SVENSKA ASTMARAPPORTEN FAKTA FRÅN EN NOVUSUNDERSÖKNING ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB 15-FLU-39-SL
OM SVENSKA ASTMARAPPORTEN En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd, något som ganska väl beskriver de typiska symtomen på sjukdomen. Anledningen till att astmaanfall gör det svårt att andas är en inflammation som får luftrören att svullna. Har man inte astma själv kan man föreställa sig hur det skulle vara att andas genom ett sugrör. Antalet personer med astma ökar vilket gör det viktigt att förstå hur det är att leva med sjukdomen men också hur den kan behandlas på bästa sätt. Idag finns olika behandlingsalternativ för den som har astma. Inhalationsläkemedel är vanligast. Novusundersökningen Den här rapporten bygger på en Novusundersökning om hur svenskar med astma ser på sin vardag, sjukdom och behandling. Undersökningen har genomförts vecka 41-43 2015 och inkluderar 517 personer med astma i åldern 18-79 år. Undersökningen har genomförts i Novus Sverigepanel. Målgruppen har screenats fram, deltagarfrekvensen är 68%. Resultaten har efterstratifierats på kön och ålder. Rapportens upplägg Rapporten består av två delar. Del ett handlar om vardagen med astma och del två om vård och behandling. I anslutning till varje fråga finns kommentarer som sätter in resultaten i ett sammanhang. Materialet är medicinskt faktagranskat. Om Mundipharma Mundipharma är ett svenskt forskande läkemedelsföretag verksamt inom flera sjukdomsområden. Vi har läkemedel mot måttliga till svåra smärttillstånd, olika former av cancer, astma och ledgångsreumatism. Vi har även produkter för egenvård. Mundipharma ingår i en grupp oberoende associerade företag med ett gemensamt engagemang inom forskning och utveckling, produktion, marknadsföring, distribution samt licensiering av läkemedel och andra sjukvårdsprodukter. Mundipharma arbetar aktivt för ett ökat kunskapsutbyte med vården. Vi arrangerar lokala, nationella och internationella utbildningar inom våra respektive sjukdomsområden. Vårt mål är att få fler människor att må bra och fungera i vardagen genom att erbjuda högkvalitativa läkemedel och utbildningar. Läs mer om vad vi gör på www.mundipharma.se. Har du frågor? Kontakt frågor om terapiområde astma Sara Lindqvist, Produktchef andningsvägar och egenvård, Mundipharma AB, tel: 031-773 75 32, e-post: sara.lindqvist@mundipharma.se Kontakt medicinska frågor Anna-Carin Berggren, Medicinskt ansvarig, Mundipharma AB, tel: 031-773 75 34, e-post: anna-carin.berggren@mundipharma.se 1 http://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/lungsjukdomar/astma/
DEL 1 VARDAGEN MED ASTMA
Tre av tio oroar sig ofta eller ibland över sin astma Fråga 1: Händer det att du oroas över din astma? Ofta 2% 30% Ibland 28% Sällan 46% Aldrig 24% 0% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tre av tio personer med astma (30%) oroar sig för sin sjukdom Endast var fjärde (24%) oroar sig aldrig för sin astma Vi kan ana att kvinnor något oftare än män oroar sig över sin astma då en högre andel svarar ofta eller ibland (35% mot 25%) Astma är en av våra stora folksjukdomar. Själva ordet betyder andnöd och beskriver ganska väl de typiska symtomen på sjukdomen, att det blir svårt att andas. Anledningen till att ett astmaanfall gör det svårt att andas är att en inflammation får luftrören att svullna. Det gör att de blir trängre. När astman för första gången ger sig tillkänna är det lätt att drabbas av oro och panik. Det är också vanligt att man får sina första astmaanfall som barn, vilket kan vara skrämmande för både barnet och föräldrarna. Även vardagen med astma kan vara känslomässigt påfrestande. Antalet astmatiker ökar hela tiden. En vanlig hypotes är att det beror på miljöfaktorer, men man känner inte till vilka dessa faktorer är. Förhoppningsvis kan forskningen snart ge svar på astmans gåta.
Vanligast att astman gör sig påmind vid förkylning följt av träning/motion Fråga 2: Gör din astma sig påmind i någon eller några av följande situationer? Flera svar möjliga Vid förkylning Träning/motion Vid vissa årstider Vistelse i vissa miljöer Fritid Sömn Resor Jobb Umgänge Samliv Känsloliv Annat Inget av ovanstående 21% 15% 12% 11% 9% 7% 7% 5% 1% 0% 76% 68% 60% 57% 0% 50% 100% Vanligast är att astman gör sig påmind i följande situationer: förkylning (76%), träning/motion (68%), vissa årstider (60%) och vissa miljöer (57%) En högre andel kvinnor än män har svårt vistas i vissa miljöer, t ex på grund av starka dofter (64% mot 49%) De yngre, 18-34 år svarar oftare att deras astma för sig påmind vid träning/motion (82%) Åldersgruppen 35-49 år svarar istället oftare vid vissa årstider (69%) Även om vetenskapen ännu inte har lyckats förklara den grundläggande orsaken till astma känner man till att det finns flera sorter. Astmatiker är alltså känsliga för olika saker. Allergisk astma innebär att kroppen reagerar på ett främmande ämne. Det kan vara djurpäls, pollen, mat eller mögel. Icke-allergisk astma utlöses av en mängd olika saker. Starka dofter, rökning och stress är några exempel. Infektionsutlöst astma kan debutera i samband med en luftrörsinfektion, till exempel en rejäl förkylning eller influensa. Den kan sedan återkomma i samband med infektioner. Astman kan vara ansträngningsutlöst och yttra sig vid exempelvis fysisk aktivitet.
Var tredje upplever hinder i vardagen på grund av sin astma Fråga 3: Finns det saker i vardagen som du är förhindrad att göra på grund av din astma? Ja 33% Nej 63% 4% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Var tredje person med astma (33%) upplever att det finns saker i vardagen som de är förhindrade att göra på grund av sjukdomen De som ofta eller ibland oroas över sin astma svarar oftare att det finns saker i vardagen som de är förhindrade att göra (54%) Skola, jobb, fritid, aktiviteter att leva med astma kan innebära en del hinder i vardagens olika situationer. Astma är en kronisk sjukdom och för att hålla besvären under kontroll behöver man undvika ämnen och situationer som triggar besvären. Man behöver dessutom kontinuerlig behandling. I annat fall kan sjukdomen förvärras och man kan drabbas av akuta och svåra astmaanfall. Har man astma är det också viktigt att alltid ha sin astmamedicin med sig. Annat som man kan behöva tänka på är att välja allergisanerade miljöer när man reser bort, läsa igenom innehållsförteckningar noggrant och ställa frågor om maten då man blir bortbjuden. 2 2 http://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/lungsjukdomar/astma/leva-med-astma/
DEL 2 VÅRD OCH BEHANDLING
Åtta av tio använder astmainhalator i pulverform som behandling mot astma Fråga 4: Vilken/vilka behandlingar använder du mot din astma? Flera svar möjliga Astmainhalator i pulverform 80% Tabletter Astmainhalator i sprayform 16% 21% Annan 2% Ingen alls 6% 0% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Den vanligaste behandlingen vid astma är astmainhalator i pulverform (80%), följt av tabletter (21%) och astmainhalator i sprayform (16%) 6% använder ingen behandling alls mot sin astma En högre andel i den äldsta åldersgruppen, 65-79 år, uppger att de använder astmainhalator i sprayform (30%) Den vanligaste behandlingen vid astma är medicin som inhaleras. Det finns flera olika inhalatorer på marknaden idag och fler är på gång. Det som skiljer dem åt är vilket eller vilka läkemedel de innehåller, vilken form läkemedlen har (antingen ett pulver eller en spray) och hur själva inhalerandet går till. Vad gäller beredningsformen (pulver eller spray) är det så att pulverinhalatorer är de vanligaste i Sverige. Detta har mest med tradition och vana att göra och i många andra länder ser det annorlunda ut. Det finns de som inte lyckas få kontroll på sin astma med hjälp av inhalationer. Då kan man behöva kortison i tablettform.
Tre av tio har upplevt heshet till följd av att använda astmainhalator i pulverform Fråga 5: Har du någon gång upplevt heshet av att använda astmainhalator i pulverform? Ja 31% Nej, inte heshet men andra biverkningar 19% Nej 45% 5% 0% 50% 100% BAS: Använder astmainhalator i pulverform (n=415) Tre av tio (31%) har upplevt heshet till följd av att använda astmainhalator i pulverform, två av tio (19%) har upplevt andra biverkningar. Varannan användare har alltså upplevt biverkningar av pulverinhalator. Vi ser en högre andel bland de över 50 år som drabbats av heshet vid användandet av astmainhalator i pulverform (50-64 år: 42%, 65-79 år: 45%) Vi ser istället oftare andra biverkningar bland de yngre, 18-34 år (33%) Bland de som oroas av sin astma ofta eller ibland ser vi att en högre andel drabbats av heshet (44%) För den som har astma är det viktigt med en så bra och effektiv behandling som möjligt med få biverkningar. Alla verksamma läkemedel kan ge upphov till biverkningar, även om inte alla användare får dem. Vanliga astmainhalatorer i pulverform kan ge biverkningar som hosta, heshet och lätt halsirritation. Om man får biverkningar av sin astmainhalator, eller på andra sätt inte är nöjd med sin behandling, kan man tala med sin läkare eller astmasjuksköterska för att diskutera behandlingsalternativ. För personer som drabbas av heshet av sin pulverinhalator kan astmainhalator i sprayform vara ett alternativ.
Sju av tio skulle kunna tänka sig prova en astmainhalator i sprayform istället Fråga 6: Skulle du kunna tänka dig att prova en astmainhalator i sprayform som ett alternativ till din nuvarande inhalator i pulverform? Ja 68% Nej 9% Har redan provat astmainhalator i sprayform 7% 16% 0% 20% 40% 60% 80% 100% BAS: Använder astmainhalator i pulverform och inte spray (n=389) Sju av tio (68%) som använder astmainhalator i pulverform skulle kunna tänka sig att prova en astmainhalator i sprayform som ett alternativ till den Enligt klinisk praxis kan sprayer uppnå mer positiva resultat än pulverinhalatorer. 3 Vid en jämförelse mellan spray- och pulverbehandling har man också funnit att fler patienter föredrar att använda spray. 4 När man använder spray ska inhalationen vara långsam och djup istället för kraftfull och djup som med pulverinhalator. Det är inte svårare att använda spray än pulver; viktigast är att man får lära sig rätt inhalationsteknik med respektive inhalator av sin astmasköterska. Medicinskt har det heller ingen betydelse om man väljer pulver eller spray. Båda varianterna fungerar lika bra. Det handlar helt enkelt om vilket alternativ som fungerar bäst för en själv. 3 Price D et al. Respiratory Medicine 2011;105:1457-1466 4 David Bell et al. Respiratory Drug Delivery Europe Conference, 5 8 May 2015, Nice, France. Poster
Var tredje upplever att de inte kan prestera optimalt när de tränar med nuvarande astmabehandling Fråga 7: Upplever du att du kan prestera optimalt när du motionerar/tränar med din nuvarande astmabehandling? Ja 40% Nej 32% Jag motionerar/tränar inte 20% 7% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Var tredje person med astma (32%) upplever att de inte kan prestera optimalt med sin nuvarande astmabehandling Vi ser vissa åldersskillnader: o Åldersgruppen 35-49 år svarar oftare att de kan prestera optimalt (51%) o De äldsta, 65-79 år svarar istället oftare att de inte kan prestera optimalt (50%) Bland de som inte är nöjda med sin nuvarande astmabehandling upplever sju av tio att de inte kan prestera när de motionerar (71%) Motion är viktigt för hälsan i alla åldrar vilket också gäller om man har astma. Att röra på sig förbättrar den fysiska förmågan, minskar andfåddheten och förbättrar även de ansträngningsutlösta andningsbesvären. 5 Samtidigt visar Novusundersökningen att många inte kan prestera optimalt med sin nuvarande behandling. Om man upplever att behandlingen minskar möjligheten till fysisk prestation bör man vända sig till sin läkare eller astmasjuksköterska för att diskutera möjliga behandlingsalternativ och andra åtgärder. 5 Fyss fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, 2008, kap 17
Viktigast för en bra astmabehandling är att den är effektiv, följt av få biverkningar och snabb effekt Fråga 8: Vad är viktigast för en bra astmabehandling? Upp till tre svar möjliga Effektiv mot astman 81% Få biverkningar Snabb effekt Långvarig effekt 54% 52% 49% Enkel att använda 31% Storlek på inhalator Att inhalatorn är snygg Annat 2% 0% 0% 1% 0% 50% 100% Viktigast för en bra astmabehandling är att den är effektiv mot astman (81%) följt av få biverkningar (54%) och snabb effekt (52%) Den äldsta åldersgruppen, 65-79 år svarar oftare än övriga att det viktigt att den är enkel att använda (41%) Bland de som oroas ofta eller ibland för sin astma svarar något oftare än övriga få biverkningar (61%) Bland de som idag använder astmainhalator i sprayform är snabb effekt viktigare än för övriga (66%) Inhalationsbehandling är grunden för läkemedelsbehandling vid astma. Om man har rätt läkemedel och korrekt inhalationsteknik kan de flesta uppnå behandlingsmålen. Enligt Socialstyrelsen, som tar fram nationella riktlinjer för astmavård, är dessa mål symtomfrihet, ingen begränsning av dagliga aktiviteter, normal lungfunktion, inga störande biverkningar och inget behov av symtomatisk behandling. 6 Flera av dessa mål överensstämmer med astmatikers egna uppfattningar om vad som är viktigast, nämligen att behandlingen är effektiv mot astman och att den har få biverkningar. 6 https://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19602/2014-11-18.pdf
Vanligast ha distriktsläkare/husläkare som primär kontaktperson inom vården Fråga 9: Vem är din primära kontaktperson inom sjukvården där din astmabehandling följs upp? Min distriktsläkare/husläkare 37% Min astmasjuksköterska 16% Min lungläkare/allergolog Annan kontaktperson 1% 7% Jag har ingen kontaktperson Jag följer inte upp min astma 18% 18% 1% 0% 50% 100% Distriktsläkare/husläkare är vanligast som kontaktperson i vården bland dem med astma (37 %) följt av astmasjuksköterska (16%) Nära var femte person med astma (18%) har ingen kontaktperson alls och lika många (18%) följer inte upp sin astmabehandling När en läkare sätter in läkemedelsbehandling är målsättningen att den med astma ska kunna leva utan besvär i vardagen. 7 För att kunna göra det är det viktigt att följa upp astman och behandlingen. Att nära var femte person med astma inte har någon kontaktperson alls och att lika många inte följer upp sin astmabehandling är anmärkningsvärt. Sjukdomen förändras ofta med tiden och regelbundna återbesök är viktigt för att se över medicineringen. Så kallade astmamottagningar med särskilt utbildade sjuksköterskor finns på många vårdcentraler. Astmasjuksköterskorna är delaktiga vid utredningar, uppföljningar och återbesök. Uppföljning hos läkare och astmasjuksköterska är positivt av flera skäl. Dels för att öka sina kunskaper om sjukdomen och dels för att bli mer delaktig i sin egen behandling. 8 Det kan också kännas tryggt att veta att det finns experter som man kan diskutera sin situation med. 7 http://www.hjart-lungfonden.se/documents/skrifter/astma_temaskrift_2015.pdf 8 http://www.1177.se/fakta-och-rad/sjukdomar/astma/