Miljömedicinsk bedömning av hälsorisk vid vistelse i fuktskadade byggnader Lars Barregård Överläkare, professor Pernilla Almerud 1:e yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 24 oktober 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) ADRESS Box 414, 405 30 Göteborg BESÖK Medicinaregatan 16 TELEFON 031-786 28 95 E-POST pernilla.almerud@amm.gu.se HEMSIDA www.amm.se
Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Underlag för bedömningen... 3 Byggnader... 3 Byggnadsteknisk statusinventering av byggnaderna utförd av konsult... 4 Verksamhet i lokalerna... 5 Iakttagelser och självrapporterade besvär... 7 Besök 25 september och 11 oktober... 7 Självrapporterade besvär... 8 Överväganden och bedömning... 8 Referenser... 9 2
Bakgrund Frälsningsarmén (FA) i Göteborg har lokaler för verksamhet och anställda i fyra delvis sammanhängande byggnader på Södra Allégatan/Husargatan i Göteborg. FA äger lokalerna och några av byggnaderna är mycket gamla (tidigt 1800-tal). FA har låtit göra en byggnadsteknisk undersökning av lokalerna och man har då funnit omfattande fukt- och mögelskador i vissa delar. FA (verksamhetschef Jan Jansson) har bett VMC att göra en bedömning av eventuella hälsorisker för personer som vistas i lokalerna. Man räknar med att man på sikt måste flytta, åtminstone delar av, sin verksamhet till andra lokaler, men vill särskilt få underlag till beslut om man bör göra detta snabbt på grund av akuta risker. Frågeställningen är således: Med tanke på de briser som konstaterats, kan vuxna (anställda, volontärer samt tillfälliga besökare) och barn (tillfälliga besökare) fortsätta att vistas i lokalerna på kort eller lång sikt? Underlag för bedömningen - Besök på plats den 25 september av Lars Barregård tillsammans med Jan Jansson samt ordförande för FA Södra Allégatan Per-Erik Ålöw. En kort rundvandring gjordes i lokalerna och samtal fördes även med fem anställda eller volontärer som vistas i lokalerna heltid eller nästan heltid. - Besök på plats den 11 oktober av Pernilla Almerud tillsammans med Jan Jansson. En rundvandring med fokus på lokaler där personer vistas mer än tillfälligt samt där konsultutredningen påpekat brister. - Konsultutredning Statusinventering gällande byggnaderna i kv Haga 30:10 Södra Allégatan 9/Husargatan 1 i Göteborg, 17-19 augusti 2011. Utförd av Lennart Löfberg, Löfberg Bygg- & Miljökonsult AB. Daterad 15 september 2011. - Konsultutredning Utredning VVS, 21 september 2010. Utförd av Håkan Johansson Totalinstallation AB Byggnader Lokaler finns i fem byggnader: Stallet, Kasernen, Stenhuset och Gudstjänstlokalen, se foton nedan. De tre förstnämnda är uppförda under tidigt 1800-tal. Kasernen och stallet användes då av husarerna. Gudstjänstlokalen uppfördes under början av 1980- talet. De äldre byggnaderna är helt eller delvis K-märkta. För närmare beskrivning av konstruktion och status, se konsultrapporten av Löfberg Bygg- & Miljökonsult AB. Ventilationen är i huvudsak mekanisk, uppvärmningen av lokalerna är baserad på fjärrvärme, luftvärmepump samt elradiatorer, se konsultrapport av Totalinstallation. Brister som togs upp i rapporten var bl a att godkänd obligatorisk ventilationskontroll (OVK) saknades och att ventilationen i Stallet inte är anpassad för lokalens verksamhet. 3
Kasernen sett från Södra Allégatan Stenhuset Kasernen sett från Husargatan Stallet Byggnadsteknisk statusinventering av byggnaderna utförd av konsult Statusinventeringen som gjordes av Löfberg Bygg- & Miljökonsult AB 17-19 augusti 2011 innefattade okulära kontroller samt fuktmätning och provtagning i åtkomliga delar av fastigheten. Allmänt bedömdes träfasader, fönster och yttertak i de äldre fastigheterna vara i mycket stort behov av renovering. Vissa delar av träfasaden är rötskadade av olika orsaker såsom t ex avsaknad av stuprör, upprepade klottersaneringar, direktkontakt mellan ytterpanelens ändträ och mark. Det finns sättningar i fastigheterna där ytterväggarna har mer eller mindre lutning. I rapporten finns ett antal fukt- och mögelskador i de olika fastigheterna dokumenterade och det påpekas att omfattningen av och orsaken till skadorna behöver utredas vidare. Sammanfattningsvis finns i Kasernen fläckvisa tydliga spår av fukt och mikrobiell aktivitet på äldre takbrädor och i anslutning till uppstigningsluckor på kallvinden. Mikrobiell lukt av jordkällarkaraktär rapporterades i ett trapphus som leder till Kasernens övervåning och i de två inspektionsluckor som finns ner till torpargrunden på undervåningen. Hela bottenbjälklaget i torpargrunden i Kasernen bedömdes som fuktoch mögelskadat. Anledningen till lukten i trapphuset är okänd, men ytterfasaden är rötskadad i anslutning till trapphuset. 4
I Stallet bedömdes hela kallvinden vara mikrobiellt skadad. Det äldre köket på bottenplan har kvarstående fuktskador efter en omfattande vattenskada pga en läckande diskmaskin i juletid 2010. Inga åtgärder förutom upptorkning gjordes vid skadetillfället. Mögel påvisades på boardskiva under plastmattan i kök. Fukt konstaterades i intilliggande badrum där golvet under plastmattan hade svällningar. Omfattningen av fuktskadan är inte känd, men Löfberg bedömer i rapporten att underskåpen och golvet i köket samt golvet i toaletten bör rivas ut och i anslutning till detta bör man kontrollera bjälklaget/undergrunden på denna yta. Mikrobiell lukt av jordkällarkaraktär rapporterades i inspektionshål i golvet i passagen till det andra köket. Det var inte möjligt att inspektera hela grunden. I Gudstjänstlokalen har det sedan byggnaden byggdes för ca 30 år sedan funnits vattenläckage från fönsterkupor i taket. Trots åtgärder förekommer det fortfarande vattenläckage. Eventuella mikrobiella skador i anslutning till kuporna undersöktes inte. I Stenhuset rapporteras varierande mikrobiella skador på brädyttertaket på den stora vinden. Det sker ett visst vattenläckage ner på vinden genom takgenomföring för antenn. På väggarna i källare finns fuktskador och det finns påväxt av mögel på badrumstak i den mindre lägenheten. Luftprov (Screen Air Indoor) togs vid ett senare tillfälle (12 december 2011) på två ställen i Stallet. Resultatet av luftmätningarna kan inte användas för den miljömedicinska bedömningen. Verksamhet i lokalerna I Kasernen finns på bottenplan kontorsrum, kök och en samlingssal kallad Centret. Lokalerna används i mycket begränsad utsträckning på grund av brister och främmande lukt. En anställd vistas på en expedition i dessa lokaler ca 2 tim/dag och köket används 1-2 tim en dag i veckan. På övre plan finns en samlingssal/församlingsvåning, fyra expeditioner, toaletter samt kök (se foto nedan). Det finns expeditioner för fyra anställda som arbetar där 15-40 tim/vecka. Verksamhet för besökande finns i form av kyrkkaffe och daglediggrupper som t.ex. stickkaffe. Omfattning av FA:s verksamhet innefattar ca 80-90 personer per vecka som vistas i salen ca 1-4 timmar/vecka. Foton från övervåningen i Kasernen med samlingssal, fyra expeditioner och kök. 5
I Stallet (se foton nedan) finns verksamhet i två lokaler på bottenplan (Samlingslokalen och Cafélokalen). På övre plan finns hall, lekrum, tvättstuga, samt expedition. Därutöver ett kök och ett pentry på nedre plan, en toalett på vardera plan samt två hallutrymmen och några mindre förråd. Det finns fyra personer (varav två anställda) vilka arbetar 75-100% av heltid. I Stallets verksamhet likväl som i övrig verksamhet är många volontärer engagerade. Tiden dessa volontärer vistas i lokalerna varierar men ca 2-4 timmar/vecka och person kan vara ett rimligt medelvärde. Antalet volontärer är 15-25 st. I samlingsrum, cafélokal och lekrum uppskattas cirka 200 besökare per vecka vistas, cirka 125 barn och 75 vuxna. Vistelsetiden är i allmänhet 2 tim/tillfälle, max 4 tim per person och vecka. Foton från Stallet. Undervåningen med samlingssal, cafélokalen och pentryt (överst) och övervåningen med lekrum och hall (underst). I Stenhuset finns på bottenplan en salong (se foto nedan). Verksamheten där består i grupper, samt enskilda samtal. Antal besökare/vecka är ca 60 st, ca 2 tim/gång. En trappa upp finns en expedition där en person arbetar ca 25 tim/ vecka, övrig tid vistas personen i andra lokaler t.ex. salongen och Centret för samtal med hjälpsökande. Två trappor upp finns en bostadslägenhet, som hyrts av 3 kvinnor, men dessa är uppsagda till den 30 september. Gudstjänstlokalen (se foto nedan) används cirka 10 ggr/vecka och typiskt antal besökare är ca 180 st med vistelsetid cirka 2-4 tim. Det finns också en stor öppen entréyta med disk och förvaring för ytterkläder, toaletter och städutrymmen som ansluter mot Kasernen, Gudstjänstlokalen och Stenhuset. 6
Salong i Stenhuset Gudstjänstlokalen Iakttagelser och självrapporterade besvär Besök 25 september och 11 oktober I Centret (avstängd lokal) i Kasernen kändes en ganska tydlig främmande lukt av mikrobiell karaktär. Vid det första besöket den 25 september kunde möjligen en lätt sådan lukt även kännas i trappan mellan plan 1 och 2 (nära den avstängda lokalen). Vid det andra besöket den 11 oktober som skedde på morgonen kändes däremot en tydlig mikrobiell lukt. Enligt Jan Jansson märks tydlig lukt i det området när man anländer på morgonen efter att ventilationen varit avstängd under natten och dörrarna varit stängda, men inte efter någon timme antingen för att man vant sig eller för att den vädrats bort. Även i samlingssalen kunde lukten kännas vid det andra besöket men då svagare. Vid besöken noterades inte något synligt mögel och inte heller tecken till pågående fuktinträngning i Kasernen. Någon främmande lukt i Stallet märktes inte vid de två besöken och inte heller noterades synligt mögel eller pågående fuktinträngning. Dock fanns ränder på sockeln (se foto nedan) efter en gammal översvämning i pentryt (läckande diskmaskin). En masonitskiva i Cafélokalens utkant täckte ett hål som uppgavs leda till torpargrunden (se foto nedan). Under den skivan kunde en jordkällardoft förnimmas. Vinden i Stallet besöktes inte men ingen främmande lukt kunde kännas i förrådet där vindsluckan finns (se foto nedan). Foton från Stallet I Stenhuset kändes en främmande lukt i badrummet som ligger i anslutning till expedition för samtal. Synligt mögel fanns i badrumstaket. I Gudstjänstlokalen märktes inget onormalt. 7
Självrapporterade besvär Fem personer (anställda eller volontärer) intervjuades (kort) vid besöket av Lars Barregård om symptom tidsrelaterade till vistelse i lokalerna, särskilt från ögon eller övre luftvägar, men ingen av dem hade märkt något sådant. Ytterligare två personer har därefter intervjuats per telefon. Enligt Jan Jansson hade inte heller någon besökare nämnt att de hade märkt sådana besvär. Däremot hade enligt Jan någon i personalen tidigare berättat att de haft besvär med lukten i Kasernens nu avstängda lokal. Överväganden och bedömning Statusinventeringen som gjordes 2011 i Frälsningsarméns byggnader i Haga har konstaterat att det finns fukt- och mögelskador, framförallt i torpargrunden i Kasernen och på kallvinden, i ett kök och angränsande badrum i Stallet. Vid våra två besök i Kasernen kunde en mikrobiell lukt kännas i trappen upp till övervåningen (tydligast vid det andra besöket som skedde på morgonen) samt på undervåningen ( Centret ). Om en byggnad har en fuktskada luktar det ofta mögel - men inte alltid. I Stallet kändes vid besöken ingen främmande lukt. Synligt mögel observerades i badrumstak i Stenhuset. Något synligt mögel eller pågående fuktinträngning noterades inte i de besökta delarna av byggnaderna. Det är känt att vistelse i fuktskadade lokaler med synligt mögel, pågående fuktskador i de rum man vistas, mögellukt eller annan lukt relaterad till fuktskador innebär ökad risk för besvär och sjukdom, fr. a. gällande slemhinnor i ögon, näsa, svalg och luftrör. Detta är framför allt visat vid fukt och mögel i bostäder samt i arbets- eller skollokaler där man vistas en stor del av dagen (WHO 2009, Socialstyrelsen 2009). När det gäller fuktoch mögel i bostäder finns även studier som talar för att risken är ökad att drabbas av så kallad småbarnsastma (pip hos barn upp till 4 års ålder (Socialstyrelsen 2009), men inga bevis för risk för astma hos vuxna (Torén 2010). Det är inte känt att man skulle drabbas av cancer eller annan allvarlig sjukdom på grund av fuktskador och mögel. Personer som redan har en ökad känslighet i slemhinnor, t.ex. på grund av astma eller annan sjukdom, är särskilt känsliga även för brister i inomhusmiljön i form av fukt och mögel (Socialstyrelsen 2009, Torén 2010). Det är rimligt att anta att sådana personer kan drabbas av övergående besvär även vid kortare vistelse i lokaler med tydlig främmande lukt. Ingen av de anställda eller volontärer som vistas lång tid i lokalerna och som intervjuats har uppgett att de märkt några symptom tidsrelaterade till vistelse i lokalerna. FA planerar att flytta verksamheter från de fuktskadedrabbade byggnaderna, men vill veta hur bråttom det är. Det finns inte någon vetenskaplig grund för att ange någon speciell tidsperiod, men vi gör här en subjektiv bedömning. Vid en sammanvägning av uppgifterna i konsultrapporterna, främmande lukt noterad vid besöken samt uppgifterna från intervjuade personer anser vi det vara rimligt att upphöra med användning av lokalerna i Kasernen som arbets- eller samlingslokaler inom det närmaste halvåret för 8
att undvika att anställda eller besökare drabbas av besvär relaterade till lokalernas brister. Om anställda eller besökare under tiden upplever besvär tidsrelaterade till vistelse i lokalerna bör man inte längre vistas där och utflyttningen påskyndas. F.n. är vår bedömning att vistelse i Stallet, Gudstjänstlokalen eller Stenhuset inte innebär någon hälsorisk så länge de anställda eller besökare inte upplever några besvär. Om anställda eller besökare börjar uppleva besvär tidsrelaterade till vistelse i lokalerna bör den bedömningen omprövas. Stallet har omfattande fuktskador och det är på längre sikt inte lämpligt att bedriva verksamhet där utan att åtgärda bristerna. Referenser Socialstyrelsen. Miljöhälsorapport 2009. Tillgänglig på http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-70 Toren K, Albin M, Järvholm B. Systematiska kunskapsöversikter; 1. Betydelsen av fukt och mögel i inomhusmiljö för astma hos vuxna. Arbete och Hälsa nr 2010;44. Tillgänglig på https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/24037 WHO. Dampness and mould. WHO Europe 2009. Tillgänglig på http://www.euro.who.int/ data/assets/pdf_file/0017/43325/e92645.pdf 9