Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION

Transkript

1 Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 20 Oktober 2015 VENTILATION

2 Ventilation 1. Hur fungerar ventilation FT, S? 2. Vanliga problem med respektive system. 3. Vad händer med byggnader när det byts värmekälla mm? 4. Hur långt kommer man med en paxfläkt? Koppla till dålig ventilation 5. Inspektionsmetodik, vad mäter vi och hur. Vilka instrument? 6. Hur avgör vi om ventilationen är dålig? Räcker papperstestet? Hur ska luftströmmarna vara riktade i en lgh 7. Vad händer om överluftsdon saknas? 8. Vad är normal användning av en lägenhet och när kan man skylla på hyresgästens sätt att använda badrummet. 9. Vilka mätmetoder ska användas för att ta reda på luftomsättningen 10.Koppling till de allmänna råden Vad kan vi använda en OVK till, vilka svar ger de? 12.Vad kan man begära för utredningar istället för OVK. 13.Vad är värdefullt resp. värdelöst för oss? Dammprover, luftkvalitetprover?

3 Ventilation Med ventilation av byggnad avses utbyte av förorenad luft mot "frisk" luft utifrån. Fönstervädring Självdrag ( Förstärkt Självdrag) Fläktstyrd frånluftsventilation Fläktstyrd till- och frånluftsventilation Tecken på otillräcklig ventilation Allmäns kondens på fönstrens insida vintertid Instängd tung luft Spridning av stekos från köket Långvarg kvarstående kondens på badrumsspegel efter dusch, bad Mögel i kakelfogar i badrum

4 Ventilation av byggnader SJÄLVDRAG MEKANISK FRÅNLUFT

5 VENTILATIONSPRINCIPER Luften förs från renare rum till smutsigare Uteluft Överluft Frånluft

6 Ventilationssystem historik Decentraliserat självdragsystem Fram till ca. 1930

7 VENTILATION ca 1916 STOCKHOLMSVENTILATION Lokal byggnadsstadga i STOCKHOLM Vatten inne, badrum Lägre takhöjder BAD RUM BAD RUM LUFTINTAG

8 Ventilationssystem historik Centraliserat självdragsystem Från till ca. 1930

9

10 Luftflöden mätta med spårgasteknik under eldningssäsongen Översiktligt räknat ca lägenheter av totalt eller 57% som inte klarar kravet på 0,35 l/s och kvadratmeter bostadsyta Källa BETSI

11 Mätning av uteluftsflöde / luftomsättning med passiv spårgas provtagare spårgaskälla

12 Översiktligt räknat ca småhus av totalt eller 83% som inte klarar kravet på 0,35 l/s och kvadratmeter bostadsyta Källa BETSI

13 Nomenklatur Takfläkt Uteluft Överluft Frånluft Avluft

14 Nomenklatur A Uteluft A G UTOMHUS H B Tilluft F C D E Rumsluft Cirkulationsluft Överluft F Frånluft B G H Återluft Avluft D E C

15 Olägenhet för människors hälsa I bostäder bör det specifika luftflödet (luftomsättningen) inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h). Uteluftsflödet bör inte understiga 0,35 liter luft per sekund per kvadratmeter (l/s per m2 ) golvarea eller 4 l/s per person. tilluften är förorenad, det ofta förekommer lukt från en annan plats än den egna bostaden eller lokalen, t.ex. matos eller andra påtagliga eller besvärande lukter, luften i bostaden eller lokalen strömmar från rum med lägre krav på luftkvalitet till rum med högre krav, t.ex. från kök eller badrum till sovrum, och rummen är oventilerade eller det saknas överluftsdon mellan rum där människor vistas stadigvarande. I bostäder och lokaler för allmänna ändamål, där människor vistas stadigvarande, bör skillnaden i absolut luftfuktighet mellan ute och inne under vinterförhållanden inte regelmässigt överstiga 3 g/m3.

16 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h) och / eller l/s per m 2 golvarea Definition av specifika luftflödet (luftomsättningen), q Uteluftsflödet m 3 / tim specifikt luftflödet= V = Rumsvolymen m 3 = Luftomsättningar timma

17 Lägenhet med en area om 80 m 2, Takhöjden är 2,53 Uteluftsflödet = 0,35 x 80 = 28 l/s Uteluftsflödet = V x luftomsättning (V= 80 x 2,53 = 202 m 3 ) 202 m 3 x 0,5 = 101 m 3 / tim 101 m 3 / tim = 101 / 3,6 = 28 l/s

18 Lägenhet med en area om 80 m 2, Takhöjden är 5 m Uteluftsflödet = 0,35 x 80 = 28 l/s eller? Uteluftsflödet = V x luftomsättning (V= 80 x 5 = 400 m m 3 x 0,5 = 200 m 3 / tim 200 m 3 / tim = 200 / 3,6 = 55 l/s Risk för olägenhet? Vid 28 l/s eller 55 l/s

19 Drivkrafter för självdrag är skillnad i temperatur ute och inne samt höjdskillnad mellan skorstentopp och don i bostaden

20 Drivkrafter för självdrag + 20 o C inne och 0 o C ute + 20 o C inne och +10 o C ute Drivtryck i Pa Drivtryck i Pa Vån Vån Vån Vån Vån OMEGA Spaltventil

21 INSPEKTION Instrument: Luftflödesmätare SwemaFlow SwemaFlow 125D Spiskåpestos

22 INSPEKTION Rökpenna eller rökflaska Differenstryckmätare

23 INSPEKTION

24 INSPEKTION Romedahlsventil BIOBE ventil

25 INSPEKTION

26 INSPEKTIONSRAPPORTEN Renstiernas gata 21 inspektion Ventilation av självdragstyp med tilluft i badrummet, s.k. stockholmsventilation. Lägenhetens area var 106 m 2 vilket ger ett erforderligt flöde beräknad enligt socialstyrelsens krav på 0,35 l/s och m 2 lägenhetsyta om ca 37 l/s. Uteluften tillförs via uteluftsdon springventiler, 4 stycken placerade enligt skissen nedan, Uteluftsdonens fabrikat okänt men donen var ca 40 cm långa och genomborrade i fönsterkarmen på ett område av ca 25 cm av dessa 40 cm.

27 INSPEKTIONSRAPPORTEN

28 INSPEKTIONSRAPPORTEN

29 Ex. BIOBE 40 Spaltventil Luftflöde: ca 6 till 7 l/s vid 10 till 15 Pa och borrad hålrad. Vid fräst spalt ökar luftflödet med mer än 50% Mått: LxBxH = 497x18x19 mm MONTERING Med hjälp av borrmall borras en hålrad i båge eller karm. (Alternativt fräses spalt) Borrmall med 29 hål till Biobe 40 som motsvarar en fri area om 23 cm 2

30

31 OMEGA Spaltventil

32 OMEGA Spaltventil

33 Uteluftsdon i självdragshus Äldre tilluftsventil Spaltventil Otätheter

34 Frånluftsdon i självdragshus

35 Fördelar: Självdrag Systemet är tyst. Inga fläktar låga lufthastigheter Systemet påverkas ej av elavbrott. Systemet nästintill okänsligt för försmutsning Upplevs som positivt i bostadssammanhang då det är enkelt för de flesta. Nackdelar: Systemet är som helhet okänsligt för vädring Luftflödet ökar med sjunkande utetemperatur och ökande vind. Luftflödet minskar vid ökande utetemperatur.(funkar ej på sommaren) Ventilationen i högre belägna våningsplan blir sämre än i undre p.g.a. kanalernas olika skorstensverkan. Omvänd cirkulation kan uppstå i vissa kanaler och ge upphov till kallras och hög energiförbrukning. Återvinning av värme ur frånluften är i stort sett omöjlig utan att tillgripa kompletteringar med fläktar och hopdragning av kanaler. Luftflöden svårt att mäta. Spårgasteknik går och mätning med stos SWEMA fungerar bra vid utetemperaturer under +ca. +10C.

36 FRÅNLUFTSSYSTEM från ca 1930 o framåt

37 Ventilation av byggnader SJÄLVDRAG MEKANISK FRÅNLUFT

38 Uteluftsdon i F ventilationshus Äldre tilluftsventil Spaltventil / Springventil Modern spaltventil

39 Tillluftsdon i självdragshus Easy Vent

40 Frånluftsdon i F ventilation

41 Frånluftssystem Fördelar: Systemet fungerar väl förutsatt att det underhålls. Variationer i utetemperatur och vindstyrka påverkar ej systemets funktion. Systemet ger möjlighet till god luftkvalitet. Tilluften kan behandlas för att möta olika krav på inneklimatet. Återvinning av värme ur frånluften är relativt enkelt. Nackdelar: Systemet kräver omsorgsfull inreglering. Systemet är känsligt för försmutsning, kräver rengöringsinsatser av boende Systemet kräver kompetent personal för att upprätthålla funktionen. Fel injusterat är det vanligt med klagomål på lukt

42 Frånluftssystem Inspekteras på samma sätt som självdrag CITY OF STOCKHOLM 22/10/2015

43 Olägenhetsanmälan Fastighetsägaren kontrollerade och rengjorde frånluftskanalerna samt monterade dragförstärkare på skorstentopparna, typ aspiromatic

44 INSPEKTION Ventilation Bostaden består av 3 rum och kök och har en area av 69 m 2 vilket ger ett erforderligt uteluftsflöde beräknad enligt folkhälsomyndighetens riktvärde på 0,35 l/s och m 2 lägenhetsyta om ca 24 l/s.

45 INSPEKTION

46 INSPEKTION På kanalen för badrummet hade en vinddriven snurra monterats på skorstenstoppen för att förstärka suget. På grund av de låga vindhastigheterna ute så rörde den sig i princip inte alls.

47 INSPEKTION Vid inspektionen var vindarna svaga och rotorn på skorstenen bedömdes på grund av detta inte kunna medverka till ett förbättrat drag i kanalen. Vid ökad vindstyrka ökar utsuget i kanalen i badrummet. En förutsättning för detta är att uteluften inte förhindras komma in bostaden. Uteluftventilerna bör därför i så stor utsträckning som möjligt hållas öppna. I övrigt bedöms ventilationen inte vara behäftad med något fel eller brist och det bedömdes heller inte finnas någon rimlig åtgärd som kan förbättra densamma. Ett självdragssystem har som sin starkaste drivkraft skillnaden mellan utomhus- och inomhustemperatur och kommer därför att fungera som bäst under årets kallare tid medan det under den varma perioden mer eller mindre inte fungera. Under den varmare tiden på året är därför fönstervädring enda sättet att ventilera bostaden där korsdragsvädring har särskilt stor effekt.

48 INSPEKTION Den tendens till mikrobiell påväxt som fanns i fogarna bedöms bero på organiskt material i form av bland annat hud flagor och annan smuts, något som alltid genereras vid duschning, först fastnar på organiskt material i fogarna och sedan på samma sätt på kaklet om det inte rengörs. Mängden påväxt påverkas av en kombination av rengörings intervaller och hur väl ventilationen kan torka ut fukten men också hur mycket vatten som finns kvar på väggen/fogen efter duschning. Tilläggas bör att såväl fog och kakel är oorganiskt material vilket innebär att de inte kan brytas ner av denna typ av mikroorganismer. Ett sätt att minimera risken för påväxt i badrummet, under de rådande förhållandena, är att, (efter en rengöring av fogarna), efter varje duschning med en gummiskrapa torka vägg och golv torra. Vidare att inte hindra luften från att nå och ventilera det fuktiga området. Vid duschning genereras stora mängder vattenånga där en kort utvädring, fönstervädring, radikalt kan förbättra situationen, inte minst genom att inte stänga badrumsdörren helt direkt efter duschning.