda på besök och gjorde en artikel där också Bengt från Tecnichus var med på bild. Tidningen Nolaskogs kom också och gjorde en intervju med oss och det blev ett reportage i tidningen. Marknadsföring i skolan: I skolans ljusgård har vi ett bildspel där vi visar hur arbetet med First Lego League går för oss. Vi har fotat arbetet under tiden. Andra klasser i skolan har fått se hur vi arbetat och vi har gjort reklam för tävlingen så andra barn kanske blir sugna att vara med något annat år. Flera föräldrar har besökt oss i klassrummet och sett vår forskning och våran robotbana. Treorna i vår skola kom och vi visade hur långt vi kommit med jobbet och dom blev väldigt fascinerade av jobbet. Vi har också besökt sjuorna i skolan, så att dom fick veta om tävlingen. Näst sista dagen innan tävlingsdagen kommer vi att ha ett genrep i ljushallen. Då kommer alla i skolan att se vår presentation av både våran forskning och vårt robotbygge. Marknadsföring på tävlingsdagen: Vi har också bakat muffins med fräsch rosa glasyr, som vi ska bjuda på under tävlingsdagen. Under dagen kommer vi att dela ut visitkort där vi lockar in besökarna till vår monter. För att bli igenkända har vi ritat samma mönster på ramarna som vi har i vår monter. Det mönstret finns också på några av våra tävlingströjor. Det var ett tryckeri som ställde upp som sponsor och tryckte våra tröjor. Och kommer att ha flera clowner som delar ut ballonger och vi kommer att ha russin som vi bjuder på i montern. Sponsorer: Våra sponsorer är Hägglunds Drives i Mellansel, Knightec, Konsum Extra i Hörnett, bussbolaget Byberg & Nordin. De ska vi visa upp i montern med hjälp av klistermärken med deras loggor på.
4. Lagets arbeidsprosess Beskriv kort arbeidsprosessen i laget. Hvordan har laget organisert seg og hvilke erfaringer dere har gjort dere. Dere har jobbet mot et felles mål. Hva har vært positivt og hva har vært vanskelig? Hvordan har laget som helhet fungert? Beskriv prosessen både på forskningsdelen, teknisk oppgave og profilering. Hvilken intern og ekstern hjelp og støtte har dere hatt i arbeidsprosessen? Hva har dere lært om samarbeid i et prosjekt? Vi började vårt arbete med FLL 2011 med att våra två lärare berättade vad som skulle hända och de berättade om tävlingen i Härnösand. När vi kom in efter rasten hade lärarna byggt en arbetsförmedling i klassrummet, där vi fick söka två jobb var. Man skulle skriva om man hade gjort någonting liknande och varför man ville ha jobbet. Forskningsuppgiften: Vi fick i läxa att välja olika livsmedel hemma och läsa om vad de innehöll. När vi kom till skolan sammanställde vi alla livsmedel på tavlan och valde två stycken som vi skulle forska om. Det blev ris och russin. Ris och russin blev sedan också våra grupper och våra tävlande lag. Vi har samarbetat jättemycket mellan klasserna och det känns nästan som om vi tävlar med ett lag istället för två. Våran frågeställning blev Hur ska man kunna göra ris och russin utan att bespruta det? Eftersom vi såg när vi letade fakta att möglet som ibland finns på riset och russin kom av fukten och besprutningen mot det ger njur och leverskador. Vi har intervjuat olika livsmedelsbutiker och livsmedelsverket för att få svar på våra frågor. Vi har läst om hur man gör ris och russin och funderat över om det finns något annat sätt att göra det så man inte behöver bespruta. Teknikuppgiften: Strax efter fick vi börja bygga robotbanan och det tog lite tid, för vi skulle ju bygga två banor eftersom vi är två lag. Till slut var banan klar och vår träslöjdslärare hjälpte oss att bygga ett stort bord vi kunde ha i klassrummet där vi kunde köra våra robotar. Bengt från Tecnichus i Härnösand kom till oss och visade sin robot och förklarade hur tävlingen skulle gå till. Vi började bygga våra robotar och såg att det var inte så lätt som vi trodde i början. Det var väldigt noga att man ställde roboten i exakt rätt position för att den skulle gå dit man ville. Marknadsföringsuppgiften: Vi har jobbat hårt med att ringa runt till olika tidningar, radio och TV för att de skulle göra artiklar och visa upp vad vi hållit på med. Örnsköldsviks Allehanda kom som första tidning och intervjuade oss. Tidningen 7 har också gjort ett stort reportage om oss och tävlingen. Nolaskogs är en tidning som varit här och gjort en artikel. I skolan har vi ett bildspel som går på en monitor i ljushallen där vi visar bilder av hur arbetet gått och om tävlingen. Vi har kontaktat ett tryckeri som hjälpt oss att få ett tryck på tröjorna som är samma mönster som vi har på ramarna i vår monter. Det gör att de som kommer och tittar känner igen sig i ramen och tröjtrycket. Vi har bakat muffins som vi ska bjuda på för att få glada besökare i vår monter så vi får berätta om vårt projekt. Vad har varit lätt och svårt? Det som varit lätt är att våra klasser är så bra på att samarbeta, så om något varit svårt har många hjälpt till att hitta lösningar. Det som varit svårt har varit att få tiden att räcka till eftersom att vi startade nästan två veckor efter de andra lagen.
1b Kildehenvisninger Kildehenvisninger. Hvor har dere funnet bakgrunnsstoff og informasjon om forskningsoppgaven deres? vi har fått fakta och information genom intervjuer, sökt fakta på dator, ringt till olika ställen till exempel livsmedelsverket och använt oss av saker vi redan kunde. Artikel i Nordiska famlijeboken/uggleupplagan, band 23 Coop Forum i Örnsköldsvik http://.nyttigt.eu/russin/ www.livsmedelssverige.se/ Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas, version 04.1