Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom

Transkript

1 Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom Göteborg den 15 mars 2004 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, Göteborg Telefon erik.larsson@ymk.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

2 Bakgrund Göteborgs stads miljöförvaltning önskar hjälp med en miljömedicinsk bedömning av bostäder där hyresgästerna rapporterat bostadsrelaterade symptom. Fastigheten är belägen på Godhemsgatan 24 i Göteborg. Hyresgäster på markplan anger symptom såsom allergi, huvudvärk, täthet i luftvägarna och andra symptom som kan förknippas med så kallade sjuka hus-syndrom. Fastigheten är ett landshövdingehus med en kringbyggd innergård. Bedömningarna i detta ärende grundar sig dels på de handlingar som Göteborgs stads miljöförvaltning tillhandahållit och dels på de två besök som VMC genomfört på fastigheten. Samråd i detta ärende har skett med professor Lars Barregård vid VMC. Första besöket Det första besöket genomfördes på fastigheten den 13 januari Närvarande vid besöksstillfället var hyresgästen Louise Sjöbäck. Vid besöket i källarregionen närvarade även Ingemar Rundgren från Familjebostäder som är fastighetsägare. Mätning av luftfuktighet genomfördes med en direktvisande luftfuktighetsmätare Testo 625. Instrumentet är spårbart kalibrerad mot nationell och internationell standard. Besök i lägenhet nr 49, Hyresgäst Louise Sjöbäck. Lägenheten upplevdes som instängd och dåligt ventilerad. Det fanns mekanisk frånluftsventilation och spaltventiler i sovrummen. Spaltventilerna var vid inspektionstillfället helt öppna. Lägenheten hade en bostadsyta om 80 m² och en takhöjd om 2,60 meter. Vid en subjektiv bedömning upplevdes ventilationens frånluftsflöde vara under gällande norm. Sjöbäck angav sig ha negativa hälsopåverkan såsom torra, irriterade slemhinnor och trötthet av inomhusmiljön i sin bostad. Besök i källarutrymmen Delar av källaren var utrustad med värmeelement efter det att hyresgästerna boende på första våningen hade klagat över kalla golv. Kryputrymmet rakt under lägenhet nr 49 öppnades upp och inspekterades. Vid besöket framkom följande. 2

3 Bild 1 / Krypgrundsutrymme under lägenhet nr 49 In i krypgrundsutrymmet rann det vatten som samlades invid en av väggarna. I utrymmet fanns byggavfall kvarlämnat. På en av ytterväggarna fanns ett rör som troligtvis användes för att evakuera luft ur utrymmet. Nedanför röret låg evakueringsfläkten nedrasad. Bild 2 / Nedrasad evakueringsfläkt 3

4 Enligt Ingemar Rundgren från Familjebostäder var golvbjälklaget konstruerat enligt följande underifrån räknat: Tryckimpregnerad upplagslist för blindbotten var monterad mot golvreglarna underifrån. Blindbottenplankorna vilar på upplagslisten. Ovanpå blindbotten ligger tjärpapp följt av 12 cm spånisolering. Golvet i lägenheten består av råspont med en överliggande skiva för golvutjämning varpå plastmattan ligger. Golvregel Golvet i lägenheten Spånisolering Tjärpapp Upplagslist Blindbottenplankor Bild 3 / Golvets konstruktion i genomskärning Besök i lägenhet nr 48, hyresgäster Mathias Kündig och Jenny Lundin Lägenheten upplevdes som instängd och dåligt ventilerad. Det fanns mekanisk frånluftsventilation men tilluftsöppningar saknades i sovrum. Vid en momentan mätning av den relativa luftfuktigheten var denna 60% vid 20 C. I sovrummet var det synlig påväxt av mögel på fönsterkarmen. En tydlig kondensutfällning kunde ses på innerfönstrets insidas nederkant. Hyresgästerna påtalade att ventilationen i lägenheten var så bristfällig att fönstren i resten av lägenheten immade igen när de använde duschen i badrummet. 4

5 Bild 4 / Kondensutfällning på sovrumsfönster i lägenhet nr 48 Besök i lägenhet nr 45, hyresgäst Tahereh Ataei Lägenheten upplevdes som instängd och dåligt ventilerad. Det fanns mekanisk frånluftsventilation och spaltventiler i sovrummen. Spaltventilerna var vid besöket helt öppna. Vid en momentan mätning av den relativa luftfuktigheten var denna 42 % vid 20 C. Ataei angav sig ha negativa hälsopåverkan såsom torra, irriterade slemhinnor och trötthet av inomhusmiljön i sin bostad. Besök i lägenhet nr 58, hyresgäst Annika Söderlund och Kjell Andersson Hyresgästerna var inte hemma vid besöksstillfället, men Louise Sjöbäck hade fått nyckel till lägenheten och deltog vid besöket. Lägenheten upplevdes som instängd och dåligt ventilerad. Detta trots att lägenheten troligtvis varit tom ett antal timmar innan besöket. Det fanns mekanisk frånluftsventilation och spaltventiler i sovrummen. Spaltventilerna var vid besökstillfället helt öppna. Besök i lägenhet nr 4, hyresgäst Anita Beckman och Mats Götherskjöld Lägenheten upplevdes som instängd och dåligt ventilerad. Det fanns mekanisk frånluftsventilation och spaltventiler i sovrummen. Spaltventilerna var vid besökstillfället helt öppna. 5

6 Andra besöket Det andra besöket genomfördes på fastigheten den 11 februari Vid besöket genomfördes kontrollmätning av frånluftsflöden i tre lägenheter. Mätning av frånluftsflöde genomfördes med en direktvisande varmtrådsanemometer Swema Air 300. Flödet uppmättes genom att en mätstos Wallac AM-300 anbringades över respektive frånluftsventil vartefter ett tryckfall uppstår över en känd tvärsnittsarea. Flödet i m³/timme kan därefter beräknas genom att multiplicera uppmät värde i meter/sekund med en faktor. Denna faktor är specifik för den mätstos som använts vid mätningen. Omräkningsfaktorn för Wallac AM-300 är 20. Mätinstrumentet är spårbart kalibrerad mot nationell och internationell standard. Besök i lägenhet nr 49, Hyresgäst Louise Sjöbäck. Frånluftshastighet i badrum uppmättes till 1,5 m/s, köksfläkt vid forcerad ventilation 5,7 m/s, köksfläkt vid normal ventilation 1,0 m/s. Mätningarna genomfördes vid en rumstemperatur om 21,5 C. Lägenheten var enligt uppgift från hyresgästen på 80 m² och en takhöjd om 2,6 meter. Badrum 1,5 x 20 = 30 m³/h Köksfläkt vid normalt flöde 1,0 x 20 = 20m³/h Sammanlagt frånluftsflöde = 50 m³/timme Lägenhetens kända volym 80 m² x 2,6 m = 208 m³ Lägenhetens luftomsättning 50 / 208 = 0,24 omsättningar per timme Besök i lägenhet nr 45, hyresgäst Tahereh Ataei Frånluftshastighet i badrum uppmättes till 1,65 m/s, toalett 2,0 m/s, köksfläkt vid forcerad ventilation 4,0 m/s, köksfläkt vid normal ventilation 0,5 m/s. Mätningarna genomfördes vid en rumstemperatur om 21 C. Lägenheten var enligt uppgift från hyresgästen på 82 m² och en takhöjd om 2,6 meter. Badrum 1,65 x 20 = 33 m³/h Toalett 2,0 x 20 = 40m³/h Köksfläkt vid normalt flöde 0,5 x 20 = 10m³/h Sammanlagt frånluftsflöde = 83 m³/timme Lägenhetens kända volym 82 m² x 2,6 m = 213,2 m³ Lägenhetens luftomsättning 83 / 213,2 = 0,38 omsättningar per timme 6

7 Besök i lägenhet nr 48, hyresgäster Mathias Kündig och Jenny Lundin Frånluftshastighet i badrum uppmättes till 0,8 m/s, köksfläkt vid forcerad ventilation 0,47 m/s, köksfläkt vid normal ventilation 0,47 m/s. Mätningarna genomfördes vid en rumstemperatur om 21,4 C. Lägenheten var enligt uppgift från hyresgästen på 49 m² och en takhöjd om 2,6 meter. Badrum 0,8 x 20 = 16 m³/h Köksfläkt vid normalt flöde 0,47 x 20 = 9,4m³/h Sammanlagt frånluftsflöde ,4 = 25,4 m³/timme Lägenhetens kända volym 49 m² x 2,6 m = 127,4 m³ Lägenhetens luftomsättning 25,4 / 127,4 = 0,19 omsättningar per timme Det bör särskilt uppmärksammas att det inte var någon skillnad mellan frånluftshastigheten i köksfläkten mellan normalt läge och forcerad drift. Ventilation och termisk komfort i lägenheterna Flera av lägenheterna på ovanstående fastighet hade vid besökstillfället en otillfredsställande ventilation. Luftfuktigheten mättes i två lägenheter och visade på ovanligt höga nivåer för att vara inomhus under vinterhalvåret. De låga ventilationsflödena i kombination med den relativt höga luftfuktigheten gör att man inte kan utesluta ett orsakssamband mellan detta och de beskrivna symptomen. Enligt Socialstyrelsen allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken ventilation (1996:25); bör det specifika luftflödet (luftomsättningen) i bostäder inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h). Uteluftsflödet bör inte understiga 0,35 liter uteluft per sekund per kvadratmeter (l/s per m 2 ) golvarea eller 4 l/s per person. Den bristande luftkvaliteten i bostäderna på ovanstående fastighet kan anses utgöra en olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap. 3 miljöbalken. Enligt flera av hyresgästerna har dessa i perioder besvärats av kalla golv och låg temperatur inomhus. Den ringa isoleringen i golven i kombination med icke uppvärmda underliggande utrymmen kan vara en förklaring till de kalla golven. Det bör särskilt uppmärksammas att det vid en förbättring av ventilationsflödena i fastigheten kan en försämring av den termiska komforten inomhus ske. För att undvika detta bör möjligheter finnas att höja temperaturen inomhus några grader. 7

8 Sambandet mellan inomhusklimat och symptom I mitten av 1980-talet definierades det så kallade sjuka hus-syndromet av en arbetsgrupp vid Världshälsoorganisationen (WHO). Sjuka hus syndromet anses kunna ge en rad olika symptom orsakade av faktorer som finns i inomhusmiljön som den drabbade människan vistas i. Nedan angivna symtom har förknippats med sjuka hus syndromet. Ögon-, näsa-, halsirritation. Känsla av torr hud eller torra slemhinnor. Hudrodnad. Mental trötthet. Huvudvärk. Hög frekvens av luftvägsinfektioner och hosta. Heshet, pipande andning och överkänslighet Illamående och yrselkänslor. Någon medicinsk undersökning av de hyresgäster som uppgett bostadsrelaterade symptom har inte gjorts. Som nämnts ovan finns det enligt vår mening brister i flera lägenheters inomhusklimat. Det är fullt möjligt att det finns ett samband mellan inomhusklimatet och de symtom som rapporterats. För att utreda detta krävs dock en medicinsk undersökning av de hyresgäster som uppvisar symptom. En av de boende har redan remitterats till Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Om andra hyresgäster i fastigheten önskar medicinsk undersökning kan dessa vända sig till primärvården eller VMC. Göteborg den 15 mars 2004 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Erik Larsson Miljöutredare 8